6 Djur en myllrande mångfald 6.1 OH1 Djurens släktträd 1 Djur finns överallt 2 Ryggrad eller inte? 3 Ägg med skal en anpassning till landliv 4 Växelvarm eller jämnvarm? 6.3 5 Snäckor och sniglar i terrarium 6 Odla blåmusslor 7 Dissektion av bläckfisk OH2 Bläckfisk och räka 6.4 8 Hur låter en daggmask? 9 Daggmasken som jordfräs 6.5 10 Vi undersöker en räka 11 Spindeldjur har åtta ben 12 Fästingar blodsugare som kan sprida sjukdomar 6.6 13 Vad har gjort insekter så framgångsrika? 14 Olika sorters insekter 15 Hur är en insekt byggd? 16 Insekternas förvandling från ägg till vuxen 17 En insekts utveckling på nära håll OH3 Insekternas förvandling 18 Insekter som ställer till besvär 19 Djur med sex ben 6.7 20 Hur ser en fisk ut inuti? OH4 Fisken 21 Kan fiskar se ut hur som helst? 6.8 22 Föd upp grodyngel 23 Huggorm eller snok? 6.9 24 Skolans fågelsamling 25 Fågelnäbbar och fötter 26 Gör en gåspenna 6.10 27 Sortera djur 28 Gulliga eller äckliga djur? 29 Spår av djur
6.1 OH 1 Djurens släktträd
6.1 1. Djur finns överallt Djur finns nästan överallt på jordklotet både i havet, på land och i luften. Men alla djur trivs inte på samma ställen. A Gör en tabell där du skriver upp tre djur som finns i havet, tre från öknen, tre från regnskogen och tre från luften. B Jämför din tabell med en kamrats tabell. I vilket område var det svårast att komma på djur? Varför tror ni att det var så? C Kontrollera med din lärare att du gjort rätt.
6.1 2. Ryggrad eller inte? För att lättare hålla ordning på de över en miljon djurarter som vi känner till på jordklotet, har vi delat in dem i grupper. Först i två stora grupper beroende på om de har ryggrad eller inte, och därefter i mindre grupper. Du behöver: Uppstoppade djur från olika djurgrupper i form av namngivna djur eller bilder av djur. A Gör en tabell där du sorterar upp djuren i ryggradsdjur och ryggradslösa djur. B Diskutera med en kamrat och jämför sedan med vad resten av klassen kommit fram till. C Sortera sedan med hjälp av boken upp djuren i mindre grupper. Rita en bild som visar vilka som hör ihop. Ta bland annat hjälp av släktträdet på sidorna 72 73 i grundboken eller sidorna 42 43 i lightboken. D Läs om djuren i faktaboken.
6.1 3. Ägg med skal en anpassning till landliv När djuren utvecklades från ett liv i vatten till ett liv på land stötte de på en del svårigheter. Ett problem var att äggen på land lätt torkade ut och dog. Många landlevande djur har löst det genom att lägga ägg med skal. A Skriv ner så många djurgrupper du kan komma på som lägger ägg med skal. B Vilka lägger ägg med hårda skal och vilka med mjuka? C Jämför med klassens resultat.
6.1 4. Växelvarm eller jämnvarm? Ett viktigt steg i djurens anpassning till landliv var när vissa övergick från att ha varit växelvarma och följa yttertemperaturen, till att bli jämnvarma och själva kunna ändra sin kroppstemperatur. Då fick djuren plötsligt möjlighet att vistas på helt nya platser. A Gör en tabell med fem växelvarma djur och fem jämnvarma djur. B Anteckna några ställen där det är lättare att leva om man är jämnvarm och själv kan ändra sin temperatur. Diskutera med en kamrat. C Jämför med klassens resultat.
6.3 5. Snäckor och sniglar i terrarium Arbeta i grupp. Ni behöver: Ett terrarium med glas- eller plastlock, jord, ogiftiga växter (exempelvis sallad) och olika sorters snäckor och sniglar, en bestämningsbok samt en tuschpenna. A Inred terrariet med jord och växter. B Sätt dit snäckor och sniglar och lägg på locket. Vad är det för skillnad på snäckor och sniglar? Svaret hittar du på sidan 78 i grundboken eller sidan 46 i lightboken C Rita av de olika snäckorna och sniglarna och undersök var ögon och antenner är placerade. Leta reda på sniglarnas andningshål in till lungan. D Ta med hjälp av en djurbok reda på vad de olika arterna heter. E Undersök om samma sorts snäcka kan ha olika storlek. Diskutera vad det kan bero på. F Låt en snäcka eller snigel krypa på glaslocket till terrariet. Ta loss locket och studera djuret underifrån. Ser du munnen? Vilken funktion tror du slemmet har som bildar ett spår efter djuret? G Ordna en kryptävling för snäckor. Märk eventuellt skalen med en tuschpenna. H Släpp ut djuren i naturen igen när du studerat dem färdigt.
6.3 6. Odla blåmusslor Du som bor vid kusten kan prova att odla blåmusslor. Blåmusslelarverna sätter sig gärna fast på ett rep och växer, och kan så småningom skördas. Du behöver: En boj eller en tom plastdunk, ett ankare eller en stor sten och ett tjockt rep av naturmaterial. A Fäst ett rep i en märkt boj ute på vattnet och förankra det med ett ankare ute på cirka 5 meters djup. B Ta upp repet och skörda musslorna efter några månader. C Koka dem i saltat vatten cirka 20 minuter och smaka sedan på dem.
6.3 7. Dissektion av bläckfisk Bläckfiskarna tillhör blötdjuren och är släkt med både snäckor och musslor. Det finns två typer av bläckfiskar, åttaarmade och tioarmade. Du behöver: Färsk eller upptinad bläckfisk, dissektionsbricka, skalpell eller vass kniv och en sax. A Rita av din bläckfisk och märk ut armarna, ögonen, fenorna och manteln. Är din bläckfisk tioarmad eller åttaarmad? B Studera armarna. Ser alla likadana ut? Hittar du några sugkoppar? C Leta reda på och studera munnen mellan armarna. D Klipp loss munnen med käkarna och rita av dem. E Undersök öppningen i mantelkanten. Vilken funktion har den? F Klipp upp bläckfisken underifrån och leta reda på: mun, magsäck, gälar, bläcksäck, hjärta, mantel, tratt, och äggstockar eller testiklar. Jämför med bilden här nedan. G Klipp upp mantelväggen och ta fram skalet. H Läs om bläckfiskar i grundboken på sidan 79 eller i lightboken sidan 46 och besvara följande frågor: 1. Vad använder bläckfiskar sitt bläck till? 2. Hur fångar bläckfiskar sitt byte? 3. Hur förflyttar sig bläckfiskar? 4. Vad äter bläckfiskar? 5. Hur stora kan bläckfiskarna bli? öga tratt bläckkörtel hjärta Du behöver: Frityrsmet blandas till av 1 deciliter vetemjöl, 1 deciliter vatten, 1 matsked olja och ett ägg. I J Friterad bläckfisk är en delikatess! Rensa först bläckfisken från inre organ och skal. Skär bort huvudet med ögon och mundelar. Dela resten av kroppen och armarna i småbitar och doppa dem i frityrsmeten. K Fritera (koka) småbitarna i cirka tre minuter i het olja i en kastrull. Varning! Om oljan blir för het kan den börja brinna. Släck då genom att lägga ett lock på kastrullen och kväva elden. L Smaka på småbitarna av friterad bläckfisk när de svalnat. tentakler magsäck mun med käkar mantel gäle könskörtel
6.3 OH 2 Bläckfisk och räka
6.4 8. Hur låter en daggmask? Du behöver: En levande daggmask, ett stereomikroskop och ett papper. A Rita av daggmasken. Märk ut framände och bakdel. B På vilket sätt kan du se att daggmaskarna tillhör gruppen ringmaskar? Nämn två andra sorters ringmaskar. C Placera din daggmask på ett papper som du håller nära ditt öra. Vad kan du höra? Ljudet uppstår av små hår som finns på masken. D Undersök masken i stereomikroskopet. Kan du se håren? Fundera över vad du tror att masken har sina hår till. Diskutera med en kamrat och jämför med klassens resultat. E Läs i faktaboken på sidorna 82 83 i grundboken eller sidan 48 i lightboken om maskarna.
6.4 9. Daggmasken som jordfräs Daggmaskarna är viktiga jordförbättrare i naturen. Men hur effektiva är de? Du behöver: En stor glasburk med lock, fuktig jord, sand, torra löv, tuschpenna och tre daggmaskar. A Lägg fuktig, men ej för blöt jord, i botten av glasburken. Jämna till ytan och lägg på ett tunt lager sand. Lägg på mera jord och sedan ett nytt sandlager. Jämna till ytan mellan varje lager. Avsluta med ett lager jord och överst några torra löv. Se bilden här intill. B Skriv ditt namn och datum på burkens lock med en tuschpenna och rita av burken med innehåll. C Släpp ner de tre daggmaskarna och sätt på locket löst. D Studera vad som hänt efter några dagar. Anteckna hur du utförde undersökningen och vad den gav för resultat. E Diskutera med en kamrat vart löven tagit vägen och vad de små svarta högarna på jordytan kan vara. Anteckna vad ni kommer fram till. Jämför med klassens resultat. F Diskutera med en kamrat på vilket sätt daggmaskarna har en viktig roll i naturen. Jämför med klassens resultat.
6.5 10. Vi undersöker en räka Du behöver: Räka eller kräfta, dissektionsskål eller hushållspapper, tändsticka och stereomikroskop. A Läs om kräftdjuren på sidorna 84 85 i grundboken eller sidan 49 i lightboken. B Lägg räkan i dissektionsskålen, studera och rita av den. Hur många kroppsdelar har den. C Böj stjärten. Varför tror du att räkan är ett leddjur? D Känn på räkans hårda skal. Vilken färg har skalet? Är din räka färsk eller kokt? E Bred ut stjärtfenorna längst bak på stjärten. Vad tror du räkan använder dem till? F Studera benen på räkans undersida. Ser alla ben likadana ut? G Räkna de olika sorternas ben och rita av ett ben av varje sort. Vad tror du att räkan använder sina olika sorters ben till? H Om du har tur kanske du hittar ägg, så kallad rom, mellan räkans ben. Studera i så fall några romkorn under stereomikroskop. Ibland kan man se små svarta prickar i dem. Det är början till nya små räkor. Rita in äggen i din egen figur. I J Studera räkans huvud. Hur många antenner hittar du? Vad tror du räkan använder sina antenner till? Pilla loss ett öga och studera det under stereomikroskopet. Vad heter den sorts ögon som räkor har? Hur är de uppbyggda? K Lyft försiktigt ryggskalet uppåt och ta loss det. Leta med hjälp av bilden reda på hjärtat, gälarna och magen. Magen hittar du om du försiktigt sticker in en tändsticka genom munnen och för den mot magen. L Hur många gälar hittar du på varje sida? Ta loss en gäle och studera den under stereomikroskopet. Vilken färg har den? Rita av det du ser. Vad använder räkan gälarna till? M Skala stjärten och dela den på längden. Vad är det för mörk tråd som går inuti stjärten? Vad tror du finns inne i tråden? Ta reda på vad räkor äter. N Räkor är hanar när de är unga, sedan byter de kön och blir honor. Tror du din räka är en hona eller hane? Förklara varför. O Ät upp din räkstjärt. Vad smakar den? mun mage hjärta gälar tarm
6.5 11. Spindeldjur har åtta ben Till spindeldjuren hör både spindlar, kvalster och skorpioner. Spindlar kan skaffa mat på många olika sätt. En del bygger fina nät medan andra jagar ikapp sitt byte. Du behöver: Levande, döda eller inplastade spindlar, petriskål med lock, stereomikroskop och en bestämningsbok för spindlar. A Lägg en spindel i en petriskål med lock. Studera den i stereomikroskopet och rita av den. Ange förstoring. B Vilka kroppsdelar har en spindel? I vilken del sitter benen fast? Hur många ben har den? Kan du se spinnkörtlar längst bak på bakkroppen? Ta hjälp av grundboken sidan 86, eller i lightboken sidan 50. Rita och anteckna. C Studera huvudet. Hur ser mundelarna ut? Vad tror du den äter? Hur många ögon har din spindel? Ser alla ögon likadana ut? Rita och anteckna. D Studera och rita noga av ett av spindelns ben. Hur många delar består det av? Varför tror du det är så hårigt? E Ta med hjälp av bestämningsboken reda på vad din spindel heter och hur den lever. F Studera fler spindlar på samma sätt.
6.5 12. Fästingar blodsugare som kan sprida sjukdomar Fästingar är små spindeldjur. De sitter på grässtrån eller i buskar och väntar på att något djur eller en människa ska gå förbi som de kan haka sig fast och suga blod ifrån. Fästingen kan bli stor som en ärta när den sugit sig full med blod. Du behöver: Levande eller död fästing, petriskål med lock, bestämningbok och stereomikroskop. A Lägg fästingen i en petriskål med lock. Studera den i stereomikroskopet och rita av den. Ange förstoring. B Vilka kroppsdelar har den? Var sitter benen fast? Hur många ben har den? C Studera mundelarna. Varför tror du att det ofta är så svårt att få loss fästingen när den satt sig fast i huden? Vad använder fästingen blodet till? D Läs i en bok om fästingens liv. Lite får du veta i grundboken på sidan 87 eller i lightboken sidan 50.
6.6 13. Vad har gjort insekterna så framgångsrika? Insekterna är den mest framgångsrika djurgruppen på jorden. De finns överallt och ofta i enorma mängder. De kan se ut nästan hur som helst, men alla har sex ben. A Diskutera med en kamrat vad ni tror är orsaken till att insekterna varit så framgångsrika. B Anteckna orsakerna i punktform. Jämför med vad övriga klassen kommit fram till. C Läs på sidan 88 i grundboken eller sidan 51 i lightboken om vad forskarna tror kan ha bidragit till insekternas enorma framgång. Lägg till det som eventuellt fattades i dina anteckningar om troliga orsaker.
6.6 14. Olika sorters insekter Insekterna kan se ut på många olika sätt. Vem kan tro att en fjäril och en gräshoppa är släkt? Du behöver: Levande, döda eller inplastade insekter, petriskål med lock, stereomikroskop och en bestämningsbok för insekter. A Studera och rita av olika insekter med hjälp av stereomikroskopet. Ange hur stora de är i verkligheten. B Ta med hjälp av en bestämningsbok reda på vad de heter och hur de lever. Lite hjälp när du grupperar insekterna kan du också ha av grundboken sidan 89. C Vad är gemensamt för alla insekter? D Berätta för en klasskamrat om en insekt du studerat. E Gör en egen insektsbok i klassen, där var och en bidrar med en sida om en insekt, som man ritar och berättar om.
6.6 15. Hur är en insekt byggd? De flesta insekter är byggda på ungefär samma sätt - med samma antal kroppsdelar och samma antal ben. Många har vingar, men kanske bara under en period i livet. Du behöver: En död geting eller fluga och ett stereomikroskop. A Studera och rita av getingen. B Hur många kroppsdelar har den? Hur många är benen och var sitter de fast? C Ta loss ett ben och studera det i stereomikroskopet. D Hur många är vingarna och var sitter de fast? E Ta loss en vinge, studera den i stereomikroskopet och rita av den. F Studera huvudet i förstoring. Hur många ögon hittar du? Ser alla ögon likadana ut? Rita. Vad kallas ögonen? G Hur många antenner hittar du? Vad tror du din insekt använder sina antenner till? H Hur ser mundelarna ut? Vad tror du djuret äter? Läs gärna fördjupningsrutan sidan 90 i grundboken. I J Studera getingens bakdel. Kan du se gadden? Vad använder getingen sin gadd till? Läs om hur insekterna ser ut och fungerar i grundboken på sidorna 88 92 eller i lightboken sidorna 51 53.
6.6 16. Insekternas förvandling från ägg till vuxen Insekterna kan utvecklas från ägg till vuxna insekter på två helt olika sätt. Men samma sorts insekt utvecklas alltid på samma sätt. Du behöver: En bestämningsbok för insekter. A Välj med hjälp av grundboken sidan 90 eller lightboken sidan 52 och en bestämningsbok för insekter ut en insekt som genomgår en fullständig förvandling från ägg till vuxen insekt. Rita och beskriv den fullständiga förvandlingen. B Välj på samma sätt ut en insekt som genomgår en ofullständig förvandling. Rita och beskriv hur den ofullständiga förvandlingen går till. C Beskriv skillnaden mellan en fullständig och en ofullständig förvandling. D Välj ut ytterligare exempel på insekter som genomgår de två olika förvandlingarna.
6.6 17. En insekts utveckling på nära håll Stora fjärilslarver är lätta att få syn på mot slutet av sommaren när de kryper runt och letar efter en bra plats att utvecklas vidare på. Arbeta i grupp. Ni behöver: En fjärilslarv, en stor glasburk, sand, en gren och växter som larven äter samt gasväv eller annat glest tyg, en gummisnodd, blomspruta och en bestämningsbok för insekter. A Inred en stor glasburk med ett fem centimeter lager sand i botten, en trädgren och lite växter som du tror att din larv gillar. Välj gärna samma växter som du hittade larven på. Rita av din burk. B Rita av din larv, lägg den i burken och spänn fast gasväv över öppningen med en gummisnodd. C Undersök efter en dag vilka växter larven ätit av och sätt dit fler sådana växter. Kanske kan du också hitta larven i en bestämningsbok och ta reda på vad den äter. D Efter en tid är det dags för larven att förpuppa sig. Anteckna hur lång tid det tog från det du hittade den tills den förpuppade sig. En del larver gräver ner sig i sanden medan andra arter förpuppar sig hängande i en trädgren. Hur förpuppar sig din larv? Rita av puppan. E Låt burken stå svalt och undersök den varje dag. Håll sanden fuktig med en blomspruta. Hos många arter kläcks puppan inte förrän efter vintern. Hur lång tid tar det innan din puppa kläcks? Den nykläckta fjärilen sitter sedan med skrynkliga vingar på trädgrenen och pumpar sakta upp vingarna. F Nu kan du med hjälp av bestämningsboken ta reda på vad din fjäril heter och hur den lever. G Hur lång tid tog det för den att utvecklas från larv till färdig fjäril? H Släpp ut din fjäril där du hittade den.
6.6 OH 3 Insekternas förvandling
6.6 18. Insekter som ställer till besvär Loppor och löss orsakade förr mycket obehag för folk, men är idag så gott som utrotade. Men hårlöss sprids fortfarande i skolklasser där man lånar borstar och mössor av varandra. Nu för tiden är de lätta att bli av med. Svårare är det med tropiska sjukdomar som sömnsjuka och malaria som också sprids med insekter. Du behöver: Medicinsk uppslagsbok, eventuellt dator, döda hårlöss och stereomikroskop. A Skriv och berätta om sömnsjuka och malaria med hjälp av uppslagsboken eller internet. B Gör samma sak med fler sjukdomar som sprids med insekter och är vanliga i andra länder. C Studera och rita av några döda hårlöss i stereomikroskop. D Ta reda på hur de sprids.
6.6 19. Djur med sex ben A Lös ordflätan genom att besvara frågorna 1 8. 1. Fäller ut sina hårda vingar när den flyger med de mjuka undre vingarna. 2. Är AIK-randig på bakkroppen. 3. Har ofta stora färggranna vingar. 4. Kan stå stilla i luften som en helikopter. 5. Liten mygga som ofta finns i stora mängder. 6. En vanlig art har sju prickar på ryggen. 7. Har en tång längst bak på kroppen. 8. Är duktig på att tillverka honung. B Vilket blev lösenordet i de lodräta grå rutorna?
6.7 20. Hur ser en fisk ut inuti? Visste du att fiskar innehåller ungefär samma saker som du? Tittar man noggrant inuti en fisk kan man hitta både hjärta, mage och tarmar. Ni behöver: Färsk eller upptinad abborre eller strömming, dissektionsskål eller hushållspapper, sax, stereomikroskop och en bild av fiskens inre. A Slå upp bilden av abborren på sidan 95 i grundboken eller sidan 55 i lightboken. Du kan använda bilden även om du har en annan sorts fisk framför dig. B Lägg din fisk i skålen och studera den utanpå. Hur känns den? Varför känns den så? C Märk ut vad de olika fenorna heter på bilden du fått. Bröstfenorna syns inte på bilden eftersom de sitter på sidan av fisken, bakom gällocken. Vad tror du fisken använder bröstfenorna till? D Klipp loss en bit av en fena och studera den i stereomikroskopet. Rita av det du ser. E Lägg hela fisken under stereomikroskopet och försök hitta sidolinjen som går som en linje på mitten längs med fiskens sida. Vad använder fisken sidolinjeorganet till? F Plocka loss ett öga och studera det under stereomikroskopet. G Undersök fiskens mun och tunga. Vilka delar i munnen är rörliga? Hur känns tungan? H Klipp loss ett gällock och studera gälarna. Hur många gälbågar hittar du på varje sida? Klipp loss en gälbåge och studera den under stereomikroskopet. Rita av det du ser. Vad använder fisken gälarna till? Vilken färg har de? L Ta loss ett fjäll och studera det i stereomikroskopet. Räkna de mörka årsringarna och se hur gammal din fisk är. M Studera fiskens huvud. Leta reda på luktgroparna. Öppna försiktigt skallens tak och studera hjärnan. Hur stor är den? Vilken konsistens och färg har den? N Kasta fiskresterna och diska efter dig. O Läs i grundboken på sidorna 93 96 eller i lightboken sidorna 54 55 om fiskar.
6.7 OH 4 Fisken
6.7 21. Kan fiskar se ut hur som helst? Fiskar kan se ut på många sätt. Ibland är det svårt att se att det är en fisk tänk på sjöhästen. Du behöver: En fiskbestämningsbok, en kartbok och färgkritor. A Leta upp fem vanliga fiskar i bestämningsboken, rita av och färglägg dem. B Skriv lite kort fakta om varje fisk. Använd kartboken för att se var den finns. C Berätta för en klasskamrat om en fisk du valt.
6.8 22. Föd upp grodyngel Grodrom kläcks till grodyngel. Följ deras utveckling till vuxna grodor under några veckor. Du behöver: Ett akvarium med vattenväxter och grodrom och en bestämningsbok om grodor. A För dagbok över en grodas utveckling från ägg till vuxen groda under några veckor. Börja med att skriva datum och rita av akvariet och rommen. Anteckna hur lång tid det tar innan rommen kläcks och rita regelbundet av ynglens olika stadier. Mata grodorna dagligen med ytterst lite fiskmat och byt 1/3 av vattnet varannan dag. B Ta reda på fakta om grodor och paddor med hjälp av grundboken sidorna 97 98 eller lightboken sidan 56 och en bestämningsbok om groddjur. C Se till att de färdiga grodorna har en sten att hoppa upp på när de är fullbildade. Annars kan de drunkna. Släpp ut dem på samma ställe där ni tog rommen. D Ta reda på vad det innebär att groddjur är fridlysta. Grodrom Paddrom
6.8 23. Huggorm eller snok? I Sverige finns bara en giftig orm. Det kan vara bra att känna igen den. Du behöver: En bestämningsbok om ormar. A Ta med hjälp av bestämningsboken reda på hur man ser skillnad på en snok och en huggorm. Rita och berätta. B Ta reda på fakta om huggormen och snoken med hjälp av bestämningsboken. Vad äter de? Var finns de? Lägger de ägg eller föder de ungar? Försök ta reda på så mycket du kan om ormarna. Du kan även läsa om ormar i grundboken på sidorna 99 100 eller i lightboken sidan 57.
6.9 24. Skolans fågelsamling Du behöver: Fåglar från skolans fågelsamling, en fågelbestämningsbok och färgkritor. A Ta med hjälp av fågelboken reda på fåglarnas namn och lär dig dem. Ta inte på fåglarna, de är ömtåliga och kanske giftbehandlade för att inte angripas av skadedjur. B Tävla i klassen gruppvis och se vilken grupp som lyckats lära sig flest namn. C Rita av och färglägg tre fåglar som du tar reda på lite fakta om med hjälp av fågelboken. D Gå ut och lyssna på olika fågelläten. E Bygg en fågelholk och sätt upp den i närheten av skolan.
6.9 25. Fågelnäbbar och fötter Fåglar kan se ut på många olika sätt beroende på hur de lever. Genom att studera olika fåglars näbbar och fötter kan du lista ut vad de äter för sorts mat och i vilken miljö de lever. Du behöver: Olika uppstoppade fåglar från skolans samling eller bilder på olika fåglar och en fågelbok. A Ta med hjälp av fågelboken reda på vad de uppstoppade fåglarna heter. B Rita av näbbarna på de olika fåglarna och skriv vad du tror att de äter. C Rita på samma sätt av fötterna på fåglarna och skriv var du tror att de lever. En del kanske klättrar i träd medan andra simmar i vatten. D Ta med hjälp av texten i fågelboken reda på om du hade rätt. Jämför med vad resten av klassen kommit fram till. E Lär dig med hjälp av fågelboken fem rovfåglar och läs om hur de lever. Hur kan man skilja dem åt när de flyger?
6.9 26. Gör en gåspenna För ungefär hundra år sedan skrev man med stora gåspennor som doppades i bläck. Du behöver: En stor vingfjäder från en gås eller svan, bläck eller annan färg, en vass kniv och ett stereomikroskop. A Skär av spetsen snett på en vingfjäder längst ner där den suttit fast. B Skär sedan ett litet snitt rakt upp med en vass kniv som på bild 2. C Doppa pennspetsen i lite bläck och skriv ditt namn. Du kan också måla med fjäderns baksida. D Rufsa till fjädern med fingrarna. Släta till den igen. Hur tror du delarna sitter ihop? E Lägg fjädern i stereomikroskopet och studera den. Rita av det du ser. Hur sitter delarna i fjädern ihop?
6.10 27. Sortera djur Djuren delas in i grupper efter vilka som är släkt med varandra. Oftast liknar de som är släkt varandra, men ibland är det lite lurigt. Arbeta i grupp. Ni behöver: Uppstoppade och inplastade djur från skolans samlingar, eller bilder av djur. A Anteckna vilka djur du tror hör ihop och vad gruppen de tillhör heter. B Placera de djur som tillhör samma grupp intill varandra och studera dem noga och se vad de har för likheter och olikheter. Kontrollera med din lärare att ni gjort rätt. C Lär dig namnet på djurgrupperna och de olika djuren. D Vilka är ryggradsdjur och vilka är ryggradslösa? E Tävla gruppvis och se vilken elevgrupp som kommer ihåg flest djurgrupper och djurnamn.
6.10 28. Gulliga eller äckliga djur? En del djur tycker du säkert är gulliga medan andra upplevs som farliga eller till och med äckliga. Varför är det så och tycker alla likadant? A Gör en lista med tre gulliga djur, tre spännande djur och tre äckliga djur. B Diskutera med en kamrat och se om ni tycker lika. C Diskutera med en kamrat om ungarna till de äckliga djuren också är äckliga. D Varför tror du en del människor får obehagskänslor av vissa djur? E Kan man vänja sig, så att man vågar hålla i djur man tidigare tyckte var äckliga? F Jämför med vad övriga klassen kommit fram till.
6.10 29. Spår av djur Djuren lämnar många olika sorters spår efter sig, exempelvis spår i snön, gnagspår och bon. Är du lite uppmärksam kan du lära dig mycket om djur genom att titta på deras lämningar. Du behöver: Olika lämningar av djur exempelvis spillning, spybollar, fjädrar, nötter, kottar, äggskal och bon samt en bok med djurspår och en blomkruka med jord. A Undersök de olika djurlämningarna och försök ta reda på vilket djur de kommer ifrån. Ta bland annat hjälp av grundboken sidan 110 eller lightboken sidan 62. B Rita av olika spår som man kan se i snön ute eller ur en spårbok och ange vilka djur de kommer ifrån. C Under ugglors favoritträd kan man hitta spybollar som innehåller sånt som ugglan inte kunnat sönderdela i magen utan istället spyr upp. Pilla isär en spyboll och se vad ugglan ätit till middag. D Plantera litet djurbajs i en blomkruka och undersök vad som växer upp. På så sätt får du reda på vilka frön djuret ätit. E Gör en utställning av era fynd.