Om vi tar hand om korna, så tar korna hand om oss. Många tunga och farliga arbetsmoment är borta här på gården i Haxäng. Mjölkroboten jobbar på, så länge den är hel. Korna utfodras med maskinhjälp och dyngan tas undan med en skrapa som går under betongspalten där korna står. Bonden vill slippa den farliga tjuren Läs mer t t t t
l Nu är det mer problem för den här, säger Carl-Åke Broström och knackar på huvudet. Till exempel att man blir väckt på natten om det är något problem med maskinerna. Carl-Åke Broström och hans fru äger gården i Haxäng, Jämtland, nu med 140 kor och 120 ungdjur. Den är kravmärkt och ekologisk och prisad för den goda arbetsmiljön*. 1906 köpte Carl-Åkes morfar gården. Carl- Åkes 92-åriga mamma bor kvar och hon brukar komma ner och titta på mjölkroboten där korna lugnt står och blir mjölkade utan någon mänsklig arbetsinsats. Borta är mjölkgropen, som tog på armar och axlar. Borta är också knäståendet, som förstörde många knän. Det är många maskiner, och de kan ju vara farliga förstås. Om man är i vägen. Annars är en hel del av farorna undanröjda. Och odlingarna sköts utan konstgödsel och bekämpningsmedel, så det finns inte många farliga kemikalier här. På gården finns tre anställda, och på vår- och sommarsäsong tillkommer ett par personer. Gunilla Mellgren har ansvar för korna och är dessutom skyddsombud. Hon är vald av sina arbetskamrater för att särskilt hålla koll på arbetsmiljön. Arbetsgivaren, det vill säga Carl- Åke Broström, är ansvarig för att arbetsmiljön är bra. Carl-Åke Broström har kalvar och kor, men ingen tjur nu, och det är han glad för. Tjurar är inblandade i många olyckor. Men en gång hade Carl-Åke en argsint ko också, för säkerhets skull fick kofoten följa med när den kon var i närheten. FAKTA Ett sätt att se till så att arbetsmiljön är bra är att gå skyddsrond på gården. Då går man igenom en checklista och kollar att det inte finns något som kan leda till olyckor eller sjukdom. Det kan vara lösa kablar eller något som är trasigt. Vid senaste skyddsronden finns det exempelvis en anmärkning om att det inte finns något skydd över de drivande remmarna i kornkrossen. Det är nu åtgärdat genom att man köpt in en ny kross. Skyddsronder ska man göra på alla arbetsplatser för att se farorna innan något händer. Här på gården blir det en gång per år, medan man på en föränderlig arbetsplats som exempelvis ett bygge går varje vecka. Om något skulle hända ska tillbudet rapporteras till Arbetsmiljöverket. På just lantbruk händer det en del allvarliga olyckor. Fler dödsfall än på ett bygge eller inom transportbranschen exempelvis. Carl-Åke Broström har dock inte behövt rapportera något. Inget allvarligt har hänt. l Allvarliga tillbud ska anmälas till Arbetsmiljöverket av arbetsgivaren. Allvarligt tillbud är en händelse som kunnat leda till personskada. Till exempel om en traktor välter även om ingen skadas. l Skyddsombud väljs av facket/de anställda. Skyddsombudet har rätt till utbildning och insyn i beslut som påverkar arbetsmiljön. Men det är arbetsgivaren som är ansvarig för arbetsmiljön. Det farligaste är tjurar, men någon sådan har vi inte nu. Vi hade en förr. En gång när jag var inne hos korna halkade jag. Jag hann tänka att tjuren var inne där då, berättar Carl-Åke Broström. Han hade tur den gången. En tjur kan lätt trycka sönder bröstkorgen på en liggande människa, och det händer då och då. Varje år händer det olyckor med tjurar, berättar Carl-Åke Broström: Ofta är det de tjurar de säger är snälla som är inblandade i olyckor. Det är dem man vågar vända ryggen åt. Men det kan slå om fort för en tjur, säger Carl-Åke Broström. För att slippa farliga tjurar är det viktigt att sköta inseminationen, och det är en hel vetenskap i sig. Gunilla Mellgren visar katalogen där man väljer vilken
Gunilla Mellgren är ansvarig för korna och därmed för att inseminera dem. Det är en viktig uppgift på gården, eftersom man helst vill slippa ha en tjur. pappa de blivande kalvarna ska få; bra ben, tätt mellan spenarna, stora, små. Sedan gäller det att göra det i rätt tid, när kvigorna eller korna är brunstiga. Gunilla visar på datorn där man kan se en kurva över hur aktiva djuren är. Ju högre kurva, desto aktivare djur och därmed mer brunstiga. Men det fungerar inte alltid, man måste se också. Jag tittar på brunstslem, blödningar och hur de ser ut och står. En del som står lågt i rang smyger med det, säger hon. Ju bättre Gunilla Mellgren är på det här, desto troligare är det att gården slipper ha någon tjur som tar de som inte blir dräktiga genom insemination. Det naturligaste kan vara det farligaste alltså. Gunilla Mellgren tar stort eget ansvar. Jag jobbar självständigt med korna, det är bra. Jag trivs här. Vi har roligt tillsammans. Vi fikar på morgonen och på måndagsmornarna har vi möte och går igenom vad som ska hända Jag klarar mig inte utan mina anställda. Jag behöver dem och vi har kul ihop. i veckan. Och så slipper vi passa mjölkningstider vi jobbar från sju till fyra, berättar hon. Att trivas och ha roligt på jobbet är också arbetsmiljö, det har Carl-Åke Broström förstått. För att stärka gemenskapen brukar de göra andra saker tillsammans åka på studiebesök, gå ut och äta, gå på revy, bowla det behöver inte kosta mycket, men det är viktigt tror han: Det påverkar hela driften. Det har betydelse för att man gör ett bra jobb. Och om vi tar hand om korna, så tar korna hand om oss. Och jag klarar mig inte utan mina anställda. Jag behöver dem och vi har kul ihop. Det finns en bild av att bönder alltid gnäller, men någon måste prata om att man kan tjäna pengar och att det är ett roligt jobb. Jag trivs med det här, säger Carl- Åke Broström. Men i lördags natt var det inte så roligt förstås. Då gick kameran till mjölkroboten sönder, så då blev det nattarbete för att hitta felet. I perioder kan man bli väckt ganska mycket, säger Carl-Åke Broström. Alla på företaget går på hälsokontroller hos företagshälsovården. Förr hade Carl-Åke problem med lungorna. Det berodde på att han jobbade med att pressa hö, och då är det lätt att få i sig mögelsporer som kan finnas i höet. De undrade alltid hur länge jag skulle hålla på som bonde. Men numera pressar vi inte hö. Sedan vi byggde den nya ladugården har jag inte haft några problem. Idag sitter vi i en traktor när vi utfordrar djuren och utsätts inte för damm eller mögel, berättar han. Förutom företagshälsovård så får de anställda gå och få massage en gång i månaden och friskvårdsbidrag till träningskostnader. Kroppen måste tas om hand även om många av de tyngsta och ensidigaste arbetsuppgifterna är övertagna av maskiner. * Broströms lantbruk AB fick Lantbrukets arbetsmiljöpris 2010.
1 (5) Här är uppgifter att arbeta vidare med efter att ha läst reportaget. Uppgiften kan vara att ta reda på svaret genom att söka i boken eller på nätet. Det kan också vara diskussionsuppgifter som löses i grupp eller en uppgift som handlar om att utföra något. 1. Roller i arbetsmiljöarbetet Tänk dig att du arbetar på lantbruket och upptäcker att det saknas skydd på en maskin. Vad kan du göra som anställd för att se till så att problemet åtgärdas? (Ditt ansvar som anställd) Vad kan arbetsgivaren göra? (Arbetsgivarens ansvar) Vad kan arbetsledaren/chefen göra? (Chefens ansvar) Vad kan skyddsombudet göra? (Skyddsombudets ansvar) Sök svar i Fokus-boken i kapitlet Lagar och regler på arbetsplatsen. B. Ta reda på Om du arbetar som egenföretagare, till exempel som jord- eller skogsbrukare, är det du som har arbetsmiljöansvaret. Vad innebär det ansvaret? Vilka personer ansvarar du för? Är det alla anställda, eller bara de som är heltidsanställda? Sök svar på Arbetsmiljöverkets hemsida, www.av.se. Extra på nätet Filmklipp på Youtube Diskutera Titta på filmklippet om Säkert underhåll. Gå in på www. youtube.com och sök på Säkert underhåll. Filmen är 4 minuter lång. Vilka maskiner finns det i er skola, på praktikplatsen eller er kommande arbetsplats? Vad bör man tänka på när det gäller säkerhet och underhåll av dessa? C. Ta reda på Om du arbetar åt ett bemanningsföretag på en arbetsplats, vem har arbetsmiljöansvar för dig? Arbetsgivaren på arbetsplatsen eller din arbetsgivare på bemanningsföretaget? Sök svar i boken i kapitlet Lagar och regler på arbetsplatsen samt på Arbetsmiljöverkets hemsida, www.av.se. D. Ta reda på Vad händer om arbetsgivaren eller egenföretagaren inte tar ansvar för arbetsmiljön, och om Arbetsmiljöverket påpekar det? Sök svar i regelverket på www.av.se. samt på www.arbetsmiljoupplysningen.se. E. Ta reda på Vad är ett regionalt skyddsombud? F. Ta reda på Har skyddsombud rätt till utbildning? Är skyddsombudet till för alla på arbetsplatsen även för dem som jobbar tillfälligt eller är inhyrda från bemanningsföretag? Sök svar i boken samt på www.av.se.
2 (5) 2. Lagar och avtal Ge exempel på föreskrifter som styr arbetet för till exempel djurskötare, skogsvårdare eller lantbrukare. Sök svar på www.av.se, till exempel i de branschanpassade regelpaketen. B. Ta reda på Får du jobba hur länge som helst? Har du rätt till paus eller rast? Kan du lämna jobbet för att t ex röka eller göra något annat? Sök svar i boken och på www.av.se. C. Ta reda på Finns det särskilda bestämmelser för minderåriga generellt, samt för minderåriga som arbetar som till exempel djurskötare, skogsvårdare eller lantbrukare? Välj att titta på det yrke som du planerar att arbeta med. Sök svar i boken och på www.av.se. 3. Systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM? Sök svar i boken, www.av.se eller www.arbetsmiljoupplysningen.se. Vad i reportaget är en del av det? B. Uppgift På gården använder de en checklista för att undersöka miljön vid en skyddsrond. Gå en skyddsrond på skolan. Välj ut ett avgränsat område att undersöka, exempelvis trivsel, buller, brand och andra nödsituationer eller skyddsutrustning. Använd gärna någon av checklistorna på www.prevent.se att utgå från. Tips: på www.av.se finns en buller-app som kan användas för att mäta ljudnivån. Förslag på tillvägagångssätt: Välj ut ett område att undersöka. Ta reda på vad som gäller genom att söka information i boken och i regelverket på www.av.se Ladda ned en checklista från www.prevent.se och ta ut det område du/ni valt att undersöka. Genomför undersökningen och fyll i alla fält.
3 (5) 4. Risker Vilka risker beskrivs i reportaget? Gör en sammanställning och ta reda på om dessa är typiska för branschen. Kan du komma på andra risker inom jordbruket, alternativt inom det yrke som du planerar att arbeta inom? Sök svar på www.av.se, till exempel på temasidorna. B. Ta reda på Vilka risker kan du själv påverka? C. Ta reda på Maskiner och fordon är ofta inblandade i allvarliga olyckor som sker. Vad är viktigt att tänka på vid användningen av maskiner och fordon för att minska olycksrisken? Välj att titta på de eller den maskin- eller fordonstyp som du kommer att arbeta med. Sök svar i boken, på www.av.se (temasidorna eller i föreskrifterna om maskinsäkerhet eller fordon) och på www.sakertbondfornuft.se D. Ta reda på I reportaget berättar Carl-Åke Broström att han haft problem med lungorna. Orsaken var att han hade andats in farligt damm då han pressade hö. Detta är en av de stora hälsoriskerna för dem som arbetar i lantbruket. Vad kan man göra för att minska den här typen av risker? Hur påverkar de hälsan? Fakta finns på www.av.se och på www.sakertbondfornuft.se E. Uppgift En annan hälsorisk är kemikalier. Finns det kemikalier på er skola? Gör en lista över de kemiska produkter som ni hittar. Är de klassificerade och märkta? Finns det aktuella säkerhetsdatablad? Finns det rätt skyddsutrustning? Underlag finns i boken och på www.sakertbondfornuft.se eller www.kemiguiden.se. Extra på nätet Testa dig själv Uppgift På www.sakerskog. se kan du testa om du vet hur du ska använda en motoreller röjsåg på ett säkert sätt. 5. Personlig skyddsutrustning Vad är skillnaden mellan arbetskläder och personliga skyddskläder? Vilken typ av personliga skyddskläder och -utrustning är nödvändiga inom det yrke som du har valt? Vilka kläder brukar arbetsgivaren på en sådan arbetsplats stå för? Sök svar i boken.
4 (5) Extra på nätet Första hjälpen-app Tips Första hjälpen är bra att kunna. Men ibland kan det vara svårt att minnas hur man gör. På www. redcross.se finns en första hjälpen-app med två bildspel som guidar genom de viktigaste momenten i hjärt-lungräddning på vuxna samt luftvägsstopp för barn respektive vuxen. B. Diskutera Kan man vara klädd hur som helst på ett arbete? Hur är det med niqab, burka eller turban kan man ha det i alla yrken? Eller kortbyxor? Sök information i nyhetsartiklar på webben för att få veta mer om hur diskussionerna går. 6. Må bra på jobbet A. Diskutera Att på något vis vara annorlunda, som att vara ensam kille eller tjej på en arbetsplats, kan ibland vara tufft för den personen om han eller hon känner sig utsatt. Diskutera med varandra vad ni som arbetskamrater skulle kunna göra för att underlätta för en person som känner så. Diskutera också vad arbetsledningen kan göra, dvs arbetsgivaren och chefen eller arbetsledaren. Underlag finns i boken. B. Diskutera Vad är det som gör att man trivs på en arbetsplats oavsett om man är kille eller tjej, ung eller gammal? Hur beter vi oss mot varandra? Hur uttrycker vi oss? Är vi stressade? Hur är det med mobiltelefoner? Är det till exempel okej att alltid svara i mobiltelefonen när det ringer oavsett när? Underlag finns bland annat i boken. 7. Hälsa ditt eget ansvar eller fundera på En förutsättning att må bra på arbetsplatsen handlar också om hur du mår det vill säga din personliga hälsa. Vad är viktigt för dig för att du ska må bra? Underlag finns bland annat i boken. 8. Tillbudsrapportering Tillbud är händelser som kan leda till olyckor eller ohälsa. Ges några exempel på sådana i reportaget? I sådana fall vilka? B. Ta reda på Allvarliga tillbud ska rapporteras. Till vem? Varför då? Hur används denna rapportering? Sök svar i boken samt på www.av.se.
5 (5) 9. Olyckor och arbetsskador Enligt olycksstatistiken är jord- och skogsbruket den mest olycksdrabbade branschen i Sverige. De flesta olyckorna sker i arbete med djur eller maskiner som motorsågar eller traktorer. Även fallolyckor är vanligt. Hur kan man förebygga den här typen av olyckor? Välj att titta på det alternativ som mest är aktuellt för dig, om du vill avgränsa uppgiften. Sök svar på www.av.se, till exempel på temasidorna, och på www.sakertbondfornuft.se B. Diskutera Att förebygga olyckor handlar också om attityder eller säkerhetskultur, både hos den enskilda individen och hos gruppen. Saknas det grundläggande säkerhetstänk, ökar sannolikheten för att olyckor händer. I fabriker där både svenskar och danskar arbetar har det visat sig att olycksfallsskadorna är cirka 4 gånger fler bland danskarna än bland svenskarna oavsett om svenskarna arbetar i en fabrik i Danmark eller i Sverige. Hur kommer det sig? Vad skulle krävas för att du som individ alltid ska tänka säkerhet? Vad krävs för skapa motsvarande säkerhetstänk på en arbetsplats? Information om säkerhetskultur finns bland annat på www.av.se.