Individen och klimatpåverkan

Individen och klimatpåverkan Projektarbete i kursen 3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld KTH april 2007 Marina Backer Skaar Camilla Grunditz

Innehåll Sid Syfte 3 Inledning 3 Kartläggning av hushållens klimatpåverkan 3 Projektet Konsumera smartare 4 Matens påverkan 6 Våra möjligheter att minska koldioxidbelastningen 10 Hemmet 10 Resan 12 Butiken 13 Kan vi ändra vårt beteende i hållbar riktning? 14 Slutsatser 14 Referenser 15 Bilderna på framsidan är från Microsoft ClipArt. 2

Syfte Syftet med denna rapport är att kartlägga ett hushålls klimatpåverkan i Sverige, visa vilka möjligheter som finns att minska koldioxidutsläppen och att diskutera om detta är möjligt inom ett 20-årsperspektiv. Rapporten utgör en sammanställning av information tillgänglig på hemsidor och i rapporter och vill ge exempel på hur frågarna kan belysas. Inledning Jorden blir allt varmare och varmare. Det är främst våra utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen och andra växthusgaser som metan, dikväveoxid och fluorföreningar som är boven i dramat. Vägtrafiken och vår energianvändning står för största delen av utsläppen. Den ökade värmen får negativa konsekvenser för miljön och ekosystemen och det räcker med en temperaturökning på några få grader för att hela jordens klimatsystem ska sättas ur spel (35). De ökande halterna av växthusgaser väntas leda till att den globala medeltemperaturen vid jordytan ökar med 1,4 5,8 grader perioden 1990 2100. Havsytan kan komma att stiga med upp till 88 cm och nederbörden förväntas öka, dock inte överallt på jorden (36). Varje svensk släpper idag ut 6 ton koldioxid per år. Världsgenomsnittet är 4 ton per år. Om den globala uppvärmningen ska begränsas måste den siffran ner till 2,8 ton koldioxid per år - detta motsvarar vad en vanlig svensk familjebil släpper ut på 1500 mil.(1) Koldioxidutsläppen är lägre i Sverige än i många andra industriländer räknat per capita. Jämfört med u-ländernas koldioxidutsläpp är dock utsläppen i såväl Sverige som övriga delar av den industrialiserade världen mycket stora. Effekterna på jordens klimat skulle öka drastiskt om alla länder i världen började släppa ut koldioxid i samma omfattning som industriländerna. Se figur 1. Kartläggning av hushållens klimatpåverkan Idag står hushållen för mer än hälften av alla utsläpp av koldioxid (3). För att framställa de varor och tjänster som konsumeras i hushållen krävs resurser i form av material och energi. Detta ger upphov till utsläpp, avfall och transporter. Denna energianvändning kallar man indirekt energi och uppkommer indirekt beroende på efterfrågan av varan. Direkt energi används i själva hushållet, d v s till uppvärmning, hushållsel och bensin. Den indirekta energin svarar för minst hälften av ett hushålls totala energianvändning, ofta betydligt mer, och det är därför en viktig sak att ta hänsyn till i försök att minska hushållens miljöpåverkan. (4) 3

Figur 1. Koldioxidutsläpp i ton per capita för utvalda länder och världsdelar. (2) Det finns olika metoder att mäta klimatpåverkan. Ett sätt är med EAP (Energy Analysis Program)-modellen, som är framtagen av en forskargrupp vid Groningens universitet i Holland (5). Detta livscykelbaserade datorprogram bestämmer energianvändning och växthusgasutsläpp relaterat till hushållens konsumtion. Databasen innehåller data om energianvändning och utsläpp av växthusgaserna koldioxid, metan och dikväveoxid för olika material, ekonomisk sektor, handel, tjänster, transporter och avfallsbehandling. Med hjälp av statistik från SCB har databasen modifierats av forskare vid KTH och FOI för att spegla svenska förhållanden och innehåller ca 350 poster som i stort täcker alla hushållsutgifter (6). Genom databasen kan man få fram den indirekta energianvändningen för olika varor beräknad i energiintensitet (MJ per krona). (4, 7) Projektet Konsumera smartare En konkret tillämpning av EAP-modellen görs i projektet Konsumera smartare minska växthuseffekten som drivs inom Stockholms stads handlingsprogram mot växthusgaser. Genom medverkan av 40 hushåll ska man undersöka om det är möjligt att förändra konsumtion och livsstil hos hushållen så att de blir mer energi- och resurssnåla och därmed minskar sina koldioxidutsläpp. En central del är att försöka bli en mer medveten konsument som tänker efter före varje köp. 4

Tanken är att mäta de totala utsläppen av växthusgaser som hushållen lämnar ifrån sig. Det unika med undersökningen är att man även mäter den indirekta energin som finns dold i alla varor och tjänster man köper. Mätningen omfattar all konsumtion av varor och tjänster, inte bara el, bränsle, transporter och uppvärmning utan även mat, kläder och boende. Under tre månader registreras alla inköp, fasta avgifter och vardagsaktiviteter för varje hushåll. Beloppen i kronor omvandlas till energi och koldioxidutsläpp med hjälp av EPAprogrammet och databasen. Resultatet av detta blir hushållets aktuella växthusgasprofil. (6, 8, 9) Projektet har nu pågått i två år och första etappen har nyligen avslutats (10). För hushållen som deltog varierade utsläppen mellan 1 920 och 13 400 kg koldioxid per person och år. Genomsnittet var 5 400 kg. I figur 2 visas en typisk växthusgasprofil för en familj i villa. I Rekreation och kultur ingår bl a fritidsresor (t ex med flyg), tv, tidningar, kommunikation och ev. fritidshus. Transporter omfattar egen bil och t ex SL-kort. I Bostad ingår bl a uppvärmning, el, reparationer, hyra och avgifter. Denna familj släpper ut 17 600 kg koldioxid per år eller 4 400 kg per person och år, vilket alltså är lägre än genomsnittet. 6000 5000 4000 CO2 (kg) 3000 2000 1000 0 Mat Förbrukningsvaror Hushållstjänster Kläder, skor Möbler Hälsa, sjukvård Transporter Rekreation, kultur Bostad Figur 2. Typisk växthusgasprofil för ett hushåll med 4 personer i villa. Totalt utsläpp 17 600 kg per år eller 4 400 kg per person. (11) Figur 3 visar hur de olika posterna fördelar sig procentuellt räknat på ett medelvärde för de 40 deltagande hushållen. 5

1% 5% 6% 2% 2% 16% 25% 26% 17% Mat Bostad Rekreation, kultur Förbrukningsvaror Hushållstjänster Kläder, skor Möbler Hälsa, sjukvård Transporter Figur 3. Procentuell fördelning av de olika utsläppsposterna för koldioxid. (i ref 10) Det framgår här att mat, bostad, rekreation och kultur samt transporter står för de största delarna. Den post som överraskar mest är maten som står för ca 25 procent hushållens totala koldioxidutsläpp. Orsaken till att maten utgör så stor del är den stora mängd fossila bränslen som används när maten produceras och transporteras till matbutiken (9). Utsläpp direkt knutna till mat kommer att studeras närmare under nästa rubrik. Några saker som kan noteras är: En högre inkomst ger högre utsläpp. Singelboende ger mer utsläpp per person än flerpersonshushåll. Nästan hälften av Sveriges hushåll är ensamhushåll. Vegetarisk kosthållning ger mindre utsläpp än animalisk. Semester med tåg minskar kraftigt utsläppen jämfört med flyg. Matens påverkan Livsmedelssektorn står idag för mer än en fjärdedel av utsläppen av växthusgaser i det svenska samhället (33). Det är därför ett viktigt område att ta hänsyn till i jakten på minskade utsläpp. Ett sätt att se hur maten påverkar miljön är genom MenuTool (12) som är en prototyp till ett interaktivt verktyg. Med hjälp av MenuTool kan man få information om hur stora utsläpp av klimatpåverkande gaser olika livsmedel och hela måltider orsakar under produktion och transport och samtidigt få veta näringsinnehållet. Energiåtgången i hela produktionsledet för varje livsmedel samt för matlagningen visas. 6

MenuTool har sitt ursprung i ett forskningsprojekt där man dels ville ta reda på hur stor energianvändning hushållens matkonsumtion orsakade från jord till bord räknat, dels om hushållen skulle kunna förändra sin kost så att den blev mindre energikrävande (13, 14). Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande) anslog medel för att göra en prototyp till ett interaktivt verktyg för miljöanpassad måltidsplanering, MenuTool. Projektet startade år 2005 och skall avslutas juni 2007. Det övergripande målet är att göra så att storkökspersonal, skolbarn och intresserade hushåll ska kunna se den miljöbelastning som olika måltider har orsakat i produktionskedjan och att kunna relatera den till sin egen kost. Forskning har nämligen visat att just återkoppling på det egna beteendet är oerhört viktigt om information skall kunna leda till varaktiga beteendeförändringar. MenuTool sätter fokus på klimatförändringen och hur man kan minska sina bidrag till den. Syftet med utvecklingen av en prototypversion är att utvärdera programmet och därefter besluta om inriktningen på en fortsatt satsning. Beräkningar för hur mycket energi som gått åt för att producera en lång rad olika livsmedel har tidigare gjorts (13). I MenuTool har dessa resultat använts och kompletterats med de utsläpp av växthusgaser som sker när maten odlas, bereds, transporteras, lagras och tillagas. Alla växthusgaser har viktats ihop till koldioxidekvivalenter (mått på mängd växthusgas där bidraget från varje enskild gas har räknats om till den mängd koldioxid som har samma inverkan på klimatet). Nedan visas några diagram för hur stora utsläpp vissa livsmedel orsakar före tillagning. Diagrammen är gjorda med hjälp av MenuTool (12). Figur 4. Växthusgasutsläpp (g CO 2 -ekvivalenter) för 100 g av frukter och grönsaker före eventuell tillagning (12). 7

Figur 5. Växthusgasutsläpp (g CO 2 -ekvivalenter) för 100 g av valda mejeriprodukter och fetter samt ägg före eventuell tillagning (12). Figur 6. Växthusgasutsläpp (g CO 2 -ekvivalenter) för 100 g av fisk, kött och kikärtor före tillagning (12). 8

Figur 7. Växthusgasutsläpp (g CO 2 -ekvivalenter) för en portion av potatis, pasta och ris före tillagning (12). I figur 4 kan man se att växthusodlade grönsaker som tomat, gurka, paprika och isbergssallad är de stora miljöbovarna med drygt tolv gånger högre utsläpp än motsvarande frilandsodlade grönsaker. Under vinterhalvåret är alltså svenskodlade morötter och vitkål att föredra ur klimatsynpunkt. När det gäller frukt ger äpplen importerade från annan kontinent 2,5 gånger högre utsläpp än svenska äpplen. Vindruvor från annan kontinent samt bananer ger 2,8 respektive 3,5 gånger högre utsläpp än äpplen från Sverige. Figur 5 visar utsläppen för mejeriprodukter, fetter och ägg. Bland mejeriprodukterna ger ostarna klart största utsläppen. Det går åt tio liter mjölk till ett kilo ost (15). Smör är det fett som orsakar mest utsläpp eftersom det har animaliskt ursprung. Ägg är inte så farligt ur ett klimatperspektiv. Höns är nämligen effektiva foderomvandlare och de släpper inte heller ut så mycket metangas (16). I figur 6 jämförs tre olika sorters fiskfiléer, sej (fryst), lax och torsk. Laxen är oftast odlad, en process som ger mycket utsläpp. Det krävs bränsle att fånga foderfisk som transporteras till fabrik där den mals ner innan den körs till odlingarna. Det är bättre med viltfångad fisk som sej och torsk. Men vissa fiskar kräver mycket bränsle vid fisket, t ex torsk, som också riskerar att utrotas (16). Man ska också ta hänsyn till att frysning ger extra energiåtgång och därmed utsläpp. När det gäller kött är nöt den värsta klimatboven. Nötdjur ger stora metangasutsläpp och har inte utfodrats med foder som transporterats långt och som krävs fossila bränslen vid 9

tillverkningen (15, 16). Lamm, gris och kyckling är bättre alternativ sett ur utsläppssynpunkt. Bäst är hjortköttet, hjortar har betat själva. Det allra bästa alternativet i diagrammet är vegetariskt, kikärtor, som bara ger en bråkdel av utsläppen från fisk och kött, hjortköttet undantaget. Att äta baljväxter direkt är betydligt mer energieffektivt än att använda dem till foder till djur som sedan ska ätas av människor. Jämförelsen mellan potatis, pasta och ris (alla okokta) i figur 7 visar att ur klimatsynpunkt är potatis att föredra framför ris och pasta. Sammanfattningsvis är matens värstingar (16): Flygtransporterat Grönsaker odlade i växthus uppvärmt med fossila bränslen Odlad fisk, p g a foderframställningen. Nötkött, p g a stora metangasutsläpp och foder fraktas. Det finns en reell och viktig möjlighet för konsumenterna att påverka utsläppen av växthusgaser. Själv kan man minska utsläppen man orsakar genom maten med 20-30% (16). Idag är det svårt att jämföra olika livsmedels utsläpp. En koldioxidmärkning kan dock vara på gång som ett tillägg till Kravmärkningen (17). Våra möjligheter att minska koldioxidbelastningen Vilka möjligheter har man då som individ att minska koldioxidutsläppen? Här är några enkla vardagstips sammanställda - för hemmet, resande och slutligen våra inköp. Hemmet (ref 18-23, 28) Energibelastningen går att minska med ett par enkla knep som dessutom snabbt ger pengar i plånboken. Sänk inomhustemperaturen med 2 grader! Hälften av energin vi förbrukar hemma går till uppvärmning. Genom att sänka temperaturen 2 grader minskar energianvändningen med 10 procent - för en normalvilla blir det ca 1 500-2 000 kr per år. Minskar man dessutom temperaturen till 15 grader på natten och t ex vid resor, mår såväl ekonomi som inomhusväxter bättre. Persienner kan fällas ner nattetid och värmeelement bör inte stängas inne av gardiner eller möbler. Vädra gärna snabbt med tvärdrag snarare än att ha fönstret på glänt hela tiden. Se också över tätningslister i fönstren eller installera moderna fönster med isolerglas. Då försvinner kallras och buller. En värmepump kräver en tredjedel så mycket energi som elvärme. Ännu hellre bör fjärrvärme användas om möjlighet finns. Solenergi kan dessutom omvandlas till såväl värme som varmvatten via en solfångare. 10

I köket Frosta av frysen minst ett par gånger om året och håll rätt temperatur plus 5 grader i kylskåpet och minus 18 i frysen. Sätt inte in varm mat direkt i kyl eller frys utan ställ matbehållaren i vatten istället. Tina gärna den frysta maten i kylskåpet. Använd också plana kastruller vid matlagning och använd vattenkokare för att koka eller värma vatten istället för spisplattan. Stäng också av plattan efter halva koktiden vid kokning av grönsaker - de blir färdiga på eftervärmen utan att koka sönder. Varmvattenkonsumtion Byt till vattensparande munstycke för dusch och tappkranar. En varm dusch istället för bad spar energi. Fyll hela tvättmaskinen och diskmaskinen före tvätt och disk. Använd ekonomiprogram och tvätta inte vid högre temperatur än rekommenderat. Byt packning på droppande kranar. En droppande kran kan dra lika mycket vatten som en dusch per dag. Koppla disk- och tvättmaskiner till kallvattenkranen eftersom maskinernas program själva värmer. Isolera också gärna varmvattenberedaren med en filt. Belysning Byt till lågenergilampor! De är 5 gånger så effektiva och håller 10 gånger längre. Ett normalt hushåll kan tjäna några hundra kwh om alla glödlampor byts ut, närmare en tusenlapp. Per lågenergilampa blir det en vinst på 200 kr (beräknat på lampans livstid). Glöm inte heller att släcka lampan efter dig! Övrig elanvändning Lufttorka tvätten så mycket som möjligt! Undvik torkskåp och torktumlare. Häng tvätten i tvättrummet och använda luftavfuktare för att leda bort fukt. Stäng av alla elektriska apparater istället för att ha dem i standby-läge. Enligt amerikanska beräkningar står elektriska apparater i standby-lägen för ca 5 procent av hushållens totala energikonsumtion. Vid köp av nya vitvaror och hushållsapparater, titta på energimärkningen. För kylskåp, frys, tvättmaskiner, diskmaskiner och spisar gäller att varor som tillhör energiklass A sparar mest el. Minska gärna användningen av engångsprodukter, använd istället returpappersprodukter. Att återvinna papper kräver 70-90 procent mindre energi än att tillverka nytt. Därtill sparar man även skogen från avverkning. Bidra också gärna med att plantera ett träd ett ensamt träd absorberar nästan 1 ton koldioxid under sin livstid och ger en skön skugga. Välj Grön El! Den gröna elen blir mer och mer tillgänglig. I Sverige produceras förhållandevis lite energi från fossila bränslen, det mesta kommer från vattenkraft och kärnkraft. Tidvis importeras dock el från t ex dansk och polsk kolkraft, med tillhörande stora utsläpp av koldioxid som följd. Därför är det en enkel och bra miljöåtgärd att välja el som uppfyller kraven för Naturskyddsföreningens märkning Bra Miljöval. Det gynnar utvecklingen av förnyelsebara energikällor! 11

Resan (ref 24-27) Ta cykeln! För många korta resor är cykeln ett överlägset alternativ - den går snabbt, är billig och lättparkerad. Den enda energi som förbrukas är din egen - perfekt motion! En person med 5 km till jobbet som cyklar istället för att köra bil minskar utsläppen av koldioxid med ca 700 kg per år. Ta bussen och tåget! När någon annan kör kan du läsa, sova eller bara koppla av. Provåk någon dag och jämför restid och grad av avkoppling. Planerar du att åka långt med bilen? Ta en titt på möjligheten att åka tåg! Om bil behövs vid resmålet kanske tåg plus hyrbil kan vara ett alternativ. Och för resor på kontinenten är biltåg både prisvärt och bekvämt. Åk tåg istället för att flyga. Flyget är det mest miljöbelastande transportslaget räknat per personkilometer. Flygets utsläpp är en av de snabbast växande källorna till klimatförändringar. En flygresa på 60 mil ger upphov till närmare 100 kg koldioxid per person. Utsläppen per person från en tågresa motsvarande sträcka (där tåget drivs av miljömärkt el) är endast 4 gram! Se nedan en resa Stockholm-Göteborg med uppgift från SJs miljökalkyl. Utsläppen gäller för 1 passagerare där flyget har en beläggningsgrad på 65 procent och tåget (X2000) 50 procent. Tåget kör på Bra Miljöval El. Ämne Tåg (gram) Flyg (gram) Koldioxid 2,6 66830 Kväveoxider 0,01 180 Kolväten 0,01 32 Bli därför en miljövänlig resenär - undvik flyget! Flyg bara när du behöver och undvik korta flygresor. Fundera på hur och vart du reser. Värt att notera är att idag svarar nöjesresor för 60 procent av flygtrafiken. Våra resor är stora fossilbränsleslukare där flyget och bilen är värst. En tredjedel av koldioxidutsläppen i Sverige kommer från trafiken. Trots att bilarna blir mer bränsleeffektiva, ökar dessutom utsläppen eftersom bilismen fortsätter att öka. Bilen är dyrare än du tror En medelbil kostar ca 3 000 kr per månad. Om du inte har dagligt behov av bil kan det vara en god affär att dela med andra. Att vara med i en bilpool kan vara ett alternativ eller att hyra bil vid långresor. I Schweiz finns världens största bilpool där 44 000 medlemmar delar på 2 000 bilar! Även i Sverige får fler och fler upp ögonen för detta alternativ till egen bil. Idag finns ca 50 bilpooler spridda över landet. Bildelning i någon form är ett intressant alternativ om du behöver bil då och då eller som alternativ till en andra bil i hushållet. Beräkningar visar på en brytpunkt kring 1 200 mil som årlig körsträcka. Kör du mindre än så lönar det sig att sälja bilen. Hyrbil lönar sig om du inte kör mer än 300-500 mil per år, och/eller om du kör sällan men lång sträcka på kort tid. 12

Måste du ha bil - samåk gärna eller dela bil Börjar du samåka halveras bränslekostnaden och utsläppen. Om fyra personer som tidigare rest var för sig, samordnar sina resor minskar utsläppen med 75 procent. Vid köp av bil, välj rätt! Genom att välja en mindre bil med liten motor kan du sänka bränsleförbrukningen, och därmed utsläppen av koldioxid, med hela 20 procent (var femte tank gratis!). Hur man kör är också viktigt Med små förändringar i körstil går det att sänka bränsleförbrukningen med 10-20 procent. Undvik ryckig körning, håll avstånd! Kör med framförhållning - undvik stopp. Använd höga växlar och motorbromsa. Dämpa farten, planera resorna, håll koll på bränsleförbrukningen. Välj rätt resväg, rätt tidpunkt och kör inte på tomgång. Använd gärna motorvärmare, ta av takboxen, undvik onödig last i bilen och serva bilen regelbundet och kontrollera trycket i däcken. Rätt tryck kan minska bränsleförbrukningen med över 5 procent. Slutligen är den mest energisnåla bilresan förstås den du inte gör! Butiken (ref 28-33) Vår konsumtion av mat, kläder och möbler har en betydande påverkan på miljön. Alla varor måste såväl produceras som transporteras varför våra inköp har en stor inverkan på storleken av utsläpp. Bara livsmedelssektorn står för en fjärdedel av utsläppen av växthusgaser i samhället, där transporter utgör en betydande del (34). Märke eller typ av produkt har också inverkan på energiåtgången. Ta därför om möjligt reda på varans energiförbrukning under sin livscykel. En produkt av återvunnet material är t ex sannolikt energisnål - och kan återvinnas igen. Intresset för s k miljöanpassad produktutveckling blir allt större inom näringslivet, något som ökar om fler frågar efter produkternas miljöbelastning, t ex transportsätt och möjligheter till återvinning. Ett enkelt sätt att välja produkter med mindre miljöbelastning är att välja miljömärkta varor, t ex Svanen och Bra miljöval. Titta på var varorna i butiken kommer ifrån. I de flesta fall är det minst miljöbelastande att välja lokalt producerade varor. Köp mer färsk mat och mindre kött. Frusen mat kräver nämligen ca tio gånger mer energi än färsk, och metan som den näst största växthusgasen, härstammar i varje andetag från boskapsbeståndet. För elapparater och elmaskiner, välj de mest energieffektiva produkterna. Vid köp av vitvaror drar energiklass A minst energi. Handla gärna i kvarteret där du bor - istället för en stormarknad utanför stan. Den korta bilresan till och från köpcentrumet kan i värsta fall ge upphov till lika stora utsläpp av koldioxid per kg av en vara som en lastbilstransport från Tyskland. Förpackningarna, slutligen, är en stor bov. Genom att minska soporna med 10 procent minskas koldioxidutsläppen med ca 600 kg. Tänk på att det är vi som konsumenter som avgör vilka produkter som ska finnas i butiken! Det gäller att försöka bli en mer medveten konsument som tänker efter före varje köp. Redan vid inköpstillfället gör man ett val som får betydelse för hur mycket energi- eller koldioxidutsläpp man bidrar med. 13

Kan vi ändra vårt beteende i hållbar riktning? De ovan föreslagna tipsen och åtgärderna är inte realistiska att genomföra för alla idag. Att ändra på sin livsstil tar tid och det krävs både kunskap och engagemang att leva mer resurssnålt. Enkla förändringar som de flesta kan göra dock är att minska på bilkörningen och utlandsresorna, äta mindre kött och mer grönsaker efter säsong samt ersätta varor med tjänster (4). Hur ska vi då kunna ändra vårt beteende i hållbar riktning de närmaste 20 åren? Det grundläggande för alla måste vara att komma till insikt om att en klimatförändring redan håller på att inträffa på grund av vår nuvarande livsstil. Det krävs att vi gör något om våra barn och barnbarn ska kunna fortsätta leva i en bra miljö. Det är dock viktigt att man ser positivt på problemet, att det faktiskt går att göra något åt det och att även små förändringar gör nytta. Huvudsaken är att det görs nu. För varje individ gäller det att försöka tänka långsiktigt och inse konsekvenserna av sitt handlande, i hemmet, på resan och i butiken. Det är viktigt att förstå värdet av kvalitet snarare än kvantitet. Det kan t ex gälla att köpa svenska äpplen istället för importerade som ofta är omogna och näringsfattiga. Ett annat exempel kan vara att köpa en dyrare tröja istället för två billigare. Eftersom energiåtgången vid tillverkningen är ungefär densamma per tröja (4) sparar man då in hälften. För att hjälpa till med nödvändiga beteendeförändringar är det troligen viktigt att politikerna visar att frågan är av största betydelse. Detta kan t ex göras med hjälp av information eller ekonomiska styrmedel i form av t ex bidrag och skattelättnader. Här kan nämnas det nyligen införda bidraget från staten vid köp av miljöbil. Kanske kan man också skapa ett mode i att handla och leva miljövänligt? Ett exempel på att detta är möjligt är användandet av cykelhjälm som till slut slagit igenom när det blivit mode. Azar m fl. (34) går ett steg längre. I en rapport beskriver de en vision för år 2050 där värderingarna bygger på en större ekologisk medvetenhet. Detta skulle kunna leda till att materiell konsumtion blir mindre viktig till förmån för fritid och mindre stress. Kanske blir musik, filmer, fotbollsmatcher, promenader i skogen och skönlitteratur viktigare är stora bilar? Förhoppningsvis kan detta bli verklighet. 14

Slutsatser Hushållen står för mer än hälften av alla utsläpp av koldioxid i samhället. Ett hushålls utsläpp av växthusgaser kommer främst från mat, bostad, rekreation och kultur samt transporter. Matens värstingar är flygtransporterat, grönsaker odlade i växthus, odlad fisk samt nötkött. Möjligheter för hushållen att minska koldioxidutsläppen kan framförallt vara att se över uppvärmningen av bostaden, minska på flyg- och bilresor och vara medvetna konsumenter i butiken. För att kunna ändra vårt beteende till ett mer klimatvänligt måste varje individ försöka börja tänka mer långsiktigt och inse konsekvenserna av sitt handlande. Det gäller att se positivt på problemet och förstå att även små åtgärder gör nytta. Referenser All länkar besöktes under mars-april 2007. 1. http://www.dn.se/dnet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=598070 2. http://www.naturvardsverket.se/dokument/klimat/index.html 3. http://www.stockholm.se/extern/templates/page.aspx?id=120342 4. Karlsson, R och Carlsson-Kanyama, A. (2002) Mindre miljöpåverkan från hushållens konsumtion på Södermalm? Möjligheter till en energisnålare livsstil. Pdf. Möjligheter till energisnålare livsstil. Populärvetenskaplig sammanfattning av en studie gjord inom ToolSust-projektet. Arbetspapper. Finns på http://www.infra.kth.se/fms/ 5. Benders M.J., Wilting H.C., Kramer K.J.& Moll H.C. (2001) Description and application of the EAP computer program för calculating life-cycle energy use and greenhouse gas emissions of household consumption items. International Journal of Environment and Pollution, 15 (2), 171-182. 6. http://www.dn.se/dnet/jsp/polopoly.jsp?a=482580 7. Carlsson-Kanyama, A., Karlsson, R., Kok, R. and Moll, H. (2002) Household metabolism in the five cities. Pdf. Swedish National Report - Stockholm. FMSrapport 177. FOI-S-0796-SE. Finns på http://www.infra.kth.se/fms/ 8. http://www.stockholm.se/extern/templates/page.aspx?id=120342 9. http://www.dn.se/dnet/jsp/polopoly.jsp?d=2708&a=597305 10. Köpvanorna styr utsläppen. DN 8 april 2007, s 8. 11. http://www.stockholm.se/extern/templates/page.aspx?id=121053 12. http://www.energivision.se/menutool/ 15

13. Carlsson-Kanyama A., Pipping Ekström M. och Shanahan H. (2003) Food and life cycle energy inputs: Consequences of diet and ways to increase efficiency. Ecological Economics, 44, 293-307. 14. Shanahan H., Carlsson-Kanyama A., Pipping Ekström M. (2003) Exploring Opportunities for Eco-sound Food Habits: Households and Researchers in Partnership. Kappa Omicron Nu FORUM, 14 (1). http://www.kon.org/archives/forum/forum14-1.html. 15. http://www.dn.se/dnet/jsp/polopoly.jsp?a=597667 16. Så äter du klimatvänligt i påsk. DN 5 april 2007, s 11. 17. http://www.dn.se/dnet/jsp/polopoly.jsp?a=597666 18. www.snf.se/verksamhet/klimat/vad-gora.htm 19. www.energikalkylen.konsumentverket.se/ 20. www.energimyndigheten.se 21. www.miljomal.nu/vem_gor_vad/du_jag.php 22. www.klimatkampen.se 23. www.miljomataren.konsumentverket.se 24. www.bilar.konsumentverket.se/mallar/sv/artikel_kopguide.asp?lngcategoryid=150 3&lngArticleId=3059 25. www.bilpool.nu 26. www.gronabilister.se 27. www.snf.se/verksamhet/trafik 28. www.vattenfall.com 29. www.mat.konsumentverket.se 30. www.snf.se/verksamhet/konsument 31. www.naturvardsverket.se/dokument/klimat/index.html 32. http://www.climatecrisis.net/takeaction/ 33. Biltur för matköp tär på miljön. DN 10 april 2007, s 8. 34. Azar C., Lindgren K. & Heino E. (1998) Energiläget år 2050. Klimatdelegationen, rapport 4894, Naturvårdsverket, Stockholm, citerad i Carlsson-Kanyama, A. och Linden, A-L. (2002) Hushållens energianvändning. Värderingar, beteenden, livsstilar och teknik. Pdf. FMS-rapport 176. FOI-S-0426-SE. 35. http://www.snf.se/verksamhet/klimat/index.cfm 36. http://www.snf.se/verksamhet/klimat/vaxthuseffekten.htm 16