UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 Lägre räntor men oförändrade marginaler på nya företagslån. Nya krav och klargöranden från Fi medför höjda företagsräntor. Motiverade räntehöjningar störst för stora företag.
Bakgrund Fundcurve skapar transparens på marknaden för företagslån genom att göra analyser som visar vilken ränta företag bör betala på sin bankfinansiering. Av analyserna framgår vilka faktorer som påverkar räntan och hur varje unikt företag kan minska sin ränta genom att förhandla bättre och förstå betydelsen av kreditvärdigheten och ställda säkerheter. Almega är Sveriges ledande organisation för tjänstesektorn. Sju arbetsgivarförbund som representerar ett 60- tal olika branscher gör att fler än 10 000 medlemsföretag ser Almega som den främsta källan till kunskap om sektorn. Kunskap och andra immateriella tillgångar är även det som skapar framgång för medlemsföretagen. Faktorer som för en utomstående kan vara svåra att bedöma och som upplevs leda till högre kostnader för bankfinansiering relativt andra branscher. Utifrån förutsättningarna är det viktigt att lyfta frågan om företagens räntevillkor. Tillsammans med Fundcurve publicerar därför Almega kvartalsvisa rapporter som visar hur räntorna, marginalerna och bankernas lönsamhet på nya företagslån utvecklas över tid och skiljer sig mellan olika typer av företag. Innehållet i rapporten är framtaget av Fundcurve. 1
Innehåll Bakgrund... 1 Räntor på nya företagslån... 3 Bruttomarginaler på nya företagslån... 3 Lönsamhet på nya företagslån... 4 Räntespridning mellan större och mindre lån... 4 Nya kapitalkrav för företagslån... 5 Konsekvenser av de nya kapitalkraven... 6 Modell... 7 Kontakt... 7 2
Räntor på nya företagslån 3,90% 3,70% 3,50% 3,30% 3,10% 2,90% 2,70% 2,50% mar- 11 jun- 11 sep- 11 dec- 11 mar- 12 jun- 12 sep- 12 dec- 12 mar- 13 jun- 13 sep- 13 dec- 13 mar- 14 Källa: SCB Räntorna på nya företagslån 1 med upp till 3 månaders räntebindning 2 minskade under första kvartalet 2014 med 0,17 procentenheter till 2,74 %. Från fjärde kvartalet 2011 har därmed räntorna minskat med 1,09 procentenheter. Bruttomarginaler på nya företagslån 2,00% 1,80% 1,60% 1,40% 1,20% 1,00% 0,80% 0,60% mar- 11 jun- 11 sep- 11 dec- 11 mar- 12 jun- 12 sep- 12 dec- 12 mar- 13 jun- 13 sep- 13 dec- 13 mar- 14 Källa: Fundcurve Bruttomarginalerna på företagslån var under första kvartalet 2014 i stort oförändrade och uppgick till 1,80 %. Att bruttomarginalerna är oförändrade innebär att minskningen i räntorna helt beror på att bankernas 3 finansiering av företagslånen blivit billigare. 1 Lån som inte är hypotekslån och där låntagaren inte är ett finansiellt företag. 2 På sidorna 3-4 avses återkommande nya eller omförhandlade lån med upp till 3 månaders räntebindning. 3 Med bankerna avses storbankerna Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. 3
Lönsamhet på nya företagslån 15,00% 13,00% 11,00% 9,00% 7,00% 5,00% 3,00% mar- 11 jun- 11 sep- 11 dec- 11 mar- 12 jun- 12 sep- 12 dec- 12 mar- 13 jun- 13 sep- 13 dec- 13 mar- 14 Källa: Fundcurve Lönsamheten på företagslån mätt som bankernas avkastning på redovisat eget kapital 4 ökade under första kvartalet 2014 med 1,75 procentenheter till 13,64 procentenheter. Den högre lönsamheten beror på att en mindre del av företagslånen under kvartalet finansierats med bankernas egna kapital, dels för att riskerna i företagslånen har minskat och dels för att bankerna har lämnat aktieutdelningar som minskat deras egna kapital. Räntespridning mellan större och mindre lån 5,00% 4,50% 4,00% 3,50% 3,00% 2,50% 2,00% mar- 11 jun- 11 sep- 11 dec- 11 mar- 12 jun- 12 sep- 12 dec- 12 mar- 13 jun- 13 sep- 13 dec- 13 mar- 14 Källa: ECB >1 meur 0,25-1,0 meur <0,25 meur Räntorna för såväl större som mindre företagslån var under första kvartalet 2014 lägre än föregående kvartal och spridningen i ränta mellan större och mindre företagslån 5 minskade under kvartalet med 0,15 procentenheter till 1,08 procentenheter. 6 4 Se avsnitt modell och observera att beräkningarna är en förenkling utförda för syftet att visa på förändringar över tid. 5 Större företagslån avser lån överstigande 1 meur och mindre företagslån avser lån understigande 0,25 meur. 6 Räntorna på företagslån totalt avser bankernas utlåningsräntor och de volymindelade utlåningsräntorna avser MFIs utlåningsräntor. MFI (monetära finansinstitut) omfattar utöver bankerna även bland andra bostadsinstitut och finansbolag. Den genomsnittliga differensen mellan bankernas och MFIs räntor är från fjärde kvartalet 2010 0,07 procentenheter. 4
Nya kapitalkrav för företagslån 16,00% 14,00% 12,00% 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% Kontracyklisk buffert Påslag individuella krav Påslag systemrisker Kapitalkonserveringsbuffert Minimikrav 2,00% 0,00% Källa: Finansinspektionen Bankerna finansierar företagslånen med en andel eget kapital 7 och en andel lånat kapital. Andelarna är unika för varje företag och påverkar den motiverade räntan till följd av att bankernas aktieägare har högre avkastningskrav än vad deras långivare kräver i ränta. Ett företagslån som finansieras med en större andel eget kapital motiverar därför en högre ränta än ett företagslån som finansieras med en mindre andel eget kapital. Storleken på andelarna styrs av riskvikterna och det externa kapitalkravet 8 och i tidigare rapporter har vi lyft fram olika förändringar avseende riskvikterna som motiverar lägre företagsräntor. Under våren och sommaren 2014 har Finansinspektionen samtidigt presenterat två förändringar avseende kapitalkravet som har den motsatta effekten och isolerat motiverar högre företagsräntor. Förändringarna innebär att bankerna måste finansiera en större andel av företagslånen med eget kapital genom dels kravet på en kontracyklisk buffert och dels klargöranden om hur de tillkommande och individuella kapitalkrav som beräknas för varje bank ska tolkas 9. Syftet med den kontracykliska bufferten är att bankerna ska finansiera en större andel av företagslånen med eget kapital under högkonjunkturer för att minska utbudet och efterfrågan, sistnämnda genom högre motiverade räntor. Under lågkonjunkturer ska bufferten minskas för att på omvänt sätt öka utbudet och efterfrågan. Den kontracykliska bufferten kommer därför att variera över tid och initialt att uppgå till 1 % 10. Även de individuella kapitalkraven kommer att variera över tid och dessutom mellan bankerna. Dessa har funnits redan tidigare men det har varit oklart hur de skulle tolkas och vår uppfattning är att bankerna tidigare gjort en väsentligt mildare tolkning av innebörden än vad Finansinspektionen nu har presenterat. De individuella kraven har enligt vår uppfattning därför inte tidigare haft en betydelse för räntesättningen och det är även först nu som Finansinspektionen har kvantifierat 1,5 % som ett schablonvärde. 11 7 Med eget kapital avses kärnprimärkapital som förenklat är eget kapital med avdrag för goodwill och förväntad utdelning. Därutöver finns även krav på andra former av kapital. 8 Alla lån tilldelas en riskvikt som multipliceras med ett procentuellt krav på eget kapital när kapitalkravet i kronor beräknas. Riskvikterna används för att lån till olika låntagare med olika lånevillkor ska vara jämförbara. 9 Med individuella kapitalkrav avses den interna kapitalutvärdering som ska göras enligt pelare 2. 10 Förslag till föreskrifter om kontracykliskt buffertvärde, Finansinspektionen, 2014-06- 12. 11 Kapitalkrav för svenska banker, Finansinspektionen, 2014-05- 08. 5
Konsekvenser av de nya kapitalkraven Kategori/kreditvärdighet Mycket låg risk Låg risk Normal risk Hög risk Lån >14 mkr 0,11 % 0,23 % 0,37 % 0,50 % Lån 9 14 mkr 0,09 % 0,18 % 0,28 % 0,38 % Lån <9 mkr 0,04 % 0,10 % 0,19 % 0,22 % Källa: Fundcurve Finansinspektionen menar att det är svårt att bedöma hur de förändrade kapitalkraven kommer att påverka bankernas kapitalkostnad, finansieringskostnad och i slutändan kostnaden för deras kunder men refererar samtidigt för att exemplifiera till Riksbankens tidigare bedömning att lånemarginalerna ökar med 0,13 procent om kärnprimärkapital som andel av riskvägda tillgångar i svenska banker ökar med 1 procentenhet. 12 En omräkning skulle därmed innebära en motiverad räntehöjning på i snitt 0,33 procentenheter vid en ökning av kapitalkravet på 2,5 procentenheter. Vi menar att kostnaden för företagen kan kvantifieras och att Riksbankens bedömning saknar relevans för enskilda företag eftersom konsekvenserna ska variera mellan olika företag. I tabellen ovan visas den motiverade ökningen utifrån företagens totala lånevolym 13 och UC:s fyra bästa riskklasser 14. Observera att tabellen visar snittet för respektive riskklass och att det därför finns spridningar även inom riskklasserna. Som framgår är de motiverade ökningarna av företagsräntorna störst för stora företag med dålig kreditvärdighet, d v s företag som innebär hög risk, och lägst för små företag med bra kreditvärdighet, d v s företag som innebär låg risk. Utöver kreditvärdigheten har även bland annat företagets säkerheter och löptiderna på lånen betydelse 15. Tabellen visar motiverade ökningar till följd av de beskrivna förändringarna och eventuella faktiska sådana måste bedömas utifrån såväl dessa som konsekvenserna av andra delar av de nya kapitaltäckningsreglerna, exempelvis reduceringarna av riskvikter för mindre företag som beskrivs i föregående rapport 16. För att underlätta bedömningen kommer nästa rapport att kartlägga motiverade räntor företag inom olika branscher. Avslutningsvis ska mot bakgrund av att bankernas finansiering av företagslånen blivit billigare under 2014 poängteras att även uteblivna motiverade sänkningar av företagsräntorna utgör kompensation för de nya kapitalkraven. 12 Kapitalkrav för svenska banker, Finansinspektionen, 2014-05- 08. 13 De exakta gränserna utgörs av totala lån understigande 1 meur, i intervallet 1,0-1,5 meur och överstigande 1,5 meur. 14 UCs riskprognoser fördelas på fem olika riskklasser där de fyra bästa framgår av tabellen. Redovisade riskklasser visar PD- intervall understigande 0,24 %, 0,25-0,74 %, 0,75-3,04 % och 3,05-8,04 %. 15 LGD antas vara 0,4 och M 2,5. Andra väsentliga antaganden är ett avkastningskrav på 15 % efter skatt för eget kapital och en kostnad för lånat kapital på 1 %. Omsättningen antas vara max 5 meur och alternativa r används. 16 Utvecklingen för företagslån kvartal 4 2013. 6
Modell Rapportens modell för att utvärdera marginaler och bankernas lönsamhet på nya företagslån utgår från gällande regelverk och offentligt tillgänglig information som kompletterats med våra expertbedömningar. Med bruttomarginal avses skillnaden mellan faktiska räntor på företagslån och STIBOR 90. Bankernas modeller för att prissätta företagslån är komplexa och deras upplåningskostnader innefattar såväl inlåning som andra finansieringskällor med längre löptider än 90 dagar. Syftet med rapporten är främst att visa på förändringar över tid och skillnader för olika typer av företag. För syftet bedöms STIBOR 90 som en relevant och enkel uppskattning av upplåningskostnaden. För lönsamhetsberäkningarna antas att de nya företagslånen har en riskvikt som motsvarar det viktade snittet för bankernas företagsexponeringar och på samma sätt beräknas bankernas andelar eget kapital. I lönsamhetsberäkningarna görs avdrag för kreditförluster och administration på totalt 0,50 procentenheter liksom kalkylskatt på 22 %. Även de kalkylerade kostnaderna för kreditförluster och administration är en förenkling från bankernas faktiska modeller då de antas vara fullt rörliga i relation till lånevolymerna. Kontakt Frågor om rapporten och Fundcurve besvaras av VD Tommy Furland, telefon 0703-30 28 25 eller mejl tommy@fundcurve.se. 7