Arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet

ARBETSMILJÖ- OCH SÄKERHETSARBETET 1 Arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet

2 ARBETSMILJÖ- OCH SÄKERHETSARBETET Arbetsmiljön till sjöss Det är stort intresse för frågor om säkerhet till sjöss såväl i Sverige som internationellt. Även arbetsmiljöfrågorna börjar röna ett större intresse. Detta är frågor som är betydelsefulla för sjömännen och det är en självklarhet att de uppmärksammas och tas på stort allvar. Tyvärr är förbättringar inom dessa områden ofta fördröjda eller åtsidosatta på grund av besparingsskäl eller tröghet i de regelskapande systemen. Svenska rederier har satsat på att föryngra sina fartygsbestånd, och det är bra, men inte alla nybyggda fartyg som registreras i Sverige har heltäckande bra säkerhets- och arbetsmiljö. Särskilt i kök och maskinrum är arbetsmiljöstandarden ofta sämre än i äldre fartyg. Tyvärr har arbetsmiljön på fartyg inte uppmärksammats på önskvärt sätt av de svenska tillsynsmyndigheterna, tidigare Sjöfartverket och nu Transportstyrelsen; bland annat är det rimligt att mer resurser avsätts för kontroller av arbetsmiljön ombord. Det är fortfarande så att Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöföreskrifter måste implementeras av Transportstyrelsen till Transportstyrelsens föreskrifter för att de skall bli tillämpbara på fartyg. Detta är en obegriplig hantering av Arbetsmiljöverkets status som föreskriftsgivande myndighet. Inte inom något annat branschområde har Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöföreskrifter tvingats underkasta sig en annan branschmyndighets auktoritet. Det finns ingen anledning att Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöföreskrifter inte blir direkt tillämpbara på fartyg på motsvarande sätt som inom andra branscher. Nationellt och internationellt måste alla aktörer inom sjöfartens område, tillsynsmyndigheter, fackliga organisationer, arbetsgivarorganisationer, nationella och internationella organ samt enskilda sjömän se till att de regler som redan finns efterlevs. Buller, vibrationer, trötthet, elektromagnetiska fält, gaser och syrebrist är hälsoproblem som är mycket angeläget att de åtgärdas. SBF har under lång tid engagerat sig i frågor gällande säkerhet och arbetsmiljö och det är styrelsens uppfattning att detta arbete skall fortsätta med oförminskad kraft. Olyckor sker förstås ändå men inriktningen måste i första hand vara att förhindra olyckor. Föreningens säkerhetspolicy avseende ett säkert fartyg kan stolpas i fem punkter: Rätt konstruerat fartyg! Rätt byggt fartyg! Rätt underhållet fartyg! Rätt bemannat fartyg! Rätt framfört fartyg! Svenska regelverk Arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen, fartygssäkerhetslagen, fartygssäkerhetsförordningen och lagen om vilotid för sjömän gäller svenska fartyg och i vissa delar utländska fartyg. Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen gäller för fartyg från och med den 21 juli 2003. Från och med den 1 januari 2009 har Transportstyrelsen övertagit Sjöfartsverkets roll som inspektionsmyndighet för fartyg, och ger ut föreskrifter som publiceras i Transportstyrelsens författningssamling (TSFS). För att Arbetsmiljöverkets föreskrifter skall få rättsverkan på fartygsarbete krävs att Transportstyrelsen, tidigare Sjöfartsverket, sätter dem ikraft genom att utfärda egna föreskrifter. Sjöfartsverkets huvuduppgift är att verka för goda förutsättningar för sjöfarten i Sverige och för svensk sjöfart. Sjöfartsverket ger ut föreskrifter, som publiceras i Sjöfartsverkets författningssamling (SJÖFS). En lag beslutas av riksdagen, och publiceras i Svensk författningssamling (SFS). En lag kompletteras ofta av en förordning, som beslutas av regeringen, och publiceras i SFS. En förordning kompletteras ofta av en föreskrift, som beslutas av en myndighet eller en kommun, och publiceras i respektive myndighets författningssamling.

ARBETSMILJÖ- OCH SÄKERHETSARBETET 3 Internationella regelverk International Maritime Organization (IMO) är ett FN-organ. IMO är en mellanstatlig rådgivande sjöfartsorganisation med säte i London, och utgör internationell sjöfartsmyndighet som ansvarar för internationella sjöfartsfrågor. IMO utarbetar internationella sjösäkerhetsregler i form av konventioner, koder och rekommendationer. Sverige som medlemsstat i IMO representeras av Transportstyrelsen. Sjöbefälsföreningen har möjlighet att delta i IMO genom att delta i Sveriges och Transportstyrelsens delegation i IMO eller genom att delta i International Transport Workers Federations delegation i IMO. International Transport Workers Federation (ITF) är en internationell facklig organisation som sammansluter nationella fackförbund med intressen inom transportnäringen. Det är genom ITF som Sjöbefälsföreningen kan driva sjömännens intressen med störst kraft i IMO, eftersom Sveriges och Transportstyrelsens delegation måste få sina förslag godkända av Europeiska unionen (EU) innan de kan läggas fram i IMO, varvid den påverkansmöjligheten blir mindre effektiv. IMOs regler implementeras i Sverige genom lagar, förordningar och föreskrifter. International Labour Organization (ILO) är ett FN-organ. I ILO har stater, arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer lika stort inflytande genom ett trepartsförhållande. ILO hanterar områden som rör arbetstagares arbetsmiljö, socialförsäkringar och övriga arbetsförhållanden. ILO utarbetar konventioner och rekommendationer. Den 15 februari 2012 godkände Riksdagen att Sverige ansluter sig till ILOs sjöarbetskonvention från 2006. Riksdagen anger följande. Skälet är att sjöarbetskonventionen kan bidra till att fler sjömän får en trygg och säker arbetsmiljö samt i övrigt bra arbetsvillkor. Den kan också bidra till att skapa en konkurrenskraftig svensk sjöfartsnäring. Riksdagsbeslutet innebär att konventionen kommer att genomföras i de delar i svensk rätt som ännu inte är genomförda. Lagändringarna börjar huvudsakligen träda i kraft den 1 mars 2012. Sjöarbetskonventionen träder i kraft tolv månader efter den dag då minst 30 medlemsstater som tillsammans står för 33 procent av världshandelstonnaget har ratificerat den. Själva ratificeringen sker när en medlemsstat i dokument som överlämnas till ILO bekräftar att medlemsstaten åtar sig att efterfölja konventionen. Ratificeringen innebär att Sverige som stat åtar sig folkrättsligt gentemot andra stater att tillämpa konventionens bestämmelser. De länder som har ratificerat konventionen måste senast den dag den träder i kraft ha genomfört konventionens bestämmelser i sina nationella lagstiftningar. Tonnagenivån på 33 procent uppnåddes 2009. Sverige har, den 12 juni 2012, som 28:e medlemsstat ratificerat Sjöarbetskonventionen. Det innebär att 56 procent av världshandelstonnaget har ratificerat Sjöarbetskonventionen. Se Proposition 2011/12:35, Trafikutskottets betänkande 2011/12:TU6 2006 års sjöarbetskonvention och Riksdagsskrivelse 2011/12:133. Sjöarbetskonventionen antogs av ILO-konferensen i Genève den 7 februari 2006. Sjöbefälsförbundet (nu Sjöbefälsföreningen) och Sveriges fartygsbefälsförening (nu Sjöbefälsföreningen Offentliganställda) har under flera år deltagit i ILOs arbete med att ta fram Sjöarbetskonventionen; det har gjorts genom att ITF har samordnat arbetstagarorganisationernas arbete. Anledningen till att skapa en Sjöarbetskonvention är att många konventioner och rekommendationer på sjöfartens område inte längre stämmer överens med modern sjöfart samt att många konventioner har ratificerats av för få stater för att få effekt. En ny tvingande konvention kommer att få bättre effekt än tidigare konventioner. I Sjöarbetskonventionen finns en del nya inslag, såsom en global lägsta standard beträffande arbetsmiljö, fördelning av ansvar beträffande sjukförsäkringar och pensioner samt att efterlevnaden kan granskas genom hamnstats- och flaggstatskontroller. EUkommissionen har uppmanat medlemsstaterna att ratificera Sjöarbetskonventionen. När Sjöarbetskonventionen har trätt i kraft kommer ett EU-direktiv att göra konventionen till tvingande lagstiftning för de medlemsstater som inte har ratificerat den. Sjöarbetskonventionen bidrar till att höja lägsta nivån på arbetsförhållanden i den internationella sjöfarten, så kallat level playing field, vilket i sin tur leder till förbättrade konkurrensvillkor för den svenska sjöfarten. Det förväntas att 30 medlemsstater har ratificerat konventionen innan utgången av 2012. Det skulle i så fall innebära att Sjöarbetskonventionen träder i kraft innan utgången av 2013.

4 ARBETSMILJÖ- OCH SÄKERHETSARBETET Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete är inte längre en nyhet utan en metod för att åtgärda arbetsmiljöproblem. Det är viktigt att intresset för det systematiska arbetsmiljöarbetet vidmaktshålls, och helst utvecklas, så att det inte blir en produkt som tonar bort med ett minskat nyhetsintresse. Rederier och arbetsmiljöansvariga ombord har en viktig uppgift att se till att det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar och utvecklas på fartygen. Arbetsmiljötillsyn på fartyg Transportstyrelsen utövar, i samverkan med Arbetsmiljöverket, tillsyn av arbetsmiljön ombord på fartyg. Tillsynsförrättningar utförs som besiktningar, inspektioner, värdstatskontroller eller rederikontroller. Besiktningar och rederikontroller görs enligt en uppgjord plan, eller utom planen om det finns särskild anledning till det. Inspektioner görs när Transportstyrelsen anser att det är motiverat. Det är vid inspektioner som Transportstyrelsen undersöker om arbetsmiljön är tillfredställande. Vid en tillsynsförrättning skall förrättningsmannen kontakta skyddsombud om förrättningen avser eller motiverar åtgärder inom den skyddsorganisationens verksamhetsområde. Berörda skyddsombud bör närvara vid en tillsynsförrättning. Se SFS 2003:364 Fartygssäkerhetslagen 5 kap och SFS 2003:438 Fartygssäkerhetsförordningen 5 kap. SBF anser att Transportstyrelsen inte prioriterar denna tillsyn på ett tillräckligt ansvarsfullt sätt. Inspektörerna får inte de resurser och den tid de behöver för att kunna utföra sina åligganden. Transportstyrelsen måste agera seriösare och ta ansvar för sina inspektörer gällande utbildning samt ta del av all information som de ombordanställda ger i sin egenskap av experter i sina egna fartyg. SBF ser med oro på hur besparingar och indragningar gör att det kommer att bli färre och sämre inspektioner och att tiden som läggs på arbetet minskar. Några svenska redare har flyttat till Danmark med sina fartyg. I Danmark är det mycket skarpare nationella särkrav när det gäller arbetsmiljöfrågor och de aktuella fartygen har behövt kompletterats med säkerhetsutrustning och hjälpmedel för flera miljoner kronor per fartyg utan att redarna har lyft på ögonbrynen. Vi ser inte problemet, satsa på arbetsmiljön! Sjöfartens Arbetsmiljönämnd Sjöfartens arbetsmiljönämnd (SAN) är ett partssammansatt rådgivande organ med uppgift att främja arbetsmiljöverksamheten inom sjöfarten. Parterna är Sjöfartens Arbetsgivareförbund, Sjöbefälsföreningen, Sjöbefälsföreningen Offentliganställda och SEKO Sjöfolk. Verksamheten finansieras av Sjöfartens Arbetsmiljöstiftelse (SAMS). SAN gör bland annat följande. Har en egen hemsida, www.san-nytt.se, ger i samarbete med Prevent ut Arbetsmiljömanual för sjöfarten, med årlig uppdatering, ger ut tidskriften SAN NYTT, med fyra nummer per år, ger ut ett arbetsmiljöblock/anteckningsblock som ett hjälpmedel vid arbetsmiljöarbetet, har tillsammans med shipgaz tagit fram en interaktiv arbetsmiljöutbildning för sjömän, som finns på SANs och shipgaz hemsidor, anordnar varje höst en arbetsmiljökonferens och i samband med konferensen delar ut ett arbetsmiljöpris på 10 000 kronor.

ARBETSMILJÖ- OCH SÄKERHETSARBETET 5 Sjösäkerhet Det internationella sjösäkerhetsarbetet omfattar konstruktion, utbildning, operationell verksamhet, miljövänliga fartyg, kriminaliseringsproblematik för sjömän samt piratverksamhet och dess konsekvenser. Åtgärder och regelverk inom dessa områden beslutas nästan enbart av internationella organ och regleras i internationella regelverk, t ex IMO och ILO. När bestämmelserna skall införas i EU:s eller nationella rättsregler är det för sent att kunna påverka innehållet och konsekvenserna. Det är viktigt att Sjöbefälsföreningen deltar på alla nivåer där beslut fattas, för att tillvarata medlemmarnas intressen och god sjösäkerhet. Med sådant syfte deltar Sjöbefälsföreningen i arbete i IMO, ILO och ITF. Piratverksamhet Piratöverfall på fartyg har växt till ett stort problem för sjömännen, särskilt i Adenviken, Indiska oceanen och utanför Nigeria och Benin. IMO har tagit fram en Best Management Practise, BMP, som en handbok för rederier och ombordpersonal med åtgärder för att förebygga piratöverfall och att hantera piratöverfall och gisslansituationer. IMO har intagit ståndpunkten att de inte rekommenderar beväpnade vakter ombord som ett skydd mot piratöverfall, utan anser att det är en fråga för rederierna och respektive land att ta tag i, så som t ex förändringar i nationell lagstiftning för vapeninnehav och sjömännens ansvar vid en eventuell vapenkamp. I början av 2012 tillsatte regeringen en arbetsgrupp, där Sjöbefälsföreningen ingår, som har till uppgift att se över den här problematiken och föreslå eventuella åtgärder. Ett av problemen är besättningens ansvar, här krävs internationella beslut och regler. Om en befälhavare kan bli straffri enligt lagstiftningen Sverige vid en incident, innebär det inte straffrihet med automatik i enskilda länder i t e x Afrika eller Indonesien. Insjö/ForeSea Internationellt har intresset för incidentrapporteringssystem blivit större. Detta märks bland annat på diskussionerna inom IMO. Det är bra om det blir obligatoriskt för varje sjöfartsnation att ha ett incidentrapporteringssystem. Det svenska systemet är ett bra exempel på hur sådana kan vara uppbyggda. Övrigt SBF har varit mycket aktiva i arbetet inom IMO där vi lyckats få 30 år gamla rekommendationer avseende bullernivåer att nu bli både moderniserade och obligatoriska. Detta är styrelsen naturligtvis glada över men mycket återstår och SBF får varje månad in synpunkter från våra medlemmar och andra intresserade med förlag och yrkanden inom olika områden där de anser att SBF skall engagera sig i. Det kan gälla sjukdomar som sjömännen är säkra på att härrör sig från arbete ombord. En medlem uttryckte saken som så att alla sjömän har förlorat eller sett en kollega drabbas av cancer. SBF har tidigare stöttat forskning inom detta område och det är ett område som fortsatt behöver stöd.

6 ARBETSMILJÖ- OCH SÄKERHETSARBETET

ARBETSMILJÖ- OCH SÄKERHETSARBETET 7

8 ARBETSMILJÖ- OCH SÄKERHETSARBETET