Hygienisk kvalitet i vallfoder för hästar hö och inplastat vallfoder Docent Cecilia Müller, samverkanslektor Inst. för Husdjurens Utfodring och Vård Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala
Hygienisk kvalitet Vad innefattas i begreppet hygienisk kvalitet? - Fodret skall vara fritt från allt som skada eller skapa ohälsa hos djur. Exempel på nedsatt hygienisk kvalitet: Svamptillväxt (mögel och/eller jäst) Bakterietillväxt Förekomst av främmande föremål (glas, metall, plast etc) Förekomst av främmande substanser (bekämpningsmedel, giftiga växter etc)
Hygienisk kvalitet lagar i Sverige Regleras i: Fodermedelslagen, Djurskyddslagen EG 183/2005: från 1 jan. 2006 gäller Foderhygienförordningen (gäller även hästägare, vallfoderproducenter etc) (www.sjv.se)
Vanliga hygienfel i vallfoder Tillväxt av mögel (aerobt) - mögelsporer RAO (kvickdrag) (Robinson et al., 1996) - mykotoxiner (mögelgifter) (e.g. Asquith, 1991) Tillväxt av jäst (anaerobt och aerobt) - snabb förskämning, varmgång Tillväxt av oönskade bakterier (anaerobt och aerobt) - feljäsningar (smörsyra och ammoniak) (Weissbach, 1968) - sjukdomsframkallande bakterier och bakterietoxiner
Olika konserveringsmetoder- olika känslighet för fukt och syre 18-50 % ts Ensilage Mjölksyrajäsning, phsänkning, lite restsocker, anaerob lagring 50-84 % ts Hösilage Ökande torrsubstanshalt Restriktiv fermentation, restsocker finns, anaerob lagring Över 84 % ts (Gordon et al., 1961; Finner, 1966; Jackson & Forbes, 1970; Müller, 2005; Müller & Udén, 2007; Müller et al., 2007, 2008) Hö Konserveras genom torkning, aerob lagring, högst halt restsocker 5
Mögeltillväxt i hö under lagring, medeltal från tre gårdar i mellansverige under två år (Sundberg et al., 2008) Relativ luftfuktighet, % 120 100 80 60 40 20 Log CFU mögel/g hö 7 6 5 4 3 2 1 Moulds Mögel i at höyta, hay surface log CFU/g log/g Relativ Ambient luftfuktighet relative vid humidity höyta, % 0 0 6
Alveoler där utbyte av syre och koldioxid sker
RAO = Recurrent Airway Obstruction/ IAD (Inflammatory Airway Disease)/ kvickdrag/copd (chronic obstructive pulmonary disease)/ kronisk bronkit/ hosthäst Obotlig sjukdom - lungalveolerna förstörs Nedsatt lungfunktion gersåväl nedsatt välfärd som nedsatt prestationsförmåga Välkänd sjukdom (Aristoteles; Clark, 1788)
Mykotoxiner Mykotoxinförgiftning (beroende på intag och toxintyp): - Fusariumtoxiner - ELEM mouldy corn disease Störningar i nerver, hjärna, muskler, dödsfall ej påvisat i Skandinavien - Aflatoxiner bildas av tex Aspergillus flavus Aborter, leverskador hos unghästar, dödsfall, centralnervösa störningar Även gliotoxin från A. fumigatus - nervpåverkan - Penicillium-arter, flera olika toxiner oklart hur häst påverkas, men på andra djurslag neurotoxiska, immunotoxiska och mutagena effekter, aborter etc. (Clevström et al., 1981; Asquith, 1991; LeBars & LeBars, 1996; Smith & Girish, 2008) 12
Mögelarter i hö under lagring medel av tre gårdar under 2 år (Sundberg et al., 2008, JTI-rapport 363) Log CFU/g 7.00 6.00 5.00 4.00 3.00 2.00 1.00 0.00 yta 60 cm 30 cm yta 30 cm 60 cm
Farms (n) Mögelarter i 124 svenska och norska hösilageprov (Schenck et al., 2012) 70 60 50 40 30 20 10 0
Vanliga hygienfel i vallfoder Tillväxt av mögel (aerobt) - mögelsporer RAO (kvickdrag) (Robinson et al., 1996) - mykotoxiner (mögelgifter) (Asquith, 1991) Tillväxt av jäst (anaerobt och aerobt) - snabb förskämning, varmgång Tillväxt av oönskade bakterier (anaerobt och aerobt) - feljäsningar (smörsyra och ammoniak) (Weissbach, 1968) - sjukdomsframkallande bakterier och bakterietoxiner
Jästsvamp Vanligast i inplastat vallfoder, förekommer dock även i hö. Två olika typer: - anaerob, sockerfermenterande jäst (ger etanol) - aerob, laktatnedbrytande jäst Vill helst växa på fuktig yta, ej känsliga för lågt ph Har främst betydelse för hållbarhet efter öppning av inplastade balar, ej hälsofarligt i begränsade mängder Kan öka i antal med utdragen förtorkningstid (Sundberg et al., 2008; McDonald et al., 1991; Woolford, 1975)
Bredspriden grönmassa vid slåtter ger snabbast förtorkning (Slottner, 2004) och minskar risken för tillväxt av jäst och mögel (Woolford, 1975; Schenck et al., 2014).
Motverka svamptillväxt i hö Skydda höet mot fukt (från mark, golv, vägg, luft etc), lägg höet på pall, täck med halm Lagerskador är vanliga i oskyddat hö (Aspergillus och Wallemia) Var särskilt uppmärksam på höet i ytterkanterna Skulltorkning krävs för att få ett hygieniskt bra hö under alla år
Motverka svamptillväxt i inplastat vallfoder Skydda balarna mot plastskador: Öppnad bal bör lagras skyddat mot regn och snö, och konsumeras inom 5-6 dygn efter öppning (Müller, 2009)
Använd tillräckligt antal plastlager! - ju torrare och grövre gröda, desto fler lager plast behövs 10 lager sträckfilm ger ett 0.25 mm tjockt (tunt!) plastlager, känsligt för: - stickhål (stubb, lagringsyta, själva fodret) - hanteringsskador (balgrip, annat)
Press- och körtekniken har mycket stor inverkan på inplastade balars hygieniska kvalitet.
Balens volym mängd i olika segment 20 / 20 / 20 57% 32% 11 % dvs yttersta 20 cm = mer än hälften av balens volym Dessutom: balar med synligt mögel innehåller mer mögel även i oskadade partier, jämfört med balar som inte har något synligt mögel alls (O Brien et al., 2007).
Vanliga hygienfel i vallfoder Tillväxt av mögel (aerobt) - mögelsporer RAO (kvickdrag) (Robinson et al., 1996) - mykotoxiner (mögelgifter) (Asquith, 1991) Tillväxt av jäst (anaerobt och aerobt) - snabb förskämning, varmgång Tillväxt av oönskade bakterier (anaerobt och aerobt) - feljäsningar (smörsyra och ammoniak) (Weissbach, 1968) - sjukdomsframkallande bakterier och bakterietoxiner
Ensileringsprocessen WSC + LAB anaerobt Mjölksyra Glukos/Fruktos via G/F-6-P 2 glyceraldehyd-3-p sker i vattenfasen 2 Pyruvat 2 Laktat Summa: Glukos/Fruktos + 2 ADP + 2 Pi 2 Laktat + 2 ATP + 2 H 2 O via Embden-Meyerhof-Parnas glycolytic pathway (Gibbs et al., 1950) (vid homofermentativ mjölksyrabildning)
Bakterier i inplastat vallfoder Önskade bakterier: mjölksyrabakterier (LAB) Oönskade bakterier: de flesta utom LAB, t ex enterobakterier, klostridier, aeroba bakterier (t ex Bacillus), listeriabakterier, aktinomyceter etc
Oönskade bakterier I vallfoder ffa: - Enterobakterier; bryter ned fodrets protein/aminosyror till ammoniak - Klostridier; bildar smörsyra och/eller ammoniak från fodrets socker och mjölksyra, respektive protein Vissa arter är patogena (sjukdomsframkallande)
Enterobakterier Dör vanligen under ensileringens början, känsliga för lågt ph. Kan finnas i hö och torrt hösilage. T ex Salmonella spp. och E. coli E.coli misstänks kunna orsaka diarré hos föl (Browning et al., 1991) och vuxna hästar (van Duijkeren et al., 2000). Salmonella orsakar bl a diarré (i vissa fall även aborter) (Kaura et al., 1990) Mycket kunskap saknas om samband mellan enterobakterier i foder och sjukdom hos hästar.
Mikrobiologisk sammansättning i hösilage skördat vid olika tidpunkter (Schenck and Müller, 2013, in press) Variabel, log CFU/g Juni hösilage Juli hösilage Augusti hösilage P Jäst 4.96 a 6.34 b 6.53 b <0.0001 Mögel 1.26 a 1.66 ab 2.04 b 0.01 Klostridiesporer 1.64 1.74 1.72 0.85 Mjölksyrabakterier 4.53 a 5.69 b 6.52 c <0.0001 Enterobakterier 1.48 a 1.74 a 4.30 b <0.0001 Antal mögelarter i: Grönmassa Hösilage 6 1 (Penicillium) 6 2 (Mucor spp.) 7 4 (Mucor & Penicillium)..
Botulism Förgiftning som orsakas av toxinet botulin från bakterien Clostridium botulinum Förlamning motsats till stelkramp 90 % dödlighet men mycket ovanlig sjukdom Det finns 8 olika typer - hästar har drabbats av typ B, C (D?). Endast B typad i Sverige, dock C i Danmark. Vaccin finns mot typ B Produktion, lagring och utfodring av allt foder bör utföras förebyggande god foderhygien i alla led är det bästa sättet att undvika botulism
Spridning av fastgödsel i växande gröda kan ej rekommenderas för vall (Rammer, 1996). Beta ej vallar på sensommaren-hösten om de skall ensileras nästkommande år.
Undvik inblandning av jord välta på våren, jämna vallar vid anläggning etc. Stubbhöjd ej under ca 8 cm.
Jämn ts-halt viktigt för att undvika hygienfel Rulltårteprincipen - Orörda strängar är torra på ytan och blöta undertill denna olikhet följer med in i rundbalar och skapar mikronischer där bl a klostridier trivs (Pauly, 1999). 36
Ts-intervall inplastat vallfoder Över ca 70 % ts pga utdragen förtorkning (>3 dygn) - mycket stor risk för mögeltillväxt, hög porositet i balen (låg baldensitet), ökad risk för stickhål, fler lager plast krävs. 45-65 % ts - är lämpligt för produktion, hantering och utfodring av inplastat vallfoder till häst. Under ca 35-40 % ts - större risk för oönskad bakterietillväxt, särskilt i långstråigt foder, högre vatteninnehåll ger fler balar, tillsats av ensileringsmedel nödvändigt blir dyrare.
Tack för uppmärksamheten!