Högläsning för personer med demenssjukdom



Relevanta dokument
Projekt Läskraft! Högläsning för personer med demens av frivilliga och anhöriga högläsare

Projekt Läskraft! Högläsning för personer med demens av frivilliga och anhöriga högläsare. Förslag till modell för arbetet i kommunala arbetsgrupper

Läsombud och högläsare

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre!

LÅT OSS LÄSA! - PROJEKTBESKRIVNING

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?

Taltidning till fler. Att nå ut med taltidningar och tillgängliga medier i omsorgen

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

MTM:S INFORMATIONSSERIE. Läsning i omsorgen. För äldre och personer med funktionsnedsnedsättning

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober Tuija Vartiainen, Länsbibliotek Västmanland

Dagverksamhet för äldre

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Workshop anteckningar 26/10.

Våldet går inte i pension. För dig som vill veta mer

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan.

Arbeta. för läsombud! litet PM. för. arbetsgrupper. pm för arbetsgrupper. centrum för lättläst

Fånga stunden! Läsombud och lättläst kvalitet i äldreomsorgen.

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Sammanställning över enkätsvar från personal till förskolebarn i Nynäshamns kommun, 2016.

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

LÄNKTIPS. Vart kan jag få kontakt med andra i samma situation? Vart hittar jag kunskap?

LÄNKTIPS. om demenssjukdomar och att vara anhörig

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Varför är det viktigt att ditt barn läser?

Utvärdering 2014 målsman

Marknadsplan för klustergruppen Den digitalt nyfikne

Högläsning för personer med demenssjukdom

LÄNKTIPS. om demenssjukdomar och att vara anhörig

Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten

Lärandeseminarium 2 4/ Högläsning & Berättarkonst forts av rumslig miljö på intensivvårdsavdelning

Studiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE

Nyhetsbrev från MiF Medarbetare i Fokus 2.0

Ditt omdöme på konferansen som helhet

Nätverksträff Baby Space i Borås

Utvärdering Målsman 2011

RELÄ Regionen Läser

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här.

Standard, handläggare

Ökat socialt innehåll i vardagen

Mötesplatser för kunskap

Frösundas fototävling.

Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping september 2009

Utvärdering av Arbetsterapeuternas utbildningsdag 2015

Att vara facklig representant vid uppsägningar

MYCKET BRA (14/48) BRA (30/48) GANSKA BRA (3/48) INTE BRA (1/48)

Vänersborg Samlevnadskurs

Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg. Projektet Guldstunder i äldres vardag

Utvärdering av gruppledarutbildning, ACT Att hantera stress och främja hälsa VT 2013

Rapport Demensnätverk

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga

BÖCKER INSPIRATION.

Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001

Resultat av deltagarnas utvärderingar av BESÖK:s premiärdagar

AKTIVITETSHANDLEDNING

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre

JA, MYCKET. ABSOLUT! Ja. Programmet är dessutom mycket roligare att arbeta med än vad jag hade trott.

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009

När jag inte längre är med

Delrapport gällande stimulansmedel till ett varaktigt stöd för anhöriga för år 2008

Föräldramöten Daltorpsskolan och Dalsjöskolan, vårterminen 1999

MYCKET BRA (7/44) BRA (34/44) GANSKA BRA (4/44) INTE BRA (1/44)

Slutrapport Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer?

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition

Temadag om Natur & Hälsa

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten

Informationsbrev oktober 2015

Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2015

Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER

Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät.

Rättspsykiatrisk omvårdnadskonferens

STUDIEPROGRAM Ht Vt 2014

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT

Hanna Johansson, projektledare bokcirklar.se, Regionbibliotek Stockholm. Halmstadkonferansen 2013, Bergen.

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Med läslust mot målen

Utvärdering av Samhällsvägledarnas Yrkeskonferens svar

Ökad digital delaktighet så kan biblioteken bidra

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Standard, handläggare

Studiehandledning. gör en annan värld möjlig

Utvärdering 2015 målsman

MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA

VÄLKOMNA SÅ VÄLKOMNAR NI NYA MEDLEMMAR!

Förberedelse: Planera, planera, planera

Temadagar om Värderingar, beteende & hälsa

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

Tankar kring den pedagogiska grundsynen

Upplev landsbygden med funktionsnedsättning

Introduktion till studier på Masugnen och sfi

Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning.

Transkript:

Läskraft! Högläsning för personer med demenssjukdom Delrapport efter projektår 1, ht 2009 - vt 2010 Ett samarbete mellan Centrum för lättläst, Demensförbundet, Studieförbundet Vuxenskolan och landets bibliotek. Projektledare: Catharina Kåberg.

Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Bakgrund 6 Målgrupp 7 Mål 7 Samarbetspartners 8 Styrgrupp 8 Material 8 Arbetet i pilotkommunerna 9 - Arbetsgruppsmöten 9 - Förankringsarbete 10 - Inspirationsdagar med rekrytering av högläsare 10 - Utbildningar 12 - Biblioteksbesök 14 - Sammankoppling högläsare & demensboende/dagverksamhet/enskild 14 - Högläsningen som kamratcirklar 16 - Återträffar 16 Omfattningen av projekt Läskraft! i pilotkommunerna 100604 17 Projektets fortsättning 18 Slutord 18 Bilagor som bifogas rapporten 19 2

Förord Att vara del av en motståndsrörelse Någon medicin som helt kan stoppa eller bota demenssjukdom är ännu inte funnen. Däremot vet man, av erfarenhet och genom forskning, att man med stimulans och gott bemötande kan fördröja sjukdomsförloppet. Högläsning är ett sätt av många att hålla det friska levande så länge som möjligt, ett sätt att göra motstånd mot sjukdomen. Förutom att ge en läsupplevelse skapar läsningen samvaro, samtal och stimulans. Den skapar ro och öppnar dörrar till minnen från förr. Högläsaren blir via läsningen länken till den demenssjukes tidigare liv och förmedlaren av mer stimulans i livet nu. Att fånga en gravt demenssjuk och orolig kvinnas uppmärksamhet genom att sitta ned tillsammans och läsa för henne. Att känna hur hon stillnar och finner ro. Att se henne lyssna och att möta hennes koncentrerade blick. Att få höra henne, som annars bara talar osammanhängande, säga: Det här tyckte jag om. Det gjorde du bra, när berättelsen är färdigläst. Det är fantastiskt. Det är glädje. Det är ett bevis på vad högläsning kan betyda och åstadkomma. Att vara högläsare innebär att vara del av en motståndsrörelse och att få känna kraft. Läskraft! Lilla Mölleröd 15/5 2010 Catharina Kåberg 3

Sammanfattning Läskraft! är ett treårigt projekt som startade den 1/9 2009. Samarbetspartners i projektet är Centrum för lättläst, Demensförbundet, Studieförbundet Vuxenskolan och landets bibliotek. Syftet med projektet är att rekrytera, utbilda och skapa ett nätverk för frivilliga och anhöriga som högläsare för personer med demenssjukdom för att på så sätt bidra till ökad livskvalitet och stimulans i vården av demenssjuka. Under det första projektåret har arbetet skett tillsammans med lokala arbetsgrupper i fyra pilotkommuner; Borås, Enköping, Vallentuna och Västervik. Arbetsgrupperna har varit sammansatta av representanter från de lokala demensföreningarna (förutom i Vallentuna där det inte finns någon demensförening), den lokala avdelningen av Studieförbundet Vuxenskolan, biblioteket, frivilligverksamheten (Enköping och Vallentuna) och anhörigstödet (Enköping, Vallentuna och Västervik). Projektet har förankrats genom att arbetsgrupperna och projektledaren har presenterat projektet vid ett flertal olika möten och sammankomster som t.ex. pensionärsföreningars månadsmöten, möten inom Väntjänst och Röda Korset, enhetschefsmöten inom äldreomsorgen m.m. Inför de inspirationsdagar som har genomförts för rekrytering av högläsare, har notiser varit införda i gratistidningar och i lokalpressen och medlemmar i arbetsgrupperna har intervjuats i radio. Man har även annonserat, affischerat och gjort direktutskick för att uppmärksamma dessa dagar. Intresset har överträffat våra förväntningar. I Borås, Enköping och Västervik har lokalerna varit fullsatta medan det i Vallentuna, som är den minsta av kommunerna, har varit färre deltagare. Utbildning av blivande högläsare har skett vid halvdagar (Borås, Enköping och Västervik) eller i studiecirkelform (Vallentuna). Båda formerna har ansetts som mycket bra av dem som deltagit i dem. Högläsarna har fått läsdagböcker för att kunna anteckna vad de har läst, vilka som lyssnade, reaktioner som de fick från sina lyssnare, samtalsämnen som kom upp o.s.v. Fler frivilliga, som är intresserade av att gå en utbildning till högläsare, har hört av sig och kommer att erbjudas utbildning till hösten. 4

Högläsarna har också bjudits in av bibliotekarierna i arbetsgrupperna till studiebesök på biblioteket för information om bibliotekets tjänster, lättläst, bildverk, böcker med lokal anknytning m.m. Bibliotekarierna i Borås, Vallentuna och Västervik har även försett högläsarna med särskilda högläsar-lånekort med längre lånetid än vanliga lånekort. Bibliotekarierna kommer fortsättningsvis att bjuda in högläsarna till bokprat och presentation av nyutkomna böcker vid ett eller ett par tillfällen per år. Arbetsgrupperna har undersökt intresset för högläsning inom demensvården (i boenden, på dagverksamheter, för personer i enskilt boende). Sedan har man kopplat samman verksamheter och högläsare allt efter önskemål från båda parter. Högläsarna har haft möjlighet att välja vilket boende eller vilken dagverksamhet de vill läsa på eller om de föredrar att läsa för en enskild person i eget boende. I varje verksamhet har en i personalen utsetts till högläsarens kontaktperson. En skriftlig överenskommelse har gjorts mellan högläsare och kontaktperson. I överenskommelsen står det för vilka, när och hur ofta som högläsningen ska ske. För att skapa en återkoppling mellan arbetsgrupp och kontaktpersoner har de sistnämnda fått logg-böcker där de kan anteckna sina synpunkter på hur högläsningen fungerar och de effekter som de märker att högläsningen ger. I Enköping har representanten för demensföreningen, och vid något tillfälle även representanten för frivilligverksamheten, följt med och introducerat högläsaren vid det första besöket på boendet eller dagverksamheten där högläsningen kommer att ske. I Vallentuna har frivilligutvecklaren i arbetsgruppen följt med för att introducera. I Borås och Västervik har högläsarna fått namn och telefonnummer till sina kontaktpersoner för att själva kontakta dem och bestämma ett första möte. På de ställen där det är möjligt, och förutsättningarna uppfylls när det gäller antal deltagare m.m., kommer läsningen att genomföras som kamratcirklar i Studieförbundet Vuxenskolans regi. Projektets fortsättning och utvidgning kommer att ske länsvis under projektår två och tre. Tillsammans med länsarbetsgrupper kommer inspirationsdagar att arrangeras på länsnivå för respektive läns alla kommuner. Via lokala arbetsgrupper kommer sedan projektet att förankras och drivas enligt den modell/de modeller som har arbetats fram under projektets första år. 5

Arbetet i pilotkommunerna under hösten 2009 och våren 2010 har resulterat i att: projektledaren har träffat arbetsgrupperna vid arbetsgruppsmöten vid 16 tillfällen fem inspirationsdagar har arrangerats kring högläsning för personer med demenssjukdom. (Två i Vallentuna p.g.a. snöoväder vid den första vilket förhindrade en föreläsare att komma. Ett andra tillfälle arrangerades därför vid ett senare tillfälle). drygt 170 personer har deltagit i inspirationsdagarna. Av dessa var ca 13 anhöriga, 63 personal och övriga 94 frivilliga. åtta halvdagar och två studiecirklar med 3 x 3 studietimmar har genomförts för utbildning av frivilliga och anhöriga till högläsare. 61 högläsare har utbildats varav 56 kvinnor och 5 män. 43 högläsare, hittills, har kommit igång med högläsning på 26 stycken boenden och dagverksamheter för personer med demens och för fem personer i eget boende. minst 125 personer med demenssjukdom regelbundet får lyssna på högläsning. Bakgrund Varje dag omges vi av mängder av text, av skriven information av olika slag. Vi läser böcker, dagstidningar, brev, vägskyltar, textremsan på TV, nyheter på text-tv, bakrecept o.s.v. Att kunna läsa och ta del av det skrivna ordet är något som de flesta av oss tar som självklart, men för en fjärdedel av Sveriges befolkning är det ingen självklarhet. 25 % av alla som lever i Sverige har av någon anledning lässvårigheter. En av anledningarna kan vara demenssjukdom. När man drabbas av demenssjukdom avtar läsförmågan och man får ofta stora lässvårigheter. Man får svårt att förstå och att koncentrera sig på texten. Man kan tappa nyckeln till läsningen och förstår inte längre hur man sätter samman bokstäverna till ord. Då kan högläsning vara det enda sättet att få ta del av en bok eller tidning. Läsningen kan väcka minnen och öppna dörren till livet som var. Något i texten kan slå an en sträng, få den demenssjuke att minnas och börja berätta. Plötsligt får man lära känna nya delar av personens liv. 6

För den anhörige kan högläsning bli ett helt nytt sätt att kommunicera med den demenssjuke när det känns som att det inte längre finns något kvar att prata om, eller när samtalet fastnar i samma upprepande mönster och i envägskommunikation. Förutom att ge en läsupplevelse skapar läsningen samvaro, samtal och stimulans. Den är enkel och opretentiös. Den skapar rofylldhet, en ro som ofta stannar kvar långt efter att läsestunden är slut. För att läsningen ska fungera så är det viktigt att texten är enkel och lättförståelig. Lättlästa texter; utan stora ordmassor eller krångliga ord och med ett rakt berättande, har visat sig fungera väldigt bra att läsa för personer med demens. Både erfarenheter och rapporter visar att de når fram till och fångar den demenssjuke lyssnarens uppmärksamhet på ett helt annat sätt än en icke-lättläst text gör. Centrum för lättläst har ett statligt uppdrag att göra lättlästa böcker, en lättläst nyhetstidning och lättlästa texter. En av Cfll:s målgrupper är personer med demenssjukdom. Många anhöriga tycker att dagarna på boendena ofta består av passiv väntan. En enkät som Demensförbundet gjorde bland de lokala demensföreningarna visade att samtliga som svarade tyckte att det inte fanns, eller att det var dåligt med aktiviteter på demensboendena. Målgrupp Personer med demenssjukdom. Mål Att utarbeta en modell och skapa en struktur för att nå, utbilda och i ett nätverk hålla samman, frivilliga och anhöriga som högläsare för personer med demenssjukdom. Att med hjälp av dessa högläsare skapa läsestunder som ett sätt att öka livskvaliteten och stimulansen inom vården av demenssjuka. 7

Samarbetspartners De organisationer som samarbetar i projektet är: Centrum för lättläst. En statlig stiftelse med uppdrag från riksdag och regering att arbeta för alla människors demokratiska rätt till nyheter, information och litteratur utifrån sina egna förutsättningar. Centrum för lättläst gör nyheter, böcker och information för människor som av olika anledningar har lässvårigheter. Demensförbundet. Samlande organ för landets ca 130 demensföreningar, de demenssjukas intresseföreningar.. Studieförbundet Vuxenskolan. Har varit samarbetspartner även i tidigare högläsningsprojekt tillsammans med Centrum för lättläst och har då ansvarat för utbildningen av personal till läsombud. Landets bibliotek. Här finns kunskap om och böcker på lättläst. Bibliotekarierna arrangerar studiebesök på biblioteken, bjuder in till bokprat och hjälper högläsarna att hitta de böcker och det material som de söker. Styrgrupp Styrgruppen för projektet har bestått av Maud Husberg och AnnMarie Lindman, informatör respektive redaktör och forskningsansvarig på Centrum för lättläst, Monika Titor, förbundssekreterare på Demensförbundet, Eva Ekengren, Studieförbundet Vuxenskolans förbundskansli, och undertecknad, projektledare Catharina Kåberg. Styrgruppen har träffats vid sex tillfällen under hösten 2009 och våren 2010. Ett sjunde styrgruppsmöte är inbokat den 7/6 2010. Material Material som tagits fram är: En broschyr där projektet presenteras; Läskraft!. Högläsning för personer med demens ett projekt för ökad stimulans och livskvalitet i vardagen. Bifogas rapporten som bilaga. 8

Läskraft! bli högläsare för personer med demens. Ett studiematerial som kan användas dels som underlag för halv- eller heldagsutbildningar av högläsare, dels som kursmaterial i en studiecirkelutbildning med 3 x 3 cirkeltimmar. Längst bak i häftet finns en handledning till tre sammankomster. Dessutom kan materialet fungera som handbok och stöd för högläsarna även efter att de fått sin utbildning. Bifogas rapporten som bilaga. Material som är under planering är en stillbildsfilm som visar högläsning i praktiken. Filmen kommer att följa en eller ett par högläsare före, under och efter en läsestund. Den kommer att användas som introduktion vid de länskonferenser som ska arrangeras i samband med projektets utvidgning under projektår två och tre. Om filmen hinner bli färdigställd före den 14/6 kommer den att ha sin premiär på årets Berättarfestival i Ljungby där undertecknad kommer att presentera projekt Läskraft! vid ett seminarium om läsning och berättande för äldre. Arbetet i pilotkommunerna Under det första projektåret har arbetet skett i fyra pilotkommuner: Borås, Enköping, Vallentuna och Västervik. P.g.a. att ansökningsförfarandet av projektpengar drog ut på tiden hade arbetsgrupperna i dessa kommuner redan hunnit bildas när projektet startade och projektledaren började sitt arbete den 1/9 2009. Arbetet i arbetsgrupperna har, med arbetsgruppsmöten som stomme, förts enligt följande steg: Förankring Inspirationsdagar för rekrytering av högläsare Utbildning av högläsare Studiebesök på biblioteket sammankoppling högläsare och boende/verksamhet/enskild högläsning återträff med utvärdering. Nedan följer utförligare beskrivningar av de olika faserna. Arbetsgruppsmöten Kontakten med arbetsgrupperna har skett dels via arbetsgruppsmöten vid 3-5 tillfällen per grupp under projektåret, beroende på hur självständigt och aktivt grupperna har arbetat, dels vid de inspirationsdagar och utbildningar som vi tillsammans har arrangerat. Där emellan har kontakten varit tät via mejl och telefon. Vid arbetsgruppsmötena har riktlinjerna för arbetet dragits upp, åtaganden och 9

arbetsuppgifter följts upp och diskuterats, och planering skett av inspirationsdagar, utbildningar, återträffar m.m. Arbetsgrupperna har även träffats själva utan projektledaren mellan de övriga arbetsgruppsmötena. Några av representanterna i arbetsgrupperna har bytts ut under året p.g.a. ändrad arbetsort, studier eller nedläggning av lokalkontor. De har (förutom vid nedläggningen av Studieförbundet Vuxenskolans lokalkontor i Enköping) ersatts av nya personer. Engagemanget i arbetsgrupperna har hela tiden varit stort vilket har gjort att det har varit väldigt roligt och tacksamt att samarbeta med dem. Förankringsarbete Genom att delta i så många olika relevanta sammanhang som möjligt har medlemmarna i arbetsgrupperna förankrat projektet i sina respektive kommuner. De har presenterat Läskraft! på pensionärsföreningars månadsmöten, Väntjänstmöten, chefsmöten inom äldreomsorgen, Röda Kors-möten, demensföreningars möten o.s.v. De har fått in notiser om projektet i gratistidningar som går ut till samtliga hushåll i kommunen, i kyrkliga församlingars månadsblad, pensionärsföreningars månadsblad m.m. Några av dem har också blivit intervjuade i radio i samband med projektstart, inspirationsdagar och utbildningar. Annonser har förts in i lokala tidningar, affischer har satts upp och utskick har gjorts inför inspirationsdagarna. Västerviks tidning, Vimmerbytidningen och Enköpingsposten har haft artiklar om inspirationsdagarna. Inspirationsdagar med rekrytering av högläsare Samtliga arbetsgrupper valde att göra en halvdags inspirationsdag. Projektet riktar sig även till anhöriga och en stor del av dem vårdar sin demenssjuke man eller hustru i hemmet. För att ge dessa chansen att kunna vara med valde man halvdags-träffar. Många trodde att det skulle vara svårt för anhöriga att komma ifrån en hel dag. Innehållet och utformningen av inspirationsdagarna har sett lika ut i de fyra kommunerna. Undertecknad, projektledaren, har presenterat projektet, bibliotekarien i arbetsgruppen har berättat om lättläst och visat exempel på lättlästa böcker. 10

Inspirationsdagarna har också innehållit högläsning. En skådespelare har engagerats som läsare i tre av städerna, i den fjärde läste projektledaren. På så vis blev alla bjudna på en läsupplevelse ur en lättläst bok. Detta uppskattades mycket. Dels njöt deltagarna av att någon läste högt för dem, dels blev det en bra introduktion till lättläst för dem som inte tidigare kommit i kontakt med det. Dessutom blev det tydligt att det är det här som projektet handlar om! Så här roligt och intressant kan det vara att få lyssna på högläsning. Den längsta programpunkten utgjordes vid samtliga tillfällen av en föreläsning av en läsinspiratör. En läsinspiratör är en person som har arbetat eller arbetar inom äldreomsorgen och som har lång erfarenhet av att läsa högt för äldre. I Borås, Vallentuna och Västervik medverkade Marie Schelander som läsinspiratör och i Enköping Ewa Sandstedt. De delade med sig av sina erfarenheter som högläsare och gav konkreta, handfasta råd och förslag på böcker som har fungerat extra bra att läsa för personer med demens. Om högläsningen tidigare i programmet gav en känsla för själva läsandet, så gav Maries och Ewas föreläsningar en klar bild av högläsarens uppgift och roll samt av den ömsesidiga glädje som högläsningen utgör för den som lyssnar och för den som läser. Läsinspiratör Marie Schelander föreläser vid en inspirationsdag i Västervik. 11

I samband med inspirationsdagen i Enköping bjöd demensteamet där på ett mycket uppskattat litet rollspel om hur det kan vara när man som högläsare kommer på ett första besök till en demenssjuk dam som man ska börja läsa högt för. Innan inspirationsdagarna avslutades hade deltagarna möjlighet att skriva upp sig på en intresselista för utbildning till högläsare. Några omdömen efter inspirationsdagarna: En verklig toppendag. Marie var enastående. Kunde lyssnat hur länge som helst. Jag vill börja redan idag. Toppen! Intressant, enormt. Engagerande. Glädje! Mycket givande dag! Varm och positiv stämning. En fin kick-off. Välordnat och generöst. Ger mersmak. En otroligt spännande och upplyftande eftermiddag. Toppen. Många goa skratt. Vill gärna bli högläsare. Inspirationen fanns när jag kom. Under eftermiddagen växte den till obegränsade möjligheter och erbjudanden. Tack! Jag är glad att jag kom. Är fortfarande nyfiken på att få starta! Ska bli kul! Tack för en fantastisk inspirerande eftermiddag som gav energi och läslust. Väldigt bra ordnat. Bra variation. Mycket bra tips. Blev inspirerad att lära mer. Röstteknik låter väldigt intressant. Mycket bra föreläsare/högläsare, Malte. Bra teater av demensteamet. TACK för en givande eftermiddag. Mycket inspirerande eftermiddag. Lätt att lyssna på föreläsarna. Tycker att detta är en jättebra grej som är lätt att genomföra. För fler omdömen, se den bifogade bilagan Inbjudningar till inspirationsdagarna. Utbildningar Utbildningarna har i Borås, Enköping och Västervik, av samma anledning som vid inspirationsdagarna, lagts som halvdagar. I Borås genomfördes fyra halvdagsutbildningar och i Enköping och Västervik två vardera. Vid utbildningsdagarna har arbetsgrupperna tagit ansvar för innehållet och genomförandet. Arbetsgruppernas representanter för de lokala demensföreningarna i Enköping och 12

Västervik informerade där om: Vad är demenssjukdom? Hur yttrar den sig? Bemötande av personer med demenssjukdom. I Borås deltog en kvinna från stadens demensteam. Hon informerade om ovanstående punkter medan representanten för demensföreningen berättade om sjukdomen ur anhörigperspektiv. Undertecknad, projektledaren, höll i den del som handlade om själva läsestunderna och läsandet: Hur ordnar man en fin läsestund? Vad ska man tänka på vid val av plats för läsningen? Struktur och rutiner för läsningen. Vad kan man läsa? Hur ska man läsa? O.s.v. Det fanns också utrymme för deltagarna i utbildningen att ställa och få svar på alla frågor som de kundes tänkas ha inför sin nya uppgift som högläsare. Det blev bra och stimulerande samtal och entusiasmen i samtliga grupper var påtaglig. I Vallentuna valde arbetsgruppen att genomföra utbildningen i form av studiecirklar, en på dagtid och en på kvällstid. De träffades tillsammans med en cirkelledare vid tre tillfällen x tre studietimmar. Några omdömen efter halvdagsutbildningarna: Stimulerande. Konkret. Känns genomarbetat och strukturerat med det bredvidmaterial vi fått. Tack. Halvdagen var superbra, bra avbrott med fikat. Positiv stämning. Plus till informationen om demens. Bra föreläsningar om rutiner och tips. Ser fram emot återträffarna! Intressant och förklarande om demens. Många bra tips om vad och hur man kan läsa, många upplysningar om hur man lägger upp läsningen och var man finner böcker. Tiden: lagom. Innehåll: Varierat. Fick reda på det som behövdes inför högläsningen. De entusiastiska föredragshållarna var mycket positivt. Alltså: Trevligt, stimulerande och LÄRORIKT. Det har varit en trevlig träff med bra information. Det finns säkert mycket mer att lära för mig men med vetskapen att jag kan ringa kontaktpersoner och att vi ska träffas igen känner jag tillförsikt. Det ska bli en spännande utmaning. Stimulerande samtal i lagom stor grupp. Trevliga medmänniskor. Bra föreläsare! Jag är jättenöjd med denna förmiddag! Trevliga personer som föreläste och som var med i gruppen. Tack för denna dag!! UTMÄRKT! Alla våra frågor och behov till dags dato uppfyllda. Bra med liten grupp och närhet. 13

Riktigt trevligt, ser fram emot projektet, liten lättsam grupp, känns att man är med i projektet och får ta del av utvärderingen. Bra information. En trevlig och informativ dag! Roligt att träffa andra med samma intresse. För fler omdömen se Inbjudningar till inspirationsdagar Till samtliga inspirationsdagar har även äldreomsorgspersonal varit välkommen i mån av plats och intresset har varit stort. Önskemål har kommit om utbildning till högläsare/läsombud även för personal. I Enköping ville t.ex. en chef att all hennes personal på ett demensboende med tre avdelningar skulle få utbildning i högläsning. Synergieffekter och önskemål som detta öppnar möjligheter för Studieförbundet Vuxenskolan att ordna och erbjuda studiecirklar för personal. Biblioteksbesök Bibliotekarierna i arbetsgrupperna (i Borås en ersättare p.g.a. sjukdom), har ordnat och tagit emot högläsarna vid ett eller flera studiebesök på biblioteket. Vid dessa besök har de fått information om de olika tjänster som biblioteket erbjuder, var hyllan för LL-böcker finns och presentation av olika LL-böcker på de tre nivåerna; lätt, lättare, lättast. Högläsarna har också blivit visade exempel på bildverk liksom litteratur och bilder med lokal anknytning m.m. Varje högläsare har i Borås, Vallentuna och Västervik fått särskilda högläsarlånekort med förlängd lånetid på sex veckor - tre månader. På så vis har man alltid god tid på sig att läsa ut böckerna. Bibliotekarierna kommer fortsättningsvis att bjuda in högläsarna till bokprat och presentera nyutkomna lättlästa böcker, vid minst ett eller ett par tillfällen per år. Sammankoppling mellan högläsare och demensboende/dagverksamhet/enskild Arbetsgrupperna inventerade intresset för högläsning vid lokala boenden, dagverksamheter och hos enskilda när vi visste hur många utbildade högläsare som kunde erbjuda läsning och i samband med att de skulle välja var de skulle läsa. Intresset visade sig vara mycket stort. I Enköping har t.ex. samtliga verksamheter 14

velat få en eller flera högläsare, och högläsarna har också varit tillräckligt många för att de önskemålen skulle kunna uppfyllas. Högläsarna har haft möjlighet att önska var eller för vem som de skulle vilja läsa. Detta för att ta hänsyn till hur långt avståndet är mellan deras hem och läsplatsen, om de har eller har haft tidigare kontakt med någon enhet genom arbete eller p.g.a. att någon anhörig eller vän vårdas eller har vårdats där o.s.v. Varje verksamhet har fått utse en kontaktperson till högläsaren i personalgruppen. Denne och högläsaren har fått skriva under en gemensam överenskommelse om var läsningen ska ske, för vilka och hur många personer, när och hur ofta läsningen ska ske o.s.v. Kontaktpersonerna har fått varsin loggbok för att kunna skriva ned sina synpunkter på högläsningen, hur de olika personerna som deltar reagerar, om personalen ser några positiva effekter av läsningen hos dem som är med och lyssnar o.s.v. Loggböckerna blir ett sätt för återkoppling, inte bara mellan högläsaren och kontaktpersonen, utan även mellan verksamheten i sin helhet och arbetsgruppen. Högläsarna har i sin tur fått läsdagböcker där de kan anteckna vad de har läst, om de olika böckerna gick hem eller inte, vilka samtalsämnen som dök upp, vilka kommentarer som fälldes, hur kontakten med kontaktpersonen fungerar m.m. När det gäller den första kontakten mellan högläsaren och platsen för läsningen, så har man gjort olika i de olika kommunerna. I Enköping har representanten i arbetsgruppen för demensföreningen, ordföranden Lillemor Erixon, följt med samtliga högläsare för en första introduktion på respektive ställe, förutom till ett boende dit Monica Hallgren från frivilligverksamheten har följt med. Detta är en fantastisk insats när man betänker att det totalt är 21 st högläsare och 10 st verksamheter som det handlar om. Enköping är också än så länge den enda kommun där samtliga utbildade högläsare har kommit igång med sin läsning. I Vallentuna har frivilligutvecklaren Anna-Maria Valladolid följt med och introducerat två högläsare på två ställen och hon kommer även att följa med de högläsare som ännu inte har kommit igång med sin läsning. 15

I Borås och Västervik har högläsarna fått namn och kontaktuppgifter till sina kontaktpersoner och har själva tagit kontakt med dem för att bestämma ett första möte. De har emellertid fått erbjudande om att få sällskap av de i arbetsgrupperna som har ansvarat för sammankopplingen, om de så har önskat. Högläsningen som kamratcirklar Där reglerna uppfylls när det gäller antal deltagare och antal tillfällen kommer högläsningen att genomföras som kamratcirklar i Studieförbundet Vuxenskolans regi. Fördelen med detta är att högläsarna då får ta del av de utbildningar som Vuxenskolan erbjuder sina cirkelledare, och att vissa pengar utgår som kan användas till t.ex. bokinköp och inspirationsdagar för högläsarna. Återträffar I skrivande stund pågår planering och förarbete inför de återträffar för högläsarna som kommer att genomföras i samtliga pilotkommuner. Vid återträffarna kommer utvärderingar att göras över hur högläsarna tycker att högläsningen har fungerat. Frågor som vi gärna vill ha svar på är t.ex.: Hur har det gått? Glädjeämnen? Har det varit några problem? Gick de att lösa? Trivs ni med att vara högläsare? Har det fungerat bra med kontaktpersonerna? Har ni upptäckt, efter att ha fått praktisk erfarenhet av högläsning, något som ni saknade i utbildningen? Återträffarna, som kommer att vara återkommande, är också tänkta att vara ett tillfälle för högläsarna att möta varandra och utbyta erfarenheter, tips och råd och att få känna att de ingår i en struktur och i ett större sammanhang. 16

Omfattningen av projekt Läskraft! i pilotkommunerna 100604 Antal utbildade högläsare Totalt Kvinnor Män Borås: 19 16 3 (ytterligare 6 fr andra kommuner) Enköping: 21 19 2 Vallentuna: 9 9 0 (varav två personal) Västervik: 12 12 0 Summa: 61 56 5 Antal högläsare som har kommit igång med sin högläsning (redovisningen omfattar endast de högläsare som med säkerhet är i gång med sin läsning) Borås: 8 Enköping: 21 Vallentuna: 5 Västervik: 9 Summa: 43 Antal boenden och dagverks. för personer med demens där högläsning sker Borås: 5 Enköping: 10 (samtliga boenden/verksamheter för personer med demens) Vallentuna: 4 Västervik: 7 Summa: 26 Antal personer med demens i eget boende som får högläsning Borås: 2 Enköping: 1 Vallentuna: 1 (högläsaren är anhörig) Västervik: 1 Summa: 5 Antal personer med demenssjukdom som deltar i läsestunderna Totalt Kvinnor Män Borås: 24 22 2 Enköping: 63 47 16 Vallentuna: 12 7 5 Västervik: 26 23 3 Summa: 125 99 26 17

Projektets fortsättning Fr.o.m. hösten 2010 kommer projektet att utvidgas länsvis, län efter län, till dess att samtliga 21 län är nådda. Först ut är tre av pilotkommunernas län, (Stockholms län vill vänta till efter hösten p.g.a. arbete med ett annat projekt), och därefter följer de övriga, 5-6 st per termin under de återstående tre terminerna under projektår två och tre. Länsarbetsgrupper kommer att bildas med representanter från demensföreningar (alt Demensförbundets föreningsstödjare för de olika länen/områdena), Studieförbundet Vuxenskolan på regional nivå, länsbibliotek m.fl. Tillsammans med länsarbetsgrupperna ska inspirationsdagar kring högläsning för personer med demenssjukdom arrangeras till vilka samtliga länets kommuner kommer att inbjudas. I större regioner med mycket stort antal kommuner som Västra Götalands län, Skåne län och Stockholms län, kan det bli aktuellt att arrangera två konferenstillfällen. Från länsnivå sprids projektet vidare genom att kommunala arbetsgrupper bildas och som arbetar utifrån den modell/de modeller som utarbetats under det första projektåret. Som förberedelse och förankring inför utvidgningen har projektet presenterats på nätverksmöten för ca 60 av landets 130 demensföreningar och på Studieförbundet Vuxenskolans årliga, nationella utvecklingskonferens på Sånga-Säby utanför Stockholm. I slutet av maj kommer även landets samtliga länsbibliotekarier att informeras vid ett möte i Stockholm. Slutord Arbetet med projekt Läskraft! under projektår 1 (som avslutas först den 31/8 i höst), har varit oerhört positivt. Det har kännetecknats av stor entusiasm och vilja att vara med och göra skillnad. Engagemanget i arbetsgrupperna är och har hela tiden varit stort, och intresset för projektet har spridit sig långt utanför pilotkommunerna. Frivilliga, biblioteksfolk, studieorganisatörer från Studieförbundet Vuxenskolan, aktivitetsansvariga inom äldreomsorgen m.fl. har hört av sig och vill vara med i projektet. 18

Antalet deltagare i inspirationsdagarna har varit överraskande och glädjande stort, förutom i Vallentuna där vinterns värsta oväder spräckte planeringen och ytterligare en inspirationsdag fick arrangeras ca en månad senare vilket troligen var till nackdel för deltagarantalet. Bibliotekarierna berättar om ökad utlåning av LL-böcker sedan projektet startade, och berättelser om läsningens positiva effekter på lyssnarna med demenssjukdom börjar droppa in. Från Enköping berättas om mannen på dagverksamheten som annars aldrig pratar men som i samband med högläsningen livligt började diskutera till allas stora förvåning. En högläsare i Vallentuna berättar hur en 97-årig, gravt demenssjuk kvinna efter läsningen plötsligt säger: Jag känner mig så glad. Jag vet inte varför, men jag känner mig så glad. Även högläsarna känner redan av högläsningens positiva effekter. Arbetsgruppen i Enköping berättar om högläsarnas stora glädje, iver och entusiasm över att ha blivit högläsare. Att fler liknande berättelser och rapporter kommer att droppa in efterhand som allt fler av högläsarna kommer i gång med sin läsning, är ställt utom allt tvivel. /Catharina Kåberg Projektledare för högläsningsprojektet Läskraft! Bilagor som bifogas rapporten Projekt-broschyren för Läskraft! Studiematerialet Läskraft! bli högläsare för personer med demens Inspirationsdagar och utbildningar. Inbjudningar och omdömen under projektår 1, våren 2010 Projektledarens logg-blogg-anteckningar från projektår 1, hösten 2009-våren 2010 Läsdagbok för högläsare Loggbok för kontaktpersoner 19