TALLETUSSUOJARAHASTO INSÄTTNINGSGARANTIFONDEN VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 1 Fondens syfte... 1 2 Fondens medlemmar... 1 3 Verksamhetsmiljö... 2 4 Verksamhetens prioriterade områden... 2 5 Ersättningsfall... 3 6 Garantiavgifter och verksamhetsresultat... 3 7 Beloppet av skyddade insättningar... 4 8 Fondens medel och placeringar... 4 9 Fondens förvaltning... 5 10 Tillsyn och revision... 7 11 Hänt efter räkenskapsperiodens utgång... 7 12 Bedömning av den framtida utvecklingen... 7 Bulevarden 28, 00120 Helsingfors Tel. 020 793 4214 talletussuojarahasto@fkl.fi www.talletussuojarahasto.fi
INSÄTTNINGSGARANTIFONDEN 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 1 Fondens syfte 2 Fondens medlemmar Fondens syfte är att trygga insättarnas tillgodohavanden hos de inlåningsbanker som är dess medlemmar och hos utländska filialer till dem. Endast kreditinstitut som erhållit koncession för inlåningsbankverksamhet får ta emot insättningar. I synnerhet för hushållen utgör insättningarna en betydande finansiell tillgångspost. Fonden tryggar också insättarnas tillgodohavanden hos utländska kreditinstituts filialer i Finland i fall av att det utländska kreditinstitutet ansökt om medlemskap i fonden i syfte att komplettera det skydd som insättares fordringar har enligt sitt hemlands regler. Alla finländska inlåningsbanker hör till Insättningsgarantifonden. Vid utgången av år 2011 var 288 inlåningsbanker medlemmar i Insättningsgarantifonden. Medlemmar i fonden var vid utgången av år 2011 Aktia Bank Abp, Eufex Bank Ab, Evli Bank Abp, FIM Bank Ab, Itella Bank Ab, Nordea Bank Finland Abp, medlemsbankerna i OP-Pohjola anl (andelsbankernas sammanslutning), medlemsbankerna i POP Bankförbundet anl, Sampo Bank Abp, S-Banken Ab, Suomen AsuntoHypoPankki Oy, medlemsbankerna i Sparbanksförbundet rf, Tapiola Bank Ab och Ålandsbanken Abp. För närvarande är inget utländskt kreditinstituts filial i Finland medlem i Insättningsgarantifonden. Under år 2011 blev Eufex Bank Abp och Itella Bank Ab medlemmar i fonden. Därtill inträffade inom POP Bankgruppen fusioner bland förbundets medlemmar i fonden, vilket ledde till uppkomsten av Osuuspankki Poppia. Inom Sparbanksgruppen uppgick Tuuloksen Säästöpankki i Lammin Säästöpankki. Till följd av fusioner minskade dessutom antalet banker inom andelsbankernas sammanslutning med åtta. Under år 2011 utträdde SEB Gyllenberg Private Bank Ab och eq Bank Ab ur Insättningsgarantifonden.
INSÄTTNINGSGARANTIFONDEN 2 3 Verksamhetsmiljö 4 Verksamhetens prioriterade områden Verksamhetsmiljön år 2011 var instabil. Den präglades framför allt av att den offentliga ekonomins kris inom euroområdet fördjupades från slutet av sommaren i och med att ländernas finansieringskostnader började skilja sig från varandra. Utöver Grekland och Irland blev också Portugal tvunget att ta emot hjälp från EU och marknaden för vissa andra sydeuropeiska staters masskuldebrevslån uppvisade en tilltagande instabilitet, med regeringsskiften som följd. Den europeiska banksektorn har ansvarsförbindelser i samband med de ovan nämnda staternas finansiering, varför bankernas tillit till varandra klart försvagades under det senare halvåret. Verksamhetsmiljön präglades också av att de statliga lånens ställning som riskfria placeringsobjekt började omprövas samt av att de högsta kreditvärderingsnoteringarna för de utvecklade länderna började svikta i såväl USA som Europa. Den offentliga ekonomins kris inom euroområdet dämpade tillväxten i världsekonomin. Fastän den ekonomiska tillväxten i flera utvecklingsekonomier var fortsatt stark blev tillväxten i Europa klart mera anspråkslös. Också i Finland avmattades den ekonomiska tillväxten år 2011. Den inhemska banksektorn uppvisade en fortsatt god soliditet och resultatnivån var med beaktande av omständigheterna alltjämt rimlig. De inhemska bankerna drabbades inte på samma sätt som de södra delarna av Europa av den offentliga ekonomins kris inom euroområdet. Under början av år 2011 var de långa räntorna på väg upp, vilket ledde till en lägre avkastning på masskuldebrevslån. Efter att den offentliga ekonomins kris inom euroområdet på nytt skärpts sommaren 2011 sjönk räntenivån emellertid på nytt, och mot slutet av året låg räntorna på en exceptionellt låg nivå. Inlåningsbeståndet ökade i accelererande takt år 2011 i Finland och beståndet ökade i vårt land snabbare än inom det övriga euroområdet. I och med att risktagningsbenägenheten minskade föredrog hushållen främst tidsbundna depositioner. I och med att inlåningsbeståndet ökade beräknas också Insättningsgarantifondens ansvarsförbindelser ha ökat under år 2011. Prioriterade områden i fondens verksamhet år 2011 var utvecklandet av fondens placerings- och riskhanteringsprinciper och -praxis samt ny konkurrensutsättning av kapitalförvaltningsavtalen. Fonden uppdaterade också sin beredskapsplan, bevakade revideringsprojekt gällande
INSÄTTNINGSGARANTIFONDEN 3 5 Ersättningsfall 6 Garantiavgifter och verksamhetsresultat insättningsgarantiregelverket och påbörjade ett projekt för att få sitt skattebemötande korrigerat. Därtill utvecklande fonden sin administrationspraxis och sina anvisningar i frågan. År 2011 inträffade inga ersättningsfall där Insättningsgarantifonden skulle ha tryggat insättarnas tillgodohavanden. Insättningsgarantifonden hade alltjämt en regressfordran på Sofia Bank Abp (i likvidation). Regressfordringen uppkom efter att Sofia Bank Abp:s koncession för inlåningsbankverksamhet blivit återkallad, då Insättningsgarantifonden i maj 2010 betalade insättarnas återstående fordringar, totalt 20,7 miljoner euro. Insättningsgarantifondens återstående regressfordran på likvidationsboet uppgick per 31.12.2011 till 3,8 miljoner euro, varav räntans andel var 1,0 miljoner euro. Insättningsgarantifonden uppbar år 2011 garantiavgifter av sina medlemmar till ett belopp av 71,5 miljoner euro (57,9 miljoner euro år 2010). Garantiavgiftsökningen berodde i huvudsak på den höjning av insättningsgarantins maximibelopp från 50 000 euro till 100 000 euro som trädde i kraft 31.12.2010. Nettointäkterna av Insättningsgarantifondens placeringsverksamhet år 2011 var enligt bokföringen 20,9 miljoner euro (18,1 miljoner euro år 2010). Bruttointäkterna av placeringsverksamheten var enligt bokföringen 26,5 miljoner euro (23,3 miljoner euro år 2010), varav ränteintäkternas andel var 15,8 miljoner euro (15,7 miljoner euro år 2010) och försäljningsvinsternas andel 10,6 miljoner euro (7,5 miljoner euro år 2010). Placeringsverksamhetens kostnader var 5,6 miljoner euro (5,2 miljoner euro år 2010), varav försäljningsförlusternas andel var 4,8 miljoner euro (4,3 miljoner euro år 2010). I kapitalförvaltningsarvoden betalade fonden sammanlagt 676 tusen euro (802 tusen euro år 2010). Avkastningen av placeringsverksamheten, beräknad enligt gängse värden, var 4,6 procent (2,6 procent år 2010). Avkastningen av placeringsverksamheten år 2011 var högre än portföljens förväntade avkastning på lång sikt. Detta berodde på den i fondens placerings- och riskhanteringsinstruktioner försiktigt definierade riskbudgeten och på riskbegränsningarna, vilka i den utmanande marknadssituationen en följd av den offentliga ekonomins allt djupare kris inom euroområdet - år 2011 effektivt begränsade portföljens risknivå, jämfört med normala jämförelseindexbaserade placeringar.
INSÄTTNINGSGARANTIFONDEN 4 7 Beloppet av skyddade insättningar 8 Fondens medel och placeringar Kostnaderna för fondens förvaltning var 342 tusen euro (221 tusen euro år 2010). Omändringen av tjänsten som Insättningsgarantifondens ombudsman till en heltidstjänst från 1.9.2010 ökade fondens kostnader. Därtill orsakades fonden år 2011 högre kostnader än vanligt på grund av de åtgärder som hänförde sig till utvecklandet av fondens placeringsoch riskhanteringsprinciper och -praxis samt ny konkurrensutsättning av kapitalförvaltningsavtalen. Inkomstskatten för räkenskapsåret var 5,4 miljoner euro (4,6 miljoner euro år 2010). Räkenskapsperiodens överskott var 15,2 miljoner euro (13,2 miljoner euro år 2010). I enlighet med kreditinstitutslagens 110 kommer överskottet att läggas till Insättningsgarantifondens kapital genom beslut av delegationen. Uppgifter om insättningarnas totalbelopp och de skyddade insättningarnas belopp insamlas årligen genom garantiavgiftsförfrågningar. Svaren på förfrågningarna avser det föregående årets sista dag, vilket innebär att beloppens storlek 31.12.2011 framgår av svaren på förfrågningarna våren 2012. Totalbeloppet av inlåningen i fondens medlemsbanker 31.12.2010 var 119 miljarder euro (110 miljarder euro 31.12.2009). Av beloppet utgjorde sådana skyddade insättningar som i händelse av insolvens maximalt skulle ersättas av Insättningsgarantifonden, sammanlagt 74 miljarder euro i slutet av år 2010 (60 miljarder euro i slutet av år 2009). Ökningen av de skyddade ersättningarna berodde på den höjning av insättningsgarantins maximibelopp från 50 000 euro till 100 000 euro som trädde i kraft 31.12.2010. Fondens placerade medels förhållande till de skyddade insättningarna var 31.12.2010 0,9 procent, och relationstalet beräknas fram till 31.12.2011 ha stigit till ca 1,0 procent. Fondens placerade medel hade 31.12.2011 ett marknadsvärde på 789,9 miljoner euro (688,4 miljoner euro 31.12.2010). Som ett resultat av konkurrensutsättning har kapitalförvaltningsavtal om placering av fondens medel ingåtts med Danske Capital, Sampo Bank Abp, Evli Bank Abp, SEB Kapitalförvaltning Finland Ab och Tapiola Kapitalförvaltning Ab.
INSÄTTNINGSGARANTIFONDEN 5 Vid årets utgång var medlen placerade i förbindelser som Finland och andra EU-stater ansvarar för, i förbindelser som finländska kommuner ansvarar för, i korträntefonder i euro, i förbindelser av kreditinstitut som inte hör till Insättningsgarantifonden och i andra sammanslutningars förbindelser enligt följande: Emittent Andel av portföljen 31.12.2011 (%) Finska staten och andra EU-stater 53,4 63,4 Finländska kommuner 11,0 5,4 Korträntefonder, euro 4,9 8,7 Kreditinstitut och 16,5 11,1 finansiella institut Andra sammanslutningar 13,6 10,1 Kontanta medel 0,6 1,3 SAMMANLAGT 100 100 Andel av portföljen 31.12.2010 (%) 9 Fondens förvaltning Placeringsfördelningen vid årets slut var följande: Tillgångsslag Andel av portföljen 31.12.2011 (%) Långa ränteplaceringar 73,3 65,8 Stater och offentliga 56,2 50,5 sammanslutningar Företagslån 17,0 15,3 Korta ränteplaceringar 26,7 34,2 Penningmarknads- 25,8 32,9 instrument Kontanta medel 1,0 1,3 SAMMANLAGT 100 100 Andel av portföljen 31.12.2010 (%) Insättningsgarantifonden har inte tagit krediter för sin verksamhet. Fondens medlemmar utser fondens delegation. Delegationen sammanträdde en gång år 2011. Medlemmar i Insättningsgarantifondens delegation mandatperioden 2010-2012 är:
INSÄTTNINGSGARANTIFONDEN 6 Namn Bolag Mandatperioden börj. Markku Haapasalmi Nordea Bank Finland Abp 2007 Heikki Honkanen Tapiola Bank Ab 2010 Hannele Koskela Sampo Bank Abp 2007 Pasi Kämäri Sparbanksförbundet rf:s medl.banker 2010 Kirsi Lauslahti POP Bankförbundet anl:s medl.banker 2010 Terhi Markula eq Bank Ab 2010 Veli-Matti Parmala S-Banken Ab 2007 Ari Pauna Suomen AsuntoHypoPankki Oy 2004 Anne-Maria Salonius Ålandsbanken Abp 2010 Jussi Sokka FIM Bank Ab 2010 Jarl Sved Aktia Bank Abp 2004 Heikki Vitie OP-Pohjola anl:s medl.banker 2004 Bengt Wahlström Evli Bank Abp 2010 Sakari Wuolijoki SEB Gyllenberg Private Bank Ab 2010 Delegationens ordförande var Heikki Vitie och vice ordförande var Markku Haapasalmi. Medlemmar i Insättningsgarantifondens styrelse år 2011 var: Namn Mandatperioden börjat Heikki Alanen 2006 Juha Hammarén 2008 Jukka Huotari 2007 Taina Kallio 2006 Helena Laine 2010 Harri Luhtala 2007 Harri Mattinen 2009 Raimo Mäkilä 2008 För närvarande är inga utländska kreditinstituts filialer i Finland medlemmar i Insättningsgarantifonden, varför de inte har någon representant i styrelsen. Styrelsens ordförande var Harri Luhtala och vice ordförande var Heikki Alanen. Styrelsen höll sammanlagt 11 möten år 2011. Därtill fattade styrelsen per e-post tre särskilt protokollförda beslut. Jur. kand. Mirjami Kajander-Saarikoski är sedan 1.9.2010 ombudsman för Insättningsgarantifonden. Jur. kand. Tuomas Majuri är sedan 1.7.2010 vice ombudsman.
INSÄTTNINGSGARANTIFONDEN 7 10 Tillsyn och revision 11 Hänt efter räkenskapsperiodens utgång 12 Bedömning av den framtida utvecklingen Insättningsgarantifondens verksamhet övervakas av Finansinspektionen. Insättningsgarantifondens revisor var CGR Raija-Leena Hankonen och revisorssuppleant var CGR Eija Kauppi-Hakkarainen. Några väsentliga händelser i Insättningsgarantifondens verksamhet har inte inträffat efter räkenskapsperiodens utgång. Året 2012 förväntas den ekonomiska verksamhetsmiljön alltjämt präglas av kriserna i de offentliga ekonomierna. Också finansmarknaderna förväntas vara fortsatt instabila. Konjunkturutsikterna för år 2012 är inte speciellt ljusa. Även om en svagare ekonomisk tillväxt i regel är ägnad att försämra bankernas verksamhetsmiljö är den inhemska banksektorns ekonomiska situation stabilare än i de flesta andra europeiska länder. Sannolikheten för uppkomst av ersättningsskyldighet för Insättningsgarantifonden beräknas inte vara högre än normalt. Att de lagstadgade fatalietider som fastställts för att skydda insättarna fortlöpande blivit kortare förutsätter dock att Insättningsgarantifonden i fortsättningen har en mera omfattande förhandsberedskap än tidigare med tanke på eventuella ersättningssituationer. Också i övrigt förutsätter de i de internationella regelverken accepterade principerna att Insättningsgarantifonden målmedvetet utvecklar sin verksamhet. Räntenivån inom euroområdet är på grund av de svaga konjunkturutsikterna exceptionellt låg. Avkastningen av de tryggaste masskuldebreven förväntas bli tämligen blygsam. Avkastningen av fondens placeringar år 2012 bedöms sålunda bli lägre än den förväntade portföljavkastningen på lång sikt. Helsingfors den 28 februari 2012 Insättningsgarantifondens styrelse