1(12) Ruth Ericsson Regional kollektivtrafikmyndighet Tfn 063-146561 ruth.ericsson@regionjamtland.se PM 2015-05-15 Dnr RS: 2013/467 LS 973/2013 Projekt Region 2015 SLUTRAPPORT REGION 2015 KOLLEKTIVTRAFIK Innehåll Slutrapport Region 2015 kollektivtrafik... 1 Förslag... 2 Inledning... 2 Nuläge... 3 Uppdrag... 4 Hur ska RKM organiseras och finansieras... 5 Ägar- och intressentinflytande... 8 Driftsorganisation... 9 Om parterna inte kan enas... 12

2(12) Förslag Regional kollektivtrafikmyndighet (RKM) organiseras inom Region Jämtland Härjedalen. Region Jämtland Härjedalen övertar hela kostnadsansvaret för kollektivtrafiken genom en skatteväxling från kommunerna till landstinget Nivån på skatteväxlingen beräknas utifrån nu kända förhållanden SKL:s prognoser i cirkulär 14:02, Landstingets ekonominytt 17/13 och Länstrafikens budget 2015 med tillägg av kommunernas trafikbeställningar. Beräkningen innebär att skatteväxling ska göras på 35 öre. Ansvar för infrastruktur kopplad till kollektivtrafiken väntsalar, väderskydd och hållplatser på kommunala gator och vägar ska fortsatt vara en kommunal angelägenhet. Här ingår inte trafikantinformation (tidtabeller/topptavlor/monitorer). Tilläggsöverenskommelser kan träffas om en kommun vill ha en högre standard i trafiken eller rabatterade priser för sina kommuninvånare. Kommunerna ska kunna lämna över uppdrag om färdtjänst och skolskjuts till myndigheten genom särskild överenskommelse, på samma sätt som i dag. Samråd mellan kommunerna och regionen om kollektivtrafik formaliseras på olika nivåer i Regionens samverkansråd (RSR), årliga trafiksamråd och kontinuerlig dialog. Verksamheten i Länstrafikbolaget kan överföras till förvaltning under 2015. Den slutliga överenskommelsen ska regleras i ett avtal. Inledning Jämtlands län förbereder sig för regionbildning. Det innebär att verksamheterna i Jämtlands läns landsting och Regionförbundet Jämtlands län bildar Region. Det kan även tillkomma övergripande uppgifter från länsstyrelsen. Syftet är att frågor om länets utveckling ska hanteras effektivare och med kompetens samlade i en organisation. Förberedelserna inför regionbildningen pågår i ett projekt Region 2015. Frågan om hur kollektivtrafiken ska organiseras utreds i ett delprojekt, Kollektivtrafik. I delprojektet är uppdraget att lämna förslag till hur regional kollektivtrafikmyndighet (RKM) ska organiseras, hur den ska finansieras, hur intressentsamråd kan organiseras och slutligen analysera för- och nackdelar med att Länstrafikbolaget är kvar eller att verksamheten inlemmas i förvaltningsorganisationen för regionkommunen. Delprojektet har fått ett tilläggsuppdrag att analysera och beskriva en avveckling av Länstrafikbolaget för överflyttning av verksamheten till förvaltning.

3(12) Delprojektet har genomfört två seminarier med representanter från alla kommuner, projektets styrgrupp har haft fem möten 2013-12-02, 2014-01-20, 2014-03-05, 2014-03-24 och 2014-05- 05. Nuläge En ny lag om hur kollektivtrafiken skall organiseras i landet trädde i kraft 2012, lag (SFS 2010:1065 om kollektivtrafik). Den föreskriver att det i varje län/region ska finnas en regional kollektivtrafikmyndighet (RKM) som ska ansvara för de strategiska besluten om kollektivtrafiken. Lagstiftningen betonar att kollektivtrafiken är en regional verksamhet, som ska vara trafikslagsövergripande. Inför 2012, då lagen om kollektivtrafik ändrades, beslöt länets kommuner och landstinget att RKM skulle inrättas inom Regionförbundet Jämtlands län. Myndighetens uppgift framgår av förbundsordningen 6 - fatta strategiska beslut om kollektivtrafiken i länet - upprätta och fastställa ett trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafiken - fatta beslut om allmän trafikplikt enligt kollektivtrafikförordningens bestämmelse - ansvara för färdtjänst enligt lag 1997:736 och riksfärdtjänst enligt lag 1997:735 i de fall kommuner överlåtit uppgiften till myndigheten. Kollektivtrafiken i ett län har sedan lagen om trafikhuvudman tillkom 1978 varit en angelägenhet för kommunerna och landstinget. I Jämtlands län har kostnaden delats mellan kommunerna och landstinget. Kostnadsfördelningen har varierat över tiden. Finansieringen regleras i en bilaga till förbundsordningen och reviderades fr o m 2014, grundprincipen är att parterna, kommunerna och landstinget, betalar för trafiken utifrån hur trafikens definieras. Landstinget har kostnadsansvar för interregional trafik (inkl tågtrafik) och stomlinjer, kommunerna för de lokala (inomkommunala) linjerna. OH-kostnaden (personalkostnad, trafikomkostnad, övriga omkostnader och avskrivningar) fördelas mellan kommunerna och landstinget i förhållande till km-produktionen som respektive part har kostnadsansvar för. De operativa uppgifterna har uppdragits åt Länstrafiken i Jämtlands län AB (Länstrafiken) att utföra. Uppdragsavtalet mellan regionförbundet Jämtlands län och Länstrafiken reglerar bolagets uppdrag. Länstrafiken i Jämtlands län AB ägs sedan 2012 av Regionförbundet Jämtlands län. Norrtåg AB bildades 2008 av dåvarande trafikhuvudmännen i Västernorrland, Västerbotten, Norrbotten och Jämtland. Norrtågs uppdrag är att bedriva tågtrafik, genom avtal med

4(12) trafikföretag eller i egen regi, inom region Norrland och därmed förenlig verksamhet. I Jämtlands län är Länstrafiken f n ägare av Norrtåg AB. AB Transitio är ett samriskföretag som ägs av landets RKM, i Jämtlands län Regionförbundet. Bolaget har till uppgift att stödja sina aktieägare i frågor om upphandling, finansiering förvaltning m m av spårfordon. Särskild kollektivtrafik Särskild kollektivtrafik är ett samlingsnamn på kollektivtrafik för en viss kategori resenärer ex vis sjukresor, färdtjänst och skolskjutsar. Det krävs särskilt tillstånd att åka med denna trafik. I länet finns ett samarbete om särskild kollektivtrafik. Landstinget/kommunerna kan överlåta ansvaret för dessa uppgifter till RKM. Detta regleras i särskilt avtal. Avtal om samordning av samhällsbetalda resor i Jämtlands län påverkas inte av regionbildningen. Region Jämtland Härjedalen blir avtalspart i stället för Regionförbundet Jämtlands län. För att en verksamhet ska kunna skatteväxlas förutsättas att alla kommuner överlåtit ansvaret till RKM. Alla kommuner har inte anslutit sig till samordningen. Infrastruktur För att kollektivtrafiken ska bli attraktiv för resenärerna krävs vissa kollektivtrafikanordningar i form av väntsalar, gatumöbler, belysning, hållplatser och anordningar på kommunala gator och vägar. Kommunerna har ansvar för infrastruktur kopplad till kollektivtrafiken. Länstrafiken har ansvar för drift och underhåll av trafikantinformation på hållplatsers, väntsalar och terminaler (tidtabeller/topptavlor/monitorer). Uppdrag Det uppdrag som delprojekt Region 2015 kollektivtrafik har att utreda är hur kollektivtrafiken ska organiseras. Frågan har delas upp i några delfrågor: Hur ska RKM organiseras Hur ska verksamheten finansieras Hur ska ägar- och intressentsamråd organiseras Driftsorganisation, analys av för- och nackdelar med ett bolag alt verksamheten organiseras i förvaltningsform. För varje punkt finns olika alternativ till lösning, men när organisation för RKM beslutas så begränsar det alternativen i de följande punkterna, se skiss nedan.

5(12) Möjliga organisationsformer av kollektivtrafiken RKM Region Kommunalförbund Finansiering Skatteväxling Vald kostnadsfördelning Driftorganisation Bolag Förvaltning Bolag Förvaltning Hur ska RKM organiseras och finansieras RKM:s uppgift är att, i förvaltningsform, vara den som ansvarar för den regionala kollektivtrafiken. RKM ska fatta de strategiska besluten om trafikutbud, tillgänglighet, miljöprestanda, prissättning et c. Besluten får då en politisk förankring och kan överklagas. Regional kollektivtrafik är all allmän trafik som är offentligfinansierad. De formella uppgifterna är att Ta fram och fastställa ett regionalt trafikförsörjningsprogam Besluta om allmän trafikplikt inför varje trafikupphandling Besluta om färdtjänst/riksfärdtjänst om uppgiften överlåtits till RKM Besluta i principiella frågor om kollektivtrafiken ex vis taxeförändringar Ta emot anmälningar om kommersiell trafik. I propositionen framgår att kollektivtrafik ska betraktas som en regional angelägenhet. Kollektivtrafikens verkar i en komplex omgivning där strategiska beslut behöver samverka med andra beslut som bebyggelseplanering, regional utveckling, miljöförbättrande åtgärder, transportinfrastrukturinvesteringar och åtgärder som minskar utanförskap. I propositionen framhålls vikten av att det finns ett samband mellan kollektivtrafikplaneringen och den regionala utvecklingsplaneringen. En fungerande regional kollektivtrafik är en förutsättning för en hållbar tillväxt i regionerna. Detta talar för att de politiska besluten bör fattas i ett sammanhang där andra politiska beslut fattas. Åtgärder kan därmed vägas mot varandra för att uppnå politiska mål i regionens utveckling. Under de två år som lagstiftningen verkat har utvecklingen av kommersiell kollektivtrafik varit mycket begränsad i Jämtland men även i övriga landet.

6(12) I processen med att utarbeta trafikförsörjningsprogram betonas samrådet. Intressenterna ska i största möjliga utsträckning enas kring ett förslag. Trafikförsörjningsprogrammet ska vara det viktigaste styrinstrumentet för kollektivtrafikens utveckling. Det ska uppdateras vid behov vilket kan tolkas som en gång per mandatperiod. Finansiering Sedan 2012 har RKM det ekonomiska ansvaret för all regional kollektivtrafik i länet. Läggs RKM i den nya regionorganisationen ska en skatteväxling göras. Skatteväxling innebär att den organisation (landstinget) som får ett utökat ansvar ges möjlighet att höja sin skattesats samtidigt som den organisation (kommunerna) som får ett minskat ansvar sänker sin skattesats i motsvarande grad. Den mottagande organisationen får på detta sätt det finansiella utrymme som motsvarar kostnaden för den övertagna verksamheten. För den enskilde länsinvånaren (skattebetalaren) blir det ingen ekonomisk effekt då den totala utdebiteringen blir oförändrad. Grundprincipen är att kostnaden för eventuella framtida ambitionsförändringar faller på den som tar på sig ansvaret för en verksamhet (landstinget/regionen). Bilaga 1 redovisning av skatteväxling. I beräkningen för skatteväxling ingår kostnaden för den verksamhet som Länstrafiken i Jämtlands län AB bedriver. De uppgifter som kommunerna f n har ansvar för infrastruktur kopplad till kollektivtrafiken väntsalar, väderskydd och hållplatser på kommunala gator och vägar ingår inte i skatteväxlingen. Förslag - RKM organiseras inom Region Jämtland Härjedalen och finansieras genom en skatteväxling Av propositionen framgår att regeringen anser att regionen (samverkansorganet) kan vara lämpligt för uppgiften att vara RKM. En region är i juridiskt avseende ett landsting alla kommuner och landstinget måste vara överens om att regionen ensam ska vara ansvarig. Syftet med att bilda region är att frågor om länets utveckling ska hanteras effektivare och med kompetens samlad i en organisation. RKM bör därför placeras inom Region Jämtland Härjedalen. Region Jämtland Härjedalen är ett direktvalt organ som får ansvaret för kollektivtrafiken därmed underlättas även ansvarsutkrävande. Region Jämtland Härjedalen är en länsarena där en myndighet som RKM naturligt kan placeras. Region Jämtland Härjedalen ansvarar för utvecklings-, miljö- och infrastrukturfrågor.

7(12) Region Jämtland Härjedalen har ansvar för utvecklingsplanering, där kollektivtrafiken utgör en del. Kollektivtrafik bidrar till regional utveckling och sträcker sig ibland över länsgränsen. Det blir färre led från finansiär till utförare. Tilläggsöverenskommelser kan träffas för att finansiera satsningar som inte har ingått i skatteväxlingen. Kommunerna har inget formellt inflytande eller ekonomiskt ansvar. Kommunernas engagemang i trafikfrågor måste formaliseras i intressentsamråd. Kommentar I de län som bildat region Västra Götaland, Halland och Skåne är RKM organiserad inom regionen. Län som är aktuella för regionbildning 2015, förutom Jämtlands län, är Jönköping, Gävleborg, Östergötland, Örebro och Kronobergs län. I Jönköping, Gävleborg, Östergötland och Örebro organiserades RKM inom landstinget och en skatteväxling gjordes från 2012 när ny lag om kollektivtrafik trädde i kraft. Det kan ses som en förberedelse för regionbildningen. I Kronobergs län är RKM f n organiserat i regionförbundet, en skatteväxling planeras till 2015. Tilläggsöverenskommelse Kollektivtrafikens utveckling ska i första hand ske genom gemensamma processer. Det ska råda en samsyn mellan kommunerna och Region Jämtland Härjedalen om vilka förändringar i trafikutbudet och produkter som kan/bör förändras. Det innebär att en kommuns önskemål om förändringar i kollektivtrafiksystemet gällande exempelvis trafikutbud och priser diskuteras inom ramen för intressentinflytande. Om en kommun har önskemål om åtgärder som inte är prioriterade enligt trafikförsörjningsprogrammet och inte ingår i den verksamhet som skatteväxlades kan kommunen göra tilläggsköp förutsatt att dessa är förenliga med målen i trafikförsörjningsprogrammet och inte är systempåverkande. Tilläggsköpen måste självfallet också ligga inom den kommunala kompetensen och beakta likställighetsprincipen. Exempel på vad en tilläggsöverenskommelse kan innehålla är om trafiken ska bedrivas med andra fordon än vad RKM bedömer som tillräckligt bra, turtäthet på en befintlig linje eller ytterligare linjer. Tilläggsöverenskommelser kan också komma i fråga när en kommun anser att kollektivtrafiktjänsterna ska vara billigare för alla eller vissa resenärsgrupper. Det är viktigt att tillköpen hanteras ansvarsfullt så att inte administrativa gränser förstärks samt att enkelhet gentemot resenärerna värnas. Det kan därför vara lämpligt att Region Jämtland Härjedalen och kommunerna avtalar om ett tilläggsköp med tydliga villkor. Principen för tillköp är att Region Jämtland Härjedalen fullt ut ska kompenseras för den ökade nettokostnaden. Här

8(12) ingår också bedömt intäktsbortfall. Tilläggsköp bör gälla för bestämd tidsperiod och utvärderas innan eventuell ny överenskommelse träffas. Kommentar Gävleborg skatteväxlade 2012 med 26 öre. Skatteväxlingen omfattade trafikkostnader och terminalkostnader, men inga tjänster från kommunerna. Länstrafikbolaget ombildades till en förvaltning inom landstinget. Där finns fyra tilläggsöverenskommelser, ett tillägg avser ett färdbevis 65 + Gävle som gäller inom Gävle kommun, två tillägg som avser ungdomskort i Söderhamns och Hudiksvalls kommuner, det fjärde avser utökat trafikutbud. Västmanland har organiserat RKM inom landstinget, och har genomfört en begränsad skatteväxling 4 öre, samtliga trafikkostnader betraktas som tilläggsköp. Skatteväxlingen avser endast länstrafikens administration. Ägar- och intressentinflytande I propositionen betonas vikten av kommunal delaktighet i planering och utveckling av kollektivtrafiken. Samverkan mellan regionen och kommunerna är nödvändig för att skapa en attraktiv kollektivtrafik utifrån resenärernas behov. Samverkan krävs på såväl strategisk nivå som i operativa frågor. I Gävleborgs utredning om ny regional kollektivtrafikmyndighet konstateras att den nya lagstiftningen ställer ökade krav på ett regionalt planeringsperspektiv vilket innebär att kommunerna och landstinget tillsammans måste anlägga ett helhetsperspektiv för länet. Förslag till samrådsorganisation Samrådsorganisationen ska formaliseras och finnas på flera nivåer I förslag till organisation, för den nya regionkommunen fr o m 2015, föreslås att i Jämtlands län inrättas ett organ kallat Regionens samverkansråd (RSR). Det ska bestå av ett råd från varje kommun och tre råd från Region Jämtland Härjedalen. Dess uppgift är bl a att vara forum för att diskutera för Regionen och kommunerna gemensamma frågor. Områden som särskilt pekas ut är samhällsbyggnadsfrågor inklusive infrastruktur och kollektivtrafik. Trafiksamråd ett årligt informations- och diskussionssamråd med samtliga kommuner behålls. Här deltar representanter för respektive kommun och RKM. Kommunen utser vilka som ska delta, politiskt deltagande eftersträvas. Kontinuerlig dialog inrättas utifrån de behov som finns vid varje tillfälle ex vis frågor om hållplatser, trafikförändringar och upphandlingar.

9(12) Kommentar I regionens samverkansråd ska frågor som rör myndighetsbeslut, regionalt trafikförsörjningsprogram, allmän trafikplikt m m behandlas. Samrådsgruppen ska också löpande följa kollektivtrafikens utveckling, måluppfyllelse, ekonomiska resultat och information om tilläggsöverenskommelser. För att den dagliga driften av kollektivtrafiken ska fungera på bästa sätt är det viktigt att det finns effektiva och etablerade former för samverkan mellan RKM och kommunerna. Kommunerna bör därför även i fortsättningen ha en tjänsteman som är ansvarig kontaktperson gentemot RKM. Dessa utsedda personer får tillsammans med RKM ett stort ansvar för att hantera alla praktiska frågor kring driften av kollektivtrafiken, men också för att fånga upp och kanalisera frågor som kan bidra till att kollektivtrafiken utvecklas positivt. Huvudsakliga frågeområden är - Trafikplanering (tidtabeller, linjesträckning) - Drift (trafikstörningar, hållplatser, terminaler) - Övrigt (information, attitydarbete m m) Driftsorganisation Kollektivtrafiken i ett län har sedan lagen om trafikhuvudman tillkom 1978 varit en angelägenhet för kommunerna och landstinget. Möjliga organisationsformer har då varit kommunalförbund, gemensam nämnd eller aktiebolag. Aktiebolag har varit den vanligaste organisationsformen. Aktiebolaget är en organisationsform som hanterar det delade ansvaret med fler ägare. Den nuvarande kollektivtrafiklagen fr o m 2012 (SFS 2010:1065 om kollektivtrafik) föreskriver att det i varje län/region ska finnas en RKM som ansvarar för de strategiska besluten om kollektivtrafiken. Förslaget här är att RKM ska organiseras inom Region Jämtland Härjedalen och finansieras genom skatteväxling. Regionförbundet Jämtlands län är f n ensam ägare till Länstrafiken i Jämtlands län AB. Motivet för aktiebolag p g a ansvarsfördelning mellan fler ägare finns därmed inte längre. När RKM inrättas 2012 behölls bolaget. Det fanns då en idé ett om ett ökat formaliserat samarbete mellan norrlandslänen Norrbotten, Västerbotten Västernorrland och Jämtland. Tanken var att varje län skulle inrätta en RKM men bilda en gemensam driftorganisation. I det perspektivet ansågs då enklast att behålla bolaget. Av olika skäl genomfördes inte idén om ett ökat formaliserat samarbete. Ett annat skäl för att behålla bolaget var att regionförbundet då var en strategisk organisation med litet inslag av driftverksamhet. Detta ändras i och med regionbildningen då verksamheten blir en del av landstinget.

10(12) Länstrafiken i Jämtlands län AB har till uppgift att operativt svara för de uppgifter som RKM beslutar om i trafikförsörjningsprogram och allmän trafikplikt. Det är uppgifter som upphandling, avtalsuppföljning, framtagning av tidtabeller, hantering av biljettintäkter, biljettmaskiner, hållplatser, marknadsföring, statistik och bussgods m m. All allmän trafik i länet är upphandlad och bedrivs av ett antal trafikutövare. Den operativa verksamheten kan organiseras i - bolag eller - förvaltningsform. Organisation av driftorganisation i landet varierar och det oberoende av hur RKM är organiserad. Förvaltning Fördelar Tydlig politisk styrning av verksamheten Ingår i den reguljära revisionen och övriga kontrollapparaten inom landstinget, viss samordning av administrativa rutiner och tillgång till specialkompetens som jurist, upphandlare m m Inarbetat varumärke kan behållas Enklare hantering av myndighetsutövning för färdtjänst/riksfärdtjänst Ökad insyn Aktiebolag Fördelar Tydlig uppdelning mellan politiskt strategiska beslut och operativ verksamhet Avgränsad ekonomi Inarbetat varumärke kan behållas Affärsmässighet är grundläggande i ett aktiebolag Korta beslutsvägar inom bolaget Nackdelar Mindre tydlig uppdelning mellan politiskt strategiska beslut och operativ verksamhet Sämre avgränsning av kollektivtrafiken från övrig verksamhet vad gäller finansiering, ekonomiadministration och system. Kräver anpassning av landstingets ekonomimodell och system Kortsiktiga omställningskostnader Nackdelar Aktiebolagslagen ställer krav på revision m m utöver landstingets ordinarie Helägda bolag för reguljär drift strider mot landstingets/regionens praxis Den begränsade resurs som finns för kollektivtrafik splittras upp på två, förhållandevis, små organisationer.

11(12) Avveckling av Länstrafikbolaget och överföring av verksamheten till förvaltning Styrgruppen för delprojekt Kollektivtrafik har fått i tilläggsuppdrag att analysera och beskriva en avveckling av Länstrafikbolaget för överflyttning av verksamheten till förvaltning. De län som har överfört verksamheten i länstrafikbolaget till förvaltning har kvar bolaget vilande. Detta för att inte föra över trafikavtal till ny part. Det finns risk för att avtalspart motsätter sig det och då tvingas RKM att göra om upphandlingen. Ett vilande bolag har en enkel administration med endast få och formella sammanträden. Avvecklingen görs om något år då trafikavtalen har löpt ut. Bolaget ska fr o m 1 januari 2015 ägas av region Jämtland Härjedalen. Aktiekapitalet är i dag finansierat av kommunerna och landstinget genom att de lånar ut pengar till aktiekapitalet till Regionförbundet Jämtlands län. Jämtlands läns landsting 4 000 000 kr Bergs kommun 248 000 kr Bräcke kommun 232 000 kr Härjedalens kommun 344 000 kr Krokoms kommun 440 000 kr Ragunda kommun 184 000 kr Strömsunds kommun 416 000 kr Åre kommun 304 000 kr Östersunds kommun 1 832 000 kr I och med avvecklingen av Regionförbundet Jämtlands län pågår en utredning om skuldebreven skall lösas eller föras över till Region Jämtland Härjedalen. Verksamheten kan föras över till förvaltning genom personalövergångar, implementering av datasystem, rutiner et c, och överflyttning av andra avtal/abonnemang till Region Jämtland/Härjedalen. Hur verksamheten ska organiseras på tjänstemanna- och politisknivå blir en fråga för Regionala nämnden inom Region Jämtland Härjedalen. Styrgruppen för delprojekt Kollektivtrafik har en delad uppfattning i fråga om att överföra verksamheten i länstrafikbolaget till förvaltning men anser att förändringen kan göras under 2015. Kommentar I Region Skåne är kollektivtrafiken organiserad i förvaltningsform sedan regionen bildades. Erfarenheterna är goda. Flera län skatteväxlade och omvandlade sina aktiebolag till förvaltning fr o m 2012 när lagen om RKM infördes, ex vis Gävleborg, Uppsala, Jönköping och Kalmar

12(12) län. Östergötland, Halland och Västra Götaland har också skatteväxlat men valt att behålla sina bolag. Om parterna inte kan enas Organisation Om den regionala kollektivtrafikmyndigheten inte läggs hos ett samverkansorgan kan det gemensamma ansvaret för kollektivtrafik i stället handhas av ett kommunalförbund eller av en gemensam nämnd. En gemensam nämnd kan organiseras av kommunerna utan landstingets medverkan. Kan parterna inte komma överens om annat ska verksamheten organiseras som ett kommunalförbund. Om RKM organiseras i ett kommunalförbund blir RKM en egenjuridisk person, utan direkt koppling till annan samhällsplanering och regionalutveckling. Ett kommunalförbund är indirekt valt. Medlemmarna måste varje år godkänna budgeten, förändringar i kommunalförbundets uppdrag måste godkännas av alla medlemmar. Det innebär i princip att varje kommun har veto. Ett kommunalförbund har en förhållandevis tungrodd organisation. Ex RKM i Västernorrland, i kommunalförbundet i Västernorrland med 7 kommuner består direktionen av 22 ledamöter och 22 ersättare, i arbetsutskottet finns 7 ledamöter och lika många ersättare. Direktion eller förbundsfullmäktige är det högsta beslutande organet. Finansiering I ett kommunalförbund kan verksamheten finansieras efter en överenskommelse som parterna träffar. En sådan kostnadsfördelning kan vara den nuvarande kostnadsfördelningsmodellen. Kan parterna inte komma överens ska landstinget täcka hälften av underskottet och kommunerna i länet tillsammans resten. Varje kommuns skyldighet att tillhandahålla medel ska bestämmas i förhållande till det trafikarbete som har lagt ned i kommunen under verksamhetsåret. I budget 2014 står kommunerna för 56 % (95,6 Mkr) och landstinget för 43 % (74,2 Mkr) av kostnaden för Länstrafiken i Jämtlands län AB.

Skatteväxling kollektivtrafik Jämtlands län Version: 3 Ansvarig: Marianne Ottersgård

Skatteväxling kollektivtrafik Jämtlands län 2(7) Marianne Ottersgård 2014-05-15 Dnr: INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 2 KOMMUNALEKONOMISK UTJÄMNING... 3 3 BUDGET 2015 FÖR LÄNETS TRAFIKKOSTNADR... 5 4 UTFALL PÅ SKATTER OCH UTJÄMNING VID EN SKATTEVÄXLING... 5 5 MELLANKOMMUNAL UTJÄMNING... 7

Skatteväxling kollektivtrafik Jämtlands län 3(7) Marianne Ottersgård 2014-05-15 Dnr: 1 INLEDNING Jämtlands län förbereder sig för regionbildning. Det innebär att verksamheterna i Jämtlands läns landsting och Regionförbundet Jämtlands län kommer att bilda Region. Det kan även tillkomma övergripande uppgifter från länsstyrelsen. Sedan 2012 har RKM (Regionala kollektivtrafikmyndigheten) det ekonomiska ansvaret r all kollektivtrafik i länet. Jämtlands läns landsting och länets kommuner, tidigare ägare till Länstrafiken i Jämtlands län AB, har sedan 2005 finansierat trafiken enligt den modell som då fastställdes i konsortialavtal. Från 2014 har kostnadsfördelningsmodellen mellan kommunerna och landstinget justerats något, bland annat fördelas OH-kostnader, som landstinget tidigare finansierat, utifrån km-produktion i respektive trafikbeställning. När Regionförbundet Jämtlands län även blev ansvarig för RKM i länet kompletterades förbundets förbundsordning med en modell om hur trafikkostnaderna ska fördelas. Om RKM kommer att ingå i den nya regionorganisationen ska en skatteväxling ske. Skatteväxlingen innebär att den organisation (landstinget) som får ett utökat ansvar ges möjlighet att höja sin skattesats samtidigt som den organisation (kommunerna) som får ett minskat ansvar sänker sin skattesats i motsvarande grad. Den mottagande organisationen får på detta sätt det finansiella utrymme som motsvarar kostnaden för den övertagna verksamheten. En skatteväxling påverkar även det statliga utjämningssystemet. För den enskilde länsinvånaren blir det ingen ekonomisk effekt då den totala utdebiteringen blir oförändrad. 2 KOMMUNALEKONOMISK UTJÄMNING Syftet med systemet är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting i landet att kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig service oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Utjämningssystemet kan delas upp i fem olika delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag/avgift. Inkomstutjämning Genom inkomstutjämning sker en utjämning av skatteinkomster mellan kommuner och landsting. Bidraget beräknas utifrån skillnaden mellan det egna skatteunderlaget och ett skatteutjämningsbidrag. Från och med 2014 är beräknat skatteutjämningsbidrag 115 procent av den genomsnittliga skattekraften i riket både för kommuner och för landsting. Före 2014 var landstingens procent 110. Förändringen för landstingen har gjorts för att eliminera de oönskade omfördelningseffekter som uppstår vid skatteväxling om det är olika garantinivåer i inkomstutjämningen för kommuner respektive landsting. När lagen om kollektivtrafik

Skatteväxling kollektivtrafik Jämtlands län 4(7) Marianne Ottersgård 2014-05-15 Dnr: (2010:1065) började gälla 1 januari 2012 var det många län som skatteväxlade. Kommuner och landsting vars beskattningsbara inkomster överstiger dessa nivåer får istället betal en inkomstutjämningsavgift till staten. Kostnadstutjämning I kostnadsutjämningssystemet utjämnas för strukturella kostnadsskillnader. Dessa kan vara av två slag. Behovet av kommunal verksamhet är olika beroende på hur många gamla invånare som finns eller hur många skolelever som finns i olika åldersgrupper. Det andra är att kostnaden för att producera en viss service varierar. Kostnadsutjämningen bygger på ett antal delmodeller. Delmodellen för kollektivtrafik är den enda delmodellen i kostnadsutjämningen som är gemensam för både kommuner och landsting. Länets standardkostnad för trafik fördelas med hälften till kommunerna och hälften till landstinget (Stockholm 40/60). Kommunkollektivet andel fördelas sedan på kommunerna efter den faktiska kostnadens andel avseende 2009 (tidigare 2001). Inför trafikavtalets som började gälla 2005 fick vårt län göra en speciell fördelning mellan kommunerna, den gäller fortfarande. I de län där landstinget är huvudman erhåller alla kommunerna i länet samma standardkostnad (kr/inv). Standardkostnaden beräknas per län och baseras på tre variabler som avser att fånga upp glesbygdsproblem, trängselproblem i storstadsregionerna samt att behovet av kollektivtrafik i tätorter uppkommer först i större samhällen. De valda variablerna å länsnivå är: Antal utpendlare över kommungräns som andel befolkningen Andel av länets befolkning som bor i tätorter med mer än 11 000 invånare Gleshet (det genomsnittliga avståndet mellan personer i länet). För att beräkna om kommuner eller landsting ska få tillägg för kollektivtrafik jämförs den egna standardkostnaden med standardkostnaden i riket. Standardkostnaden är den kostnad som kommunen/landstinget skulle ha om verksamheten bedrevs utifrån genomsnittliga ambitions-, effektivitets- och avgiftsnivå med hänsyn tagen till kommunens strukturella förutsättningar. Eftersom Stockholms läns kostnader gör att standardkostnaden i riket, för kollektivtrafik, är väldigt hög blir effekten att de flesta får betala till systemet för kollektivtrafik. Av landstingen är det idag endast Stockholms läns landsting som får tillägg för kollektivtrafik, år 2014 är detta 956 kronor per invånare, 2 miljarder kronor. I tabellen nedan redovisas hur des ser ut i Jämtlands län 2014 avseende delmodellen kollektivtrafik i kostnadsutjämningssystemet.