Bitidningen. Lennart Nilsson fotograferade bakterier i bimagen. Fågelproblem i bigården Toleransavel mot varroa Honungens kvalitet Nosema ceranae

Nr 1/2 Januari/Februari 2011 Bitidningen Lennart Nilsson fotograferade bakterier i bimagen Fågelproblem i bigården Toleransavel mot varroa Honungens kvalitet Nosema ceranae Bitidningen 1/2 2011 1

SBR:s etikett fyller 100 år SBR:s etikett fyller 100 år 2011 Det firar vi med extra erbjudanden för er som beställer etiketter under 2011 1. Vid första beställningen 2011 avgår 150:- i medlemsrabatt 2. En hyllskylt Traktens honung bifogas vid första beställningen 3. 20 st. minifoldrar Honung en ren naturprodukt bifogas vid varje beställning 2 Bitidningen 1/2 2011

Ledaren Ett nytt år med nya utmaningar! Birgitta Augustesen birgitta.augustesen.sbr@biodlarna.org I år blir året som jag väntat på, då alla samhällen kommer att ha överlevt vintern. Det är massor med bin i kuporna, inga pucklade samhällen, inga bin som behöver stödfodring och inga möss har bott i samhällen denna vinter. Japp, i mina drömmar alltså! Det är ju mycket som kan hända så här års, men drömma får man ju. I år hoppas jag att alla biodlare passar på att utöka sina bigårdar med att göra så många avläggare man bara kan. Vi måste hjälpas åt att få fler bin i Sverige. De flesta biodlare kan göra en avläggare, några andra kan göra fler. Sälj dem till en nybörjare eller till någon som vill utöka eller varför inte ge bort en avläggare i present till din käraste granne eller bäste vän. Se till att en ny biodlare blir till, vad kan vara mer inspirerande! I skrivande stund är jag mitt uppe i julmarknadstider. Mycket planering och förberedelser ingår för att få till bra och lockande produkter inför julhandeln. Jag ändrar mitt sortiment med säsongen och har fler smaker. Nu blir det kryddor som pomerans, kardemumma och nejlika, honung med torkade bär och glögg från juice av pressade vinbär smaksatt med kryddor och honung. Det finns så otroligt många sätt att förädla sin honung. Man behöver absolut inte bara sälja sin honung som den är utan man kan få ett betydligt bättre kg-pris med lite förädling. Det är roligt att förädla och det är bara fantasin som sätter gränser. Men man måste vara beredd på att stå för sin sak. Många tycker att jag gör fel som smaksätter och förstör den fina honungen, men jag ser det som all annan förädling. Hade vi inte förstört den fina mjölken hade vi kanske aldrig fått smaka på ost. I allt vi gör krävs planering och så här års har vi ju faktiskt lite mer tid på oss än annars. Bjud över några biodlarkompisar och planera bisäsongen redan nu, kanske snickra ihop lite ramar, några extra lådor och annat som behövs. Tillsammans är vi oftast mer kreativa och får idéer och inspiration av varandra. Läs gamla bitidningar för att färska på minnet, se om ni finner några bra insändartips och knep från biodlarkollegor, kanske något nytt ni kan testa i vår. Se nu också till att ladda era batterier för kommande säsong, så kryp ned i fåtöljen med en bra bok och en varm kopp te, med honung så klart. Årgång 110 Redaktion: Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg Redaktör: Erik Österlund Telefon: 0735-233126 E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före aktuell månad. Material- och annonsinformation: Sid 39. Manusstopp den första i månaden, knappt en månad före utgiv nings dagen. Tryck: V-TAB Vimmerby AB Trycks på miljövänligt papper. ISSN 0006-3886 Bitidningen 1/2 2011 Ansvarig utgivare: Förbundsordförande Jonny Ulvtorp, Stenabyvägen 11, 37294 Listerby. Telefon: 0457-30489, 0735-233130. Epost: jonny.ulvtorp.sbr@biodlarna.org Sveriges Biodlares Riksförbund är en politiskt, religiöst och etniskt obunden ideell organisation, som bygger på principen om frivilligt, individuellt medlemskap. SBR ska arbeta för att utveckla svensk biodling som näring och meningsfull fritidssysselsättning, numerärt, fackligt, socialt och innehållsmässigt. Förbundsexpedition: Trumpetarevägen 5, 59019 Mantorp. Telefon: se telefonlista på sidan 39. Fax: 0142-828 59 Plusgiro: 8685-0. Bankgiro: 413-6149. E-post: sbr@biodlarna.org Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen. Öppet: Mån-tors 08.00-16.00. Fre 08.00-14.00 Webbplats: www.biodlarna.se Ett år gamla bitidningar läggs ut på hemsidan 3

I detta nummer JAN/FEB 2011 Mer Bin två viktiga frågor! 5 Tack från kronprinsessparet 6 Aktuellt i januari 7 Fågelproblem i bigården 8 Honungsforskare och Lennart Nilsson 12 Ekologisk biodling och Leader 15 Avel för tolerans mot varroa 16 Honungens kvalitet 20 Europeisk yngelröta i Norge 26 Kvalitetskommittén i SBR 27 Nosema ceranae och förluster av bin 28 Brev till redaktionen 30 Svensk Honungsförädling 2010/2011 32 Marknaden 37 Almanackan 38 Kontaktuppgifter 39 Nästa nummer (3-11 mars-nr) utkommer i slutet av februari. Manusstopp: 1 februari. Numret därpå (4-11) i slutet av mars. Manusstopp: 1 mars. 8 16 Omslagsbilden: i:et på omslaget påminner om att drottningen märktes vit i år. Lennart Nilsson dokumenterar gärna betydelsefulla upptäckter. Här visar han mjölksyrabakterier på ett pollenkorn. Foto: Sara Hängsel, Lunds universitet Campus Helsingborg. 20 4 Bitidningen 1/2 2011

Två viktiga frågor! 1. Vilken är din syn på MER BIN? 2. Vad kan/tänker du göra för MER BIN? Dessa två frågor rörande initiativet MER BIN kan alla biodlare ställa sig. Vad svarar du? Susanne Hoffman: 1. Skapa positiva attityder kring binärvaro!! Uppmärksamma följden av binas pollination och nuvarande minskning av bi- närvaro, behovet av en växande biodlarkår samt att vi behöver öka antalet bisamhällen, uppmärksamma övervintringsproblemen, ökad kunskap för nya generationer av biodlare... 2. Jag går in för att göra avläggare på hälften av mina bisamhällen för avsalu tidigt på våren. Kan hända att jag säljer ytterligare avläggare om säsongen blir bra. Så gjorde jag i år och tjänade bäst på avläggarna, men fick ändå honung - mer än nog Erik Österlund: 1. Projektet är rätt. Behövs mer fokus på mindre förluster och en utvärdering och förbättring av de strategier som använts hittills på olika håll vad gäller övervintring och varroabekämpning. 2. Arbetar sen 1989 med att få fram bin som skall klara sig själva mot sjukdomar och parasiter (med speciellt fokus på varroa) och övervintra bra. I BT kan jag fortsätta att hjälpa till att stimulera biodlare på olika sätt att göra avläggare med rationella metoder. Bitidningen 1/2 2011 En bigård med en avläggare och två produktionsamhällen i tidig vinterskrud. Infomöten om MER BIN Den 23:e oktober informerade Lotta Fabricius, ordförande i Stockholmsdistriktet, om MER BIN på en OKS-konferensen i Huddinge. Den 30:e oktober deltog undertecknad med info vid Skånedistriktets årliga utbildnings- och informationsdag. I år hade ett 90-tal biodlare samlats på Vandrarhemmet i Tollarp. Skaraborgsdistriktet genomförde en OKS-konferens utanför Skövde den 4 december där också MER BINfrågan var på dagordningen. Drygt 20 funktionärer var på plats. Jönköpingsdistriktet med ordföranden Sture Käll i spetsen har redan efter RM i Höör tagit avläggarbildning som ett tema för det kommande arbetet. En arbetsgrupp har förberett frågan och styrelsen kommer att lägga fast en åtgärdsplan för nästa år. I februari kommer MER BIN upp på dagordningen vid Norrbottendistriktets årsmöte. Gör fler avläggare i år! De tio goda råden, som du finner i rutan nedan, är utmärkta att ha som diskussionsunderlag för en föreningsträff. Gemensamt kan man gå igenom och justera efter de lokala förutsättningar och resurser som finns i varje förening. Det är viktigt att knyta an till den lokala kompetensen! Ofta är den byggd på beprövad erfarenhet. En förändring i 2011 års råd är uppmaningen att göra minst 30 % avläggare under kommande säsong! I praktiken betyder det att om du har 3 samhällen efter vintern gör du minst 1 avläggare, har du 6 samhällen minst 2 osv... Detta är ett gammalt gott råd som fått ny aktualitet i perspektivet MER BIN! Lycka till med diskussionerna och avläggarna! 10 goda råd till biodlarna 1. Ha så många samhällen, som du hinner sköta med omsorg. 2. Gör 30 % avläggare under 2011. 3. Odla drottningar och byt till unga drottningar. 4. Bekämpa varroan noggrant i god tid. 5. Kontrollera resultatet av bekämpningen. 6. Ta bort sjuka och svaga samhällen. 7. Se och lär av de bästa invintrarna i föreningen. 8. Hjälp varandra (= de lyckosamma bistår med råd och dåd). 9. Invintra starka samhällen. 10. Utfodra med minst 15 kg foder. Kontakta oss för MER BIN-träffar Stig Hansson och Krister Linnell från SBR:s förbundsstyrelse är ledamöter i den styrgrupp, som skall samordna arbetet med MER BIN tillsammans med undertecknad. Distrikt och föreningar är välkomna att boka in oss för Mer Bin-träffar. Kontakta någon av oss så hittar vi ett datum och lägger upp ett program. Våra kontaktuppgifter finns både i BT och på hemsidan. MER BIN-Även på hemsidan!! På www.biodlarna.se kan du sedan oktober 2010 finna information om arbetet med MER BIN. Här kommer det efter hand att byggas ut med mer information om insatser och nyheter. 5

Tack från Kronprinsessparet samband med lysningen den 1 juni på I kungliga slottet uppvaktades Viktoria och Daniel med ca 100 000 bin i form av presentkort på 2 bisamhällen. Gåvan uppmärksammades av paret och av media. I nr 7/8 av Bitidningen uppmärksammades uppvaktningen. Nu har SBR fått ett Tack-kort för uppvaktningen i samband med deras bröllop. Här kan ni alla ta del av detta. Red. Binas betydelse uppmärksammas Erik Österlund Bin, pollineringens betydelse och överlevnadsproblem uppmärksammas i media alltmer. 27 nov och 6 dec fanns det några artiklar i SvD som tog upp problematiken i EU-perspektiv. Det kan bli problem för matproduktionen om det blir för lite bin. Det finns uppgifter om att 76 % av livsmedelsproduktionen och 84 % av växtarterna inom EU är beroende av pollinering av bin. Indirekt har bina betydelse också för kött- och mjölkproduktionen då djurfoderväxter behöver pollinering. I Sverige kan vinterdödligheten föregående vinter ha varit 25 %. I Örebro län verkar den ha varit en hel del större (se biodlarna.se->biodling där du bor->örebro). Trots de bästa skördemöjligheterna på många år på flera håll i Sverige verkar det inte vara något överskott av honung på marknaden. Tvärtom är priset hos uppköpare det högsta på många år. Det tyder på ett underskott av honungsproducerande bin 2010. Många bisamhällen användes kanske till att göra avläggare istället för att maximera honungsproduktionen, för att ersätta vinterförlusterna. Hoppas bina klarar den innevarande vintern bra. I EU arbetar man med att ta fram en ny jordbrukspolitik för 2014-2020. EU parlamentet och kommissionen har nu tagit fram förslag på hur biodlingen ska kunna stödjas i Europa. Innan frågan behandlades av EU-parlamentet lyssnade de på våra synpunkter. EU-kommissionen har också gjort en skrivelse till parlamentet som underlag för fortsatta diskussioner. Man tror att bekämpningsmedel inom jordbruket kan spela en roll i bidödligheten, liksom försvagat immunförsvar mot parasiter och sämre tillgång på mat till bina. Man vill också undersöka effekten av GMO-grödor och bekämpningsmedel på bin. SBR:s ordf Jonny Ulvtorp uttalade sig i artikeln och önskade mer pengar till forskning och utbildning om bidödligheten. Dessutom omfördelning av jordbruksstödet så att det också gynnar bin och andra pollinerande insekter. Källa: http://www.svd.se/nyheter/utrikes/ bidod-hot-mot-matproduktion_5743201.svd 6 Bitidningen 1/2 2011

Aktuellt i januari Vintern studiernas, planeringens och förberedelsernas tid. Anders Berg Efter den senaste sommarens intensiva slit har nu bisamhällena en tid av ro, under vilka de, i likhet med hela vår nordiska natur, samlar energi för ett nytt verksamhetsår. Sådan behövs i mängd inför det fantastiska arbete som börjar i och med den första yngelsättningen. Under perioden januari och februari månad gäller att låta bina få vintervila i fred. Dock bör vissa åtgärder/ iakttagelser i bigården göras: Eliminera eventuell yttre påverkan (lösa kuptak, svängande kvistar) Fluster bör beskuggas, så att inte bina lockas ut för tidigt (se bild). Särskilt viktigt är det om marken är täckt av snö. Fördelaktigt är om skyddet även skyddar mot talgoxe och blåst. Gör materielen klar för den nya bisäsongen, spika och tråda ramar. Rensning och valsning av vax. Planering av årets verksamhet. En biodlare måste alltid ha en ordentlig plan för sitt arbete i sin bigård. Vidareutbildning, delta studiecirklar, träffa andra biodlare och utbyt erfarenheter. anders.berg@mil.se Utkrafsning av döda bin i flusteröppningen (se bild). Med en pinne eller böjd ståltråd krafsas döda bin ut i en ask (1 gång i månaden). Det är bäst att göra flusterrensningen då det är minusgrader och bina lugnar sig igen efter eventuell störning. Avlyssning av bisamhället i flusteröppningen. Ljudet skall vara lågt. Är det högt brus kan det bero på för liten luftväxling i bisamhället eller att man har för mycket packning på bisamhället. Ta eventuellt bort en del av packningen! Se efter, så inte möss inrättat bostad i vinterpackningen över något samhälle. De kan störa bina, så att övervintringen misslyckas. Bitidningen 1/2 2011 En gång i månaden bör man rensa ut döda bin i flusteröppningen. Detta för att säkerställa att bina får luft samt att bina kommer ut vid rensningflykten. Mina flusterskydd fäller jag upp under perioden dec-febr. Detta skyddar mot vind, talgoxe och solbelysning. Dock kan bina komma ut underifrån mellan bottens framkant och flusterskyddet. 7

Fågelproblem i bigården Ari Seppälä och Pekka Peltotalo Utöver sjukdomar och ohyra har bina problem också med större djur, av vilka de viktigaste är fåglar och gnagare. Dessa stör mest under vinterhalvåret. Bekämpningen av gnagare är närmast rutinmässig för de flesta odlarna, bl a genom att minska flusteröppningen på höjden till ca högst 8 mm. Fågelproblem tycks bli allt vanligare. Fågelproblemens ökning beror närmast på två saker, som vi tycker oss se i Finland. När klimatet blir varmare, blir snötäcket tunnare. Det tidigare tjocka snötäcket skyddade kuporna helt och fullt. Den ena av den här artikelns författare, Ari, började få bekymmer med hackspettar i mellersta Finland för 7 år sedan, under den då ovanligt snöfattiga vintern. I södra Finland har hackspettarnas varit till besvär sedan länge. Den andra orsaken till hackspettsskadornas ökning är förändringen av kupmaterialet och odlingsmetoderna. Kuporna av trä, som skyddades ytterligare med några varv svart vedtäckningspapp, råkade sällan ut för fågelproblem. I lätta, moderna frigolitlådor knackar hackspetten snabbt hål, och talgoxen gröper ur gropar. Sedan kan möss fortsätta. Fåglarna lär sig att utnyttja kupor efter ett första lyckat försök. I Aris Talgoxe. Foto: Luc Viatour/Wikipedia bigård har hackspettarna, som tidigare hade perforerat frigolitkupor, fortsatt hugga hål också efter att vinterlådorna hade bytts mot trälådor. Hackspettens perforerade frigolitlådor skall naturligtvis lagas. Små hål är lätta att täppa till genom att man borrar ut med pluggborr lämpliga bitar ur en kasserad låda och borrar motsvarande hål på stället, där hackspetten gjort skada. Då är det lätt att plugga igen genom att klistra pluggen på plats. Mesarna Talgoxen är vår vanligaste vinterfågel. Som övervintrande kan den vara mycket störande för bina. Talgoxen är allätare, men det verkar som den ofta kan specialisera sig på bin. Även andra mesar kan äta bin, men just talgoxen har en klar taktik. Eftersom den inte kan komma in i kupan, lär den sig ganska snart att locka ut bin genom att tillräckligt länge knacka på flustret. I vinterkylan är ett utflygande bi ett lätt byte. Under ett eventuellt närstående träd kan det finnas rester av flera tiotal eller upp till hundra uppätna bin. Mängden av uppätna bin försvagar sällan samhället allvarligt, men det ideliga knackandet stör bina och ökar foderförbrukningen. Därigenom kan det orsaka utbrott av nosema. Också talgoxen kan göra ett hål i en frigolitlåda, oftast där väggen är tunnast. Hackspettar Talgoxens skador känns ändå små jämfört med hackspettens. Hackspettarna knackar En gråspett, nära släkt med gröngölingen, vanligtvis lite mindre och skiljer sig åt lite i teckningen. Också mer grå än så här. lätt hål i kupväggen. Genom detta äter de både bin och vinterfoder. På samma låda kan det kanske finnas 10 hål och de största kan ha bredden av tre foderramar. Största problemen i Finland förorsakar gråspetten, som förekommer i södra och mellersta delen av landet. (Den förekommer i Sverige mera ovanligt från Mellansverige upp till Västerbotten, där den ersätter gröngölingen. Övers. anm.) Gråspettens fjäderdräkt påminner mycket om gröngölingens, som för sin del utgör ett betydande problem för biodlarna i Mellaneuropa. Gråspettens rygg är grågrön, buksidan ljusgrå och nacken gråaktig. Hjässan är grå och på sidan löper en smal mustaschstrimma. Hanens panna är röd. Hela gröngölingens hjässa är röd. Gråspetten är en art som tillhör skogar med stora aspar. Den är dock inte allmän. Hackspetthål. De kan vara stora också på träkupor. Foto: Erik Österlund 8 Bitidningen 1/2 2011

Spillkråka. Foto: Alastair Rae/Wikipedia. Gröngöling. Foto: Sven Teschke, Büdingen/ Wikipedia. Den är normalt stannfågel, bunden till sin lokal. Flyttar man bort bigården från dess revir, slutar också håltagningen. Reviren är dock flera kvadratkilometer stora, så korta flyttningar hjälper inte. Gråspettens liksom spillkråkans huvudsakliga föda består av myror. När myrstackarna fryser till, kan hackspettarna flytta över till bikuporna. Spillkråkan känner nästan alla till och den förkommer i stort sett i hela landet. Man har iakttagit att även spillkråkan och den till kråkfåglar hörande nötkråkan någon gång söker sig till bifoder under årets kalla period. Även den större hackspetten har man sett i bigårdar, fast lyckligtvis inte så ofta. Biätare I Sydeuropa och tropiska länderna består problemet av de specialiserade fåglarna biätarna. De är traststora, färgrika fåglar med en stor näbb. Biätaren påträffas mera sällsynt även i Finland, men det finns inga iakttagelser om skador. Biätare. Foto: Marek Szczepanek/Wikipedia. Större hackspett. Foto: Bosse Malmgren Honungsgök En exotisk problemfågel för biodlingen är honungsgöken, som förekommer i Central- och Östafrika och i Asien. Den lilla, traststora fågeln äter gärna vaxkakor från kuporna. Fågeln kan klara sig med enbart kupvax. Honungsgökarna river inte vaxkakor direkt ur bisamhället, utan har lärt sig att slå sig samman som guide med andra rövare av bisamhällen. Göken känner till bisamhällets plats och när en människa, en honungsgrävling, en babian eller någon annan birövare kommer i närheten av ett bisamhälle, börjar fågeln locka åt det hållet. Om en människa råkar vara i närheten, flyger fågeln dit och börjar locka med ett lockljud, som om man skulle skaka en tändsticksask upprepade gånger, och vifta med stjärten, för att säkert bli upptäckt. När människan går mot fågeln, flyger den mot bisamhället och fortsätter lockandet, ända tills man är där. Inom gökens utbredningsområde är fågeln välkänd sedan gammalt, så när ett vildbisamhälle har rövats, lämnas alltid en bit vaxkaka åt fågeln som tack. Utöver vax äter honungsgökarna insekter. Honungsgök. Foto: http://www.astrocape.org.za/krugerlist/. Olika lösningar av problem med hackspettar Hackspettsproblemens lösning grundar sig på att man skyddar kuporna så att spettarna inte kommer åt dem. Detta är det enda sättet. Det går inte att skrämma bort spettarna och dessutom är de fridlysta. Plastkupa som lagats med pluggar av polystyrenskiva. Foto: Pekka Peltotalo. Under årens lopp har man provat olika sätt att skydda kuporna. Tidigare kom det uppgifter från Sverige att kuporna, målade i viss färg (oljefärg), skyddade från fågelskador. I praktiken ser detta dock inte ut att hjälpa mer än av en slump. Visst försöker hackspetten att hitta mat även från kupor med onaturlig färg, inte bara från myrstacksfärgade kupor. När fågeln en gång lärt sig färgen, har färgen inte längre någon betydelse. Fåglarnas tillträde till kuporna kan förhindras genom att skydda hela kupan med aluminiumplåt, väv eller kycklingnät Bitidningen 1/2 2011 9

med 2 cm maskor. Ingen standardmetod har ännu uppenbarat sig, utan odlarna har själva ordnat skydden. Det är dock på gång att få fram mera affärsmässiga lösningar. Huvar gjorda av storsäcksväv. Foto: Pekka Paajanen. Vinterskydd mot hackspettar gjort av markväv för t ex vägarbeten. Se till att skära upp hål för flustret. Foton: Timo Urmas. Metallplåt Aluminiumplåtar, som boktryckerier har använt, har under årens lopp på många olika sätt kommit till nytta i biodlingen. Efter att plåten har använts i tryckeriets verksamhet blir plåten ekonomisk att använda, tunn och således lätt att bearbeta och vädersäker. Tryckeriplåtar kan användas bl.a. till kuptak och skydd för kupvågar. Som hackspettsskydd torde det vara lättast att vika två bitar till en L-form, som sedan sätts som kupskydd från motsatta hörn av kupan. Också frigolitkupans tak kan behöva skydd. På våren är det lätt att samla plåtarna till ett knippe. Rätt använt ger aluminiumplåten ett 100 % skydd. Skyddsväv Vävanvändningen som hackspettskydd började när storsäckar kom i bruk. Dessa storsäckar tillverkas av vävplast, som tål både väder och sol. En 1 m 3 säck räcker att ge skydd åt 2 bredvid varandra stående kupor. Tyvärr är säcken något för stor, så att få säcken på plats är något arbetsamt. Det förekommer också små säckar, som uppklippta ger ett samhälle ett utmärkt skydd. Storsäcksväven hindrar hackspettsskadorna, men om hackspetten har lärt sig att äta bin, måste vävskyddet placeras med omsorg. Om väven ligger tätt mot kupväggen, knackar spetten hål i väven. Bäst är, om väven hänger någon centimeter från väggen, så att knackandet inte ger något resultat. Timo Urmas från Rekijoki arbetar med olika markarbeten och förenade förra vinterns erfarenheter med sin biodling. Vid väg- och diverse markarbeten används fiberväv, som är lätt och billig. Man kan klippa väven med sax och sy med vanlig symaskin. Genom att sy, kan man göra en tunnel, som passar bra över kupan, eller bara linda en lämplig vävbit som skydd runt kupan. Vävbiten hålls på plats genom att fästa den antingen under eller ovan taket. Om väven viks över taket, läggs en tegelsten som tyngd på, så att inte vinden tar skyddet med sig. Hur länge väven håller, har man ingen långvarig erfarenhet av, men uppenbarligen håller den flera år, under förutsättning att nätet inte lig- 10 Bitidningen 1/2 2011

Nätsäck som Juhani Wara låtit tillverka. Foto: Ari Seppälä. ger i solen under sommaren. Markfiberväven finns i olika tjocklekar och är så seg, att hackspetten inte klarar av att göra hål i den. Dock är det nog bäst att inte välja den allra tunnaste sorten. Vid användandet av väv som vinterskydd måste man vara vaksam, så att väven med vintersnö på, inte stänger flustret. Luftväxling måste kunna fortgå. Väven avkortas ovanför flusteröppningen eller fästes upp med stift. Det är viktigt att se till, att bina inte av misstag kryper mellan väven och kupan och dör där. Nätskydden Metallnät För att undvika fågelskador, kan man använda nät som skydd. Kycklingnät, med maskstorlek kring 20 mm, är ett utmärkt skydd mot hackspettar, men också mot talgoxar. Nät, som används vid putsning av väggar, kan även vara lämpligt. Hönsnätets maskor är alldeles för stora och skyddar knappast mot spettar. Metallnätens största nackdel är priset och vissa svårigheter vid monteringen. Plastnät Plastnäten är mera användbara än metallnäten. Handelsträdgårdar säljer nät för skuggningsändamål, vilket passar bra som skydd för bikupor. Juhani Waara har låtit göra lätta nylonpåsar med frigolitkupans mått, som med hjälp av ett par käppar lätt kan placeras på kuporna. Artikeln har tidigare varit publicerad i den finska bitidningen Mehiläinen nr 6-2010 och är översatt av Ylermi Mörnesten. ari.seppala@hunaja.net Skydd gjort av bärnät som klamrats fast på lister. Maskorna är litet för stora, men gav ett nästan fullgott skydd. Nätet skall inte ligga tätt intill kupan. Foto: Erik Österlund. Bitidningen 1/2 2011 11

Honungsforskare jobbade med vetenskapsfotografen Lennart Nilsson Tobias Olofsson Vetenskapsfotografen Lennart Nilsson förärade oss i november med ett besök i Helsingborg. Han berättade för inbjuden press att han ser oss som vår tids Linné och att vår upptäckt är en världssensation. Ring mig när ni har lämnat in vår gemensamma artikel till Nature (världens mest prestigefyllda vetenskapliga tidskrift) flikade han in till oss mellan kamerablixtarna, det kändes bra! Vi fick återigen höra Lennarts valspråk eller motto Först, bäst och vackrast. Lennart utför aldrig något arbete om han inte är först i världen och då är kanske följden att man blir bäst. Vackrast i det här fallet syftade enligt Lennart själv på Alejandra vilket är smickrande men faktum är att Lennart själv är en väldigt vacker människa. Rolig, charmig, stilig, mycket artig och vältalig. Pigg är han också och han skämtar ofta. Han är enormt kunnig, berest och professionell samt 88 år gammal, otroligt! Idén föddes Om det nu var sant att honungsmagen hos honungsbin bär på en stor och tidigare okänd flora av mjölksyrabakterier så borde det ju kunna gå att dokumentera denna. Alejandra tyckte för två år sedan att eftersom vi hade gjort en världsunik upptäckt så kunde kanske vår egen världsberömde vetenskapsfotograf Lennart Nilsson bli intresserad. Alltså att för första gången i världen fotografera dessa 13 olika mjölksyrabakterier där de bor i miljontals kopior i biets honungsmage. Hon hade rätt! Vi skickade ett e-mail till Lennart om Lennart Nilsson vid sitt svepelektronmikroskop. Foto: Tobias Olofsson. oss själva och upptäckten med vår förfrågan. Snart ringde han upp oss och gratulerade till vår upptäckt. Lennart Nilsson är 88 år nu, men jobbar fortfarande från morgon till kväll på Karolinska Institutet med 2-3 parallella nationella eller internationella forskarprojekt. En mycket upptagen man med andra ord och tyvärr skulle vårt tålamod prövas ordentligt en tid. Tålamod Lennart förklarade att han absolut var intresserad av detta projekt som han skulle bli först i världen med att illustrera. Han har dock inte någon kalender utan påbörjar endast ett nytt projekt när ett pågående har avslutats. Ring mig om en månad så får vi se, sade han. Han lät väldigt trevlig, men upptagen. Jag ringde varje månad i ett år och jodå, jag har väldigt bra tålamod men nu började jag misströsta. Inte nog med det, våra kolleger vid amerikanska staten hade fått reda på våra planer eftersom det vid ett tillfälle såg ut som att vi skulle kunna börja jobba med Lennart i USA då det var vinter i Sverige, men vår i Kalifornien. Skulle vi få över Lennart att fotografera med oss där borta? Jodå det lutade åt det hållet och därför informerades amerikanerna. De kände till Lennart mycket väl och blev väldigt glada och skulle bjuda på en stor statlig välkomstkommitté, men det hela såg nu ut att sluta i katastrof. Övarraskning Lennart kom dock aldrig loss från sina projekt och svensk sommar närmade sig. Just när vi har en av våra kolleger från amerikanska statliga bilabbet på besök så ringer Lennart och säger att vi kan starta samarbetet. Då får vi höra först ett grattis 12 Bitidningen 1/2 2011

från vår amerikanske inneboende sedan något som gjorde oss ledsna. Vi har redan fotograferat i honungsmagen, vi kunde inte vänta. Man hade alltså i besvikenhet och otålighet då Lennart inte skulle komma stulit vår idé och låtit någon utan kunskap om bakterier och bin fotografera inne i honungsmagen. Resultatet blev därefter. Vi fick också se bilderna i en artikel som var mer eller mindre klar och byggde helt och hållet på vår forskning. Vi skulle kommentera vad man såg i bilderna men våra namn stod inte ens med som författare, vilket vid vårt påpekande sades vara ett misstag. Vi förbjöd dem att publicera och därmed förstöra allt det jobb som nu låg framför oss med Lennart med mycket bättre och skarpare bilder och med folk som visste vad de gjorde. Mycket märkligt men amerikanarnas artikel väntar fortfarande på vårt godkännande, verkar det som i alla fall. Första träffen När vi hämtade Lennart i Stockholm för att åka till Uppsala för mötet med Sveriges egen biprofessor Ingemar Fries vid SLU, så upptäckte vi att i Lennarts trappuppgång hängde endast ett enda signerat jättefoto på, jo just det, ett honungsbi som suger nektar från en blomma. Det verkade lovande. Ännu mer lovande rent symboliskt var när han på middagen halade fram vår Lennart Nilsson med Alejandra Vasquez och Tobias Olofsson vid avtäckningen av tavlan i Helsingborgs Rådhus. Foto: Kent Lörd. svenska hundralapp. Baksidan som pryds av ett honungsbi på en blomma är Lennarts foto omgjort för att passa sedeln. Mötet gick väldigt bra och på vägen hem från Uppsala i vår hyrbil berättade Lennart om alla kändisar som han hade träffat och fotograferat, bl.a. Winston Churchill som enligt Lennart alltid hade en flaska whisky med sig. Mitt i berättelserna blev han uppringd om att han skulle skynda sig hem för att svida om till någon tillställning. Nästa dag fick vi reda på att denna tillställ- Smält bivax (höger, Ingemar Fries) och nagellack (vänster) används för att gjuta in fulla honungsmagar. Sen skulle toppen kapas likt på ett frukostägg så att en kamera kan stickas in utan att honungsmagen kollapsar. Foton: Tobias Olofsson. Bitidningen 1/2 2011 Lennart Nilsson fotograferar med titthålskameran i en honungsmage. Foto: Tobias Olofsson. 13

Tolkning av foton från honungsmagen. Foto: Tobias Olofsson. ning var en vit lögn för Lennart och skulle handla om att Lennart skulle bli utnämnd till hedersprofessor. Problem Det tog en bra stund innan vår forskning med Lennart kom igång. Vårt önskemål var att fånga nästan hela den genomskinliga honungsmagen fylld med nektar inifrån likt en regndroppe. I fotot ville vi se infärgade bakterier likt en matta som pryder hela insidan. Bilden var vacker inne i våra naiva skallar men det visade sig att bakterierna skulle vara för små för att synas och det var strul med fotografiska filter mm. Vi försökte dock, Ingemar, jag Lennart och Lennarts vän i Upplands Väsby. Där hemma i vännens verkstad samlades vi alla för att först släppas ut när resultat hade uppnåtts. Det fanns olika förslag på hur vi skulle kunna föra in små titthålskameror (endoskopi) i en ut opererad nektarfylld honungsmage utan att den skulle kollapsa. Allt mellan nagellack och bivax provades. Vi hade vinterbin som matades av Ingemar med honungsvatten för att få fyllda honungsmagar men det ville sig aldrig. Bina minskade i antal, svetten lackade och den ena honungsmagen efter den andre kollapsade. Egentligen kan man inte överge ett sådant drömmål, allt såg ut att gå i kras och det var precis vad det gjorde. Nya idéer Nya idéer föddes och framöver fortsattes bin att matas av Ingemar med olika färgämnen för biceller och bakterier. Nu var det dock på Karolinska Institutet i Solna i samarbete med Lennart och en annan grupp forskare. Detta för att med ett nytt sorts mikroskop ta 3D-liknande filmer på utfläkta honungsmagar med vit laser för att se en eventuell biofilm av bakterier på honungsmagens insida och det lyckades. Detta projekt får vi dock återkomma till. Nu följde en tid av pendling till Karolinska för att sitta med Lennart framför hans elektronmikroskop i källaren. Det kändes märkligt att man nästan hade stoppat undan vår berömda fotograf i en bunkerliknande källare med dörr utan namnskylt, dock inristat svagt och litet, Lennart Nilsson. Outtröttlig Här satt vi nu och lärde känna Lennart mer och mer och insåg hur skärpt och duktig han var med sitt mikroskop. Han blev aldrig trött. Från morgon till kväll, varje dag, och en obotlig optimist som aldrig nickar till framför sitt mikroskop. Tog jag och Alejandra kaffepaus i 10 minuter däruppe så kom snart Lennart upp till oss och tyckte att vi skulle sätta igång igen men på ett skojigt sätt. Han kräver absolut närvaro och uppmärksamhet men det kan man förstå då det är vi som har bett om samarbete. Resultat Resultaten kom och det var fantastiska närbilder på mjölksyrabakterierna. Vi valde ut 5 foton som skulle färgläggas och senare användas i vår nästa stora artikel. Vi frågade om alla 5 kunde signeras men fick till svar att Lennart sällan signerar några verk och om det skulle göras så var det i så fall ett som skulle överräckas till Helsingborgs stad som har sponsrat forskarprojektet med 150 000 kr. Tavlan blev signerad i slutet av våren och vi frågade Lennarts fru om inte Lennart kunde komma och avtäcka den på rådhuset i Helsingborg. Vi fick svaret att Lennart var i det närmsta utbränd och att han bara ville till sin sommarstuga på landet. Tänka sig att jobba så att man blir utbränd vid 88. Han var även väldigt trött på att vara en offentlig person vilket han har varit sedan långt innan jag föddes. Han fick tydligen en kamera av sin far när han var 8 år, det var så allting började och nu 80 år senare fotar han fortfarande. Vi hade full förståelse för det nej vi fick, men ändå fanns där en öppning. Ring till hösten, för man vet aldrig, sa Lennarts fru. Avtäckning av bildtavlan I höstas ringde jag och Lennart själv tyckte att det kunde vara kul, men det var nog ändå Lunds Universitets rektors samtal till Lennart som charmade honom. Till slut kom då Lennart med sin fru till Helsingborgs stad och på rådhuset närvarade Lunds universitets rektor Per Eriksson, forskningsrektor Sven Strömqvist, Campus Helsingborgs tillförordnade rektor Christer Eldh, Kommunfullmäktiges ordförande Carin Wredström och Stig Hansson (ledamot i Sveriges Biodlares Riksförbund) m fl samt press. Avtäckning med diverse tal hölls med efterföljande lunch. Bilden eller tavlan visar oss människor för första gången i världen de bakterier som ligger bakom kanske världens äldsta och kraftfullaste naturliga folkmedicin. Detta påstående kommer att förklaras längre fram av oss! Fotot är taget med svepelektronmikroskop och man ser 2 pollenkorn (i gult och orange)i honungsmagen med mjölksyrabakterier (i blått) både på sig och runt om. Fler bilder finns naturligtvis där dessa bakterier är fotade på mycket mer nära håll men de ska först publiceras i en forskartidskrift. Vi gjorde det och vi tror knappt att det är sant, vi fick jobba med legenden Lennart Nilsson. Tobias.Olofsson@cob.lu.se 14 Bitidningen 1/2 2011

Ekologisk biodling temadag i Nässjö Arne Johansson En temadag om ekologisk biodling genomfördes i Nässjö den 5 okt. Det var på initiativ från Thorsten Rahbek Pedersen på Jordbruksverket. Intresset från biodlarna var stort. Cirka 50 hade samlats. Michael Cornell inledde med en beskrivning av marknaden för ekologiska produkter. Det förhållandet att vi importerar så mycket ekologisk honung var kanske den största anledningen till att jordbruksverket inbjudit till detta möte. Jackis Lannek informerade om den vägledning till EU:s regler för ekologisk biodling som jordbruksverket tagit fram. Den kan hämtas på jordbruksverket.se Kostnaden för en certifiering som ekologisk biodlare varierar mellan 2200.- till ca 3200:- Preben Kristiansen informerade om hur man får friska bin i ekologisk biodling och om sjukdomar och parasiter i bisamhället. Ett stort problem är de många vinterförlusterna. Anna Ellström från Krav meddelade att vintern 09-10 hade kravanslutna biodlare vinterförlust på 50 %. Visserligen härrörde sig en stor del av förlusterna från en biodlare, men även med den biodlaren borträknad var vinterförlusterna 36 % för övriga Kravanslutna biodlare. Tre biodlare delgav oss sina erfarenheter av att bedriva ekologisk biodling. Först ut var Per Eriksson från Värmland som berättade om naturmetoden som bl.a. innebar att bina ges honung som vinterfoder. Peter Schneider förklarade vad det innebar att vara biodynamisk biodlare, t ex att bina bygger ut sina kakor från endast ledvax. Niklas Nyström beskrev sin biodling i Sörmland som sker enligt ekologiska principer. På SBRs hemsida finns ett forum för ekologiska biodlare för att frågorna ska kunna diskuteras ytterligare. erik.osterlund.sbr@biodlarna.org Leader ett sätt att påverka Arne Johansson Leadermetoden är ett sätt att påverka den lokala utvecklingen. Metoden bygger på att offentlig, privat och ideéll sektor samarbetar i ett trepartnerskap. Partnerskapet bildar tillsammans en lokal utvecklingsgrupp ett s k. LAG ( enligt engelska Local Action Group)Som fattar egna beslut om vilka projekt de vill stödja. Arbetet ska hela tiden utgå från de lokala förutsättningarna som är framtagna och den utvecklingsstrategi för det område som LAG verkar i. Största delen av Sveriges landsbygd är indelat i Leaderområden. Gemensam grund för alla är tre målområden. Förbättra jord och skogsbrukets konkurenskraft. Förbättra miljön och landsbygdens markområden. Förbättra livskvaliten, bredda företagandet och främja utvecklingen av landsbygdsekonomin. Fördelen för oss användare är att Leader har betydligt enklare ansökan och redovisning än t ex. landsbygds- eller företagsstöd Bitidningen 1/2 2011 och att egenfinansieringsdelen kan utgöras av ideellt arbete. Om man i ett projekt planerar in aktiviteter som medlemmar kan arbeta med värderas tiden till 175:- per timme vilket kan utgöra egenfinansieringsdel. Flera Leader-projekt har genomförts av biodlareföreningar, bland annat i Lidköping där biodlarföreningen genomfört projekt utveckling av biodling i Lidköpings kommun Bakgrunden till att man ville genomföra projektet var att biodlarföreningen blivit uppsagd från sin föreningsbigård och behövde en ny. Projektet genomfördes av ett antal medlemmar med omfattande tidsinsats till ett värde av 147 000 kr. Arbetet genomfördes på kort tid, första halvåret 2010. Allt skulle vara klart till biodlingssäsongen. I projektet ingick en omfattande utåtriktad informationssatsning för att få fler biodlare. Föreningen ökade från 50 till 65 medlemmar under projektet. De viktigaste målen var att 1. Få en komplett egen bigård och 2. att få fler medlemmar. Det lyckades så bra att jag tycker fler föreningar borde göra något liknande. De största svårigheterna var att få klart projektet på den korta tiden. Den korta tiden var ju beroende på att det behövdes en komplett bigård till årets säsong och att samtidigt rekrytera nya biodlare så att de kunde komma igång när bisäsongen började. En del föreningar kan nog uppleva att byråkratin ändå kan vara betungande. Men det går det att få hjälp med ansökan. I Lidköpings fall av LRF:s företagscoach, men redovisning och slutrapport måste göras. Ett problem kan vara att man får vänta länge på pengar. Man måste betala fakturorna innan man lämnar in dom i samband med rekvirering av pengar från Leader. För att få mer information om vad man kan få stöd för kan man kontakta verksamhetsledaren för traktens Leader som du hittar antingen via Jordbruksverket eller din kommun. 15

Avel för tolerans mot varroa hos honungsbin en förstudie Ingemar Fries, Ekologiska Institutionen, SLU Sammanfattning Att genom avelsarbete för specifika bestämda egenskaper hos bin producera samhällen som har en hög grad av varroatolerans, tycks vara svårt. Istället föreslås att använda den dagliga tillväxten hos kvalstren under optimala reproduktionsförhållanden för kvalstren som mått för att bestämma avelsvärdet hos undersökta samhällen. Den precision som behövs för att bestämma tillväxten hos kvalsterpopulationen kommer att avgöra om prover av vuxna bin vid olika tillfällen kommer att räcka, eller om mer detaljerade mätningar av kvalsterpopulationen krävs. Tröskelnivåer för angreppsgrad av kvalster innan bekämpning krävs behöver fastställas för olika geografiska områden och dragförhållanden. Bakgrund Svensk Biavel AB har uppdragit åt Ingemar Fries vid SLU att undersöka möjligheten att bedriva avel för varroatolerans hos honungsbin i Sverige. Uppdraget sammanfalier med intentionerna i det europeiska projektet BEE DOC där en avsikt är att beskriva metoder för att ta fram varroatoleranta bin. Följande text är ett extrakt ur den rapport som beställts av svensk Biavel AB och finns i sin helhet att ladda nerpå svenska från www.svenskbiavel.se eller framgent på engelska från www.bee-doc. eu/publ_articles.html Varroakvalstret (Varroa destructor), med de virussjukdomar kvalstret fungerar som vektor för, medför att de allra flesta bisamhällen som angrips i ett nordiskt klimat dör 3-4 år efter att parasiten först etablerats, med uppåt 10 000 kvalster i samhällena, om kvalstertillväxten inte begränsas (Korpela et al., 1993). När parasiten funnits en tid i en population av bin ökar sannolikt virusinfektionernas omfattning i bisamhällen och skador och sammanbrott sker redan vid lägre angreppsnivåer. För att biodlingen inte skall näst intill utplånas måste varroakvalstret därför bekämpas. En aktuell genomgång av parasitens biologi och hur den kan bekämpas med olika metoder återfinns i Rosenkranz et al. (2010). Varroakvalstret på våra europeiska bin, Apis mellifera, kommer ursprungligen från det asiatiska biet, Apis cerana, där det finns fler arter av varroakvalster, som inte gjort det värdskifte vi sett hos Varroa destructor (Anderson & Trueman, 2000). Det asiatiska biet, skadas inte av angreppen då de utvecklat egenskaper som gjort att parasiterna inte kan ta överhanden i samhället. Den viktigaste egenskapen är att det i praktiken enbart förekommer reproduktion hos parasiten på drönaryngel, eftersom angripet arbetaryngel snabbt rensas ut (Rath & Drescher, 1990). Angripet drönaryngel tar lång tid att rensa ut på grund av den kraftiga kokongen, och eftersom drönarynglet är känsligt och ofta dör vid multipla var- Varroahonans form är väl lämpad för att kunna hålla sig kvar på de vuxna bina. Foto: Terry Sensenbaugh. 16 Bitidningen 1/2 2011

roahonor i cellen så dör varroakvalstren med dem (Boecking, 1993). Ett effektivt putsbeteende, där bina hjälper varandra att angripa foretiska kvalster har också dokumenterats hos A. cerana (Peng et al., 1987), men beteendet har inte visat att nedfallna kvalster blir mer skadade än hos europeiska bin (Fries et al., 1996). Simuleringar visar också att med enbart reproduktion på drönaryngel tillväxer inte varroapopulationen till skadliga nivåer (Fries et al, 1993), speciellt om kvalstren samtidigt begravs i cellerna vid multipla angrepp som dödar puppan. Problemet med varroakvalster hos de europeiska bina är att reproduktionen fungerar bra både på arbetaryngel och drönaryngel, även om det senare föredras (Fuchs, 1990) och producerar flera kvalsteravkommor per cellangrepp (Ifantidis, 1984; Martin, 1995). Det ter sig osannolikt att europeiska bin skulle utveckla den karaktär (solida kokonger hos drönare) som gör att parasiten begravs med värden vid kraftiga angrepp. Däremot ter det sig mer sannolikt att förmågan att upptäcka och avlägsna angripet yngel kan förbättras, eftersom egenskapen redan existerar i varierande grad hos europeiska bin (Arathi & Spivak, 2001). Att göra urval för utrensning av dött yngel, s.k. rensningsiver, ger genomsnittligt lägre angrepp av varroakvalster i samhällen i fält (Spivak and Reuter, 2001) men förmågan att specifikt upptäcka och avlägsna celler med reproduktion av varroa (Harbo & Harris, 2009) har en större inverkan på varroapopulationens utveckling (Ibrahim et al., 2007). Under senare år har det visat sig att också europeiska honungsbin kan överleva med angrepp av varroakvalster. Redan tidigt visade det sig att de afrikaniserade bina i Sydamerika inte dukade under för angreppen, bl. a. därför att en stor andel kvalsterhonor var infertila på arbetaryngel (Camazine, 1986; 1988). Senare har reproduktionspotentialen på arbetaryngel förbättrats, men likväl utan att samhällen skadas nämnvärt av angreppen eftersom populationstillväxten avtar när tätheten ökar, utan att detta fullt ut kunnat förklaras (Vandame et al., 1995; Medina et al., 2002). En viktig orsak till kvalstertolerans hos afrikaniserade bin trots fertilitet hos kvalstren i paritet med europeiska bin ser ut att vara en högre dödlighet hos varroakvalstrets avkomma, också hos hannarna, vilket dämpar kvalstrets populationstillväxt Bitidningen 1/2 2011 När man ser varroakvalster på de vuxna bina är angreppet ofta omfattande. Foto: Scott Camazine. (Mondragon et al., 2006). När varroakvalstret kom till den afrikanska kontinenten i slutet av 1990-talet (Allsopp et al., 1997) visade det sig mycket snart att parasiten inte behövde bekämpas för att bina skulle klara sig, trots att reproduktionspotentialen hos parasiten initialt såg ut att utgöra ett väsentligt hot (Allsopp, 2006). En bättre utrensningsförmåga hos afrikanska bin (Fries & Raina, 2003) kan ha del i den större motståndskraften (Frazier et al., 2010), men frånvaron av bekämpningsmedel mot kvalster kan också spelat in för att karaktärer som bidrar till tolerans skall kunna komma till uttryck (Frazier et al., 2010) Slutsatser Genom riktat urval går det att förbättra binas motståndskraft mot varroakvalster. Däremot verkar det som om urval för enskilda parametrar, som rensningsiver eller andel skadade kvalster i nedfallet inte är en framkomlig väg. Sannolikt beror det på att tolerans mot kvalster kan vara sammansatt på en mängd olika sätt och att det i slutändan är en kombination av egenskaper som är nödvändigt, en kombination som kan se olika ut i olika geografiska områden och hos olika bin. Till skillnad mot av människan riktat avelsarbete, visar historien att angrepp varroakvalster på de flesta platser antagligen inte utrotar arten A. mellifera. De allra flesta bin dör sannolikt om ingen bekämpning sker, men efter något eller några decennier återhämtar sig den spillra bisamhällen som överlevt och kan bygga upp en ny livskraftig population, trots angrepp av varroakvalster. De bin som överlever genom naturligt urval kan ha förlorat för biodling och produktivitet flera önskvärda egenskaper. Vad exemplen emellertid visar är att även våra raser av europeiska bin på sikt kan överleva med varroakvalster utan att dessa måste bekämpas. Problemet är vägen dit. Att utsätta den svenska bipopulationen för ett naturligt urval i detta sammanhang är uteslutet, med de konsekvenser för pollinering i allmänhet och biodlingen i synnerhet, en sådan ansats skulle leda till. Att fortsätta bekämpa kvalster så effektivt att eventuella skillnader i tolerans inte visar sig, leder å andra sidan till att biodlingen allt framgent är hänvisad till att bekämpa varroakvalster. Slutsatsen måste bli att finna en medelväg, en strategi som medgör att det går att skilja på bisamhällen med bättre och sämre motståndskraft mot varroakvalster. Med hänsyn taget till vad som sagts ovan angående urval för enskilda parametrar, torde den enda realistiska möjligheten till aktivt urval vara att studera och jämföra hur snabb tillväxten av kvalster är i bisamhällen med olika genetisk bakgrund, sam- 17

samtidigt som utvärderingen är lätt att genomföra. Dessutom måste metoden medge mätningar i bisamhällen med olika parasiteringsgrad, eftersom det är orealistiskt att kunna standardisera varroaangreppens storlek. Vi kan utgå från att varroapopulationens tillväxttakt är exponentiell och att tillväxten rör sig om ungefär 2,5% per dag förutsatt att det finns fri tillgång på yngel och att kvalsterangreppen inte är så stora att de påverkar bisamhällets utveckling (Calatayud & Verdu, 1993, 1995). Mängden drönaryngel som produceras kan vara en komplikation, men i detta sammanhang bör det vara en fördel om fullstarka samhällen producerar begränsat med drönaryngel. Genom att uppskatta kvalsterpopulationens storlek mellan två tidpunkter med fri reproduktion för kvalstren kan ett mått för tillväxttakten erhållas som då är jämförbart mellan olika samhällen, oavsett angreppsgrad och åtminstone till del oberoende av antal dagar mätningarna omfattar enligt formeln Varroapopulationens tillväxttakt kan mätas med hjälp av ett par prov om ca 300 bin med ett par månaders mellanrum. Bina kan skakas i en plastburk med såpvatten någon minut innan de spolas i en sil med grov- och finsil i några minuter. Sedan är det bara att räkna bina i grovsilen och kvalstren i finsilen. Foto: Erik Österlund. tidigt som man tillåter varroapopulationen i alla samhällen växa så att man balanserar på skadenivån. I korthet kan man säga att framgångsrik biodling med varroakvalster i ett svenskt klimat handlar om att producera friska vinterbin som inte varit hårt parasiterade av kvalster. Det är fullt förenligt med både god honungsskörd och god övervintring att ha relativt mycket kvalster i bisamhällen under vår och försommar. Därför måste det vara under den tiden som kvalstrens tillväxttakt moniteras och att bekämpning sätts in i tid för att producera friska vinterbin, om bestämda tröskelvärden (i nedfall av kvalster eller angreppsgrad på bina) överskrids under en förutbestämd del av sommaren. Vilka sådana tröskelvärden bör vara och när de skall förläggas i tiden kan behöva utredas. De kan sannolikt också vara olika för olika delar av Sverige. Rekommendationer Urvalskriterier Mot bakgrund av vad som redovisats kan det vara realistiskt att begränsa arbetet för ökad kvalstertolerans till två karaktärer, i) allmän rensningsiver; ii) varroapopulationens tillväxttakt. i) allmän rensningsiver Ämnet har behandlats ovan och karaktären är enligt uppgift redan integrerat i Svensk Biavels avelsmodell. Metoder och tillvägagångssätt kommenteras därför inte vidare. Som tidigare angivits ger urval för rensningsiver endast begränsad effekt på varroakvalster, men eftersom det också finns positiva, om än begränsade effekter beträffande varroakvalster bör karaktären tas med även i detta sammanhang. ii) varroapopulationens tillväxttakt Att mäta varroapopulationens tillväxttakt i olika bisamhällen bör ge det bästa måttet för varroatolerans. Metoden måste för att vara användbar för praktisk biodling, kombinera ett högt informationsvärde, I. c = e r * d där c = det antal multiplar med vilket populationen tillvuxit e = den naturliga logaritmen r = tillväxttakten per dag d = antal dagar under vilket mätningen skett Exempel: Mätningen har skett under 65 dagar (d = 65). Kvalsterpopulationen beräknas ha ökats från 100 till 580 (c = 5,8). Formel I kan skrivas som II. r = lnc / d Vilket ger r = ln(5,8)/65 = 0,027 Alltså en tillväxttakt om 2,7% per dag. Detta mått bör gå att jämföra mellan samhällen och utgöra grund för bedömningen av varroatolerans. Mätningar av varroapopulationens tillväxt bör enbart ske i fullstarka samhällen (en nedre gräns definierad) och med fullt fungerande drottningar. Förslagsvis påbörjas mätningen någon eller några dagar efter att bina kunnat flyga på blommande sälg för första gången. Detta eftersom det är först med ordentlig tillgång på färskt pollen som yngelsättningen tar ordentlig fart. Ett prov om c:a 300 levande bin tas i yngelrummet och antalet kvalster vaskas fram, vilket ger ett mått på antalet kvalster per bi. Undersökningar i fält visar att en 18 Bitidningen 1/2 2011

sådan provtagning ger en förvånansvärt god prediktion av den totala angreppsgraden i ett bisamhälle (Lee et al., 2010), med en precision som bör vara tillfyllest i detta sammanhang. Ett andra prov tas någon gång i början av juli på motsvarande sätt och c (se formel I. ovan) beräknas (antal kvalster per bi i prov 2 / antal kvalster per bi i prov 1). Därefter beräknas tillväxttakten, som beskrivits i formel II., och används för att jämföra bisamhällen med olika genetisk bakgrund för deras relativa motståndskraft mot kvalster. Tröskelvärden för angreppsgrad Som tidigare redogjorts för får inte de bin som skall bli vinterbin vara hårt parasiterade. Samtidigt måste varroapopulationerna få tillväxa till nivåer som gör mätningar meningsfulla. Man bör överväga om bekämpning alls skall ske om det vid provtagningen i juli inte bedöms nödvändigt för samhällets överlevnad påföljande vinter. I Tyskland anges tröskelvärdet för bekämpning till 10% angrepp på vuxna bin i juli (Büchler et al., 2010). Sannolikt bör tröskelvärdet inte vara väsentligt högre i Sverige, men den saken kan behöva utredas närmare, dels om det går att höja taket tack vare vår relativt kortare reproduktionssäsong, dels om värdet bör vara detsamma för hela landet. Undersökningar på Gotland har visat att vid angreppsgrader på vuxna bin runt 30-35% och uppåt i yngelfria samhällen på hösten, ökar utvintringsrisken dramatiskt (Fries et al., 2006). En angreppsgrad på 10% på de vuxna bina i samhällen med täckt yngel i juli kan därmed tänkas producera en angreppsnivå som närmar sig utvintringsrisken, också i Sverige. Man kan också tänka sig att genomföra bekämpning som har begränsad effektivitet, men är tillräcklig för att bina skall övervintra. Detaljerna för hur och när bekämpning av kvalster skall ske, inom ramen för ett avelsarbete för varroatolerans, går emellertid utanför ramen för föreliggande utredning varför de frågeställningarna bör behandlas i särskild ordning. Bitidningen 1/2 2011 Slutord Ambitionen i föreliggande utredning har varit att ge en bild av vilka möjligheter som finns att utvärdera bisamhällens relativa tolerans mot varroakvalster för att kunna använda informationen för avelsarbete. Mycket talar för att de viktigaste karaktärerna hos bin som motstår kvalsterangrepp är VSH och/eller minskad fertilitet/ fekunditet hos moderkvalster. Dessa karaktärer är mycket arbetsamma att mäta, varför den mest praktiska lösningen syns vara att monitera varroapopulationens tillväxt, oavsett bakomliggande karaktärer. Det som föreslås är till del baserat på tyska upplägg, men utgår enbart från prover på bin, då sådana prover ger en bättre bild än nedfallsräkningar, även om det finns yngel i samhällena (Lee et al., 2010). Givetvis är det påkallat att under fältmässiga betingelser testa det som utredningen föreslår, innan det implementeras i full skala. Referenser Allsopp, M., 2006, Analysis of Varroa destructor infestationof southern African honey bee populations. MS Thesis, University of Pretoria, Pretoria, South Africa. Allsopp, M., Govan, V., Davison, S., 1997, Bee health report: Varroa in South Africa. Bee Wld. 78, 171-174. Anderson, D.L., Trueman, J.W.H., 2000, Varroa jacobsoni (Acari: Varroidae) is more than one species. Exp. Appl. Acarol. 24, 165-189. Arathi, H.S., Spivak, M., 2001, Influence of colony genotypic composition on the performance of hygienic behaviour in the honeybee, Apis mellifera L. Anim. Behav. 62, 57-66. Boecking, O., 1993, Vergleich der Abwehrmechanismen von Apis cerana und Apis mellifera gegen die Varroamilbe. Allg. Dtsch. Imkerztg. 27, 23-27. Büchler, R., Berg, S., Le Conte, Y., 2010, Breeding for resistance to Varroa destructor in Europe. Apidologie 41, 393-408. Calatayud, F., Verdu, M.J., 1993, Hive debris counts in honey bee colonies: a method to estimate the size of small populations and rate of growth of the mite Varroa jacobsoni Oud. (Mesostigmata: Varroidae). Exp. Appl. Acarol. 17, 889-894. Calatayud, F., Verdu, M.J., 1995, Number of adult female mites Varroa jacobsoni Oud. on hive debris from honey bee colonies artificially infested to monitor mite population increase (Mesostigmata: Varroidae). Exp. Appl. Acarol. 19, 181-188. Camazine, S., 1986, Differential reproduction of the mite Varroa jacobsoni (Mesostigmata, Varroidae), on Africanized and European honey bees (Hymenoptera, Apidae). Annales of the Entomological Society of America 79, 801-803. Camazine, S., 1988, Factors affecting the severity of Varroa jacobsoni infestations on European and Africanized bees, In: Needham, G.R., Page, R.E, Jr. (Ed.) Africanized honey bees and bee mites. Ellis Horwood Ltd., Chichester, pp. 444-451. Frazier, M., Muli, E., Conklin, T., Schmehl, D., Torto, B., Frazier, J., Tumlinson, J., Evans, J.D., Raina, S., 2010, A scientific note on Varroa destructor found in East Africa; threat or opportunity? Apidologie 41, 463-465. Fries, I., Camazine, S., Sneyd, J., 1994, Population dynamics of Varroa jacobsoni: a model and a review. Bee Wld. 75, 5-28. Fries, I., Imdorf, A., Rosenkranz, P., 2006, Survival of mite (Varroa destructor) infested honey bee (Apis mellifera) colonies in a Nordic climate. Apidologie 37, 564-570. Fries, I., Raina, S., 2003, American foulbrood and African honey bees (Hymenoptera: Apidae). J. Econ. Entomol. 96, 1641-1646. Fries, I., Wei, H., Shi, W., Chen, S.J., 1996, Grooming behavior and damaged mites (Varroa jacobsoni) in Apis cerana cerana and Apis mellifera ligustica. Apidologie 27, 3-11. Fuchs, S., 1990, Preference for drone brood cells by Varroa jacobsoni Oud in colonies of Apis mellifera carnica. Apidologie 21, 193-199. Harbo, J.R., Harris, J.W., 2009, Responses to Varroa by honey bees with different levels of Varroa Sensitive Hygiene. J. Apic. Res. 48, 156-161. Ibrahim, A., Reuter, G.S., Spivak, M., 2007, Field trial of honey bee colonies bred for mechanisms of resistance against Varroa destructor. Apidologie 38, 67-76. Ifantidis, M.D., 1984, Parameters of the population dynamics of the Varroa mite of honeybees. J. Apic. Res. 23, 227-233. Korpela, S., Aarhus, A., Fries, I., Hansen, H., 1993, Varroa jacobsoni Oud. in cold climates: population growth, winter mortality and influence on survival of honey bee colonies. J. Apic. Res. 31, 157-164. Le Conte, Y., De Vaublanc, G., Crauser, D., Jeanne, F., Rousselle, J.C., Becard, J.M., 2007, Honey bee colonies that have survived Varroa destructor. Apidologie 38, 566-572. Lee, K.V., Moon, R.D., Burkness, E.C., Hutchison, W.D., Spivak, M., 2010, Practical Sampling Plans for Varroa destructor (Acari: Varroidae) in Apis mellifera (Hymenoptera: Apidae) Colonies and Apiaries. J. Econ. Entomol. 103, 1039-1050. Martin, S., 1995, Ontogenesis of the mite Varroa jacobsoni Oud. in drone brood of the honey bee Apis mellifera L. under natural conditions. Exp. Appl. Acarol. 19, 199-210. Medina, L.M., Martin, S.J., Espinosa-Montano, L., Ratnieks, F.L.W., 2002, Reproduction of Varroa destructor in worker brood of Africanized honey bees (Apis mellifera). Exp. Appl. Acarol. 27, 79-88. Mondragon, L., Martin, S., Vandame, R., 2006, Mortality of mite offspring: a major component of Varroa destructor resistance in a population of Africanized bees. Apidologie 37, 67-74. Peng, Y.S., Fang, Y., Xu, S., Ge, L., 1987, The resistance mechanism of the Asian honey bee Apis cerana Fabr. to an ectoparasitic mite, Varroa jacobsoni Oudemans. J. Invertebr. Pathol. 49, 54-60. Rath, W., Drescher, W., 1990, Response of Apis cerana Fabr towards brood infested with Varroa jacobsoni Oud and infestation rate of colonies in Thailand. Apidologie 21, 311-321. Rosenkranz, P., Aumeier, P., Ziegelmann, B., 2010, Biology and control of Varroa destructor. J. Invertebr. Pathol. 103, S96- S119. Seeley, T.D., 2007, Honey bees of the Arnot Forest: a population of feral colonies persisting with Varroa destructor in the northeastern United States. Apidologie, 19-29. Spivak, M., Reuter G.S., 2001, Varroa destructor infestation in untreated honey bee (Hymenoptera: Apidae) colonies selected for hygienic behavior. J. Econ. Entomol. 2001, 94, 326-331. Vandame, R., Otero-Colina, G., Colin, M., 1995. Dinámica comparativa de las poplaciones de Varroa jacobsoni en colmenas de abejas europeas y africanizadas en Córdoba, Ver. In: IX Seminario Americano de Apicultura 1995, Colmina, Mexico, pp. 61-62. Ingemar.Fries@slu.se 19

Honungens kvalitet Mats-Eric Nilsson har i sin verksamhet bland annat uppmärksammat tillsatserna i vår mat. I sin bok Äkta Vara har han också ägnat några sidor åt honung. Där har han ställt småskaligt producerad honung mot honung processad av större biodlingar och tappstationer. Man förstår av hans benämningar på olika företeelser att han återger begrepp använda i Mellaneuropa. Birgitta Bengtsson är en av dem som läst hans bok och inspirerat skrivit om honungens kvalitet. Det är ett viktigt område och Bitidningen reder här ut en del förhållanden, men först får Birgitta Bengtsson inleda. Red Äntligen renässans för den lokala icke industriellt processade honungen Birgitta Bengtsson Det går en våg över matlandet Sverige. Fler och fler lokala mathantverkare startar. Konsumentopinionen är stark för närproducerad mat. Jordbruksverket annonserar nu ut 50 miljoner kronor för att få Sverige att att bli Europas nya Matland. Man vill skapa attityder för lokal livsmedelshandel, för den goda måltiden och matupplevelser i bygderna, för ekologiska, närproducerade och klimatsmarta alternativ, men även att ge kunskap om kvalitet och ett effektivt resursutnyttjande inom livsmedelskedjan. Den många gånger kraftigt processade industrimaten innehåller så mycket tillsatser, ersättningsmedel och konstgjorda smaker att många i dag inte vet vad mat lagad från grunden eg skall smaka. De experter som kan det här med varumärken säger att vi nu undan för undan lämnar industrialismen och deras opersonliga produkter och på nytt skapar det som förr fanns goda personliga kontakter mellan kunder och producenter. Kallslungad härproducerad honung eller industriprocessad Biodlarkårens antal ökar långsamt. Fler yngre personer och kvinnor startar biodling. Kvinnor tänker särskilt kvalitet och kundrelationer. Honung borde vara det mest naturliga, men icke. Som Mats-Eric Nilsson beskriver i sin bok Äkta vara skiljer han klokt nog på processad industrihonung och rekommenderar köp av närproducerad, ekologiska och kallslungade alternativ, för att få bästa smak och högsta kvalitet. Han jämför sådan honung med motsvarande smaksensationer man finner när man testar ost och viner. SBR Quinnor i Halland diskuterade i höstas just att för kunder testa honungens smaker på det här sättet. Vi biodlare vet att det skiljer, men konsumenterna vet väldigt lite. Jo dina kunder vet, de som gärna kommer åter till din gård och handlar. Inte frågar de efter industriprocessad honung? De vill ha burkar med olika smaker och vill följa smakerna över sommaren. En ide är att ordna en smakmässa för att testa och informera om skillnader. De flesta av mina kunder, märker jag, när jag säljer honung, känner inte till hur honungen hanteras och vad det betyder att köpa den ena eller andra honungen. Det behövs mycket mer konsumentinformation. Det behövs mycket mer lokal honung, icke industriprocessad. Livsmedelsbutikerna är i dag väldigt öppna för alternativ till den utländska och till den industriprocessade svenska honungen. För ett par år sen kunde det kosta skjortan att få in sin honung i butik. I dag går du till din lokala butik och frågar hur det är med lokal honung hos dem. Du säger att det måste finnas närproducerad, icke bara industriellt processad honung. Du talar naturligtvis för din vara och beskriver hur du går tillväga för att ha en god hygien och produktionsprocess, samt att du följer den föreskrift som gäller för honung. Ett plus är att du har en fin egen etikett som talar om vem du är, var du håller till och hur man når dig. Vissa butiker vill att du fyller i ett formulär före. Har du klart för dig vad som krävs är det inga svårigheter att fylla i detta. Det krävs ingen livsmedelsregistrering för biodlare med leveranser under 1000 kg, men väl en God hygien-och processpraxis. Det skall inte finnas någon livsmedelsbutik utan den lokala smakfulla icke industriprocessade honungen. Processad industrihonung - kundinformation Det är inte sant som Svensk Honungsförädling (HF) går ut till biodlarna och säger att när de nu introducerar ett nytt sätt - återtag för att hjälpa biodlarna att att få hög livsmedelskvalitet vilket man menar är svårt att uppnå för den enskilde biodlaren. Gå inte på detta affärsknep. Om nu ekonomin på HF är kärv på grund av tidigare renovering och en då (missad kalibrering av vågen) med förlust av värde för 2 miljoner kronor i felinvägning, en nästan konkurs. Mer förluster 20 Bitidningen 1/2 2011

har sen tillkommit. Det är inte du biodlare och konsumenterna som skall återställa den ordningen. Det är ingen kvalitetssäkrad honung alls. Det är svårt att beskriva kvaliten på återtagshonungen för kunden. Kan man säga den är kvalitetssäkrad för att 500 kilo har blandats till en lika färg, har processats, värmts, pastöriserats och filtrerats och inte minst har åkt alla dessa mil fram och tillbaka till Mantorp? Ett icke klimatsmart sätt att nå kvalitet. Som också kostar dig. Burkar med sämre smak en uppvärmd pastöriserad filtrerad produkt och enzymer som försvinner, menar Mats Eric Nilsson. En fråga som måste ställas angående återtag är: Hur kan kunderna som handlar honung förstå detta spektakel, när de i hyllan plockar dessa processade återtagsburkar märkta med namn på biodlare från bygden på burken, på en hylla märkt från ekologisk gård och honung från trakten. där det på burken står är förpackad och kvalitetskontrollerad av Svensk honungsförädling AB i Mantorp. Är detta ett sjysst säljalternativ? För mig är det lurendrejeri. Vad är kvalitetskontrollerad menar HF? Jag har ställt frågan på mail till Christer Ankarlid i juni förra året, men inget svar har givits. Nya idéer från HF utöver återtag lanserades i marsnumret, samma sak här, det luktar verkligen kris i honungsindustrin? Man vill ha mer honung att processa. Man ger bort kupor och binder upp biodlarna för att sända sin fina honung till industrin. Processad industrihonung finns dock lite överallt inte bara på Mantorp. Det finns många stora biodlare som utöver sin egen honung köper in massor med honung från långa avstånd processar dessa och hanterar den vid försäljning som en närproducerad och lokal produkt. Vi ser annonserna. Man beskriver att honungen behandlats varsamt vad det nu är? Ordet varsamt finns inte i Livmedelsverkets vokabulär. Ja honungskunderna kan näppeligen veta vad de köper eller vad de skall välja, det är en snårskog. Och sen alla dessa konstgjorda smaker som sätts till honung för att sälja, för mig gäller naturen som smaksättning till en från naturen tagen produkt. Säkert är ämnena livsmedelsgodkända, men vad hjälper det när det finns naturliga smaksättare. Måste vi ta till industriframställda smaker, när det finns naturliga råvaror att blanda. Måste vi blanda industriframställt fruktsocker i honungen för att den skall vara flytande? Avslutningsvis ett upprop till alla biodlare, slunga kontinuerligt för smak och färg, sälj lokalt med egen etikett till era butiker, och/eller hemma. Vinsten för ditt arbete i ekonomi och tillfredställda kunder ökar. Honung är en produkt som kommuniserar gammal kultur, värderingar, hälsa- en produkt med värde. Du biodlare är en vinnare i dag. För att inte tala om biodlingen och den biologiska mångfalden. Biodlarna har nu en egen nyckel till framgång. Var rädd om din fina honung. Då kanske vi slipper den processade industrihonungen, den är inte kvalitetskontrollerad, klimatsmart eller certifierad på det sätt kunderna önskar. Den har alltid samma färg och samma smak och många nyttigheter är borta. Lycka till med din försäljning av härproducerad Äkta vara. birgittaastad@hotmail.com Vår honung har hög kvalitet Erik Österlund Begreppet kallslungad honung och industriprocessad honung har använts av Mats- Eric Nilsson i sin bok Äkta Vara. Mats-Erik diskuterar angelägna frågor i sin bok som i mycket handlar om livsmedelstillsatser. De nämnda begreppen ges ingen definition men man förstår att ordet kallslungad skall ge positiva vibrationer och industriprocessad negativa. Begreppen används också i argumentation för småskaligt producerad honung. Det finns otvivelaktigt fördelar med småskaligt producerade livsmedel. Men för förståelsens och trovärdighetens skull är det viktigt att de begrepp man använder är sådana som förstås i de sammanhang där de används. Är de inte allmänt använda är det viktigt att man definierar vad de betyder. Annars blir det inte en saklig diskussion man för utan mer likt propaganda. Bitidningen 1/2 2011 21

Vad är kallslungad honung? Foto: Bosse Malmgren. Kallslungad honung Begreppet kallslungad honung har använts längre söderut i Europa men inte i Sverige. Det är inte definierat, men man kan gissa att det betyder att honungen inte är värmd någonting, kanske inte ens till kuptemperatur(?), under utvinningen och tappningen. Man förstår att avsikten är att de nyttiga ämnena i honungen inte skall förstöras. Gör de det om honung värms? Ja och nej! Eller: Det beror på. Processad industrihonung Vad är processad industrihonung? Eller industriellt processad honung? Ingen definition ges. Begreppet verkar använt för att ge negativa vibbar. Begreppet används inte av livsmedelsverket 1 eller av Biodlarsverige. Det närmaste man kommer är väl bagerihonung. Detta är honung som värmts så mycket att HMF-halten är högre än gränsvärdet som avgör om honungen får kallas honung. Kanske man med processad industrihonung också menar filtrerad honung. Det är ett begrepp som avser honung som filtrerats så mycket att avsevärda mängder pollen avlägsnats. 2 Hydroximetylfurfural (HMF) 3 Hydroximetylfurfural (HMF), är en organisk förening som härrör från bl a uppvärmning av socker. Det är vattenlösligt. HMF-molekylen, med formeln C 6 H 6 O 3 HMF har identifierats i en mängd olika värmebehandlade livsmedel inklusive mjölk, juice, sprit, honung, etc. HMF finns praktiskt taget inte i färsk mat, men det skapas i sockerhaltiga livsmedel under värmebehandlingar som torkning eller tillagning. Det skapas också långsamt under lagring. Sura förhållanden gynnar bildandet av HMF. Det kan användas som indikator för alltför mycket värmebehandling. Codex Alimentarius-standarden kräver att honung måste ha mindre än 40 mg/kg HMF; tropisk honung mindre än 80 mg/kg. Färsk honung har oftast endast små mängder av HMF, mindre än 15 mg/kg, beroende på ph-värde, temperatur och ålder. Större mängder av HMF finns naturligt i kaffe och torkad frukt. Flera typer av rostat kaffe innehåller 300-2900 mg/kg HMF. Torkade plommon kan innehålla upp till 2200 mg/kg HMF. Man har uppskattat att i västerländsk kost, i storleksordningen 5-10 mg av HMF förtärs per dag. Hos människa har man inte funnit något samband mellan intag av HMF och sjukdom. Däremot påverkas bin negativt av HMF. Stora mängder i vinterfodret orsakar problem med att överleva vintern. Man kan se att i honung som hålls vid en temperatur av 30 C ökar HMF-halten under 6 månader många gånger mer än om samma honung hastigt värms till 70 C i 5 minuter och sedan kyls snabbt. 4 Om honung lagras i rumstemperatur (21 C) i 6 månader ökar HMF-halten endast med något mg. 5 Man förstår därför att om man ska långtidsförvara honung skall man förvara den svalt. Det är viktigare än kortvarig uppvärmning till höga temperaturer. Detta gäller i än högre grad för att bevara diastas-aktiviteten. Det finns biodlare i Sverige som med [alltför] enkla medel värmer upp honung till 70 grader för att få den att hålla sig flytande tillräckligt länge för att kunna säljas som flytande honung. Man kan nog påstå att sådan honung ofta får vara uppvärmd längre än önskvärt. Honungen klarar sig inte tillräckligt länge att vara flytande för att kunna säljas via grossist med endast uppvärmning. Det dröjer relativt länge innan den säljs och kunsumeras. Åtminstone en lättare filtrering krävs också. Andra som ogillat denna slags uppvärmning har låtit undersöka sådan honung, med resultat att den klarade gränsvärden för att få kallas honung. Detta nämns, inte för att det är en bra behandling av honung, utan för att visa att honungen kanske tål mer än vi tror. Enzymer 6 Honung kan innehålla ett antal olika enzymer. Vissa av dessa tillförs av bin, och andra finns i nektar. Som med de flesta aspekterna av honung, kan olika nektar och honung ha mycket varierande enzymaktivitet. Enzymer är proteiner med en komplex struktur som katalyserar en specifik kemisk reaktion. De är känsliga för värme, synligt och UV-ljus och andra former av energi som den i mikrovågsugnen. Av alla enzymer som finns i honung har diastas och invertas fått mest uppmärksamhet. De tillförs av bin, men halten i färsk honung varierar. Faktorer som påverkar deras mängden tros vara nektarns sammansättning och koncentration, binas ålder, och intensiteten i nektarflödet. Ett intensivt nektardrag med hög sockerkoncentration ger oftast låga värden för diastas- och invertasaktiviteten. För att kunna tappas på burk kan det räcka med uppvärmning till 36 C, för smältning för att ympas 40-42 C. Enzymaktiviteten sjunker så gott som inte alls, även efter ett dygn. Om temperaturen på själva honungen når 60 grader sjunker enzymaktiviteten betydligt om denna upprätthålls mer än ett par timmar. Om honung smälts i mikrovågsugn försvinner enzymaktiviteten totalt så gott som omedelbart. 7 22 Bitidningen 1/2 2011

En finsil med 50 maskor per tum. Foto: Erik Österlund. Diastas Förenklat ansvarar detta enzym för omvandlingen av stärkelse till dextrin och socker. Det används som indikator för hur mycket honungen har värmts, ungefär som HMF. Dess katalysförmåga nämns vanligen i samband med HMF diastasaktivitet. Denna mäts med en empirisk skala Gothe-skalan. Enligt Codex-standarden skall värdet för diastas vara minst 8. Viss honung kan naturligt ha mycket låg diastas-aktivitet, dock inte lägre än 3 för att få kallas honung (internationellt). Det är ungefär samma förhållanden av försämring som gäller för diastas som för HMF. Det betyder att några minuters hastig uppvärmning till exempelvis 70 C och snabb avkylning är mycket skonsammare än att hålla honung vid 30 i 6 månader. Dock är det ännu viktigare för bevarandet av diastasaktiviteten att honung som hastigt uppvärmts till ex 70 C sedan långtidsförvaras (om detta är aktuellt) i lägre temperatur än 20 C. 8 Pollen i honung Pollenstorleken varierar mycket. 9 De flesta ligger i storlekesordningen 25-30 micron (mikrometer, µm, my, miljondels meter). Som störst är de drygt 100 micron. 50 microns maskstorlek på filter är vanligt i filteranläggningar i USA. 10 Det används alltså i samband med filtrering av honung som ska hålla sig flytande länge. Sådan honung får alltså enligt även EU:s regler kallas honung, eftersom inte en större mängd pollen avlägsnats. Man kan dock anta att en inte oansenlig mängd avlägsnats. I England är 100 microns maskstorlek vanligare. Ofta verkar också 200 micron användas där. 11 Honungsförädlingen använder som finast 120 micron. Finsilarnas maskstorlek som används i Sverige varierar en del. Jag har uppgifter om 40-50 maskor per tum beroende på fabrikat. Min egen erfarenhet är att det krävs 50 maskor per tum för att få bort alla små prickar av vaxpartiklar som kan finnas i grovsilad honung. 50 maskor per tum motsvarar 500 micron inklusive trådtjockleken, med ca 300-350 microns öppning. Aromatiska ämnen Det finns inte så mycket skrivet om honungens innehåll av aromatiska ämnen och hur man ska bevara så mycket som möjligt av dessa. Man vet dock att den innehåller en hel del sådana som är mer eller mindre lättflyktiga. De förflyktigas från honung beroende på tid och temperatur och hur mycket luft som blandas in i honungen under utvinningen. Att en del lättflyktiga ämnen försvinner ur honungen kan man nog säga påverkar smaken mer än nyttigheten. Trots detta kan man producera mycket välsmakande honung i storskalig biodling. Man skall självklart undvika onödig uppvärmning, och onödig rörning. Att tänka på är också att ha locket stängt på slungan om man använder sådan. Pressad och självrunnen honung behåller mera smakämnen. Allra mest smakämnen innehåller naturligtvis kakhonung. Honung kan vara varsamt eller ovarsamt behandlad både i små som stora honungsutvinnings- och tappanläggningar. Ha locket stängt på slungan när du slungar. Foto: Erik Österlund. Noter 1 http://www.slv.se/sv/grupp2/livsmedelsforetag/primarproduktion/biodling-ochhonung/ 2 http://www.slv.se/upload/dokument/lagstiftning/2000-2005/2003_10.pdf 3 http://en.wikipedia.org/wiki/hydroxymethylfurfural 4 http://www.airborne.co.nz/hmf.shtml 5 http://docsdrive.com/pdfs/medwelljournals/jftech/2005/152-157.pdf 6 http://www.airborne.co.nz/enzymes. shtml 7 Tidskrift for Biavl, Temahaefte: Honning, Foråret 1996. 8 http://docsdrive.com/pdfs/medwelljournals/jftech/2005/152-157.pdf 9 http://www.hindawi.com/journals/ jb/2010/612017.html figur 3. 10 https://www.dadant.com/catalog/product_info.php?products_id=408 11 http://www.beekeepingforum.co.uk/ archive/index.php/t-7024.html erik.osterlund.sbr@biodlarna.org Kakhonung innehåller maximalt med aromatiska ämnen. Foto: Erik Österlund. Bitidningen 1/2 2011 23

HF producerar kvalitetshonung Kristina Bäckström Den ena honungen är inte bättre än den andra. Den är bara annorlunda. Den lille biodlarens honung är som en Single Malt. Vi på HF gör en Excellent Blend. :s vd, Christer Ankarlid, använder whiskey-termer för HF att förklara skillnaden i smak mellan olika typer av honung. I Mats-Eric Nilssons bok Äkta vara sägs HF ge svensk honung dåligt rykte genom att sälja Flytande för matlagning och att kunderna ska undvika processad industrihonung. Christer Ankarlid tar kritiken på allvar även om han tycker att den är aningen onyanserad. Foto: Veine Edman Det är inte svart eller vitt. Visst är vår honung tillverkad i en fabrik, det kommer man inte ifrån. Vi gör en blandning som ska smaka likadant varje gång medan den lokale biodlarens honung har kvar karaktären hos de blommor bina besökt. Men det betyder inte att varje burk från en lokal biodlare håller högre kvalitet än vår, säger Christer. I Äkta vara används begreppet kallslungad för honung som håller hög kvalitet. Det tycker han pekar lite fel eftersom honungens kvalitet både styrs av temperaturen och hur länge en honung värms. I HF:s fabrik värms och kyls honungen snabbt för att döda jästsvampar och stickprover tas med jämna mellanrum för att kontrollera om enzymerna i honungen skadats. Hos en mindre biodlare kan honung slungas kallt men sedan stå i en sump och värmas betydligt längre tid och därför skadas mer. Foto: Veine Edman 24 Bitidningen 1/2 2011

Det vore bättre om vi kunde prata om färskslungad honung. Där finns den allra bästa kvaliteten, när ramen tas från bisamhället, slungas och säljs direkt. Christer efterlyser en bredare kvalitetsdiskussion kring honungshantering som också tar med hur konsumenter och handlare styr utbudet av honung. Ett exempel är HF:s Flytande för matlagning, en produkt som innehåller 90 procent svensk honung blandad med 10 procent fruktos. Den togs fram för att marknaden för flytande honung växte kraftigt och den var HF:s sätt att se till att svenska biodlare fick del av den ökningen. Utan den hade butikerna i stället bara tagit in importerad flytande honung. När produkten kom ut kallades den för Svensk flytande matlagningshonung, något som Christer anser var helt uppåt väggarna. Kritiken som följde var rättmätig. Man ska vara tydlig mot konsumenterna och att kalla den honung var fel. Nu är namnet tydligt och korrekt, säger Christer. Så här hanteras honungen hos HF steg för steg Honungen kommer till HF, grovsilad och kristalliserad. Honungen ställs i ett upptiningsrum med 55 graders värme, detta tar max 24 timmar. Sedan håller honungen 38-40 grader för att vara pumpbar. Honungen filtreras genom ett filter med grovleken 500 my. Honungen värms i två steg för att ta död på eventuella jästsvampar. Först till 58-60 grader, sedan filtreras den igen (200 my). Andra värmningen går upp till max 72 grader. Denna process tar 1,5-2 minuter, för att förhindra att enzymer förstörs i honungen. Honungen filtreras därefter en tredje gång i ett filter på 125 my för att sedan snabbt kylas till 25 grader. De flesta pollenkorn är mindre än 100 my så de försvinner inte i filtreringen. Honungen kyls till 8-12 grader och ympas därefter med finkristalliserad honung. Honungen tappas därefter på burkar. Verksamhetsåret 2010 säljer HF cirka 700 ton konsumentprodukter. 110 ton är hård, svensk honung, importerad fast honung ca 265 ton, medan flytande produkter, både svenskt och utländskt, uppgår till 320 ton, 113 ton av dem utgörs av Flytande för matlagning. Christer Ankarlid ser en framtid där livsmedelshandeln får allt mer att säga till om när det gäller honungen vi levererar. Redan nu skärper butikerna kraven på kvalitetssäkring av produkterna. Därför är det viktigt att vi får till en dialog om hur vi ska kunna lyfta kvaliteten i alla led i honungshanteringen. kristina.backstrom@gmail.com Anläggningen i Mantorp visas för en grupp studiebesökare. HF tar ganksa ofta emot besök. Foto: Erik Österlund. Bitidningen 1/2 2011 25

Europeisk yngelröta i Norge Erik Österlund I den norska bitidningen Birøkternen nr 10 2010 ägnas 12 sidor åt ett utbrott av europeisk yngelröta (öppen yngelröta) i Aust- Agder fylke i södra Norge. Man tar utbrottet mycket allvarligt och har reagerat starkt genom att göra noggranna undersökningar av utbredningen. Man har utfärdat förordningar om avlivning av hela bigårdar i vilka smittan är upptäckt, också då det bara hittats bakterier i ett enda samhälle av 300, och trots att detta inte uppvisat kliniska symptom, dvs är sjukt. Det är mycket kraftigare åtgärder än i andra länder i Europa där europeisk yngelröta är ett problem, Schweiz, Storbritannien och Holland. Det mesta i artiklarna handlar om hur farlig smittan är och hur viktigt det är att man utrotar den, avlivar smittade bigårdar och desinficerar material, helst eldar upp det gamla och skaffar nytt. Det står inte så mycket om hur många samhällen som dött eller nästan dött pga smittan. I ett avsnitt på sid 286 kan man i alla fall läsa sig till att 17 samhällen av en biodlares 117 dött, varefter de övriga 100 avlivades. I Schweiz avlivar man sjuka och svaga samhällen. En orsak varför man är hårdare i Norge är att erfarenheten från Schweiz är att året efter åtgärder bryter sjukdomen ut hos de samhällen som har smittan men ännu inte fått symptom. En annan orsak är att smittan sprids mycket lätt mellan bisamhällen bl a pga felflygande bin. Den sprids också lätt med smittat material och smittad honung. I Storbritannien har man bättre framgång med att skaka över bina på mellanväggar och samtidigt behandla med antibiotika. En något annorlunda symptom i Norge syns vara att utbrottet framför allt verkar framträda på sensommaren. Försommaren anges som den vanliga tiden för utbrott för europeisk yngelröta. Man kallar europeisk yngelröta för öppen yngelröta då angripna yngelceller vanligtvis inte är täckta, vilket är det vanliga för amerikansk yngelröta. Europeisk yngelröta är inte sporbildande som den amerikanska och den bildar inte trådar då man provar med en sticka i cellen, i alla fall inte lika långa trådar. Lukten är inte heller lika stark. Man har också sett en ökning av EFB i USA, som europeisk yngelröta kallas där (European Foul Brood). Bakterien som orsakar sjukdomen kallas Melissococcus plutonius. Europeisk yngelröta är inte en anmälningspliktig bisjukdom i Sverige. Den har ansetts ganska harmlös. Utbrott har satts i samband med stressituationer som t ex vid mycket flyttning av bin och då ett Aust-Agder fylke starkt drag uppkommer snabbt, speciellt på försommaren. Då samlar många bin nektar och färre tar hand om det snabbt ökande yngelklotet. Det kan bli näringsbrist för larverna. Åtgärden har ibland varit att ta bort yngel genom att ta bort yngelramarna eller ta bort drottningen, ibland i kombination med att byta drottning. Bin med bra hygienisk förmåga anses vara en fördel även om helt resistenta bin inte lär finnas mot EFB. Utbrottet i Norge anses mycket svårare än vad europeisk yngelröta tidigare har åstadkommit. Är förhållandena annorlunda idag än tidigare? Har det samband med förekomsten av varroa? Är bakteriestammen aggressivare? Finns det fler sjukdomsalstrare inblandade? Är bina mer avlade med en mindre genetisk bredd som följd? Kan sjukdomen sprida sig till övriga delar av Norge och till Sverige? Vi kommer säkert att få veta mer längre fram. Mer information om europeisk yngelröta finns i boken Sjukdomar, parasiter och skadegörare i bisamhället av Ingemar Fries och Preben Kristiansen. Den kan beställas från SBR:s expedition. På följande hemsida finns också mycket att läsa, men på engelska: http://www.extension.org/pages/european_foulbrood:_a_ Bacterial_Disease_Affecting_Honey_Bee_ Brood erik.osterlund.sbr@biodlarna.org T v överdelen på sidan om Europeisk yngelröta i Boken om Biodling. Ovan Ingemar Fries och Preben Kristiansens bok om bisjukdomar. 26 Bitidningen 1/2 2011

anders Lignell Kvalitet Kvalitetskommittén har haft en hel del att fundera och arbeta med inom dess olika arbetsområden. På senaste riksförbundsmötet i april beslöts om ett nytt honungsbedömningsreglemente som har framarbetats av kommittén. Det är honungen som bedöms, inte förpackningen. Glasburk eller helt transparent plastburk används, lämplig förpackningsstorlek är 350, 500 eller 700 gram. Det finns ett antal justeringar som skall göras både i reglementet och i tillhörande bedömningskort och protokoll efter synpunkter som har inkommit till kommittéledamöterna från olika biodlare under den period av honungsbedömning som nu har varit. Revideringar med förtydliganden kommer att ske under våren 2011 och kommittén är tacksam för ytterligare synpunkter och kommentarer. Poängberäkningen är också ny för året. För att få en fullpoängare är det 25 poäng som gäller. För att få ett godkänt prov är det 16 poäng eller högre, med en vattenhalt mindre än 20%, för ljunghonung mindre än 23%. Nytt är att genomförd Bihusesyn för det år som honungsbedömningen gäller skall ha gjorts. Vid poängavdrag ska skälen till detta noteras. Råd till biodlaren om hur förbättringar kan ske är en mycket viktig del av bedömningskommitténs uppgift. Honungsbedömningskommittén ska bestå av minst 3 kunniga honungsbedömare. Varje lokalförening beslutar hur många gånger det ska vara bedömning för att tillgodose medlemmarnas behov. Det innebär att honungsbedömningskommitéerna kommer att bedöma ett större antal prover vid flera tillfällen. Branschriktlinjerna är ett annat område som har behandlats under en rätt lång tid. Nu börjar det att skönjas ett slut på detta arbete och det kommer vi inom kommittén att rapportera om senare. Bitidningen 1/2 2011 SBR:s Miljö- och konsumentkommitté, fr v Ingmar Wahlström, Elisabeth Wilhelmsson och Anders Lignell. Viktiga områden för kommittén är Honungsbedömningen, Bihusesynen samt kemikalier och läkemedel i relation till honungen. 19-20 mars 2011 genomför man en kurs för kvalitetsansvariga i distrikten. Kommittén har tagit fram en pärm med mycket information till de kvalitetsansvariga i distrikten. En roligare sak att rapportera om är att det just nu har beviljats medel till oss inom kommittén för att kunna organisera en träff med de kvalitetsansvariga som finns inom varje distrikt. Dessa kommer att få en inbjudan i början av nästa år. Vi inom kvalitetskommittén kommer Honungen skall principiellt lagras svalt, mörkt och luktneutralt. Svalt: Man når den finkrämiga optimala konsistensen bäst om man rör honungen vid 15-18 C. Efter tappningen skall burkarna lagras vid samma temperatur. Viktig är i första hand en konstant temperatur. Temperaturvariationer eller temperaturer över 18 C framkallar konsistensändringar och även separering med ett flyatnde lager överst. Detta beror också på hur lång tid honungen lagras..vid sidan av konsistensen förändras också innehållet, speciellt om man lagrar vid över 15 C. Detta visar aktuella undersökningar i LAVES-Institut für Bienenkunde Celle (Tyskland) mycket tydligt. I synnerhet minskningen av enzymaktivitet och ökningen av HMF-halten. Även de är temperatur- och tidsberoende. Torrt: (mindre än 55 % relativ luftfuktighet): I fuktiga rum kan honungen ta upp vatten om burkarna inte är 100 % täta. Mörkt: Ljus förstör enzymet glukosoxidas. nog inte under det kommande verksamhetsåret att vara sysslolösa med frågor som berör vårt verksamhetsområde. Det kommer att bli ett spännande år med många utmaningar att se fram emot. anders.lignell.sbr@biodlarna.org Honungens lagring Luktneutralt: Om burkarna inte är 100 % täta tar honungen upp lukt från omgivningen. Dr. Werner von der Ohe, LAVES-Institut für Bienenkunde Celle Deutsches Bienenjournal 11/2010, översatt och sammanställt av Rainer Born 27

Nosema ceranae och förluster av honungsbin (Apis mellifera) Robert J. Paxton, Queen s University Belfast, UK Sammanfattning Nosema ceranae är en ny, potentiellt mycket skadlig sjukdomsalstrare hos det europeiska honungsbiet (Apis mellifera), som under de senaste 10 åren har spritt sig över hela världen. Dess exakta ursprung och tidpunkten för spridningen är för närvarande oklar, men ett asiatiskt ursprung och eventuell härstamning från det asiatiska biet förefaller rimlig. Även om N. ceranae har avvisats som orsak till CCD i USA, så tyder observationer av infekterade spanska bisamhällen på att infektionen kan leda till förluster av samhällen. Ytterligare experiment behöver utföras för att undersöka parasitens inverkan på individ- och samhällsnivå, och för att slutligen kunna avgöra om infektionen kan orsaka CCD. För brittiska och irländska biodlare kan den globala klimatförändringen innebära att infektioner med N. ceranae kommer att bli en större utmaning än vad som hittills ansetts vara fallet. Nosema apis, en välkänd parasit Mikrosporidier är små, encelliga organismer som numera anses vara en högt specialiserad grupp av svampar. De är obligata intracellulära parasiter, det vill säga att man hittar dem alltid inuti djurceller, oftast insekter. Även om vissa arter mikrosporidier angriper olika värddjur finns det andra som är helt värdspecifika, d.v.s. angriper en enda art. Många mikrosporidier försvagar sin värd, och kan orsaka massiva förluster av nyttodjur som exempelvis silkesfjärilen. Nosemasjuka (nosemos), orsakas av en mikrosporidie, Nosema apis, och anses vara en av de vanligaste och mest ekonomiskt betydelsefulla sjukdomarna hos det europeiska honungsbiet. Betydande kunskap om dess biologi, var i biet infektionen är lokaliserad (tarmceller hos vuxna bin) och vilken inverkan sjukdomen har på enskilda bin och samhällen, har samlats under åren (se Fries, 1993). Trots detta går sjukdomen ofta obemärkt förbi eftersom N. apis, liksom alla mikrosporidier är mikroskopiskt små och osynliga för blotta ögat. Dessutom leder sällan sjukdomen till att samhället dör. Infektionen har en naturlig bred spridning (Afrika, Europa, Främre Orienten) och infekterar A. mellifera över hela världen där biodling bedrivs. Genetiska data (baserat på DNAsekvenser) tyder på att denna mikrosporidie var den enda orsaken till nosemasjuka hos det europeiska honungsbiet ända fram till 1990-talet (se Klee et al., 2007). 1994 en ny Nosema-art upptäcks i honungsbin År 1994 besökte min kollega Ingemar Fries från Lantbruksuniversitet i Uppsala, Sverige, Peking för att arbeta med asiatiska honungsbin (Apis cerana) och varroatolerans. Under tiden han arbetade vid Kinas nationella biforskningsinstitut i utkanten av Peking, upptäckte han, och beskrev senare, en ny mikrosporidie, Nosema ceranae, som infekterar vuxna A. cerana bin (Fries et al., 1996). Skillnaderna mellan de två mikrosporidierna, N. apis och N. ceranae, är små. Vid extremt hög förstoring (under elektronmikroskop) kan man se strukturella skillnader t.ex. i sporväggen (se figur 1), och de skiljer sig också åt på genetisk nivå (skillnader i DNA-sekvens). Detta gör det lätt att särskilja dem med vanliga laboratorietekniker, även om de små storleksskillnaderna kan vara mycket svåra för t.ex. en biodlare att se, även med ett mikroskop och 1000 gångers förstoring. Även om Ingemar Fries lyckades med att experimentellt infektera våra europeiska honungsbin med N. ceranae medan han var i Kina, hände inte så mycket mer tills N. ceranae senare upptäcktes i A. mellifera-bin i Taiwan under våren 2005. Detta var fortfarande inom det naturliga utbredningsområdet för N. ceranae, så möjligheten fanns att den taiwanesiska observationen orsakats av en tillfällighet. Några A. ceranae-smittade asiatiska arbetsbin kunde ha hamnat hos en biodlare med europeiska honungsbin, men tyvärr var detta bara toppen på isberget. Sommaren 2005 upptäcktes för första gången N. ceranae i europeiska bin utanför parasitens naturliga utbredningsområde. Fynd som gjordes av Mariano Higes från laboratoriet, Centro Apícola Regional, Guadalajara, i centrala Spanien, på europeiska honungsbin i hans närhet, antydde att N. ceranae hade bytt värd från A. cerana till A. mellifera och spreds bland samhällen av A. mellifera. Troligtvis har spridningen orsakats av ökad internationell handel. Vi vet nu också att spridningen är global, (detta har troligen skett inom de senaste 15 åren, se Klee et al. 2007), och numera upptäcks N. ceranae i hela Europa (även Storbritannien och Irland), Nord- och Sydamerika, norra Afrika och Australien Nosema ceranae ursprung N. ceranae isolerades först från A. cerana nära Peking i Kina och det antas att dess naturliga värd är det asiatiska honungsbiet och att dess naturliga utbredning är Asien. Det är sant att det finns få belägg för dess förekomst utanför Asien före 1994 (Klee et al, 2007, Paxton et al, 2007), men det finns en rapport från Uruguay om förekomst av N. ceranae i europeiska honungsbin före 1990. Huruvida A. cerana var dess enda eller huvudsakliga värd, eller kanske källan till infektion hos A. mellifera är inte helt klarlagt. Provtagning av andra asiatiska arter av honungsbin eller andra potentiella asiatiska värddjur (bin eller andra insekter) har inte gjorts, men det ryktas att N. ceranae kan förekomma i andra Apis-arter i Asien. Det har nyligen, mycket överraskande, rapporterats finnas i Argentinska humlor, vilket tyder på att N. ceranae kan angripa ett bredare spektrum av värdorganismer. Kanske är N. ceranae inte lika artspecifik som N. apis. Den snabba spridningen av Nosema ceranae När N. ceranae ursprungligen upptäcktes i Europa antog man att parasiten nyligen anlänt till vår kontinent. Senare har undersökningar av historiskt material visat att den funnits i europeisk biodling så långt tillbaka som 1998 (se Klee et al., 2007), och från mitten av 1990-talet i USA och möjligen Latinamerika. Men äldre uppgifter om Nosema isolerad från A. mellifera är alla, (utom ett enda isolat från Uruguay), N apis. Vi kan alltså anta att A. mellifera inte var den ursprungliga värden för N. ceranae, och att N. ceranae, eller en särskilt aggressiv stam av N. ceranae, växlat värd och blivit en för europeiska bin smittsam sjukdom på frammarsch. Nosema ceranae och förluster av bisamhällen Sedan upptäckten av denna nya sjukdomsalstrare hos det europeiska honungsbiet har N. ceranae i allmänhet satts i samband med mycket sjuka och döende samhällen. 28 Bitidningen 1/2 2011

Bitidningen 1/2 2011 Till exempel har de stora förlusterna i Spanien vintern 2004-2005 tillskrivits denna parasit. Dessutom har mina egna studier av Nosema i europeiska honungsbin i Vietnam i samarbete med landets biforsknings- och utvecklingscenter i Hanoi, våren 2005 (Dr Dinh Quyet Tam, personlig kommunikation) föranletts av svår nosemasjuka i många bisamhällen. Naturligtvis kan den digra rapporteringen av samband mellan N. ceranae och sjuka bin helt enkelt förklaras med att förekomst av en ny sjukdomsalstrare i döende samhällen förståeligt nog rapporteras, även om det inte betyder att just den är orsaken till att bisamhället kollapsat. Vid ett försök att kartlägga CCD-drabbade bisamhällen USA (med en genetisk s.k. metagenomisk studie utförd av kollegor vid Penn State University (Cox-Foster et al, 2007) fann man att N. ceranae var en av de sjukdomsalstrare som potentiellt kunde orsaka kollaps. Efter ytterligare statistisk analys av materialet kunde man dock utesluta N. ceranae som ensam ansvarig för CCD. Låt oss se på resultaten mer i detalj. Av 30 CCDdrabbade samhällen, var alla positiva för N. ceranae, men även 10 av 21 (47 %) icke- CCD-drabbade samhällen testades positiva för N. ceranae (se tabell 2 i Cox-Foster et al., 2007). Statistiskt sett är alltså inte förekomsten av N. ceranae i ett samhälle ett tillförlitligt mått för att förutsäga kollaps. Men, (som författarna själva är noga med att påpeka), är undersökningen inte heller underlag nog för att fastställa orsaken till CCD. För det första är det en studie av korrelationer, (i motsats till en studie av orsakssamband där experiment i allmänhet behövs), för det andra är det bara en ögonblicksbild. Infektioner (d.v.s. mängden infekterade larver/vuxna bin) utvecklas över tid och orsakar vanligtvis inte bisamhällets omedelbara kollaps. Infektion av N. ceranae har rapporterats fortgå i 18 månader innan bisamhället dukar under (se t.ex. Higes et al., 2009), vilket innebär att den dynamiska karaktären i denna och andra infektionssjukdomar inte kan fångas av en ögonblicksbild vid en viss tidpunkt. Studien av Cox-Foster et al. (2007) lämnar därför fortfarande möjligheten öppen för att N. ceranae, ensamt eller i kombination med andra faktorer, skulle kunna orsaka eller väsentligt bidra till CCD. Det finns bevis från Europa som är mer övertygande. Forskning från Mariano Higes med kollegor i Spanien tyder på att N. ceranae orsakar kollaps av infekterade samhällen inom 18 månader från att ett samhälle blivit smittat. (se Higes at al, 2009). Men om N. ceranae vore så elakartad är det förvånande att större förluster inte har rapporterats från hela Europa, med tanke på att N. ceranae har funnits på kontinenten sedan åtminstone 1998. Hur förklarar man då detta? Det finns ett par möjligheter. Spanska raser av A. mellifera kan vara mer mottagliga för N. ceranae än andra raser, eller så kan den variant av N. ceranae som finns i Spanien vara mer aggressiv än den som finns på andra håll. Båda dessa tolkningar är förslag som bör undersökas. Dessutom kan det spanska klimatet gynna N. ceranae. Att experimentellt infektera samhällen är nödvändigt för att visa ett orsakssamband mellan N. ceranae och bisamhällens död. Sådana experiment saknas för närvarande, men jag planerar att rätta till denna brist. Infektionsexperiment på individuella bin har ändå visat att N. ceranae kan vara en mycket virulent patogen, kanske mer aggressiv än N. apis (se Paxton et al, 2007). Oroande nog har spansk forskning visat att N. ceranae kan tillväxa snabbare i vissa temperaturer. Dessutom verkar det som om infektioner av N. ceranae kan stressa bin till mer riskfyllda födosök som i sin tur leder till högre dödlighet hos enskilda bin. Sådana negativa effekter på enskilda arbetsbin kan förvärras vid brist på föda (pollen och nektar), vilket ger en möjlig modell för CCD genom att koppla en smittsam infektionssjukdom till förluster av nektar och pollenkällor. Hur skillnader i laboratoriet kan översättas till verkliga livet behöver ytterligare undersökas för att kunna utvärdera om N. ceranae kan orsaka bisamhällens död och CCD. Nosema ceranae och framtiden för biodlingen N. ceranae är helt klart en ny parasit på europeiska bin; en parasit på frammarsch som har potential att orsaka stora skador både på individuella bin och hela bisamhällen. Huruvida N. ceranae kan orsaka CCD, ensam eller i kombination med andra samverkande faktorer som andra sjukdomar, förlust av lämpliga livsmiljöer och bristande födoresurser är fortfarande en öppen fråga. Det är en fråga som kommer att behandlas av mig och mina kollegor i det nyligen inledda EU-forskningsprojektet, BeeDoc (http:// www.bee-doc.eu/index.html). Den förutspådda globala klimatförändringen och ett varmare Europa kan i sin tur kan leda till att N. ceranae får en allt större betydelse för biodlingen, speciellt i nuvarande tempererade zoner. Vi vet att fumagillin har effekt på N. ceranae, men användning av denna fungicid kan leda till rester i honungen och Elektronmikroskopisk bild av Nosema-sporer, (A) Nosema ceranae, (B) Nosema apis. Strukturerna som kan skönjas är: D, cellkärnor; PF, polarfilament. Skalstrecket motsvarar 0, 5 µm. (Foto: Ingemar Fries) är förbjuden att användas inom biodling i nästan hela Europa. Det finns uppenbarligen ett behov av att bättre förstå denna parasit och dess konsekvenser, vilka värdar den angriper samt att finna säkra och effektiva kontrollmetoder. Översättning av Eva Forsgren, institutionen för ekologi, SLU, Uppsala. Tack Jag vill tacka IBRA och Ingmar Fries för användningen av hans bilder, BKQ s redaktör John Phipps för värdefulla kommentarer på manuskriptet, Europeiska unionen (projekten BeeShop: FOOD-CT-2.006 till 022.568, och Bee Doc: FP7-bioekonomi-2.009-3 244956 CP-FP), CONACYT-EU samarbetsprojektet FONCICYT (MUTUAL: 94.293), COST-nätverket COLOSS (FA0803) och institutet för biodling (Robert S. Pickard) för finansiellt stöd av mitt arbete rörande binas sjukdomsgenetik. Vetenskapliga referenser Cox-Foster, D L et al. (2007) A metagenomic survey of microbes in honey bee colony collapse disorder. Science 318: 283-287. Den första stora undersökningen av CCD i USA. Knyter Israeli Acute Paralysis Virus (IAPV) till CCD. Fries, I (1993) Nosema apis - a parasite in the honey bee colony. Bee World 74: 5-19. Bra översikt av Nosema apis biologi och dess effekter på biodlingen. Higes, M et al. (2009) Honeybee colony collapse due to Nosema ceranae in professional apiaries. Environmental Microbiology Reports 1: 110-113. Visar CCD-liknande symptom i samband med N. ceranae i spanska bisamhällen. Klee, J et al. (2007) Widespread dispersal of the microsporidian Nosema ceranae, an emergent pathogen of the western honey bee, Apis mellifera. Journal of Invertebrate Pathology 96: 1-10. Visar hur utbredd förekomsten av N. ceranae är i nutid. Paxton, R J et al. (2007) Nosema ceranae has infected Apis mellifera in Europe since at least 1998 and may be more virulent than Nosema apis. Apidologie 38: 558-565. En direkt jämförelse av N. apis och N. ceranae i laboratoriet. r.paxton@qub.ac.uk 29

Brev till redaktionen Småbiodlare måste såga både producentpaket och återtag Svensk Honungsförädling har ett bra erbjudande till oss mindre biodlare: man får 5 kupor (minst 5) av förmedlingen om man under 3 år levererar 100 kg honung per kupa mot en betalning av 20 kr/kg. Det är mellanskillanden på ca 10 kr som betalar kupan, vilket alltså gör 1000 kr/kupa. Det är ju förmånligt för en Nackakupa. Men hur förmånligt är det egentligen? Och är det hållbart för oss små honungsleverantörer? Det innebär att man måste leverera ca 34 kg per säsong och kupa. Dessutom träder kravet på honungsleverans i kraft redan första sommaren efter vårleverans av bikupor. Jag som hade två samhällen och förlorade det ena i vintras insåg snabbt att jag inte kunde ta erbjudandet. Ett nystartat samhälle kunde inte säkert beräknas ge mer än drygt 20 kg vid god bisommar. Särskilt inte om man tittar på statistiken, där skörden per invintrat samhälle för Sverige låg på 30 kg. Om jag nu skaffade 5 samhällen till och alltså till hösten invintrade 6 så kunde jag jag vid otur räkna med en förlust av 16-31 procent. Det innebär att jag nästa odlingssäsong skulle starta med med bara 4-5 samhällen. Redan andra året skulle kontraktsbrottet vara uppenbart vid en skörd år 1 på 130 kg (30+ 5x20) och år 2 på 120-150 (4 eller 5x30) kg när jag rätteligen enligt kontraktet skulle leverera ca 170 kg per år. En snabb kalkyl visar alltså jag (och alla biodlare med färre samhällen) måste akta mig för att skriva kontrakt. Följden av kontraktsbrott blir nämligen den att biodlaren vid treårsperiodens slut får betala det som återstår av bokförda värdet av kuporna (= det som inte täckts av levererad honung). Dessutom är man enligt kontraktet skyldig att skicka tillbaka kuporna till förmedlingen, vilket kan bli en dyr historia. Är man 65+ måste man ju också tänka på vad som händer vid dödsfall. Svaret blir alltså att det är för liten marginal mot att det kan gå snett och bli mycket oförmånligt särskilt för oss med få kupor. Egentligen är det dumt av förmedlingen eftersom det är just vi med få kupor nu som skulle kunna utöka ordentligt. Men då håller inte de erbjudna villkoren. Samma sak med Återtagstjänsten. Informationen anger bara fördelen med den. Däremot anges inte att det fordras ett minimum av 500 kg. Det innebär att man måste ha minst 17 normalproducerande kupor. Därmed begränsar man skaran ganska väsentligt eftersom verksamhetsstatistiken anger normalantalet samhällen till 9 per medlem. Och just återtagstjänsten innebär en arbetslättnad som skulle få många att bli kvar i biodling och utöka. Tänk om, honuingsförmedlingen! Mvh Bo Widegren, Tomelilla bf Kommentar till Bo WIdegren Producentpaketet och Återtaget passar uppenbarligen många biodlare eftersom en hel del använder sig av dem. Det är tråkigt att de inte passar dig. De biodlare som inte tycker att det passar skall naturligtvis inte använda sig av dessa erbjudanden. HF lyssnar på dig och andra som kommer med synpunkter och förslag och förbättrar sig hela tiden. Med önskan om en god säsong Christer Ankarlid, VD för HF Taket på bikuporna Jag har funderat på takkonstruktionen på mina kupor överst takpapp, sedan en asfaboardskiva med en träsarg runt om. Skulle vilja säga en värdelös konstruktion. Håller max 3 år sedan blir det en svacka i taket med följd att det ligger en vattenpöl eller en isklump i mitten på taket. Att renovera/ göra om dessa tak till samma modell skall man nog akta sig för. Visst tror jag det går att hitta/ köpa plåtklädda tak. Själv har jag fått den iden att jag skall försöka prova att göra nya tak av blå frigolit, det som finns på marknaden är 1,20x 0,60, 50 mm tjock, kostar ca 95 kr per skiva och bör räcka till två lågnormaltak. Någon typ av sarg är nog nödvändig om man inte vill springa och jaga kuptak så fort det blåser.blå frigolit går både att limma mot trä och även att dra i några skruvar i. Vinster: 50 mm tjockt innerbär mycket bra isoleringsförmåga, lätt att tillverka, ingen takpapp som måste underhållas, ingen risk med svackor och vattenpölar i mitten på taket. Antagligen går det att stryka på lite färg om man inte gillar blått. Och inte minst, det blir lätta tak. Nu vill jag framhålla att det här är inget som jag prövat. Men tänker att det vore intressant med synpunkter. Ja förstås, har jag för avsikt att testa iden själv med tillverkning av några tak under vintern så då blir det väl att återkomma till Bitidningen med en testrapport om sådär en 4 år. Rigsten 30 Bitidningen 1/2 2011

VÄRLDENS ÄLDSTA OCH STARKASTE FOLK- MEDICIN ÄR TILL SALU! Bitidningen 1/2 2011 PHOTO BY KEYSTONE Sex års forskning avslöjade att färsk honung innehåller världens största flora av nyttiga mjölksyrabakterier. Det är 13 olika sorters laktobaciller och bifidobakterier som tillsätts av bina från sin honungsmage. I minst 16 000 år har honungsjägare hämtat vild färsk honung från vilda bin i höga träd och längs branta klippor, ett mycket farligt jobb där många dör. Mogen honung innehåller dock inga levande mjölksyrabakterier längre och är alltså inte samma sak som vild färsk honung som innehåller upp till 100 miljoner per gram. Lunds universitet såg det stora i vår upptäckt och hjälpte oss starta vårt företag som nu bedrivs parallellt med vår forskning. Nu är vår första produkt som heter H13 klar och säljs via internet. Besök vår hemsida www.doktorhonung.se om du vill handla, ställa frågor eller läsa mer. I H13 får du den vilda färska honungen återskapad med mjölksyrabakterierna i dess rätta naturliga mängd och därmed har vi återintroducerat det närmaste vild färsk honung man kan erbjuda utan att riskera sitt liv. Biodlare samt familj och vänner får handla hos oss för all framtid till halva priset om SBR medlemsnummer anges (OBS! se bitidningens baksida). Just nu får man dessutom en liten förpackning på köpet vid köp av en stor förpackning. Bli gärna vän med oss på facebook eller följ forskning och nya produkter via bloggen. Vänliga hälsningartobias & Alejandra Mjölksyrabakterierna dödar oönskade bakterier hos både bi och människa och det är därför honung har använts som folkmedicin i alla kulturer tex vid sårläkning och ont i halsen. 31

Information från Svensk Honungsförädling 2010/2011 Här kommer en sammanställning av information som vi inom HF gärna vill skall nå alla biodlare. Den har tidigare skickats ut till föreningar och distrikt och kommer nu till er direkt i Bitidningen. Honungskontrakt Med årskontrakt avses leverantör av honung, ny eller befintlig, som tecknar sig för två säsonger. Detta underlättar HF:s planering och agerande gentemot dagligvaruhandeln. Mängden honung som skrivs i kontraktet är en viljeyttring om hur mycket som är en tänkbar mängd. Givetvis förstår vi att övervintring och sommarens väder kan ställa till det vilket kan medföra mindre mängd för inleverans. Egenskaper som kan förhandlas in i kontraktet och är beroende på inlevererad mängd honung; Honungspris Förskottering av likvid Hämtning av honung hemma och utleverans och köp av Bifor Utlåning av kärl Minimitid för dessa kontrakt är två år, förhandlas med VD, och skall vara skrivna senast den 1/7 2011. Säsongskontrakt Med det avses en leverans som sker under innevarande säsong, villkor och utformning är i enlighet med det som publiceras i Bitidningen. Honungspriset 2011 Vi återkommer hur detta kommer att se ut vid senare tillfälle. Honungssorter Svensk Honungsförädling avser att under 2011 göra ett försök med att se om det är möjligt att producenter kan producera och sända in följande honungsvarianter. För att detta ska kunna ske, kommer honungspriset att höjas på dessa varianter - hur mycket meddelas senare. 1. Skogshonung Med skogshonung menas bikupor som är belägna i skogsmiljö och i nektarbasen dominerar skogshallon och mjölkört samt givetvis övriga blommor. 2. Försommar honung Honung som samlats in och slungats för inleverans senast den 15/7 2011. Producentpaket 2011 Under 2010 introducerades producentpaketet med material för komplett kupa. Detta paket kommer att finnas även 2011 och presenteras i kommande Bitidning, dock skall dessa vara beställda senast 30/4 2011. Under 2011 kommer producentpaket med bin även tillhandahållas, i första hand till dem som anmälde sitt intresse hösten 2010. I mån av tillgång kommer det att erbjudas även andra som anmäler sitt intresse nu i efterskott, dock senast 31/3 2011 32 Bitidningen 1/2 2011

Information från Återtaget 2011 Tjänstekonceptet fortsätter och är en framgång som bevisar att efterfrågan finns för detta hos er. Tack till er som anlitar detta. Fortfarande gäller tröskelvärdet 500 kg för att vi ska kunna ladda produktionen med just din honung. Har du mindre mängd, vill vi uppmuntra er att gå samman om ni är biodlare i samma område och se detta gemensamt som en möjlighet. Hämtning hemma Om du vill och kan, ombesörjer vi hämtning hemma hos dig av den honung du vill sända till oss som inleverans ELLER återtag. Dock gäller minimängd för transportekonomin - 22 st. 28 kg:s kärl på en pall (2 lager dubbelpall) eller tre 140 kg:s kärl. Ni får gärna samsas fler som bor nära varandra för samma transport. För er som anlitar denna bekvämlighet erbjuds i samband med hämtningen att Bifor lämnas till er som vill köpa detta via HF. Detta behöver vara beställt senast 1/7, där ni anger när honungen är färdig att inlevereras. Föreningsdepåer Från och med säsongen 2011 och på prov, arvoderar Svensk Honungsförädling föreningar som har depå för inleverans av honung till HF. Grundarvodet är en engångssumma om 200: - kronor när en depå är identifierad och anmäld till oss. Ett ytterligare engångsarvode utbetalas dessutom till föreningen om depån levererar in honung i minimimängd om 1 ton eller mer. Hur föreningen sen hanterar detta internt är en föreningsangelägenhet. Arvodena utbetalas januari 2012. Missade du depån i år? Eller tänkte du att du nog skulle ha anlitat återtaget! Frågar du dig vad du ska göra med all kvarvarande honung? Kommer du att kunna sälja den? Ta gärna kontakt med oss. Vi efterlyser mer honung och diskuterar gärna dina förutsättningar för inleverans och betalning för det du vill avyttra till oss, stort som litet. Tel 0735-233100 E-post: hf@biodlarna.org Bitidningen 1/2 2011 Depåer i övrigt Depåerna får under 2011 bestämda senaste tömningstidtabeller enligt följande; Tömning 1 15 juli Tömning 2 15 augusti Tömning 3 30 september Tömning 4 30 oktober Tömning 5 30 november Tömningar kommer att vara knutna till att fyllda pallar finns samt hur kontrakten är skrivna innan Detta underlättar för din planering i vilken takt du vill sända in din mängd. Sammanfattning Vi hoppas att beskrivet utbud ger svenska honungsproducenter mer stöd till sin verksamhet. Vi tror, att om vi agerar pro-aktivt tillsammans, d v s att du som leverantör planerar och meddelar mer i god tid, vilket ger HF bättre planeringsförutsättningar, kan vi agera desto bättre och samtidigt våga oss på mer förmånliga villkor för dig. Detta bygger en stabilare grund för svensk honung inom dagligvaruhandeln. Har ni frågor och förslag om någonting kring ovanstående så är ni välkomna att kontakta oss. Bästa Hälsningar Svensk Honungsförädling AB genom Matias Köping Styrelseledamot i Svensk Honungsförädling och Sveriges Biodlares Riksförbund 33

GULD PÅ FLASKA Efter en otrolig säljsuccé finns TEJ nu på Systembolagets utvalda butiker. Nytt art. nr. SB: 2911 Pris: 119,- www.tej.se www.haugen-gruppen.se Varannan förare som omkommer i singelolyckor i trafiken är alkoholpåverkad. 34 Bitidningen 1/2 2011

Gunnar Andersson, Kungälv, 90 år Södra Inlands bf:s äldste medlem och hedersmedlem, Gunnar Andersson, fyller den 11 februari 90 år. Han har tillhört föreningen sedan 1948, och har bl a varit dess ordförande under många år. Andersson har varit aktiv biodlare sedan ungdomsåren och har med mycket stor framgång skött sina bisamhällen. Trots sin höga ålder deltar han med stort intresse i lokalavdelningens verksamhet och har, så vitt undertecknad har sig bekant, sällan missat ett föreningsmöte eller en studiekväll. Andersson har varit föreningen till ovärderlig nytta genom sina kunskaper och hjälpsamhet. Han är idéernas man med sinne för det praktiska även i föreningsarbetet, där han med sitt lugna och försynta sätt vunnit allas förtroende. Gunnar, vi gratulerar såväl till de 90 åren som Dina framgångar som biodlare. Vi önskar Dig fortsatt hälsa och en lång, lycklig levnadsafton till glädje inte endast för Dina barn, barnbarn och barnbarnsbarn utan för oss alla. Anders Berg, Ryssby Lyckad träff med SBR Quinnor i Skåne Vi träffades den 14 augusti 2010 i Skånes djurpark. Dagens ämne var varroa. Preben Kristiansen informerade om bekämpning av varroa. Ett tjugotal intresserade kvinnor kom. Preben förklarade vad varroa är och hur man bekämpar. Han fick många frågor, alla var mycket vetgiriga och vi fick mycket bra svar. En mycket trevlig dag med intresserade kvinnliga biodlare. Tack Preben för en lyckad dag. Ulla o Ingrid Bitidningen 1/2 2011 Konferens avel för varroatolernas Hässleholm 19 mars 2011 Svensk Biavel planerar att ha ett avels- och genetikmöte i Hässleholm (Skåne) den 19 mars 2011 (en lördag). Denna gång blir temat Avel för att uppnå varroatolerans en praktisk inriktad konferens, där biodlare med erfarenhet i ämnet får komma till tals. Föreläsningarna kommer delvis att hållas på engelska, men översättas till svenska. Prof. Ingemar Fries kommer att vara moderator för konferensen. Prof. Fries har även gjort ett sammanfattande arbete som finns att ladda ner på hemsidan; www.svenskbiavel.se och som kommer att diskuteras på konferensen hur vi ska gå vidare i Sverige för att uppnå en ökad tolerans mot varroan för våra bin. John Kefuss (Frankrike) föreläser om sina erfarenheter och sitt arbete med sina varroatoleranta bin. Sannolikt kommer ytterligare en engelsktalande föreläsare med praktiska erfarenheter i ämnet. Kolla på vår hemsida efter nyår, då programmet ska vara spikat. En intressant artikel om hur Kefuss har lyckats få varroatoleranta bin i sin biodling finns i Gadden nr 2-2010 och Bitidningen nr 4-2010. Läs och bli inspirerad hur du ska göra i din egen biodling. Konferensen blir över dagen, med början klockan 09.00 med fika. Slut till kvällen. Konferenskostnad: max. 300 kr, då ingår fika x 2 samt lunch. Jag vill ha preliminäranmälan på mailadressen: lars@naimell.se eller tfn: 070-5437998 så vi får en uppfattning om hur många som kommer och därmed hur stor lokal vi behöver. Anmälan så snart som möjligt och före 2011-01-24. /LN HONUNGSRINGEN ekonomisk förening Kontrollerar ursprung och kvalité Kallelse till årsmöte Härmed kallas medlemmarna i Honungsringen ek för till ordinarie årsmöte Lördagen den 12 februari år 2011 kl 18.00 på Ombergs golfklubb, Stora Lund, 59993 Ödeshög. Hjälp till att lyfta vår förening, kom till årsmötet med nya friska idéer, ta med några vänner så att föreningen breddas. Alla intresserade är välkomna att delta i årsmötet. Anmälan till: info@honungsringen.nu /CR tel 070-5325394 35

GMO-raps har spritt sig i USA Förvildad GMO-raps har hittats utmed vägar också långt från jordbruksmark i North Dakota i USA. Forskare från University of Arkansas hade rest mer än 500 mil och gjort drygt 600 stopp då man kontrollerade om det fanns vild raps där. Det fanns det vid 46 tillfällen. På 37 av dessa fanns det GMO-raps. På två platser fanns det raps med två olika transgener, vilket tyder på att de korsats i det vilda. Tidigare har man konstaterat vild GMO-raps i Kanada och Japan. Källa: ATL-nyheter 6 aug 2010. Red Förbud mot nikotinpesticider i Italien verkar ha gett resultat Italien förbjöd användning av behandling av utsädesmajs med clothianidin, thiametoxam och imdiacloprid våren 2009. det var första året sedan 1999 som allvarlig bidöd uteblev i samband med då majsen såddes enligt Moreno Greatti vid universitetet i Udine. Förbudet vidmakthölls också för 2010 trots påverkan från kemiföretag att häva det. Källa: http://www.treehugger.com/ files/2010/05/nicotine-bees-populationrestored-with-neonicotinoids-ban.php Red. Stockholms Läns Biodlare Kallelse till årsmöte 2011 Lördagen den 5 februari 2011 kl 10.00 Tomtbergaskolan, Kommunalvägen 31, Huddinge Föreningens valda ombud och alla medlemmar önskas varmt välkomna till sedvanliga årsmötesförhandlingar, mingel och samverkan. Läs mer www.biodlarna.se/stockholm Föreningar som inte lämnat in namn på ombud till årsmötet uppmanas att göra detta till Sofia Karlsson tel : 0704-36 23 03 eller E-post: sofiakarlsson1@hotmail.com Verksamhetsberättelse och ekonomisk rapport kan hämtas på www.biodlarna.se/stockholm/ årsmöte2011 eller fås per post efter kontakt med Sofia Karlsson. Program: 9.30 Välkomst fika 10.00-11.00 Årsmötesförhandlingar 11.00-11.30 Studieförbundet Vuxenskolan, Region Stockholm och Uppsala, Linus Olofsson, verksamhetschef Missa inte! Allt om bin! 2011 ett riksseminarium med något för alla 11.30 12.00 Har ni en idé? då har vi pengarna! Leader UROSS (Utveckla Roslagen och Stockholms skärgård), Susanne Ortmanns, verksamhetsledare 12.00 12.30 Hur kan/vill vi samverka? 12.30 13.30 Lunch till självkostnadspris 13.30 14.00 Koloniträdgårdsförbundet Stockholm Huvudföredragshållare är Prof. Tom Seeley från Cornell University. Honeybee democracy heter hans senast bok och titeln på hans föredrag. Läs mer på http://press.princeton.edu/titles/9267.html Föredraget kommer att översättas till svenska av Prof. Ingemar Fries. Prof Tom Seeley Tid: Fredag den 8 från kl 12.00 till lördag den 9 april kl 12.00 Plats: Elite Grand Hotell, Tyska Torget 2, Norrköping Kostnad: 1 170 kr med del i dubbelrum och 1 320 kr för ett enkelrum från lunch till lunch, all kost ingår. Anmälan: Skriftlig anmälan senast den 21 mars till SBR, Maj-Britt Järnvall, sbr@biodlarna.org För mer information kontakta: Lotta Fabricius Kristiansen, lotta.fabricius.sbr@biodlarna.org telefon: 070 735 28 58 Fullständigt program, anmälningsblankett och medverkande utställare kommer att presenteras på www.biodlarna.se/riksseminariet Efter lunch den 9 april startar SBR:s Riksförbundsmöte. Välkomna! Svensk Biavel behöver en ny webb redaktör Du som har intresse och kompetens hör av dig till: lars_naimell@hotmail.com Vill man veta lite om uppdraget ta kontakt med: dan.levin@swipnet.se På hemsidan finns information om verksamheten http://www.svenskbiavel.se 36 Bitidningen 1/2 2011

Marknaden Säljes material mm Bi&Biodlingstillbehör Smedgatan 1, Svedala. Östra Industriområdet (vid Moltex) Öppet: April-September Måndag 15-17. Lördag 11-13 Övriga tider efter överenskommelse Tel 040-160032, 040-162080, 0708-955030, 0708-955025. Återförsäljare för Joel Svensson. Samma priser som i katalogen. Växjö Biredskap 0470-69052 Säljer för Töreboda. Billiga plastkupor! Ramlist fr 3.50/ram. Ramar fr 7:-/ram. matskrister.karlsson@tele2.se Biredskap Freddy Duwe, Vårsta. Malmtorpsv. 19, 14771 Grödinge. Öppet 15-19 måndagar. Sommaröppet även fredagar. Tel 08-53025347, 070-5107054. www.freddyduwe.com Biredskap från en större biodling. Alf Gustavsson. 0435-20206. Bitidningar från 1972-2010. Tel 08-58256842 Vaxsmältare låda+ångkokare, Fodertäckbrädor+ballonger. Elektrisk honungsrörare, flytsil, mm. 035-52300 lars.blomqvist@gmail.com Bisamhällen Köpes Lärobok i biodling av Eigil Holm Åke Larsson 070-5232962 Övervintrade Bisamhällen utan kupa Buckfast,lågnorma 10 ramar. Leverans i maj månad 0477-40161 5 ramars CMF slunga köpes. Även vax köpes. Maila edward.w@teliamail eller 070 26 99 234 Propolis köpes. J. Svenssons Vaxf. 0431-430055 Vaxinlämning Nu är det tid att lämna in ramar och vax. Vår inlämning är öppen oktober - mars. Februari 2011 Pang pris på Flexikupor Köp 5 delar / kupor, få 6:e delen på köpet * Få den billigaste på köpet Skälderhuskupan Lång livslängd Stabil konstruktion Idealisk för vandringsbiodling Välisolerad Flera bottenalternativ Honungsburkar - Glasburkar Vi säljer glasburkar i plastpaket, precis som vanligt, 350, 500, 700 gr samt sexkantsburkar i olika storlekar Ny slungare till nästa säsong - titta redan nu vad som finns? Har Du vår katalog - om inte, hör av Dig till oss så skickar vi den per post eller titta på www.joelvax.se/bikatalog.pdf Joel Svenssons Vaxfabrik, 266 94 Munka-Ljungby Tel: 0431-430055, Fax: -431855, www.joelvax.se, E-post: info@joelvax.se, Semesterstängt 22 dec - 8 jan. Bitidningen 1/2 2011 Flexikupan Lätt Förstärkta sarger Hög densitet Ingjuten rambärarlist Prisvärd Botten med varroabricka Storlek: LN, HLS Bitidningen Halvsidor.indd 16 2010-12-06 15:07:56 37

Möten och kurser Almanackan Distrikt Granndistrikt är välkomna Blekinge distrikt Årsmöte 13 feb kl 11 i Hasselstads Bygdegård med Ronneby Biodlare som värd. Styrelsen samlas klockan 10. Gotlands biodlaredistrikt Årsmöte lö 12 feb kl 10 på Lövsta, Roma. Göteborgs och Bohus läns biodlardistrikt Årsmöte lö 5 feb i Södertullgårdens lokaler Asplundsgatan 36, Uddevalla. Fika 09.30. Mötet börjar 10.00. Föreläsare: Kirsten Jensen. Parkera gratis på kommunens parkeringsplatser på gatorna norr om möteslokalen samt vid Sagabiografen. Det finns p-däck intill lokalerna med avgift. Mat och fika till självkostnadspris. Ombuden får kallelse, övriga anm. till magnus.052471729@ telia.com. Hallands biodlardistrikt Årsmöte lö 12 feb kl 09.30 på Särögården,Särö. Kronobergs distrikt Årsmöte 13 febr på Ingelstads Naturbruksgymnasium. Fm kaffe kl 9.30. 10.00 årsmöte. 12.00 lunch. 13.00 Redovisning av ett Leader-projekt: Utvecklingscentrum för biodling. Ombud kallas genom brev ca tre veckor före årsmötet. Övriga medlemmar också välkomna. Anmälan om deltagande, obligatoriskt, görs till resp. föreningsordförande. Norrbottens Biodlaredistrikt Årsmöte lö 12 feb kl 11 på restaurang Fluxen, Älvsbyn. Föreläsning av bl.a. Janne Mårtensson, utvecklingskonsulent SBR. Lunch till självkostnadspris 75 kr/portion, val mellan två rätter. Älvsby bf bjuder på fika samt visning av slungrum & vaxkakegjutning. Skånes Biodlardistrikt Årsmöte lö 19 feb kl 10-ca16 på Vandrarhemmet Tollarp. Kallelse och årsmöteshandlingar sänds ut enligt rutin samt publiceras på hemsidan. Föreningarna uppmanas att delta i distriktets tävling Årets förening i Skånes Biodlardistrikt genom att sända in verksamhetsberättelse eller motsvarande senast 20 jan till Ulf Westberg. Stockholms Läns Biodlare Årsmöte lö 5 feb kl 10 på Tomtbergaskolan, Kommunalvägen 31, Huddinge. Läs mer på www.biodlarna.se/ stockholm Kl 9.30 Välkomstfika. Föredrag Linus Olofsson, SV, Susanne Ortmanns, Leader UROSS, Koloniträdgårdsförbundet. Föreningar som inte lämnat in namn på ombud till årsmötet uppmanas att göra detta till Sofia Karlsson tel: 0704-362303 eller E-post: sofiakarlsson1@hotmail.com Verksamhetsberättelse och ekonomisk rapport kan hämtas på www.biodlarna.se/ stockholm/årsmöte2011 eller fås per post efter kontakt med Sofia Karlsson. Västmanlands biodlardistrikt Salamötet 22 jan kl 10 i Blå Salen, Biblioteket i Sala. Erik Österlund, redaktör för Bitidningen, berättar om sina erfarenheter av bin. Årsmöte 19 feb kl 10 på Strängen i Arboga. Arbetsmarknadsenhetens lokal. Nyårsledigt på HF och SBR I år har vi stängt i Mantorp fr o m 24 december t o m 2 januari 2011. Gott Nytt År! Föreningar Grannföreningar är välkomna Hisingens Bf Möte må 10 jan kl 19 i Kyrkbyhemmet. Lidköping-Kållands Bf Träff varje torsdag (ej helg) fr o m 10 feb kl 18, i Kaffekvarnen. Enkelt fika 20:-. 24 feb filmvisning. Egon A. Lindomeortens Bf Möte ti 1 feb kl 18.30 i Våmmedals Västergård, Streteredsvägen 7 Kållered. Malmöortens Bf Nybörjarkurs i biodling startar ti 1 mars kl 19-21.30. Tio kvällar studiecirkel, fem träffar med praktiska övningar i bigård i maj-juni på Wowragården, S.Sallerup, Malmö. Mer information och anmälan (före 10 febr.) till Per Andersson, 040-150332 eller e-post biperarne@tele2.se eller vår hemsida www.biznet.nu./malmobiodlarna Sundbybergs och Spångaortens Bf Månadsmöten 26 jan och 23 feb med olika tema varje gång. I ABF:s lokaler, Esplanaden 3C i Sundbyberg. www.sundbybergsbf.se Tidaholms Bf Medlemsmöte må 21 feb kl 19 i Siggestorpstugan. Information om projektet MER BIN. Hur kan vår förening arbeta med projektet? Övriga aktiviteter meddelas på hemsidan www.tidaholmsbiodlarforening.se Uddevallanejdens Bf Samlingar sker i Södertullsgården, Asplundsgatan 36, kl 19. Årsmöte to 11 nov. Sista dagen för inlämning av honungsprov.gör honungsbedömning till vana. Luciafest to 9 nov. Utlottning av 2 st. Mollödrottningar bland dem som lämnat in årsrapporten före 15 nov. Temakväll to 10 feb. Varaortens Bf Temakvällar på Vara Folkhögskola, Väne kl 18.30. Fika medtages. Ti 25 jan. Erfarenheter från 2010. Kupmaterial. Ti. 22 Feb. Honungsbedömning, bihusesyn. Ti 22 mars Sjukdomar. Medverkande Bengt Kling. Ti 19 apr. Utveckling av samhälle och bigård. Växjöortens Bf Snickarträffarna börjar 11 jan kl 13 på Hovslund. Bigårdskvällar och kurser återkommer vi till i mars-april. Förtjänsttecken 2010 Guldnål Lars Ax Falbygdens bf Jan Eklund Kristianstadbygdens bf Bengt Karlsson Svältorna-Kullings bf Ingemar Abrahamsson Uddevallanejdens bf Ingrid Ekedahl Karl-Elov Eriksson Kjell Jansson Sven Larsson Erling Nilebäck Mats Nilsson Östra Härads bf Silvernål Rune Axelsson Olle Johansson Åke Karlsson Kurt Isacsson Åke Sandin Ivar Andersson Marianne Lindh Roy Berntsson Klas Larsson Olof Lång Kenth Olsson Vi minns Jöns Jönsson Bräkne Härads Bf Ivan Fransson Ingvar Ivarsson Dalslands SödraBf Gunnar Sekund Grästorp Bf Åke Nielsen Hisingens Bf Lasse Bröms Leksands Bf Folke Söderström Södra Inlands Bf Reinerth Larsson Tanums Bf Frödinge bf Kalix bf Lidköping-Kållands bf Rimforsa bf Salaortens bf Svältorna-Kullings bf Uddevallanejdens bf Karl-Elov Eriksson Anita Eriksson Uddevalla Bf Gunnar Henningsson, 105,5 år Viby 38 Bitidningen 1/2 2011

SBR kontakt FÖRBUNDSEXPEDITIONEN Trumpetarevägen 5, 59019 MANTORP Tel: 0735-233100 Fax: 0142-82859 Förbundssekreterare: Michael Cornell, 0735-233121 Utvecklingskonsulent: Jan Mårtensson, 0735-233125 Bihälsokonsulent: Preben Kristiansen, 0735-233122 Sekreterare: Maj-Britt Järnvall, 0735-233123 E-post: maj-britt.jarnvall.sbr@biodlarna.org Medlemsregister & Ekonomi: Anette Agouda, 0735-233127 E-post: anette.agouda.sbr@biodlarna.org Plusgiro: 86 85-0. Bankgiro: 413-6149. Öppet: må-to: 08.00-16.00 fre: 08.00-14.00. Lunchstängt 12.00-13.00. Artiklar och mötesnotiser till Bitidningen Skickas till redaktörens adress. Författarna ansvarar för innehållet i sina artiklar, som ej behöver återge redak tionens eller förbundets mening. Ett år efter utgivning av den tryckta tidingen läggs denna ut på SBR:s hemsida biodlarna.se Annonser till Bitidningen Till Bitidningens redaktör. Se adresser och telefon och e-post härintill. Annonspriser se annonssidan Marknaden. FÖRBUNDSORDFÖRANDE Jonny Ulvtorp, Stenabyvägen 11, 37294 LISTERBY Tel. 0457-30489, 0735-233130. E-post: jonny.ulvtorp.sbr@biodlarna.org VICE FÖRBUNDSORDFÖRANDE Arne Johansson, Brännemo Stenatorp 3, 54015 Väring. Tel 0500-462135. E-post: arne.johansson.sbr@biodlarna.org Förbundssekreterare Michael Cornell Tel: 0735-233121 E-post: michael.cornell.sbr@biodlarna.org Utvecklingskonsulent Jan Mårtensson. Tel 0735-233125. E-post: jan.martensson.sbr@biodlarna.org Bisjukdomskonsulent Preben Kristiansen. Tel 0735-233122. E-post: preben.kristiansen.sbr@biodlarna.org Redaktör Erik Österlund, Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg. Tel: 0735-233126. E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org Prenumeration på Bitidningen Tidningen är en medlemsförmån för medlemmar i SBR. Du kan också prenumerera separat på Bitidningen. Du betalar då 450:- kr för ett helår (inom Sverige) på pg 86 85-0 till SBR. SBR styrelseledamöter Styrelseledamot: Stig Hansson, Snorres Väg 8, 28143 Hässleholm. 0451-81655, 0709-609123. Epost: stig.hansson.sbr@biodlarna.org Styrelseledamot: Matias Köping, Klamparegatan 40, 80431 Gävle. Tel 026-191214, 0734-146093. Epost: matias.koping.sbr@biodlarna.org Styrelseledamot: Anders Lignell, Östergarn, Rodarve 993, 62368 Katthammarsvik Tel 0498-52101, 070-6202357. Epost: anders.lignell.sbr@biodlarna.org Styrelseledamot: Krister Linnell, Fridsberg 11, 56393 Gränna. 036-54130, 0705-669641. Epost: krister.linnell.sbr@biodlarna.org Styrelseledamot: Alf Sjöberg, Järstorp, Möllegården 510, 27757 Brösarp. Tel: 0417-26343, 0708-730769. Epost: alf.sjoberg.sbr@biodlarna.org Styrelsesuppleant: Birgitta Augustesen, Stavtorp, 64296 Malmköping. Tel: 0157-20488, 070-7318082 Epost: birgitta.augustesen.sbr@biodlarna.org Styrelsesuppleant: Yvonne Strid, Gundala, Nordtagsvägen 1, 44251 Ytterby. 0303-91848. yvonne.strid.sbr@biodlarna.org SBR:s BIBLIOTEK Ultunabiblioteket, SLU, Box 7071, 75007 UPPSALA. Tel vx 018-671000. Låneböcker beställs genom ditt lokala bibliotek. HF:s KONTOR OCH TAPPSTATION, Trumpetarev. 5, 59019 MANTORP. 0735-233100, Fax: 0142-82859. E-post: hf@biodlarna.org Plusgirokonto: 47 51 85-5, Bankgirokonto: 413-6131 Öppettider må-to: 08.00-16.00 fr: 08.00-15.00 VD: Christer Ankarlid 0735-233101. E-post: christer.ankarlid.hf@biodlarna.org Sekr.: Gunnel Hertzman, 0735-233103. E-post:gunnel.hertzman.hf@biodlarna.org Kvalitet: Christer Ankarlid Ekonomi: Maria Krantz, 0735-233105 E-post: maria.krantz.hf@biodlarna.org HF:s STYRELSEORDFÖRANDE Gösta Rappe, 0708-109090, E-post: gostarappe@auditeco.se Svenskt Sigill: Linda Cederlund, 08-7875371 E-post: linda.cederlund@sigill.lrf.se Annonstaxa Kommersiella annonser Ta kontakt med Bitidningens redaktion, Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg. Tel 0582-611682. E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org Uppslag (två sidor): s/v 18.000:-, 4-färg 21.000:-. Baksidan: format - hela sidan utom 7 cm överst av sidan: ej s/v, 4-färg 15.000:-. Helsida (1/1): s/v 9.900:-, 4-färg 12.900:-. Halvsida (1/2), format - 183 mm bred x 130 mm hög, 120 mm bred x 200 mm hög, eller motsvarande: s/v 5.400:- 4-färg 7.400:-. Kvartssida (1/4), format - 183 mm x 65 mm, 120 mm x 100 mm, 57 mm x 210 mm, eller motsvarande: s/v 3.000:-, 4-färg 5.000:-. Åttondelssida (1/8), format - 120mm x 50mm, 57 mm x 105 mm: s/v 1.700:-, 4-färg 3.000:-. Sextondelssida (1/16), format - 120 mm x 25 mm, 57 mm x 50 mm: s/v 600:-, 4-färg 1500:-. Mini-annons (1/32), format - 57 mm x 25 mm: sv/ 300:-, ej färg. Färgsidor. Färg kan erhållas på alla sidor. Rabatter. 3 på varandra följande identiska annonser ger 10% rabatt. 6 på varandra följande ger 25%. Annonsmaterialet lämnas normalt i färdigmonterad form med eventuella bildfiler och i aktuella fall färgfördelade sådana på CD-skiva (glöm ej typsnitten). Det kan också lämnas som positivt pappersoriginal eller som film. Om materialet lämnas i form av manuskript och bildoriginal uttas scanningskostnad för bilder med 100:-/sv-bild och 250:-/4f-bild. För åttondelssideannons och större tillkommer dessutom i sådant fall layoutkostnad efter överenskommelse. Publicering. Inskickad annons publiceras i nästkommande nummer med hänsyn taget till datum för manusstopp, om inte angivelse om senare publicering anges. Bitidningen 1/2 2011 Radannonser Radannonser placeras löpade efter varandra och tillsammans i slutet av tidningen under huvudrubriken Marknadsplatsen. De samlas under ämnesrubriker. Inga bilder tas in här. Utseende. Stilen är fast, 7,5 p DIN, och spaltbredden 42 mm. Det ger ca 30 bokstäver per rad. Minimistorleken på en radannons är 2 rader/50 kr. De första 1-3 orden i annonsen blir i fetare stil. Det normala avståndet mellan två annonser är en blankrad. Betalning. Radannonser skall betalas in i förskott via plusgirot. Betala i god tid så att annonsen kommer fram före manusstopp. Pris: 25:-/rad. På radannonser ges ingen mängdrabatt. Storlekar: Exempel: 2 rader (- 60 bokstäver) - 50:-, 3 rader (ca 61-90 bokstäver) - 75:- och 4 rader (ca 91-120 bokstäver) - 100:- kr. Gratis. Två radannonser/år om högst 3 rader är gratis för medlem. Annonsmaterial. Radannonserna skickas via plusgiro till SBR, pg 86 85 0, med annonstexten angiven på blanketten. Ange antalet rader och antalet bokstäver. Radannonser som inte får plats på meddelanderutan på inbetalningskortet kompletteras med separat inskickad annonstext, via e-post eller brev. Betalning kan också ske via plusgiro eller bank över internet. Då behövs separat inskickad text med e-post, med uppgifter så att betalning och text kan identifieras att höra ihop. Ange noga på inbetalningskort då sådant används och med annonstext, om denna skickas separat, så att dessa kan identifieras att höra ihop. Publicering. Om inget annat anges tas annonsen in i nästkommande nummer med hänsyn taget till ankomsten och manusstopp. 39