Skatter i Torahn Bibelstudium nr 35, A Sabbaten den 2 juni 2012 Naso Räkna antalet acøn: Torahtext: 4 Mos 4:21 7:89 Haftarah: Dom 13:2-25 Apostoliska skrifterna: Joh 3:1 4:54 Halleluja! Salig är den människa som fruktar HERREN och har sin stora glädje i hans bud. (Ps 112:1) Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig. Detta är Torahns ljus, med vilket Han skall upplysa dina ögon och ditt hjärta i Torahn [Guds undervisning] och låta dina barn få ta del av Torahn, såsom det är sagt: Ditt ord är en lykta och Torahn ett ljus. Bemidbar Rabbah 11.6 Ett av Torahns underbara kännetecken är, att författaren inte använder några litterära knep för att göra skillnad mellan, vad vi skulle anse som högstämt och värdigt och sådant som hör den grå vardagen till. Veckans textavsnitt ger ett fint prov på detta. Vi leds fram till ett verkligt andligt klimax, där Mose undervisar Aron om den Aronitiska välsignelsen i kapitel sex, medan det endast några verser tidigare handlat om, hur man handskas med en svartsjuk äkta man. Enligt den uppdelning av Fjärde Moseboken som vi tidigare gjort, så hamnar veckans textavsnitt under rubriken Förberedelser inför Löfteslandet. Vi kommer att finna, att Herren ger fler juridiska riktlinjer, fler aspekter på folkets andliga liv och slutligen yt- 1
terligare instruktioner om tabernaklet. Vår översikt över veckans textmaterial kommer därför att ta upp dessa aspekter. Tyvärr har vi bara möjlighet att stanna inför de två första avdelningarna. Frågorna om fastighetsskötsel är en fortsättning från förra veckans textavsnitt, med mer detaljer om vilka i den levitiska familjen som skulle ansvara för de olika delarna av tabernaklet (4 Mos 4:21-49), upprätthålla renheten i lägret (4 Mos 5:1-4) och om stamfurstarnas offergåvor (4 Mos 7). Rättsliga frågor Andliga frågor Fastighetsskötsel Rättsliga frågor Det finns två juridiska angelägenheter i det femte kapitlet i veckans textavsnitt. Den första hittar vi i verserna 5-10 och handlar om människor som begår synd mot varandra. När en man eller kvinna begår någon av de synder som människor kan begå och handlar trolöst mot HERREN och ådrager sig skuld... (4 Mos 5:6) Texten fortsätter sedan med att förklara, vilka följderna blir av dessa synder. Men då kan man ställa frågan: Vilka synder? Eftersom en av följderna gäller återbetalning, så anser forskare, att det här rör sig om någon typ av lögn eller stöld. De flesta bibelkommentatorer, både judiska och evangeliska, sammankopplar 4 Mos 5:5-10 med 3 Mos 5:14-19 och 3 Mos 6:1-7. Man menar, att dessa textavsnitt i Tredje Moseboken och Fjärde Moseboken kompletterar varandra. I linje med dessa tankar ger ArtScroll Chumash en viktig tolkningsprincip. Den säger, att Torahn ibland återupprepar en lag i syfte att göra ett tillägg 1 I detta fall kompletteras texten med flera nya aspekter som inte är omnämnda i avsnittet i Tredje Mose- 1 The ArtScroll Chumash, sid 752. 2
boken. Dessa aspekter har att göra med den rättsliga process som lagöverträdaren måste genomgå för att upprättelse ska bli möjlig. Det första steget i denna process är, att den som begått synd ådrager sig skuld. (4 Mos 5:6) Det finns de som menar, att detta med skuld inte har någonting med känslor att göra. De gör gällande, att en människa inte behöver känna skuld eller ånger för en synd. Man grundar en sådan tanke på, att känslor har mycket liten plats om ens någon i ett andligt liv. Vi måste emellertid komma ihåg, att Gud gav oss känslor. När vi är arga känner vi ilska. När vi är lyckliga känner vi glädje. Gav inte Gud oss också känslor, så att vi kan känna skuld? Det har gjorts en hel del forskning rörande olika bibliska ords innebörd. Ett av dessa ord man studerat återfinns i vår text:!va skyldig. En annan översättning av ordet är aktuell. J. Milgroms forskning har resulterat i en annorlunda översättning som gäller överallt, där detta grundord förekommer. Det betyder att känna skuld. 2 Texten verkar alltså säga, att det första steget då det gäller att rätta till en lögn eller stöld är, att känna skuld för vad man gjort. Efter känslan av skuld och samvetskval lär texten oss, att synden ska bekännas. (v 7) Att med ord uttala sin bekännelse visar att syndaren erkänner, att alla hans gärningar är uppenbarade för Herren och kända av honom. Detta resulterar i sin tur i, att man i framtiden blir mer försiktig, när man ställs inför liknande frestelser. Detta stämmer väl överens med den definition av bekännelse som vi finner i Nya testamentet. Det grekiska ord som översatts med bekänner i 1 Joh 1:9 är homolegao. Detta ord betyder bokstavligen att säga samma sak. Att bekänna sin synd är alltså att säga samma sak om synden som Gud gör. Den som syndat håller med Gud om, att han har gjort fel mot sin medmänniska. Men han 2 Ashley, Numbers (NICOT), sid 113. 3
håller också med Gud om, att när han begick fel mot sin medmänniska, så var det ytterst sett Gud själv som blev sårad. Det är just detta 4 Mos 5:6 vill lära oss. När vi begår synd mot någon medmänniska, gör vi oss skyldiga till att handla trolöst mot HERREN. Ordet trolöst kan även översättas otrohet. Synd mot en människa är otrohet mot Herren. Herren är den osynlige deltagaren som är närvarande vid allt vad människan gör. Han är borgensmannen människor emellan. När den skyldige förnekar sin skuld, missbrukar han Herrens namn. 3 Texten tar upp ytterligare en detalj att lämna ersättning. Ersättningsprincipen handlar inte endast om, att återlämna det stulna till den rätte ägaren utan att dessutom ge en ersättning på tjugo procent av det stulnas värde. Detta är uttryckt rakt på sak. Frågan är: Varför detta tillägg? Det finns många olika meningar om detta. En del anser, att detta skulle verka avskräckande. Om den skyldige blev tvungen att ge en skadeersättning på tjugo procent, så var det mindre troligt, att han skulle begå ett liknande brott igen. Andra anser att denna ersättning tillsammans med ett skuldoffer var en del i själva försoningsprocessen. Den som känner skuld, bekänner sin synd och försöker gottgöra den skada han gjort måste också lämna en ersättning. Om den skyldige däremot inte ändrar sitt sinnelag och visar en ärlig önskan att bli försonad, så har varken syndoffret eller den extra femtedelen något som helst värde. Ytterligare ett stycke ny information som inte finns i Tredje Moseboken finner vi i verserna 8-10. Det berättas där om ett fall, där gottgörelse skulle ges, men där personen i fråga var död och det inte fanns några släktingar till vilka ersättning kunde betalas. Ersättningen skulle i detta fall förmedlas via prästerna till Herren. Här har bibelkommentatorer emellertid väckt en välgrundad fråga. Hur kan det komma sig, att någon bland Israels barn inte hade några släktingar? I all synnerhet under en tid då släktförhållan- 3 Rabbi Elie Munk, The Call of the Torah: Bemidbar, sid 46. 4
dena var så noggrant dokumenterade. Den judiska ståndpunkten är, att 4 Mos 5:8-10 syftar på en person som har konverterat till judendomen och som därför inte har några släktingar i Israel. Jag kan endast tillägga, att en andra möjlighet är, att den som blivit förorättad inte hade konverterat, utan helt enkelt var en ickejude som bodde bland Israels folk. I vilket fall som helst ger den judiska traditionen uttryck för, att Torahn behandlar både infödda israeler och proselyter likvärdigt. Det finns ytterligare ett juridiskt spörsmål i denna veckas torahavsnitt och det återfinns i 4 Mos 5:11-31. Texten kallar den för lagen om svartsjuka (v 29) eller än mer korrekt: Torahn (undervisningen) om svartsjuka. Här möter vi ett fall, där en man misstänker att hans fru är otrogen, utan att ha några bevis på att det är så. Det är intressant att lägga märke till, att texten visar medlidande både med mannen och hustrun. Mannens behov består i att få stilla sin oro över den misstänkta otroheten. Ska han passivt se på och inte bry sig om vad som pågår? Torahn säger ett klart: Nej! I stället avvärjer den en allvarlig situation genom att ge riktlinjer för en juridisk prövning för att se, om mannens misstankar är berättigade eller inte. Genom att ge utrymme för en mans svartsjuka, så vill Herren undervisa oss om, att svartsjuka grundad på rätta orsaker inte är felaktig. I själva verket berättar Gud för oss, att en av anledningarna till varför vi inte ska följa andra gudar är, att Herren är en svartsjuk Gud. Bilden av relationen mellan man och hustru är en bild på det förhållande Gud har upprättat med oss. Vi skadar och sårar honom, när vi är otrogna. Vi framkallar svartsjuka hos honom på samma sätt som en otrogen partner framkallar svartsjuka hos den andre. Då det gäller hustrun, så känner hon behov av om hon är oskyldig att få bli befriad från alla misstankar. Gamla judiska 5
skrifter betonar, att kvinnan när som helst under den rättsliga proceduren om hon var skyldig kunde bekänna sin synd och på så sätt undvika de obehagliga följderna. Var hon däremot oskyldig, skulle denna procedur (beskriven i 4 Mos 5:11-31) vara beviset inför hela folket, att hon var utan skuld. Andliga frågor Direkt efter lagen om ersättning och lagen om svartsjuka följer ett kapitel med regler (Torah/undervisning) för nasirer. Kapitel sex undervisar om denna ovanliga utövning, där en person man eller kvinna kunde vara helgad åt Herren genom att avstå från vinträdets produkter och genom att inte låta klippa sitt hår under en viss tid. En del människor ville på detta sätt tjäna Gud och komma honom närmare. Det finns ytterligare en fråga av andlig art i veckans textavsnitt. I 4 Mos 6:22 27 finns den så kallade Aronitiska välsignelsen nedtecknad: HERREN välsigne dig och bevare dig. HERREN låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig. HERREN vände sitt ansikte till dig och give dig frid. Varje rad börjar med Guds heliga namn hwhy (översatt HER- REN). Det är det namnet som betonar, att Gud håller sitt förbund. Genom att upprepa det tre gånger placeras betoningen på rätt ställe på Herren själv. Den Gud som bevarar. Det är Gud som bevarar Israel och det är endast han som kan rädda sitt folk undan synd, krig och hungersnöd. Trots att han visste, att Israels folk skulle få uppleva tider av svårigheter och prövningar, är denna välsignelse en verklighet och 6
Israel kommer en dag att få uppleva denna välsignelse i dess fullaste mått. (Se Jer 31:33-37!) Detta gäller även alla som förlitar sig på Herren. Om vi tillhör dem som i tro tagit emot Yeshuas försoning och uppståndelse, så kommer Herren att bevara även oss. Ingen kan rycka dem ur min Faders hand, säger Yeshua. (Joh 10:29) Om vi verkligen är hans, kommer han att bevara oss på samma sätt som han lovade att bevara Israel. Den Gud som är nådig. Hur kan Gud bevara ett folk som medvetet syndar emot honom? Svaret ligger i den andra välsignelsen. Grundtextens ord (chanan, nådig) i förbindelse med den grekiska motsvarigheten i Nya testamentet talar om ovillkorlig förlåtelse. Betydelsen av detta ord illustreras i berättelsen om Hosea och Gomer. Så som Hosea blev instruerad att förhålla sig till sin kyliga och otrogna hustru Gomer, så förhåller sig Gud till sitt ibland kyliga och otrogna folk Israel. Trots deras bedrövliga andliga tillstånd utlovar Gud förlåtelse fritt och för intet. Gud är likadan emot oss! I Ef 1:7, 8 kan vi läsa, att Gud låter sin nåd flöda över oss som tagit emot Yeshua trots att han vet, hur upproriska vi kan vara. Texten säger vidare, att vi har fått förlåtelse för våra synder på grund av [hans] rika nåd. Detta kan jämföras med en tiggare som ber en miljardär om pengar. Om miljardären ger honom 1 000 kronor, kan man säga att han ger av sin rikedom. Men om han ger tiggaren 1 000 000 kronor kan man säga att han ger i förhållande till sin rikedom. I Guds bank på hans nådeskonto finns det mer än miljarder. Kontot är obegränsat. Enligt Efesierbrevet gavs Guds nåd till oss på grund av den rika nåd och inte av hans nåds rikedom. Min vän, det handlar om oändligt mycket nåd! Det är på grund av Hans nåd som vi blir bevarade. En obegränsad källa av nåd resulterar i ett obegränsat bevarande. 7
Ett uttryck för Guds nåd är, att han låter sitt ansikte (eller ansiktsuttryck) lysa över oss. Detta är ett bibliskt idiomatiskt uttryck som uttrycker vänskap. När Guds ansikte (och/eller ansiktsuttryck) sägs vara vänt mot människorna och att det ska lysa över dem, är det ett uttryck för ett utflöde av gudomlig kärlek och frälsning. Den Gud som ger frid. Om Gud är vår vän, om han bevarar oss och fritt och för intet låter sin nåd flöda över oss, kan vi vara övertygade om, att vi får del av hans frid. Grundtextens ord som är översatt med frid är shalom. När Gud ville välsigna Israel med frid/fred, gällde det helt säkert frihet från krig. Men jag är helt övertygad om, att det innebär så oändligt mycket mer. Yeshua Fridsfursten sade, att han kom för att ge oss frid (Joh 14), den frid, som övergår allt förstånd, [skall] bevara era hjärtan och era tankar. (Fil 4:7) Bärare av mitt namn. Den aronitiska välsignelsen avslutas med, att Herren talade om för Aron, att han skulle välsigna Israels barn med dessa ord och att han skulle lägga mitt namn [Guds] på Israels barn. Genom den aronitiska välsignelsen skulle prästerna lägga Herrens heliga namn i folkets hjärtan och sinnen och detta skulle resultera i en välsignelse för hela nationen. När Gud lägger sitt namn på oss, är det som att han vill, att vi helt och fullt ska identifiera oss med honom. Det är också som att han vill, att alla ska veta, att vi tillhör honom. Han säger, att han inte skäms över, att hans folk utöver hela jorden bär hans namn. Vilket ansvar! Vilken fantastisk förmån! Mer info nästa sida! 8 Översättning och bearbetning: Föreningen Shabbat Shalom Författare: Ariel Berkowitz, Jerusalem Föreningen Shabbat Shalom
Mersmak? Du kan också få Shabbat Shalom hemsänd i din brevlåda helt utan kostnad. Utöver kommentarerna till veckans textavsnitt kan du bland annat läsa en aktuell artikel Önskar du ett provnummer? Skicka oss ett mejl med namn, adress och telefonnummer, så kommer intressant läsning i din brevlåda om några dagar! Barn eller barnbarn? Då kanske du är intresserad av ett nummer av Shabbat Shaloms Torahpyssel!? En liten pysselsida för varje vecka i anslutning till veckans textavsnitt! Mejla till: foreningen.shabbat.shalom@gmail.com 9