Budget 2013 och plan 2014-2015 Foto: Jesper Stenmark Fastställd av kommunfullmäktige 2012-12-10
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Inledning 1 Organisation (Politisk org. samt kommunförvaltning) 2 Förutsättningar 3 Allmänt 3 Budgetförutsättningar 3 Styrprinciper 4 Vision 6 God ekonomisk hushållning 6 Mål och resultatstyrning 6 Kommunfullmäktiges styrkort 2013 7 Driftbudget 11 Anslagsbindning 11 Taxor och avgifter 11 Investeringar 11 Budgetskrivning för kommunstyrelsen 12 Faktasammandrag 2009-2013 16 Resultatbudget/Plan 2013-2015 17 Investeringsbudget/Plan 2013-2015 18 Ekonomiskt sammandrag 20 Trepartens renhållningsnämnd Övergripande mål 22 Budgetskrivelse 23
Inledning Budgetarbetet 2013 har präglats av den konjunktur som råder i Sverige och utomlands där en konjunkturavmattning har blivit allt tydligare. Visserligen ökar skatteunderlaget med 1,8 respektive 1,5 procent 2012 och 2013, men kostnaderna i kommunerna ökar i ännu snabbare takt än skatteunderlaget. Ekonomin i kommunerna blir fortsatt ansträngd och det finns flera skäl till detta. Befolkningsminskningen i inlandskommunerna oroar med minskade skatteintäkter som följd. Samtidigt ökar kostnaderna för framförallt stöd och service till funktionshindrade, förskoleverksamhet och kollektivtrafiken. En ytterligare påfrestning är att investeringstakten är hög och kommer fortsatt att ligga på en hög nivå. Budget 2013 har gjorts enligt den nya politiska organisationen som gäller fr.o.m. 2011-01-01 med en enda nämnd, kommunstyrelsen och med tre utskott. Detta får till följd att ramen till kommunstyrelsen innefattar alla kommunens verksamhetsområden. Ramindelningen är enligt följande Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Gemensam nämnd miljö och bygg inkl. räddningstjänst Trepartens renhållningsnämnd Gemensam nämnd drift av personalsystem Gemensam överförmyndarnämnd Fr.o.m. 2011-01-01 bildar Norsjö och Malå kommuner gemensam nämnd miljö och bygg med Malå kommun som värdkommun. Även räddningstjänsten ingår i denna nämnd. Fr.o.m. 2011-01-01 bildar Norsjö och Skellefteå kommuner en gemensam överförmyndarnämnd. I nuläget bildas inte någon gemensam förvaltning utan verksamheterna i de båda kommunerna ska vara fristående från varandra. Under 2010 har gemensam nämnd bildats för personalsystem med Norsjö, Malå, Arvidsjaur och Skellefteå kommuner. Skellefteå kommun är värdkommun. 1
2
Förutsättningar Allmänt Den svenska ekonomin har hittills stått emot avmattningen hos våra främsta handelspartners relativt väl. Så här långt under 2012 har ekonomin vuxit med 1,3 procent jämfört med 2011, betydligt bättre än Eurozonen som redovisar svagt vikande BNP hittills under året. På sistone har dock tecknen på en svensk avmattning blivit allt tydligare. Mycket tyder på att slutet av 2012 och början av 2013 blir betydligt svagare och vi räknar inte med någon återhämtning förrän mot slutet av nästa år. Låga tillväxttal under flera kvartal framöver talar även för stillastående sysselsättning och måttligt stigande arbetslöshet under slutet av 2012 och början av 2013. Det reala skatteunderlaget för kommunerna ökar med 1,8 respektive 1,5 procent 2012 och 2013. Den svaga utvecklingen förklaras av låga pris- och löneökningar. Budgetförutsättningar I de antagna budgetramarna för 2013 har den fastställda budgeten för 2012 legat till grund efter avdrag för engångsanslag. För respektive verksamhetsområde har generellt lagts 3,0 procents uppräkning. Samtidigt har riktade besparingskrav ålagts tre verksamheter, nämligen äldreomsorgen inom skola och omsorg med 1,4 Mkr, gymnasiet inom utveckling och tillväxt med 1,0 Mkr samt besparingskrav på teknik och fritid med 675 tkr. Till dessa belopp har särskilda medel tillskjutits med 2,7 Mkr utifrån politisk prövning för att klara en budget med överskott på 1,7 Mkr. Av de tillskjutna medlen har 1,5 Mkr gått till länstrafiken p.g.a. kraftiga fördyringar nästa år. Med tanke på förväntade pris- och löneökningar och svårigheter att höja taxor och avgifter i någon större omfattning, samtidigt som budgeterad befolkningsminskning med 40 personer ger minskade intäkter som följd, är ett sparande i hela verksamheten nödvändig för att nå givna budgetramar. Befolkningsminskningen hittills i år uppgår till 69 personer och med tanke på att en person i snitt motsvarar en intäkt på 54 tkr så är intäktsbortfallet på befolkningsminskningen hittills i år ca 3,7 Mkr. Flyktingmottagningen är en positiv faktor och antalet flyktingar bosatta i kommunen uppgår i dagsläget till ca 130 personer. Under planperioden 2014-2015 räknar kommunen med en befolkningsminskning med 40 personer årligen. Första halvåret 2012 har 16 barn fötts i kommunen vilket är en minskning gentemot första halvåret 2011 med sex barn. Antalet pensionärer (65 år och äldre) uppgår till 25 procent av hela befolkningen. Detta faktum kräver en god framförhållning vad gäller planering och anpassning av verksamheterna utifrån en förändrad situation. Sammantaget visar budgetförslaget 2013 ett överskott på 1,7 Mkr. För planeringsåret 2014 har verksamheternas kostnader minskats med 0,5 % medan för planeringsåret 2015 görs uppräkning med 1,6 % för att därigenom klara överskott med 2 % av skatter och statsbidrag utifrån senast kända skatteprognos från Sveriges kommuner och landsting. Euroområdet fortsätter att tyngas av skuldkrisen. Läget på de finansiella marknaderna har förbättrats något med sjunkande räntor för de mest skuldtyngda länderna. En viktig förutsättning för ökad tillväxt i euroområdet är att förtroendet på de finansiella marknaderna och bland hushållen och företagen stärks. 3
Utvecklingen förefaller så här långt gå åt rätt håll, men i mycket långsam takt. SKL:s bedömning är att BNP i euroområdet som helhet minskar något i år, men att utvecklingen 2013 blir svagt positiv. Mot bakgrund av bedömning om den internationella utvecklingen är det tydligt att utvecklingen för svensk exportindustri kommer att bli fortsatt svag under höst och vinter. Även den starka kronan tynger för exportindustrin. Arbetslösheten har ökat något i år och antalet arbetade timmar har minskat. Bedömningen är att arbetslösheten stiger till 8 procent i början av nästa år och antalet arbetade timmar fortsätter att minska till och med första kvartalet 2013. BNP beräknas öka med måttliga 1,0 procent i år och 1,8 procent 2013. Under förutsättning att skuldkrisen i Europa löser sig under ordnade former, även om det kommer att ta tid, så förväntas BNPtillväxten år 2014 och 2015 öka till mer normala 3,2 resp. 3,5 procent. Skatter och statsbidrag Till följd av att kommunerna från 1 september 2013 tar över hemsjukvården från landstinget sker skatteväxling på så sätt att Norsjö kommun från 1 jan 2013 höjer kommunalskatten med 20 öre till 23,35 per skattekrona och samtidigt sänks lanstingsskatten med lika mycket. Skatteintäkten för hemsjukvården jan aug 2013 överförs till landstinget. Skatteintäkten för hemsjukvården sept. dec 2013, beräknad till 620 tkr, tillförs kommunstyrelsens förfogande. Skatte- och statsbidragsintäkterna bedöms öka med 5,8 Mkr år 2013 i förhållande till 2012. Överskottet i budget 2013 är 1,7 Mkr vilket är 1,6 Mkr högre än i budget 2012. Räntenettot budgeteras till 2,2 Mkr vilket är 0,6 Mkr lägre än budget 2012. Höjningen av verksamheternas nettokostnader, förutom medel för övertagande av hemsjukvården, är i budget 2013 i genomsnitt 2,9 procent. Styrprinciper Det är viktigt att samtliga verksamheter håller sig inom ramen för tilldelade budgetramar och anslag. Om stab och gemensam service, andra verksamhetsområden eller gemensam nämnd befarar att befintlig verksamhet inte ryms inom anvisad budget ska åtgärder vidtagas omgående. Ansvaret för att ta fram förslag för att nå anvisad budgetnivå vilar på respektive verksamhetschef. Kommunstyrelsen ansvarar för att dessa åtgärder inte står i strid med kommunfullmäktiges uppsatta mål för verksamheten. Inköp av utrustning etc. under 20 000 kr ska i normalfallet betraktas som driftskostnad. Inköp av datorer, som belastar olika verksamheter, ska i detta sammanhang ses som ett kommunalt gruppinköp och utgöra en investering om totalbeloppet överstiger 20 000 kr. Kommunens styrprinciper är tydliga och innebär att vid konflikt mellan ekonomi och verksamhet är det alltid ekonomisk ram som gäller. Chefsuppgifter och ansvar Kommunchef Kommunchefens roll är att, utifrån kommunens vision och mål samt övriga politiska beslut, driva utåtriktade insatser och utveckling av kommunens verksamhet bl.a. - vara synlig utåt och företräda kommunen på ett positivt sätt - följa med vad som händer i omvärlden och ta hem goda idéer som prövas och omsätts i handling - ansvara för att samverkan bedrivs med näringsliv, andra kommuner 4
och andra intressenter/samarbetspartners Kommunchefen är kommunens högsta ansvariga tjänsteman och ska vara ytterst ansvarig för ett ständigt fungerande samspel med politiken bl.a. genom att: - aktivt och i samråd med politiska ledningen utveckla tydliga och fungerande roller mellan politik och verksamhet - se till att uppdrag/beslut från politiken blir verkställda - kontinuerligt efter politiska direktiv utveckla och anpassa kommunens styr- och uppföljningssystem i alla led Kommunchefen är ansvarig för att leda kommunens samlade verksamheter. Genom sitt ledarskap ska kommunchefen skapa förutsättningar för bl.a. - en fungerande ledningsorganisation med ledare som drar åt samma håll - att kommunens medarbetare känner delaktighet och förståelse för verksamhetens uppdrag - en arbetsmiljö som präglas av tillit och tilltro i alla led Verksamhetschefer Verksamhetschefernas roll är att ansvara för ledning, planering, samordning, utveckling och uppföljning av verksamheten inom sitt verksamhetsområde. De har ett övergripande ansvar att styra och följa upp verksamheten inom sitt område utifrån de mål och den budget som politiken beslutar och se till att politiska beslut omsätts i praktisk handling. De ansvarar för en aktiv dialog med respektive utskott och för att politiken får beslutsunderlag med hög kvalitet. Verksamhetscheferna har ansvar för att kommunens riktlinjer och policys samt lagar och avtal följs inom sitt område. De har arbetsledningsansvar för de direkt underställda avdelningscheferna samt ingår i kommunchefens ledningsgrupp. Avdelningschefer Avdelningscheferna har ansvar för att planera, leda, samordna, utveckla och följa upp verksamheten inom sin avdelning. De har arbetsledningsansvar för direkt underställd personal. Avdelningscheferna ingår i verksamhetschefens ledningsgrupp. Staben Staben består av ekonomichef, personalchef, kanslichef och utredningschef. De utgör en resurs till kommunchefen när det gäller ledning och styrning av kommunens verksamhet, följa upp kommunens verksamhet, utveckla policys och riktlinjer samt följa upp hur dessa tillämpas i organisationen. Staben ska också tillgodose den politiska organisationens och förvaltningens behov av kvalificerat stöd inom strategiska områden som ekonomi, personal och administration. Uppföljning Uppföljning och utvärdering skall användas för att kontrollera graden av måluppfyllelse, medelsförbrukning, ge feedback till dem som har gjort arbetet, redovisa för kommuninnevånarna hur deras pengar har använts etc. Detta är exempel på användningsområden där kommunen tittar bakåt. Men uppföljning ska också användas framåtsyftande. Uppföljning ger också politikerna underlag för eventuell omfördelning av resurser, revidering av övergripande mål samt krav på verksamheterna att de vidtar åtgärder för att hålla sin budget om så är befogat. I det av kommunfullmäktige antagna reglementet för kommunstyrelsen fastslås att kommunstyrelsen skall med uppmärksamhet följa kommunens olika delverksamheter. Kommunstyrelsen skall vidare övervaka att de av fullmäktige fastställda målen och planerna för verksamhet och ekonomi efterlevs och att 5
kommunens löpande förvaltning handhas rationellt och ekonomiskt. En årlig uppföljningsplan innehåller: Rapporter ur ekonomisystemet för verksamhetsansvariga. Fullmäktigerapport, tertial I, upprättas per 30/4. Rapporten behandlas i kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Fullmäktigerapport, Delårsrapport tertial II, upprättas per 31/8. Rapporten behandlas i kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Årsredovisning upprättas per 31/12. Rapporten behandlas i kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Muntlig information om verksamheten skall kontinuerligt lämnas till kommunstyrelse och i vissa fall fullmäktige. För Norsjölägenheter AB har i särskilda ägardirektiv lagts fast hur företagets verksamhets- och ekonomirapporter ska presenteras för kommunen. God ekonomisk hushållning Mål och resultatstyrning Norsjö kommun tillämpar styrmodellen mål- och resultatstyrning som bygger på teorin om balanserad styrning. Styrmodellen har arbetats om inför 2012. Kommunfullmäktiges fasta beredning har genom medborgarpanel och enkät arbetat fram fyra perspektiv med övergripande mål för ekonomi och verksamhet, som därefter har antagits av fullmäktige. De övergripande målen följs upp av fullmäktige. Utifrån de övergripande målen har tydliga delmål tagits fram tillsammans med budgeten. Det finns delmål för både ekonomi och verksamhet. Tjänstemannaorganisationen har formulerat strategier för att nå dessa delmål utifrån de övergripande målen. Vision I det kommunala målsättningsarbetet är det viktigt att det finns en övergripande vision ett mål att sträva mot. En sådan vision, med tidsperspektiv 10-15 år, ska vara en gemensam ledstjärna för alla i kommunen. Följande vision är fastställd av kommunfullmäktige: Norsjö - En attraktiv och företagsam kommun, där kropp och själ hinner med 6
PERSPEKTIV & Övergripande mål MEDBORGARE / KUND Övergripande mål: Genom respektfullt och positivt bemötande är vi en kommun där öppenhet och delaktighet, nu och i framtiden, gör invånare och besökare synliga och hörda. Strategier 1) Vi uppmuntrar ett ökat medborgarengagemang och inflytande i våra kommunala verksamheter. 2) Kommunens verksamheter ska öka sin tillgänglighet samt genomgående kännetecknas av gott bemötande. 3) Vi verkar för att medborgarna i Norsjö kommun upplever sig trygga,delaktiga och lika mycket värda. 4 ) Vi ska vara en serviceinriktad kommun med fokus på kvalitet, rättssäkerhet och effektiv hantering. Mått nr* 1 2 3 5 6 7 8 9 10 13a 15 16 26 29 40 24 NK 1 (Norsjö Kommun) Indikatorer Andelen medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post och som får svar inom två arbetsdagar Andelen av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga får kontakt med en handläggare Andel medborgare som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen Antal timmar/vecka har kommunen öppet i simhallen utöver tiden 08-17 på vardagar Mätning av Profitel AB % Mätning av Profitel AB % Mätning av Profitel AB % Antal timmar / vecka Utfall Tertial II 2011 2012 2012 2014 69 69 80 80 60 33 60 60 83 81 85 85 17 22 20 17 20 M:27 Andel av dem som erbjudits plats inom förskoleverksamheten som har fått plats på önskat placeringsdatum % 98 89 95 Väntetiden för den som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum Antal dagar 3 5 5 3 Väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats Antal dagar - 20 30 30 M:53 Handläggningstiden i snitt (antal dagar) för att få ekonomiskt bistånd. Trygghetskänsla hos invånarna i Norsjö Kommun 100 M:75 Antal dagar - 10 3,5 10 4 Index SCB enkät av 100 päng 79 79 80 80 M:60 Andel av kommunens röstberättigade som röstade i senaste kommunvalet % 79,6 81 Hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling Index (max 60) - 46 47 45 50 Hur väl medborgarna upplever att de har inflytande över kommunens verksamhet Brukare som är nöjda med sitt särskilda boende Brukarnas nöjdhet med den hemtjänst de erhåller Medborgarnas upplevelse om att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i Index 1-100 Index poäng av 100 möjliga Index poäng av 100 möjliga Index SCB Enkät av 100 poäng 44 44 45 45 M:41 65 71 72 78 M:70 78 72 78 78 M:75 61 61 65 65 Andel serviceutbud inom särskilt boende för äldre. (* samlat utfall 2011) (** De på SäBo som har eget rum-1 fråga) Andel, % 95 ** 67 * 100 70 Fysisk tillgänglighet till offentlig service Mätvärde Resultat 2010 EAH-tal ** 56 56 DELMÅL 7
UTVECKLING Övergripande mål: För att få en positiv befolknings utveckling ska vi vara en kommun i framkant när det gäller uppmuntrande av företagsamhet och nya idéer 5) Kommunen skapar förutsättningar för ökad företagsetablering. 6) Vi verkar för att Norsjös idéer tillvaratas och tillgångar förädlas för att öka och berika befolkningen. 7 ) Verka för att förbättra möjligheter för entreprenörskap, tillgång till högre studier och stimulera ökad sysselsättning. 8 )Vi arbetar i enlighet med folkhälsoplanen och verkar för en förbättrad hälsa. 32 33 Extramått 1 36 21c Kommunens sysselsättningsgrad Antal arbetstillfällen i Norsjö kommun (statistik från SCB) (*Förändring av antal förvärvsarb. 2009->2010) Andel av befolkningen som får försörjningsstöd Socialstyrelsens statistik för försörjningsstöd) (Källa: Ohälsotalet hos invånare i Norsjö Kommun. (Källa: Försäkringskassan) Beräkningen har ändrats: summan av dagar / befolkningen 16-64 år per kalenderår - sjukpenningtal Andel elever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola - Studiförberedande. Procent 76,6 78,2 78 80 Antal arbetstillfällen i Norsjö 1740 (2009) 16 * 1840 1870 Procent av bef 3 3 3 Utbetalda dagar per försäkrad/ år 42,2 6,7 35 6,5 Procent 94,1 100 100 70 100 35 Sv. Företagsklimat. Företagens samlade omdöme om företagsklimatet i Näringsliv Norsjö. (Källa: Svenskt Näringsliv enkät) Index 1-6 3,25 3,04 3,65 3,65 enkät NK 3 Befolkningsutveckling (* % förändring 2006-2011) Antal inv den 1 nov 4297-4,5 * 4159 4298 4200 8
SAMHÄLLSNYTTA 9) Norsjö tar en ökad miljö- och etisk hänsyn samt minimerar klimatpåverkan vid transporter, upphandlingar och inköp. 10) Vi handlar sunt och förnuftigt för helheten och framtiden. 11) Vi har god ekonomisk hushållning. 11 12 14 17 25 27 28 37 Antalet olika vårdare som i genomsnitt besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar Antal barn per personal,enligt plan, som i genomsnitt finns i kommunens förskolor Antal barn / personl 13 13 12 5,4 5,2 5,4 5,2 Antal medarbetare Bedömning av kommunens webbinformation till medborgarna? (procent Informationsindex % 57 65 70 75 av max) Kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan Kronor/ barn 124 036 125 302 129 963 120 000 Stnd kst (2010) (2011) Kostnad för en plats i kommunens särskilda boende Andel omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänsten Kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen Effektiviteten av kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall SEK / År 592 566 Andel, % av maxpoäng SEK / År 168 624 Andel återvunnet / totala mängden 586 649 (2010) 581 556 (2011) 592 000 Stnd kst 66 58 66 66 114 208 (2010) xx (2011) 150 000 Stnd kst 34,0% 34,0% 40,0% Ta bort Övergripande mål: Kommunen gör ett effektivt arbete, har helhetssyn och har en långsiktig god ekonomi 12) Norsjö Kommun bedriver sina verksamheter kostnadseffektivt med hög servicegrad utifrån sina resurser i form av personal, lokaler och avsatta driftsmedel. 39 12b 18 18b 19 19b Andelen inköpta ekologiska livsmedel Faktiskt antal närvarande barn per personal i förskolan Elever åk 6 resultat från nationella prov (svenska, sv 2, matte, engelska) Elever åk 3 resultat från nationella prov (sv, sv 2 och matte) Andel behöriga till gymnasieskolans nationella program (nyanlända/total exkl. nyanlända) Genomsnittligt meritvärde åk 9.(nyanlända/total exkl. nyanlända) Procent 4 10 10 Barn/per-sonal Faktisk resurs Procent - 3,90? Börjar mätas 2012 Procent 57,7 Enbart uppföljning 4 Dela per ämne Dela per ämne Procent 84,7 85 83 / 96 85 100 Meritvärde 211 207 188 / 220 211 220 19c 21 22 38 NK 4 NK 5 Andel utan betyg i ett eller flera ämnen åk 9. (nyanlända/total exkl. nyanlända) Kommunens effektivitet inom grundskolor. Kostnad per betygspoäng. (SKL) Uppnått resultat för de gymnasieutbildningar som kommunens elever tar del av. Andel elever som fullföljt gymnasieutbildning inom fyra år Kommunorganisationens andel av miljöbilar utifrån totala antalet bilar Miljöarbete Klimatmål, energiförbrukning Procent 15,3 21,3 21 / 9 10 0 SEK per betygspoäng 370 395 350 340 Procent 87 84 90 90 % av kommu-nens totala antal bilar 16 16 25 25 Poäng i Miljö aktuellts enkät Enhet 8,73 (2011) 13,1 GWh (2009) 9 10 12 NK 6 Ekonomi: Årsresultatets andel av skatteintäkt och statsbidrag. Procent 2.7 0,88 2 2 NK 7 Ekonomi: Soliditet Procent 76 77 70 70 NK 8 Ekonomi: Nettoinvensteringarnas andel av skatteinäkter och statsbidrag Procent 5,3 (2008- under en treårsperiod. 2010) 5.2 7 7 NK 9 Ekonomi: Kommunens betalningsberedskap. Antal dagars löpande utbet. 105 ca 80 30 30 12,3 GWh 9
MEDARBETARE NK10 Alla medarbetares upplevelse av att arbetet är psykiskt påfrestande Betyg i medarbetar enkät (bästa värde =6,0) 2,59 3,2 3,09 3,3 Övergripande mål: Våra medarbetare trivs, kan utvecklas och känna delaktighet i verksamhets utvecklingen samt känner sig stolta över att ge god service 13) Våra arbetsplatser utvecklar medarbetares kompetenser och realiserar kreativa förslag. 14) Vi verkar för en hög servicegrad med gott medarbetarskap och stolthet i det utförda arbetet. 15) Vi uppskattar och respekterar varandra och uppmuntrar medarbetares engagemang i förbättringsinsatser. NK 11 NK 12 NK 13 NK 14 Chefers upplevelse av allt för hög arbetsbelastning Totala Nöjdmedarbetarindex Sjukfrånvaro hos kommunens medarbetare - bör ej överstiga 5 Medarbetarsamtal och Arbetsplatsträffar genomförs. Betyg i medarbetar enkät (bästa värde = 6,0) Betyg i medarbetar enkät (bästa värde = 6,0) 2,5 2 3 4,31 4,6 4,4 4,9 Procent 3,3 3,1 5 5 Procent 75 / 95 90 100 / 100 100 / 100 16) Vi har ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. Nk 15 Friskvårdssatsningen etablerad i verksamheten och större del av anställda kan medverka. Procent 36 45 60 60 NK 16 Total sysselsättningsgrad för Norsjö Kommuns anställda Procent 86 88 87 90 10
Driftbudget Resultatet i budget 2013 är ett överskott med 1,7 Mkr. Således uppnås ej målsättningen ett överskott med två procent av skatter och statsbidrag. Plan 2014 och 2015 visar däremot ett överskott på 5 100 tkr resp. 5 150 tkr och uppnår målet ett överskott med två procent av skatter och bidrag. Förutsättningarna inför höstens budgetarbete förändrades i förhållande till prognoserna i våras med att länstrafikens kostnader ökar inför 2013 med 1,7 Mkr och att skatteväxling sker med landstinget från 2013 med anledning av övertagande av hemsjukvården. Pensionsavsättningen i budget 2013 är 4 350 tkr, dvs. oförändrat mot budget 2012. Finansiella intäkter beräknas minska med 0,6 Mkr till 2,4 Mkr beroende på att räntan för närvarande är på mycket låg nivå och enligt Riksbanken kommer den låga räntenivån att bestå även nästa år. Internräntan anpassas från 2013 till den internränta som föreslås av SKL vilket är 2,9 procent. Tidigare års internränta har varit 5,5 procent, vilket innebär att kapitalkostnaderna för kommunens verksamheter minskas med 2,9 Mkr i budget 2013. Verksamheternas budgetbelopp sänks med motsvarande belopp. Förändrad internränta påverkar inte kommunens totala budget. Kommunens ägardirektiv för Norsjölägenheter AB har arbetats om och nya ägardirektiv gäller från november 2012. Anslagsbindning Driftbudgetens anslag fastställs i budget 2013 av kommunfullmäktige på nivåerna kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och gemensamma nämnder. De av kommunfullmäktige beslutade anslagsnivåerna framgår av ekonomiskt sammandrag. Omdisponeringar utanför given anslagsbindningsnivå får således inte ske utan beslut av kommunfullmäktige. Inför fördelning av ramar för år 2014 kommer en slutlig tilldelning och omprioritering att ske utifrån då kända förhållanden och tillgängliga resurser. För investeringsbudgeten gäller att anslagen anvisas per investeringsprojekt. Anslagen tilldelas som nettoanslag. För fastigheternas drift och underhåll lämnas även upplysning om bruttokostnad i ekonomiskt sammandrag. Trots att kommunfullmäktige anvisar nettoanslag ska budget och årsredovisning även presenteras brutto. Budgeten redovisas brutto i faktasammandrag sid. 12. Bruttoredovisning är nödvändig för att ge en bild av kommunala verksamhetens utveckling och storlek. Omdisponering av medel beslutas av kommunfullmäktige när förändringen berör anslagsnivåer enligt budget. Omdisponeringar inom fastställda anslag beslutas av kommunstyrelsen. Taxor och avgifter Kommunfullmäktige beslutar om taxor och avgifter. Investeringar Investeringarna har för 2013 budgeterats till 13,9 Mkr. Större investeringar som ingår är ombyggnad av kök 8,5 Mkr, utbyte traktor 1,( Lundbergare), 700 tkr och nytt trådlöst nät 600 tkr. År 2012 uppgick budgeterade investeringar till 9,5 Mkr. För år 2014 beräknas investeringarna uppgå till 21,4 Mkr (varav teknik och fritid 19,6 Mkr) och för år 2015 beräknas investeringarna uppgå till 10,9 Mkr. 11
Budgetskrivelse för kommunstyrelsen Kommunledning, stab och gemensam service 4. Totalt minskad yrkesvuxundervisning framförallt pga minskat statsbidrag. 5. Minskade personalresurser till Lärcentrum. Ett mål i budgetarbetet har varit att skapa ett utrymme för kommunstyrelsen för att kunna hantera oförutsedda utgifter. Detta mål har inte kunnat uppfyllas utan istället har anslaget minskat med 400 tkr nästa år. Visserligen har därutöver anslaget ökats med 620 tkr, men det är ökade skatteintäkter till följd av övertagande av hemsjukvården från landstinget från 1 september 2013. Dessa medel kommer att överföras till skola och omsorg september 2013 när hemsjukvården övertas. Lönebidrag till föreningar, budget 2013 360 tkr, har inför 2013 flyttats från utveckling och tillväxt till gemensam service. Kostnad för central administration har ökat med 347 tkr beroende på framförallt för låg budget 2012. Besparing har därför krävts inom övriga kostnadsställen för att därigenom klara budgetbeloppet 22 140 tkr. Utveckling och tillväxt Budgetanslaget 2012 har räknats upp med 3 procent, vilket är 1 215 tkr, men samtidigt har gymnasie- och vuxenutbildningen ålagts ett besparingskrav på 1,0 Mkr. Extra budgettillskott på 1,5 Mkr har erhållits för att täcka ökade kostnader för Länstrafiken där fördyringen är 1 760 tkr. Flyktingverksamheten kommer att gå 900 tkr minus för 2013 vilket kommer att regleras mot kommunens erhållna inkomstförskott från Migrationsverket åren 2008-2011. Den riktade besparingen gentemot gymnasieoch vuxenutbildningen nås genom följande åtgärder: 1. Ökade intäktskrav med fler elever till Norsjö gymnasium men också genom en naturlig elevminskning 2. Ej utökning för språkintroduktion. 3. Minskad SFI-undervisning 12 6. Minskade personalresurser till gymnasieskolan. En effekt av budgetförslaget är att om Norsjö gymnasium inte får sökande till vård- och omsorgsprogrammet riskerar det att försvinna till hösten 2013. Medel för modersmålsundervisning har inte inrymts i budget 2013. Grundvux, en obligatorisk verksamhet för kommunen, medfinansieras med 450 tkr av särskilda flyktingmedel. Samarbete med andra kommuner inleds för att minska kostnaderna. Anpassning till budgetram innebär följande indragningar av anställningar, för gymnasium -0,5 lärare, yrkesvux 1,7 lärare från hösten 2013, lärcentrum -0,25 och SFI en minskning med 0,5 anställning, totalt - 2,95 anställningar. Inom flyktingverksamheten sker en minskning med 1,5 anställningar, boendestödjare Bastuträsk 0,5, Athena och Pallas 0,5 boendehandledare på varje boende så att respektive boende har 7,5 anställningar. För att klara kostnad för nya elevdatorer trots besparingskrav på 50 tkr för läromedel och datorer krävs hård prioritering av läromedel. Skola och omsorg Kroken Gruppbostaden Kroken har sedan ett par år tillbaka haft två satellitlägenheter kopplat till sig och i samband med detta gjordes en utökning i schemat på 0,27 tjänst. Denna utökning har aldrig blivit inrättad. Skola och omsorg föreslår att detta genomförs. SFB-ärenden SFB beviljas av försäkringskassan och kommunen kan inte göra något för att påverka denna kostnad. Kommunen har
under 2012 fått två nya SFB-ärenden (tidigare LASS-ärenden) vilka kostar 286 tkr per person. 286x2 = 572 tkr. För SFBärenden betalar kommunen 20 timmar per vecka av de som är beviljade. Därutöver ska kommunen betala ersättning till de privata anordnarna om deras personal är sjuk och vikarie arbetar. Utbildning personal inom äldre- och handikappomsorg I samband med flytt av Björkhem har Skoloch omsorgsutskottet förordat en satsning på utbildning av personal inom äldre- och handikappomsorgen särskilt kring demens, till en kostnad av 500 tkr. Man befarar att en allt högre andel av personerna som flyttar in på våra särskilda boenden kommer att ha en demens. Den satsningen har dragits ner med 200 tkr. Verksamheten räknar med att kunna genomföra en utbildningsinsats motsvarande 500 tkr men att resterande del finansieras med stimulansmedel. IT-satsningar Omsorgen planerar för införande av nytt verksamhetssystem, Pulsen Combine, under hösten. 2013. Systemet ersätter nuvarande system Magna Cura. Vidare planeras för att all personal inom vården ska få säker inloggning med så kallat SITHS-kort under 2013. Inom grundskolan ska ett nytt verksamhetssystem Dexter införas under 2013. Det är ett system där från- och närvaro kan registreras. I dag gällande skollagstiftning ställer kravet på att detta ska kunna redovisas. För framtiden är tanken att systemet Dexter ska kompletteras med en lärplattform för grundskolan som kan användas av pedagogisk personal, elever och vårdnadshavare. Vilken plattform som lämpar sig bäst för grundskolan är ännu inte klarlagt. Kontakt i frågan kommer att tas med MediaCenter som kan anses vara neutrala i frågan. De är villiga att ge oss objektiva råd som kan vara användbara innan vi väljer plattform. Trådlöst nätverk ska vidare byggas ut inom för- och grundskolan. Den allmänna utvecklingen i samhället, där alltmer bygger på nätuppkoppling, ställer krav på verksamheten i allmänhet och skolan i synnerhet. Vi ska förbereda våra elever så att de har goda kunskaper kring IT. Många av de lärverktyg som idag används i skolan bygger på att det finns tillgång till ett väl fungerande trådlöst nätverk. Som exempel kan nämnas bärbara datorer, mobiltelefoner, läsplattor mm. Kommunen har också infört närvarohanteringssytemet Nuddis som i sig kräver ett trådlöst nätverk. De temporära nätverk man idag använder sig av är inte helt tillförlitliga och fungerar bra på vissa skolor och förskolor och mindre bra på andra. Ur säkerhetssynpunkt får det anses nödvändigt med ett trådlöst väl fungerande nätverk. Flytt av Björkhem Med anledning av den höga vakansgraden på våra särskilda boenden föreslås att Björkhem flyttas till Solbacka. Hittills under året har antalet vakanta lägenheter legat på ca 12-13 av totalt 81 lägenheter. Vi kan se ett ökat tryck nu i höst på behovet av särskilt boende men gör ändå bedömningen att vi under ett par år framåt kan klara oss på minskat antal platser. En tillfällig beredning arbetar med en äldreomsorgsplan och i samband med detta arbete görs en befolkningsprognos och där får man se över hur behovet kommer att se ut de närmaste tio åren. Om ett antal år kan vi på nytt aktualisera planerna på att bygga om Vinkelbo1 till ett särskilt boende med åtta platser. En arbetsgrupp tillsätts som arbetar med hur flytten av Björkhem till Solbacka kan genomföras på ett så bra sätt som möjligt. På Björkhem arbetar idag 11 personer (7,99 tjänster) som direkt blir berörda av flytten. Ingen uppsägning av personal planeras. De som blir övertaliga (enligt företrädesrätten) placeras in tillfälligt i en personalpool. Ett antal tjänster finns vakanta i dagsläget vilket gör att denna personalpool inte blir särskilt stor. Konsekvensen av detta blir att de timvikarier som finns idag får mindre jobb under en period. För att behålla en avdelning som är lite mer specialiserad på demens föreslås att denna avdelning får något höjd bemanning gentemot övriga Solbacka. Dock kommer 13
nattpersonalen att vara gemensam med övriga Solbacka. I budgeten föreslås 5,99 tjänster omplaceras till vakanta tjänster eller vikariat och en utökning av två tjänster på Solbacka. Minskning pedagogisk omsorg Vi ser en minskad efterfrågan på pedagogisk omsorg (dagbarnvårdare) varför en neddragning av 1,0 tjänst som dagbarnvårdare planeras. Norsjö kommun har en förhållandevis hög andel dagbarnvårdare och i och med att de ansökningar som kommer in oftast innebär önskemål om förskola så får åtgärden anses nödvändig. Konsekvenser av differentierad taxa Inom förskola och grundskola ska en utredning göras angående konsekvenserna av införandet av Nuddis. I den utredningen ska beaktas; 1. Närvarotider i snitt på respektive avdelning 2. Andel personal på avdelningen 3. Särskilda omständigheter som motiverar avvikelser från standard 1 4. Administration 5. Kvalitet i verksamheten De verksamheter som ska omfattas av utredningen är förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg (dagbarnvårdare). Respektive rektor och resp. förskolechef vars verksamhet berörs av utredningen, kommer själv att få lämna synpunkter och kommentarer. Ett inledande möte är planerat tillsammans med representant från företaget Tempus i september. Deras representant besöker Norsjö och visar hur andra kommuner i länet lagt upp sina taxor. Vid mötet deltar för- och grundskolechef, förskolechef samt ekonom. Syftet är att mötet ska resultera i ett förslag till ny taxa om det kan anses lämpligt. Om resultatet av nämnda utredning visar att personaltätheten i/vid någon avdelning/ 1 Standard för förskolan är 3 personal per 17 barn, medan för samtliga verksamheter jämförs statistik i länet och landet. Rekommendationer från Skolverket och Skolinspektionen är hänsyn till var verksamheten är belägen geografiskt. verksamhet kan minskas bör detta genomföras till januari 2013. Vad en eventuell besparing kan tänkas bli vet vi inte i dagsläget men i budgeten har vi lagt in en ökad intäkt med 200 tkr (175 på barnomsorg och 25 på fritids). Samarbete Snäckan/Musslan och OBbarnomsorg Ett samarbete med Snäckan, Musslan och OB-barnomsorg planeras. I budgeten har detta samarbete beräknats till en besparing på 15 tkr i form av hyressänkningar. Personalbesparingar är svåra att räkna hem då OB-barnomsorgen har vuxit och det som verksamheten fått i ram (188 tkr) inte på långa vägar motsvarar det verksamheten kostar. Åkargatan 13 E I samband med nedläggningen av Solstigen flyttade brukare till Åkargatan 13 E. Vaken natt infördes där under en provtid. För 2013 är budgeten lagd utifrån att det ska vara journatt. Utökat samarbete med nattpatrullen behövs sannolikt för att journatt ska kunna fungera. Vi räknar inte med att personal ska behöva sägas upp utan att övertalig personal placeras om till vakanta tjänster inom äldreomsorgen/ handikappomsorgen, denna förändring genomförs redan november 2012. På helårsbasis förväntas besparingen bli 500 000 kronor. Teknik och fritid Förslag till driftsbudget uppgår till 23 610 tkr för 2013 och överensstämmer med tilldelat budgetbelopp. 2013 års budget är endast 68 tkr mer än budget 2012. Av dessa 68 tkr ingår kostnader för planerad investering inom IT. Verksamheten teknik och fritid har en total personalkostnad på ca 14 Mkr men verksamhetens nettobudget har inte räknats upp i tilldelat budgetbelopp. Verksamheten fastigheter borde visa nollbudget, men budgeten är en kostnad på 342 tkr. Orsak är uppvärmning av Norsjövallens skola och kostnader för hembygdsområdet. 14
Föreskrifter finns om hur taxefinansierade verksamheter ska särredovisas. Även om tanken är att sådana verksamheter ska självfinansieras finns inget formellt hinder mot att en viss del skattefinansieras. Men kommunen har tre år på sig att justera taxan för att eliminera underskottet om det saknas ett beslut om att verksamheten ska finansieras med skattemedel. För 2012 har teknik och fritid gjort en allmän översyn av taxesättande verksamheter. VA-taxan föreslås ska höjas med 5 procent från 2013-01-01 utifrån bedömda kapitalkostnader, underskott i verksamheten i flera år samt nya löneavtal. Slamtömningstaxan föreslås ska höjas med 10 procent från 2013-01-01. Kommunen har beviljats energieffektiviseringsbidrag från Energimyndigheten med 280 tkr per år i fem år med början 2010. Inom ramen för bidraget har en strategi tagits fram. Från och med 2012-07-01 förvaltas samtliga kök (tillagnings- och mottagningskök) inom Norsjö kommun av verksamheten teknik och fritid. Kostnad för bostadsanpassning har sänkts med 50 tkr till 750 tkr. Utrymmet för investeringar har begränsats trots att behoven är stora inom kostsamma verksamheter som VA-nät, gator och belysning. Gemensamma nämnder Trepartens renhållningsnämnd tillsammans med Malå och Sorsele kommuner budgeterar nollresultat. Gemensam nämnd miljö och bygg inkl. räddningstjänst har fått sin ram uppräknad med 2 procent till 5 840 tkr, vilket också är den procentuella uppräkning Malå kommun har gjort för nämnden. Drift av personalsystem uppräknas med index till en ram på 165 tkr. Överförmyndarnämnden erhåller en ram på 25 tkr, samma som år 2012. Kommunförvaltningen Inger Johansson Kanslichef med utökat uppdrag 15
FAKTASAMMANDRAG Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget 2009 2010 2011 2012 2013 Verksamhetens intäkter, Mkr 80,7 89,9 83,9 75,6 70,4 Verksamhetens kostnader, Mkr -306,0-317,1-321,1-312,8-314,7 Avskrivningar, Mkr -12,0-9,4-8,4-9,6-9,2 Verksamhetens nettokostnader, Mkr -237,3-236,6-245,6-246,8-253,5 Skatteintäkter, Mkr 160,8 157,4 160,4 160,6 166,4 Statsbidrag och utjämning, Mkr 75,9 84,2 84,1 83,5 86,6 Finansiella intäkter, Mkr 3,8 1,7 2,0 3,0 2,4 Finansiella kostnader, Mkr -0,2-0,2-0,2-0,2-0,2 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat, Mkr 3,0 6,5 0,7 0,1 1,7 Nettoinvesteringar, Mkr 8,7 2,8 17,7 9,5 13,9 Amorteringar på lån, Mkr 0 0 0 0 0 Nya lån, Mkr 0 0 0 0 0 Nettokostnader inkl. avskrivningar i % av skatteintäkter och bidrag 100% 98% 100% 101% 100% Skattesats: 2009 2010 2011 2012 Kommunen 23,15 23,15 23,15 23,15 Landstinget 10,50 10,50 10,50 10,50 33,65 33,65 33,65 33,65 Länet 33,11 33,11 33,13 33,14 Hela riket 31,58 31,61 31,61 31,66 Antal invånare i Norsjö kommun 31 dec resp.år: 2007 2008 2009 2010 2011 4 380 4 363 4 361 4 304 4 237 Anm: För perioden 1/1 2008 till 31/12 2011 har kommunen minskat med 143 personer eller i genomsnitt 36 personer/år. Under 2012 uppgår minskningen hittills till c:a 69 personer. 16
RESULTATBUDGET/PLAN 2012-2014 (tkr) Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Kommunfullmäktige -1 175-1 155-1 175 Kommunledning, stab, gemensam service -22 140-23 160-23 510 Utveckling och tillväxt -42 030-41 600-42 280 Skola och omsorg -158 750-157 110-159 680 Teknik och fritid -23 610-23 365-23 750 Gemensamma nämnder -6 030-5 970-6 065 "Utrymme" för ombudgeteringar -1 000-1 500-1 500 Summa -254 735-253 860-257 960 Kalkylerade kapitalkostnader 12 800 12 800 12 800 Pensionsavsättning -4 350-4 400-4 350 Avskrivningar -9 200-9 200-9 200 Lägre PO-påslag födda 1988 och senare 2 000 1 500 1 500 Verksamhetens nettokostnader -253 485-253 860-257 960 Skatteintäkter 166 370 173 575 181 130 Generellt statsbidrag o utjämning **) 81 175 77 485 74 080 Bidrag LSS-kostnader 5 430 5 300 5 250 Finansiella intäkter 2 400 2 100 2 100 Finansiella kostnader -200-200 -200 Årets resultat 1 690 5 100 5 150 Anm. Skatteintäkterna för 2013 bygger på en beräknad befolkning av 4214 inv (-40 inv.) per 1 nov 2012. För år 2014 och 2015 har ytterligare en minskning av 40 invånare per år förutsatts. 17
INVESTERINGSBUDGET/-PLAN 2013-2015 (tkr) Investeringsprojekt Totalt inv belopp Anvisat tom 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Kommunledning, stab, gemensam service System automatiserad datorinstallation 160 0 160 0 0 Nytt trådlöst nät 600 0 600 0 0 Säkerhetslösning IT 400 0 400 0 0 Utökat lagringsutrymme 90 0 0 90 0 Nytt system för intranet 100 0 0 100 0 Ortsammanbind. nät, fiber till Risliden, Fromheden, Bjursele 2 000 0 0 0 2 000 Ärendesystem för reception, fastigheter 100 0 0 100 0 Sökmotor för extern webb 80 0 0 80 0 Oförutsedda investeringar under budgetåret * 1 250 1 250 Summa Kommunledning, stab, gemensam service 4 780 0 2 410 370 2 000 Utveckling och Tillväxt Möbler Bibliotek 20 0 20 0 0 Möbler Näringslivsprojekt 20 0 20 0 0 Möbler Ledning, fritidsgård arbetsmarknad 20 0 20 0 0 Möbler ergonomi-gy 40 0 40 0 0 Elevdatorer Gymnasiet-del i treårssatsning 450 150 150 150 0 Inköp begagnat lastfordon för Knut n ** 100 0 100 Summa Utveckling och Tillväxt 650 150 350 150 0 Skola och Omsorg Pulsen Combine 1 500 0 450 1 050 0 Utbyte tunna klienter 240 0 240 0 0 Inventarier Norsjöskolan 235 0 75 80 80 Inventarier förskola 235 0 75 80 80 Bäckgården: Uppdatering larmsystem 100 0 100 0 0 Inköp beg bil hemtjänsten 100 0 100 0 0 Takliftar Vinkelbo 100 0 100 0 0 Summa Skola och Omsorg 2 510 0 1 140 1 210 160 18
INVESTERINGSBUDGET/-PLAN 2013-2015 (tkr) Investeringsprojekt Totalt inv belopp Anvisat tom 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Teknik och Fritid Fönstebyte Bastuträsk skola 450 200 250 Ombyggnad köken (Vinkelbo, Skolkök) 11 850 3 350 8 500 Utbyte Hg-lampor, fritidsanläggn 250 250 Hedensprojekt 250 250 Gatljus 4 500 0 1 800 2 700 Va- gautarb Solvändan delen Risv-Åkarg, 312 m 3 500 0 2 700 800 PCB-sanering ind.hus, brandstn, Nsö avloppsreningsverk 900 0 900 Sabotageskydd Lustigkulla vattenverk 220 0 220 UV utrustning samtliga vattenverk 7 st. 450 0 450 Ombygg Lustigkulla 1 000 0 1 000 Va- gatuarb Stjärngr-Vinterg 3 500 0 2 800 700 VA Planetvägen-Risvägen 412m 3 800 0 3 000 800 Relining avloppsledning Vinkelbo-Tennisbanan 1 400 0 1 400 Tak till sport- och simhall 2 000 0 2 000 Ny ventilation industrihus 800 0 800 Kompl styr- o reglerutr va-verk byar (6 + 6) 500 0 500 Gångtunnel puts och målning 400 0 400 Fönsterbyte Storgatan 80 200 0 200 Fönsterbyte Vinkelbo 1 700 0 700 Omläggning tak Vinkelbo 1 500 0 500 Utemiljön Norsjöskolan/trafikplanering 2 000 0 2 000 Upprustning tennisbanor 120 0 120 Utbyte traktor 1 (Lundbergare) ** 700 700 Utbyte traktor 2 (Jordbrukstraktor) 400 0 400 Ombyggnation Åmlidens ARV 1 200 0 1 200 Summa Teknik och Fritid 41 590 3 350 9 900 19 640 8 700 Gemensamma nämnder Kompressor Räddningstjänst ** 50 50 Summa Gemensamma nämnder 50 0 50 Total investeringsbudget/-plan 49 580 3 500 13 850 21 370 10 860 * Uppgår till 10 procent av årets föreslagna investeringar ** Investering ej behandlad i budgetberedning 19
EKONOMISKT SAMMANDRAG Driftbudget (Nettokostnader) Anslag Budget 2012 Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 Nivå för anslagsbindning (fet stil) Kommunfullmäktige 1 130 1 175 1 165 1 185 Kommunstyrelse: 241 932 246 530 245 225 249 210 varav: Ks politisk verksamhet 2 913 3 209 4 405 4 475 Kommunförvaltning: 239 019 243 321 240 820 244 735 varav: 1. Gemensam service 17 935 18 931 18 745 19 025 2. Utveckling och tillväxt: 40894 42030 41 600 42 280 varav: 2:1.Flyktingverksamhet 0 0 0 0 2:2.Gymnasium & vuxenutb. 27 327 24 354 24 105 24 500 2:3.Bibliotek & kultur 5 043 5 025 4 975 5 060 2:4.Fritidsgård 1 619 1 690 1 675 1 700 2:5.Trafik & dagligvaruförsörjning 3 131 4 904 4 850 4 930 2:6.Övrigt 3 774 6 057 5 995 6 090 3. Skola och omsorg: 156 384 158 750 157 110 159 680 varav: 3:1.Överförmyndarverksamhet 260 280 280 285 3:2.Handikappomsorg 16 509 15 013 14 855 15 100 3:3.Äldreomsorg 67 411 69 375 68 660 69 780 3:4.Individ- och familjeomsorg 6 461 6 315 6 250 6 350 3:5.Förskola och grundskola 64 664 65 656 64 975 66 040 3:6.Gemensamt skola/omsorg 1 079 2 111 2 090 2 125 4. Teknik och fritid 23 806 23 610 23 365 23 750 varav: 4:1.Kommunal teknik 5 615 4904 4855 4 935 varav: avfallshantering 0 0 0 0 va-hanteringhantering 597 129 100 100 gator och vägar 4 775 4755 4835 4:2.Fastigheter 515 341 340 345 varav bruttokostnad 28 562 26 914 26635 27075 varav nettokostnad 515 341 340 345 4:3.Park och fritid 7 719 7 264 7190 7305 4:4.Kommunal service 6 133 7 161 7080 7200 4:5.Gemensamt teknik o fritid 3 824 3 940 3900 3965 20
EKONOMISKT SAMMANDRAG Driftbudget (Nettokostnader) Anslag Budget 2012 Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 Nivå för anslagsbindning (fet stil) Gemensamma nämnder: Bygg- o miljönämnd inkl. räddningstjänst 5 732 5 840 5 780 5 875 Trepartens renhållnings- nämnd 0 0 0 0 Drift av personalsystem 160 165 165 165 Överförmyndarnämnd 25 25 25 25 21
ÖVERGRIPANDE MÅL Vision: Treparten - en attraktiv och företagsam region, där kropp och själ hinner med. Nämnd Trepartens Renhållningsnämnd Verksamhetens omfattning Insamling och transport av hushållsavfall inom Norsjö, Malå och Sorsele kommuner. Övergripande mål Här anges de övergripande målen för nämndens verksamhet 1. Åstadkomma en avfallshantering som är till gagn för kommuninvånarna i de samverkande kommunerna 2. Åstadkomma optimalt nyttjande av befintliga resurser, både personellt och maskinellt 3. De samverkande kommunerna skall behålla egen kompetens inom avfallssektorn 4. Uppfylla miljökraven på kommunernas avfallshantering 5. Arbeta för vidare samverkan inom andra kommunaltekniska verksamheter 6. God ekonomisk hushållning 22
Budgetskrivelse för Trepartens Renhållningsnämnd Avstämning mot tilldelad ram Trepartens renhållningsnämnd, där Norsjö Malå och Sorsele kommuner ingår, visar nollresultat i budget 2013. Varje kommun har sin egen kostnadsbudget. Malå, Norsjö och Sorsele lämnar sitt budgetförslag till Norsjö utifrån gångna årets utfall och verksamheten teknik och fritid sammanställer samtliga förslag och lämnar därefter ett budgetförslag till nämnden. Det är trepartens renhållningsnämnd som fastställer budgeten. Utfallet redovisas tre gånger per år, tertial, delårsrapport och bokslut. I samband med bokslut sker en slutlig kostnadsreglering av verksamhetsåret. Trepartens kommuner står själva för borttransport till godkänd förbränningsanläggning, förbränningskostnader och skatter mm. Verksamhetsförändringar och taxeförändringar Den gemensamma nämndens verksamhet och ansvar framgår av ett avtal upprättat av nämnden. Eventuellt underskott vid bokslut fördelas till kommunerna utifrån den fördelningssats som står i avtalet. Eventuella överskott används för nedskrivning av skuld för renhållningsfordon. En översyn av Malå kommuns andel av Trepartens renhållning görs och ska redovisas till nämnden i november 2012. Respektive kommun fastställer alltjämt sina respektive taxor för renhållningsverksamheten. Norsjö kommun är värdkommun och fastställer budget för den gemensamma nämnden efter samråd med övriga kommuner. Norsjö kommuns styrmodell är vägledande för uppföljning och mätning av verksamheten sett mot olika perspektiv. Nämnden har dock lämnat ett antal förslag utifrån rekommendationer från revisorerna att ta fram några nya nyckeltal. Samarbetsområde inom treparten planeras att utökas även i andra områden inom kommunalteknik under 2013. Kommunens renhållningsordning har reviderats och är godkänd av kommunfullmäktige i Norsjö. Investeringar Inga investeringar är planerade att genomföras 2013. Azam Forsberg Verksamhetschef Teknik och Fritid 23