Blockering av IP-telefoni i de mobila näten

Företagsekonomiska institutionen, handelsrätt Handelsrätt C, VT 2011 Blockering av IP-telefoni i de mobila näten Kan ny lagstiftning förhindra detta? Författare: Daniel Ohanian Handledare: Torsten Seth och Mats Nordenborg

Sammanfattning Enda sedan den först introducerades på 1870-talet har telefonen spelat en viktigt roll i kommunikationen människor mellan. Utvecklingen inom telekombranschen har skett i ett rasande snabbt tempo under de senaste 30-40 år, och idag är det vanligare med en mobiltelefon än en fast telefon. En populär variant av mobiltelefonen är den så kallade smarta mobilen som bland annat gör det möjligt att nyttja mer avancerade program och tjänster än i en traditionell mobiltelefon. Sedan början av 2000-talet har röstsamtal över internet, så kallad VoIP, ökat allt mer. Fördelen med VoIP är främst att samtal mellan datorer i regel är helt kostnadsfria vilket gör dessa tjänster utmärkta för långdistanssamtal. I och med att antalet smarta mobiler ökar samtidigt som marknaden för VoIP växer har mobiloperatörerna börjat se detta som ett större hot mot sina intäkter. Idag har i princip alla mobiloperatörer i Sverige ett förbud mot VoIP i sina så kallade surfabonnemang. Detta innebär att slutanvändarna hindras att nyttja valfria tjänster samtidigt som tjänsteutvecklare får det svårt att ta sig in på marknaden. I slutet av 2009 antog Europaparlamentet två så kallade ändringsdirektiv som innebär att regelverket som berör elektroniska kommunikationer inom EU moderniseras. Samtliga medlemsstater hade därefter 18 månader på sig att implementera de nya bestämmelserna i sina respektive lagstiftningar. I Sverige trädde ett flertal bestämmelser i kraft den 1 juli 2011, bland dessa fanns 5 kap 6 d LEK som introducerar det nya begreppet lägsta tjänstekvalitet. Syftet med denna uppsats är att utifrån nätneutralitetsbegreppet utreda huruvida den nya bestämmelsen, 5 kap 6 d LEK, kommer att leda till att förbudet mot VoIP i mobiloperatörernas nät hävs. Utifrån det material som funnits tillgängligt har följande slutsats kunnat göras. Det går idag inte till fullo att veta huruvida bestämmelsen kommer att häva VoIP-förbudet, detta då den varken använts av PTS eller prövats i ett överklagande av berörd part.

Ordlista och förkortningar Accessnät: Den del av näten, vanligtvis associerat med telenäten, som går mellan abonnenten och nätoperatörens basstation varifrån trafiken sedan kopplas vidare ut till resten av nätet. App: Förkortning av applikation. Kan exempelvis vara ett ordbehandlingsprogram eller spel. AvtL: Förkortning av Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område BEREC: Förkortning av Body of European Regulators of Electronic Communications. Ett samarbetsorgan på EU-nivå där alla medlemsstaterna är representerade. Best effort: Begreppet innebär att all möjlig tillgänglig kapacitet i operatörens nät används hela tiden, dock kan fördröjningar och avbrott inträffa vid brist på kapacitet. FCC: Förkortning av Federal Communications Commission. Den amerikanska motsvarigheten till PTS. GB: Förkortning av Gigabyte. En enhet för att beskriva en viss mängd data. LEK: Förkortning av Lag (2003:389) om elektronisk kommunikation Mbit/s: Förkortning av Mega bit per sekund. En enhet för att mäta överförshastigheten i datanät. Network management: Begreppet innebär att operatörer får mäta och styra på en del av nätet för att undvika att den aktuella delen fylls helt eller överbelastas och därmed skapar dålig prestanda. NPT: Förkortning av Norska Post- og teletilsynet. Den norska motsvarigheten till PTS. Operativsystem: Den underliggande mjukvaran som binder samman hårdvaran och tilläggsprogram i datorn. PTS: Förkortning av Post- och telestyrelsen. En svensk myndighet som bland annat har till uppgift att övervaka och reglera telekommarknaden. Smart mobil: En mobiltelefon med ett mer avancerat operativsystem än de traditionella mobiltelefonerna. Även känt som Smartphone på engelska. SMS: Förkortning av Short Message Service. En tjänst för att skicka korta textmeddelanden, max 160 tecken per meddelande, mellan mobiltelefoner. Skräppost: Oönskat utskick av reklam, bedrägeriförsök eller datavirus över e-post. Telekompaketet: En benämning på fem EU-direktiv och en förordning (bildandet av samarbetsorganet BEREC) som antogs av Europaparlamentet den 25 november 2009. VoIP: Förkortning av Voice over IP, även kallad IP-telefoni eller internettelefoni.

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ORDLISTA OCH FÖRKORTNINGAR 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 KAPITEL 1: Inledning 4 1:1 Bakgrund 4-5 1:2 Problemformulering 6 1:3 Syfte 6 1:4 Avgränsningar 6 1:5 Metod 6-7 2: Nätneutralitet 7 2:1 Så hanteras trafiken på internet 7 2:2 Definition 7-10 2:3 Bakgrunden till nätneutralitet 10-12 2:4 Lagstiftad nätneutralitet 12-15 3: Ny svensk lagstiftning 15 3:1 Från EU-direktiv till lag en kort översikt 15-16 3:2 EU-direktiven 2009/140/EG och 2009/136/EG 16-17 3:3 Departementspromemorian och remissvaren 17-19 3:4 Proposition 2010/11:115 20 3:4:1 Tjänstekvalitet 20-22 3:4:2 Förslag på ny bestämmelse 22 3:5 Ny lag införs 23 4: Diskussion 23 4:1 Är lägsta tjänstekvalitet rätt väg att gå? 23 4:2 Kommer bestämmelsen ge önskad effekt? 23 4:3 Fördelar och nackdelar med bestämmelsen 24 5: Slutsatser 24-25 6: Källor 26-28

1: Inledning 1:1 Bakgrund Genom världshistorien har flertalet banbrytande upptäckter och uppfinningar kommit att förändra vårt samhälle dramatiskt, från stenåldersmänniskans upptäckt av elden till dagens globala internet. En uppfinning som definitivt bör tillhöra dessa revolutionerande genombrott i historien är telefonen. Den introducerades under 1870-talet i Nordamerika och skulle komma att spela en mycket viktigt roll i kommunikationen människor emellan. Upphovsmannen bakom telefonen är inte helt klarlagd, men oavsett om det var den Italien-födde amerikanen Antonio Meucci eller den Skottland-födde kanadensaren Alexander Graham Bell har denna uppfinning och de efterföljande tekniker som bygger på dess princip kopplat samman människor världen över. Under de första hundra åren var telefonsamtal endast möjligt via ett fast nät för konsumenterna i och med att anslutningen skedde från ett fysiskt uttag. Men under den senaste 30-40 års perioden har telekom-tekniken utvecklats i en rasande fart vilket lett till att valmöjligheten att ringa telefonsamtal ökat samtidigt som såväl kvaliteten som priserna förbättrats för konsumenterna i och med den ökande konkurrensen på marknaden. Det populäraste alternativet till den fasta telefonen, som enligt en rapport från PTS gått om i innehav, är mobiltelefonen. 1 Fördelen med en mobiltelefon är att slutanvändaren kan befinna sig i princip vart som helst, förutsatt att mobiloperatören har täckning i det aktuella området, för att ringa telefonsamtal. Under 2000-talet har även telefonsamtal över internet, så kallad VoIP, vuxit i snabb takt allt eftersom tillgängligheten och kvaliteten på tjänsterna förbättrats. 2 Det som antagligen har bidragit till den ökande användningen av VoIP är att samtal mellan datorer i regel är helt kostnadsfria, de enda kraven är en internetanslutning samt en dator med kompatibel mjukvara. 3 En produkt som egentligen inte är ny, men som blivit alltmer populär under de senaste åren är den så kallade smarta mobilen där Apples modell iphone är ett populärt alternativ. 4 En smart mobil kan i korthet beskrivas som en handdator med möjlighet att använda tjänster över ett mobilt nätverk, exempelvis ringa, SMS:a och vara ansluten till internet. Fördelen med en smart mobil är dess möjligheter att nyttja både appar och tjänster precis som på en vanlig dator tack vare ett mer avancerat operativsystem än vad som normalt finns i de traditionella mobiltelefonerna. 5 Detta medför att slutanvändaren på ett enkelt och smidigt sätt exempelvis kan surfa på webben, läsa och skicka e-post eller ringa samtal över VoIP. I och med att de smarta mobilerna tar över mobiltelefonmarknaden har även efterfrågan på tillgång till internet i mobiltelefonen på ett enkelt och billigt sätt ökat. 6 Idag är det mer regel än undantag att smarta mobiler säljs tillsammans med så kallade surfabonnemang. 7 Dessa 1 Se rapport från PTS, PTS-ER-2010:25 2 Skype hade 663 miljoner registrerade användare världen över kring årskiftet 2010-2011 - http://www.telecompaper.com/news/skypegrows-fy-revenues-20-reaches-663-mln-users - 2011-10-17 3 Exempelvis VoIP-tjänsten Skype http://www.skype.com 2011-08-30 4 Jfr Apple, Samsung och Nokia - http://svenska.yle.fi/nyheter/artikel.php?id=221663-2011-08-30 5 Se beskrivningen av det mobila operativsystemet Android version 4.0 - http://developer.android.com/sdk/android-4.0- highlights.html#userfeatures - 2011-10-26 6 Försäljningen av smarta mobiler ökade 244% under det första kvartalet 2010 - http://www.idg.se/2.1085/1.322814/smartphone-forsaljningokar-med-244-procent, Statisk från branschorganisationen MTB visar en stadig ökning i försäljningen av smarta mobiler från 2006-2011 - http://www.mtb.se/index.php?sid_id=1281&id=1281&ftg=41&ftg_id=41-2011-10-27 7 Exempelvis en Samsung Galaxy S2 från TeliaSonera - https://www.tewss.telia.se/privat/adminpackage/setuppackage.do?productref=/privat/mobilt/mobiltelefoner/samsung/samsung-galaxy-

abonnemang ger en fast internetanslutning till en fast månadskostnad vilket underlättar för slutanvändaren då han eller hon inte behöver oroa sig för kostnaden i slutet på varje månad. Beroende på vilken mobiloperatör slutanvändaren väljer så ser abonnemangsformerna olika ut. Oftast rör det sig om två typer, antingen en där slutanvändaren är begränsad till en viss mängd data per månad exempelvis 3 GB 8 eller där slutanvändaren är begränsad till en viss hastighet exempelvis 6 Mbit/s. 9 Skulle slutanvändaren överstiga dessa begränsningar är det vanligt att mobiloperatören sänker hastigheten under den resterande tiden av månaden. 10 I en del abonnemang erbjuds även så kallad fri surf vilket ger obegränsad tillgång till internet och i maximal hastighet. Dock har mobiloperatörerna på senare tid lagt till olika typer av begränsningar även här, exempelvis kan hastigheten sänkas markant om slutanvändaren överstiger en viss datamängd. 11 I och med den ökade användningen av smarta mobiler med en fast internetuppkoppling samt möjligheten att ringa gratis med olika VoIP-tjänster så har mobiloperatörerna börjat se detta som ett hot mot deras egen verksamhet. 12 Därför har i princip alla svenska mobiloperatörer idag ett förbud mot VoIP i sina surfabonnemang. 13 En fråga som aktualiseras är huruvida mobiloperatörernas hantering av VoIP-trafiken i sina nät kan anses som nätneutralt. Begreppet, som i dagens läge inte har en helt klar definition, innebär i korthet att internetoperatörerna inte ska blockera eller nedprioritera trafik beroende på dess innehåll, källa eller destination så länge den inte skadar nätverket - den ska således hanteras neutralt. 14 Trots mobiloperatörernas ovilja att låta slutanvändarna få nyttja VoIP i sina nät så kan det finnas en lösning. Den 25 november 2009 antog Europaparlamentet det så kallade Telekompaketet där det övergripande målet var att förändra och modernisera EU:s regelverk för allmänna elektroniska kommunikationsnät. I Telekompaketet ingår fem EU-direktiv samt en förordning med ett förslag att bilda en ny myndighet som bland annat ska ha till uppgift att samordna regulatoriska frågor om kommunikationsnät och tjänster inom EU. Medlemsstaterna hade sedan 18 månader på sig att implementera dessa nya direktiv i sina respektive lagstiftningar. Detta skedde i Sverige den 1 juli 2011 efter att regeringens proposition 2010/11:115 antogs av Riksdagen. Den bestämmelse som kan leda till ett upphävande av VoIP-förbuden finns i 5 kap 6 d LEK. I bestämmelsen introduceras det nya begreppet lägsta tjänstekvalitet. I korthet innebär det att regeringen eller PTS kan utfärda föreskrifter mot operatörer av allmänna elektroniska kommunikationsnät om tjänster blockeras eller nedprioriteras vilket skulle leda till en försämrad kvalitet för slutanvändarna. Frågan är nu om lagstiftningen kommer att fungera i praktiken eller om operatörerna kommer hitta en väg runt för att undvika ett tvång att öppna upp sina nät. sii.product - 2011-09-01, eller en HTC Sensation från Telenor - http://www.telenor.se/privat/mobiltelefoner/tillverkare/htc/sensation.html - 2011-09-01 8 Se Halebops abonnemang Surf Plus - http://www.halebop.se/abonnemang/tjanster/surfa_i_mobilen/ - 2011-08-30 9 Jfr 3s abonnemang 3Surf Plus och 3Surf Max - http://www.tre.se/privat/abonnemang1/abonnemang/ - 2011-08-30 10 Se villkoren för exempelvis Halebops Surf Bas - http://www.halebop.se/abonnemang/tjanster/surfa_i_mobilen/#contentsection2-2011- 09-01 11 Se not 6 för Telenors abonnemang FastPris Sverige - http://www.telenor.se/privat/abonnemang/telenor-fastprissverige/index.html#/t28873_3-2011-08-30 12 Operatörer förbjuder Viber och Skype - http://www.mobil.se/nyheter/operatorer-forbjuder-viber-och-skype-1.385105.html - 2011-09-01 13 Se villkoren för exempelvis Telenors Surfa Premium - http://www.telenor.se/privat/abonnemang/telenor-surfa/index.html - 2011-09-01, Halebops Surf Plus - http://www.halebop.se/abonnemang/tjanster/surfa_i_mobilen/ - 2011-09-01, och Tres 3Surf Bas - http://www.tre.se/privat/abonnemang1/abonnemang/ - 2011-09-01 14 Se Sammanfattning s. 4 i rapporten PTS ER-2009:6

1:2 Problemformulering Det främsta problemet som uppstår i och med mobiloperatörernas VoIP-förbud är frågan om nätneutralitet. Bör inte all trafik på internet, oavsett innehåll, källa eller destination, behandlas neutralt för ett mer öppet nät? Kommer den nya bestämmelsen att leda till en neutral behandling av internettrafiken? Ska mobiloperatörerna ha rätt att stänga ute konkurrenter som erbjuder liknande tjänster trots att det ska råda en fri marknad? Och kommer mobiloperatörerna att använda samma strategi i framtiden för att stänga ute konkurrenter, exempelvis ett förbud mot populära chatt- och meddelandetjänster som Facebook och Twitter för att tvinga slutanvändarna att SMS:a mer? Ses problemet utifrån ett annat perspektiv kan blockeringarna av VoIP förstås bättre. Är det inte rimligt att blockera konkurrerande rösttjänster då operatörerna lagt ner stora belopp på nätens infrastruktur? Och är det inte rimligt att blockera bandbreddskrävande tjänster i de mobila näten då antalet anslutningar ökar samtidigt som kapaciteten är mer begränsad än hos de fasta bredbandsnäten? 15 1:3 Syfte Syftet med denna uppsats är att utifrån nätneutralitetsbegreppet utreda huruvida den nya bestämmelsen, 5 kap 6 d LEK, kommer att leda till att förbudet mot VoIP i mobiloperatörernas nät hävs. 1:4 Avgränsningar Uppsatsen är avgränsad så den endast berör mobiloperatörer trots att den nya lagstiftningen även berör andra operatörer av allmänna elektroniska kommunikationsnät, samt att fokuset kommer att ligga på VoIP-tjänster även fast förbud mot exempelvis fildelning finns. Propositionen som överlämnades till Riksdagen den 17 mars 2011 innehöll en mängd förslag på nya bestämmelser, dock kommer uppsatsen endast att lägga fokus på 5 kap 6 d LEK. 1:5 Metod Det huvudsakliga materialet som använts i denna uppsats är regeringens proposition 2010/11:115, remissvaren till propositionen samt tillgänglig information rörande nätneutralitet. Författaren har varit i kontakt med Peter Thörnqvist, jurist vid PTS, för kortare diskussioner och e-postkontakt rörande uppsatsämnet. Att etablera kontakt med de fyra stora mobiloperatörerna har däremot varit svårt. Negativa svar till att medverka officiellt i uppsatsen kom från Tele2, Telenor och Tre. Däremot ställde Båb Bengtsson hos TeliaSonera gärna upp. Han besvarade frågor och diskuterade uppsatsämnet baserat på sina personliga åsikter. Ett tack ska även gå till David Hässler, redaktör hos Telekom Online, som bidragit med mycket faktamaterial som varit till stor nytta. I övrigt så har författaren varit i kontakt med olika telekomaktörer, däribland Rebtel, för att få deras syn på VoIP-blockeringen och nätneutralitetsprincipen. Här har resultatet varit blandat då vissa varit skeptiska till att uttala sig, medan andra bidragit med sina åsikter. 15 Två miljoner nya mobila bredbandsabonnemang - http://www.pts.se/sv/nyheter/pressmeddelanden/2012/tva-miljoner-nya-mobilabredbandsabonnemang/ - 2012-08-30

Slutligen bör det nämnas att material som inte funnits tillgängligt på svenska har översatts med hjälp av Google Translate för att få en så neutral översättning som möjligt. Författarens språkkunskaper sträcker sig enbart till svenska och engelska. 2: Nätneutralitet 2:1 Så hanteras trafiken på internet Fenomenet internet är ett globalt nätverk där alla som är anslutna kan nå alla andra tack vare att samtrafik råder mellan internetoperatörerna. När en slutanvändare vill ta del av eller skicka information över internet startas en process där en ström av data transporteras från sändaren till mottagaren. Exempel på detta kan vara ett e-postmeddelande som skickas från en adress till en annan, eller att en slutanvändare begär tillträde till en webbplats. En av grundtankarna när internetprotokollen, däribland TCP och IP, 16 utvecklades var att trafiken skulle dirigeras så nära slutanvändaren som möjligt för att minska överföringstiden och undvika att en internetoperatör blev överbelastad. Detta kan ske då två eller flera internetoperatörer ansluter sig till en gemensam knytpunkt där trafiken sedan dirigeras vidare till slutanvändaren på så kort sträcka som möjligt. 17 I och med detta kan stora mängder data transporteras över internet utan något behov av en stark central punkt i nätverket. Denna struktur bidrar även till att nätverket inte blir lika känsligt för avbrott. Skulle en internetoperatör ha tekniska problem kan slutanvändare hos andra internetoperatörer fortfarande använda internet utan några problem, såvida de inte vill kommunicera med en dator inom det drabbade operatörsnätverket exempelvis skicka e-post till en adress som tillhör internetoperatören. I normalfallet är inte trafiken på internet blockerad eller prioriterad beroende på dess innehåll, källa eller destination utan dirigeras enligt en köprincip och levereras enligt best effort i dessa fall är internetoperatörernas hantering av trafiken neutral. 18 Dock har internetoperatören, rent tekniskt, möjlighet att begränsa tjänster genom att kontrollera både prestanda och tillgänglighet. 19 Detta innebär att internetoperatörerna i praktiken kan ta ut avgifter för att tillåta vissa tjänster som exempelvis VoIP. 20 Frågan är nu om den så kallade nätneutralitetsprincipen är hotad i Sverige då mobiloperatörerna har förbud mot VoIP i sina nät. 2:2 Definition Idag finns ingen klar och universell definition av begreppet nätneutralitet vilket gör det svårt att förklara exakt vad begreppet innebär. Dock har bland andra PTS kommit med förslag på en definition. Internetanvändare med best effort fritt ska kunna ta emot och skicka innehåll samt använda tjänster som inte skadar nätverket, medan operatören inte får 16 Se TCP/IP - http://www.ne.se/tcpip - 2012-03-26 17 Se Internettrafik s. 5 i rapporten PTS ER-2009:6 18 Se Internettrafik s. 5 i rapporten PTS ER-2009:6 19 Se Problematiken s. 5 i rapporten PTS ER-2009:6 20 Svar från Båb Bengtsson på Telia Sonera Sverige AB, Är det en korrekt tolkning om jag skulle påstå att ni kan öppna upp för IP-telefoni i alla era mobila surfabonnemng så länge kunden betalar för det, precis som med Spotify idag?, Rätt uppfattat, mest troligt då som en tilläggstjänst som t.ex. Spotify premium.

manipulera eller nedprioritera trafiken beroende på innehåll, ursprung eller destination och ska ge tydlig information om anslutningens kapacitet och kvalitet. 21 Denna definition är idag inte på något sätt bindande i Sverige, men ändå intressant för hur en framtida bestämmelse om nätneutralitet kan komma att se ut. Eftersom definitionen ger ett stort tolkningsutrymme är det svårt att veta hur pass effektiv den skulle vara i lagstadgad form. Troligtvis är enda sättet att få redan på detta genom en domstolsprövning. Författarens egen tolkning av PTS definition är som följer. I den första meningen, Internetanvändare med best effort fritt ska kunna ta emot och skicka innehåll samt använda tjänster som inte skadar nätverket, ges slutanvändare först rätten att skicka och ta emot innehåll samt använda tjänster på internet. Dock under förutsättning att detta inte skadar nätverket. Vad som är skadligt för näten blir således öppet för tolkning vilket i värsta fall kan leda till att konkurrerande tjänster, däribland VoIP, blockeras eller nedprioriteras med hänvisning till denna mening. Dock torde operatörerna först få bevisa att en viss tjänst är skadlig innan en blockering kan träda i kraft. Även operatörerna ges ett visst skydd mot eventuella avbrott och störningar som står utanför deras kontroll i och med inkluderingen av begreppet best effort. Särskilt de mobila näten, i jämförelse med de fasta, är mer känsliga för yttre påverkan som exempelvis väderförhållanden. Dessa nät har även en begränsad kapacitet vilket kan leda till fördröjningar och långa laddningstider när ett stort antal slutanvändare nyttjar nätet samtidigt. 22 Ett alternativ för att stävja eventuell överbelastning i näten är att använda sig av så kallad network management som föreslås i Telekompaketet. Genom att mäta och styra en viss del av trafiken för att operatörerna ska kunna upprätthålla en viss tjänstekvalitet anses vara nätneutralt så länge konkurrerande tjänster inte diskrimineras. 23 I den andra meningens första del, medan operatören inte får manipulera eller nedprioritera trafiken beroende på innehåll, ursprung eller destination, ges operatörerna ytterligare en skyldighet att rätta sig efter. Utifrån tidigare forskningsmaterial om nätneutralitet bör denna del av definitionen ses som den mest centrala för att beskriva en absolut neutral hantering av trafiken. Enligt professor Tim Wu, verksam vid Columbia Law School och en stark förespråkare av nätneutralitet, bör all trafik på publika nätverk hanteras lika för att kunna kallas neutral. 24 Den avslutande delen, och ska ge tydlig information om anslutningens kapacitet och kvalitet, finns redan idag stadgad i svensk lagstiftning. 25 Denna mening ska bidra till att ge slutanvändarna större förståelse för vilken uppkoppling de köper. Att informera om kapacitet och kvalitet är förvisso positivt när en slutanvändare ska välja vilken operatör och abonnemang den vill använda sig av. Dock kan det finnas en risk, beroende på vilken tolkning som görs, att operatörerna försöker komma runt kravet på en neutral hantering av trafiken genom att hänvisa till denna formulering. Genom att informera en slutanvändare om eventuella blockeringar i samband med att ett avtal ingås kan operatören hävda att slutanvändaren godkänt dessa begränsningar. 26 Räddningen för slutanvändarna, förutsatt denna tolkning görs, går att finna i 36 AvtL som behandlar oskäliga avtalsvillkor. Bestämmelsen är en så kallad generalklausul vilket innebär att domstolen har möjlighet att döma utifrån det enskilda fallet. Därför är det på förhand svårt att avgöra hur ett domslut kan komma att se ut. Fördelarna med bestämmelsen är dels att den i andra stycket tar hänsyn till den svagare parten, exempelvis en konsument, och dels att villkor kan ses oskäliga efter avtalets ingående eftersom ändrande förhållanden kan råda. Ett exempel på ändrande 21 Se Sammanfattning s. 4 i rapporten PTS ER-2009:6 22 Telekom Idag - http://www.telekomidag.se/nyheter/artikel.php?id=36029-2012-05-18 23 Se Bakgrund s. 4 i rapporten Nätneutralitet för Sverige 24 Se Definition skriven av prof. Tim Wu, Columbia Law School - http://timwu.org/network_neutrality.html - 2012-04-20 25 Se 5 kap 15 Lag (2003:389) om elektronisk kommunikation 26 Se exempelvis Tres Allmänna villkor punkt 6.3 (g) (III) - https://www.tre.se/pagefiles/263/3s%20allm%c3%a4nna%20villkor%20konsument_110711.pdf - 2012-05-18

förhållanden kan vara en ökad användning av datatrafik i de mobila näten eller en större marknad för VoIP-tjänster. Om domstolen väljer att se exempelvis ett förbud mot VoIP som ett oskäligt avtalsvillkor, trots att operatörerna informerat om detta, finns det en möjlighet att villkoret kan jämkas. 27 Huruvida det är troligt att domstolen faktiskt skulle bifalla slutanvändarna är svårt att förutspå, särskilt då det idag inte finns några klara riktlinjer om vad som ska anses oskäligt. Därför är domstolspraxis det enda som kan ge en liten fingervisning om hur ett avtalsvillkor kan tolkas av domstolen. En annan definition som togs fram av den amerikanska regleringsmyndigheten FCC år 2005 bestod av fyra punkter i vad som kom att kallas Broadband Policy Statement. Denna definition kom samtidigt som regleringskraven för bredbandsleverantörer av DSL-tjänster i USA lättades. För att skydda konsumenterna infördes följande fyra punkter som ger dem rätt till: 28 att få tillgång till lagligt innehåll på Internet som de själva väljer att köra program och tjänster efter eget val, med förbehåll för brottsbekämpningens behov att ansluta deras val av lagliga enheter som inte skadar nätverket, och konkurrens mellan nätoperatörer, program- och tjänsteleverantörer och innehållsleverantörer. 29 FCC:s definition är, till skillnad från PTS, mer klar i vad slutanvändaren får och inte får göra med sin internetanslutning. Men precis som med den svenska definitionen finns det ett visst tolkningsutrymme. Författarens egen tolkning av FCC:s definition är som följer. I den första punkten, att få tillgång till lagligt innehåll på Internet som de själva väljer, ges slutanvändaren rättigheten att få ta del av allt innehåll på internet så länge detta inte är straffbart. Här åsidosätts operatörerna helt då vad som anses vara lagligt innehåll bör regleras av lagstiftaren. I den andra punkten, att köra program och tjänster efter eget val, med förbehåll för brottsbekämpningens behov, ges även här slutanvändaren rätten att själv få välja vilka applikationer och tjänster den vill nyttja. Undantaget är att de behov som kan uppstå när myndigheter utövar sin auktoritet vid brottsbekämpning får gå före slutanvändarnas rätt. Återigen får operatörerna stå åt sidan för att tillgodose slutanvändarnas behov. Punkt tre, att ansluta deras val av lagliga enheter som inte skadar nätverket, öppnar upp för viss tolkning i och med den avslutande formuleringen som inte skadar nätverket. Slutanvändaren ges förvisso rätten att själv få välja vilka enheter som den vill ansluta till nätverket, exempelvis en dator eller smart mobil. Men operatörerna ges även ett visst utrymme till blockering av enheter som anses skada deras nät. Ett exempel på vad som skulle kunna räknas som skadligt är en ansluten enhet som konstant skickar och tar emot stora mängder data vilket leder till en tung belastning och kapacitetsbrist hos operatören. Å andra sidan kan operatörerna blockera tjänster som konkurrerar med deras egna under föreskriften att tjänsten i fråga skadar nätet. Det går således att använda denna formulering utifrån olika ståndpunkter. Ett annat problem blir om det är den fysiska enheten i sig som bör blockeras, eller om det är mjukvaran på enheten alternativt en separat tjänst som används med enheten på operatörens nät, som ska blockeras. Därför torde en utredning där en klarare definition av vad som anses skadligt för näten genomföras. 27 Se 36 Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område 28 Se The History of the Open Internet Proceeding - http://www.fcc.gov/topic/open-internet#history 2012-06-08 29 Se The History of the Open Internet Proceeding - http://www.fcc.gov/topic/open-internet#history 2012-06-08 Översatt med hjälp av Google Translate för oberonde tolkning av textens innehåll

Den avslutande punkten, konkurrens mellan nätoperatörer, program- och tjänsteleverantörer och innehållsleverantörer, ska främja konkurrensen mellan olika aktörer på marknaden. En mer konkurrenskraftig marknad bidrar till lägre priser för konsumenten och ökade initiativ för aktörerna att producera nya produkter och tjänster. 30 Utöver ovanstående definitioner bör följande fyra nämnas. Absolut icke-diskriminerande, som kort nämnts ovan, innebär att all trafik på ett publikt nätverk behandlas lika. 31 Begränsad diskriminering utan nivåindelning, en definition som tagits fram av amerikanska kongressen och i korthet innebär att operatörer får använda sig av vissa diskriminerande åtgärder så länge ingen avgift tas ut för de som önskar en högre tjänstekvalitet. 32 Begränsad diskriminering med nivåindelning innebär att operatörerna får ha olika nivåer på sin tjänstekvalitet och därmed kunna ta ut högre avgifter för en högre tjänstekvalitet. Dock får ingen tjänst stängas av utan endast bli åtkomlig utifrån den anslutning slutanvändaren betalar för. 33 Först till kvarn, är en definition som professor Susan Crawford anser är den rätta vägen att gå för att skapa ett neutralt internet. Definitionen innebär helt enkelt att varje förfrågning som skickas över internet ska behandlas i ett kösystem, alltså den som först gör en förfrågan får den utförd först. Därför anser hon att nivåer på tjänstekvaliteter inte bör användas. 34 Det är tydligt att det finns många olika definitioner av begreppet nätneutralitet och att frågan berör många samhällsaktörer, från akademiska institutioner till myndigheter och lagstiftare. Trots olikheterna i definitionerna ovan har alla en gemensam nämnare, ingen definition förespråkar blockering av lagligt innehåll på internet. I definitionerna från PTS och FCC finns det förvisso kryphål som, om de skulle implementeras i lagstiftningen, skulle kunna användas av operatörerna för att kringgå krav på en neutral behandling av all trafik. Dock går det inte idag att dra några klara slutsatser om detta i och med bristen på domstolspraxis. 2:3 Bakgrunden till nätneutralitet Begreppet och debatten om nätneutralitet, eller engelskans net(work) neutrality, har sitt ursprung i USA där ett av problemen som uppstått är att operatörer av de så kallade accessnäten vill ta del av intäkter från bland andra tjänsteleverentörer för att kunna klara av investeringar i framtida nät. 35 De amerikanska operatörerna anser även att stora innehållsleverantörer som Google, vars videodelningstjänst YouTube kräver mycket kapacitet, bör betala mer. 36 Detta har lett till en viss oro då kritiker hävdar att operatörerna kan komma att blockera eller nedprioritera trafik till tjänster som inte genererar tillräckligt stor ekonomisk vinning för dem. 37 Debatten om nätneutralitet i USA har i första hand handlat om huruvida konsumenterna blir diskriminerade då kvaliteten på anslutningen till internet varierat beroende på hur mycket konsumenten betalar. 38 Därför har flertalet innehålls- och tjänsteleverantörer i USA reagerat starkt då de inte vill att operatörerna ska få bestämma vilken typ av trafik som ska gå snabbare eller långsammare i näten. Dessa aktörer har även förespråkat lagstiftning om nätneutralitet. 30 Se punkt 2.1 KOM/2004/0293 - http://eur-lex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=celex:52004dc0293:sv:html 2012-06-12 31 Se Definition skriven av prof. Tim Wu, Columbia Law School - http://timwu.org/network_neutrality.html - 2012-04-20 32 Se Internet Freedom Preservation Act - http://thomas.loc.gov/cgi-bin/bdquery/z?d110:s215: - 2012-06-15 33 Se Net Neutrality: This is serious av prof. Tim Berners-Lee - http://dig.csail.mit.edu/breadcrumbs/node/144-2012-06-15 34 Se Digital Divide: The issue of Net Neutrality av Anna Uhls - http://www.imprintmagazine.org/life_and_style/digital_divide_issue_net_neutrality - 2012-06-11 35 Se Bakgrund s. 4 i PwCs rapport Nätneutralitet för Sverige 36 Se Debatten kommer från USA s. 6 i rapporten PTS ER-2009:6 37 Trafik från smarta mobiler med Googles operativsystem Android prioriteras högre hos den amerikanska operatören Verzion - http://www.realtid.se/articlepages/201008/13/20100813091220_realtid649/20100813091220_realtid649.dbp.asp - 2011-10-17 38 Se Debatten kommer från USA s. 6 PTS ER-2009:6