Stenestrandstipendiat i dag 12.20 ca. Sal K2. Utdelning av årets. Välkomstmingel på kontinentalt vis - utställningen onsdag kväll

Torsdag 18 aril 2013 XV Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2013 1 Kardiovaskulärt Vårmöte Göteborg 17-19 aril, 2013 Nr 2, Torsdag 18 aril Välkomstmingel å kontinentalt vis - utställningen onsdag kväll Hög benföring av tjejerna i Blåsljuden Fler minglare... Minglare... Ännu fler minglare... Urval föreläsningar EKG, fortfarande viktigaste hjärtundersökningen Nya euroeiska riktlinjer Behandling av atienter med medfött hjärtfel - ett tvärrofessionellt ersektiv EKG-utredning efter ischemisk stroke... Framtidsvisioner för atienter med hjärtsvikt Prosektiva randomiserade rövningar inom nationella kvalitetsregister Tandlös men inte hjärtlös - är hjärtat sjukt om tänderna lossnar? Dystrofia myotonika - hur åverkas hjärtat? PCI eller CABG - beror beslutet å var du bor? Nya orala koagulationshämmare vid förmaksflimmer Nya euroeiska riktlinjer för hjärtsvikt Utdelning av årets Stenestrandstiendiat i dag 12.20 ca. Sal K2

2 XV Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2013 Torsdag 18 aril 2013 A för telefon och läslatta Skanna QR-koden genom att rikta telefonen mot den, å så sätt når du direkt den mobila versionen av aen. Du behöver en QR-läsare för att det ska fungera. Det går också bra att ladda ner aen via A Store och Android Market. Sök å Kardiovaskulära vårmötet. Gratis och enkel att ladda ner! EKG - forfarande den viktigaste hjärtundersökningen Moderatorer: Catharina Lysell-Bergström, Piteå. Magnus Simonsson, Kristianstad LitenAnnons_A_2013.indd 1 13-04-04 11.04.14 08 00-09 00 Sal K1 Magnus Simonsson, Kristianstad EKG har i snart 100 år varit den viktigaste undersökningsmetoden vid hjärtsjukdom. Fortfarande står EKG sig väl i konkurrens med ultraljud, coronarangiografi, MR, CT och nuklearmedicinska hjärtundersökningar. De andra undersökningarna jämförs ständigt med varandra för att bevisa vilken som är bäst och mest kostnadseffektiv. EKG är än så länge ohotat och man ser inte det som en metod som kan ersättas av de andra. Metoden är noninvasiv, enkel, billig och har 100 års berövad erfarenhet. I detta symosium belyses en förfinad EKG-metod vid arbets-ekg. Vi får dessutom höra om erfarenheter från flera års SMtävlingar i EKG-tolkning. Slutligen får vi höra om secial-ekg vid förmaksflimmer. Magnus Simonsson EKG-SM - en sännande resa Piotr Szamlewski Sveriges mästerska i EKG tolkningen organiserades sammanlagt i fem omgångar under åren 2007-2011. Olika yrkesgruer fick tävla i EKG tolkningen där både snabbheten och noggrannheten selade en viktig roll. Under förra årets Vårmöte fick jag möjlighet att resentera några av de svåraste och mest sännande tävlings - EKG remsor, i år kommer fortsättningen å fjolårets resentation. EKG kunskaen är fortfarande en av de viktigaste egenskaer som var och en som tar hand om hjärtsjuka atienter bör ha. I tävlingen valde jag EKGregistreringar som jag kommit i kontakt under mitt kliniska arbete å Kardiologiska kliniken i Linköing. Samtliga är tagna å äkta atienter i olika kliniska sammanhang. Vid tolkningen har jag försökt att belysa hur mycket information utöver ugifter om hjärtrytmen eller eventuell ågående hjärtinfarkt vi kan få vid en noggrann analys. Nästan varje remsa bär å ett sådant budska. Personligen hoas jag å att tävlingen har stimulerat till att förbättra EKG kunskaen bland läkarkåren men även andra yrkesgruer så att EKG analysen inte ersätts av datorer som inte sällan föreslår absurda tolkningar. Det är så sännande och roligt att kunna EKG! Nya euroeiska riktlinjer Moderatorer: Karolina Szummer, Stockholm. Jonas Oldgren, Usala 08 00-09 00 Sal K2 Prevention Lars Svennberg, Gävle Hjärt-kärlsjukdom är fortfarande den ledande orsaken till för tidig död för både män och kvinnor i hela världen. Prevention definieras som de samlade åtgärder, både å samhälls- och individnivå, som görs för att minska bördan av dessa sjukdomar. Detta bör inledas redan tidigt i barndomen (eller till och med före förlossningen) och sedan fortgå livet igenom. Vi vet att revention fungerar - i de områden där mortaliteten i hjärtkärlsjukdom har minskat kan detta till största delen förklaras av reduktion av riskfaktorer och först i andra hand av förbättrad behandling. I setember 2012 resenterades nya euroeiska riktlinjer för revention av hjärt-kärlsjukdom av The Fifth Joint Task Force of the Euroean Societies on Cardiovascular Disease Prevention in Clinical Practice. Arbetsgruen leddes av rofessor Joe Perk från Kalmar och hade deltagare från ett flertal intresseföreningar inom hjärt-kärlområdet inklusive Wonca, den euroeiska organisationen för allmänmedicin. Sedan början av 1970-talet har begreen rimär- och sekundärrevention använts. Dessa är nu avskaffade, liksom begreet metabolt syndrom, och i stället definieras fyra riskkategorier för hjärtkärlsjukdom. Sverige numer lågkrisland För asymtomatiska vuxna kan risken för hjärtkärlsjukdom och död beräknas med så kallade heart score diagram, som finns utarbetade både för låg- och högriskländer. Glädjande här är att Sverige numera betraktas som ett lågriskland. Riskfaktorgenomgång rekommenderas för alla män över 40 års ålder och för alla kvinnor över 50 års ålder eller som asserat klimakteriet. Personer med redan etablerad hjärtkärlsjukdom, diabetes med komlikationer eller svår njurfunktionsnedsättning betraktas som tillhörande gruen med mycket hög risk. Hos dessa krävs intensiva åtgärder mot alla riskfaktorer. I riktlinjerna definieras också nya målnivåer för kolesterol, blodtryck och blodsocker. Målnivån för LDL-kolesterol har sänkts ytterligare jämfört med tidigare riktlinjer, medan målnivån för blodtryck för diabetiker har höjts något. beskrivs lättillgängligt i riktlinjerna Detaljerade förslag å konkreta åtgärder mot samtliga riskfaktorer såsom rökning, dåliga matvanor, brist å motion och träning, sykosocial stress, högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes med mera har utarbetats och beskrivs lättillgängligt i riktlinjerna. På flera områden saknas fortfarande viktig kunska. Det är till exemel osäkert om vi helt kan eliminera hjärt-kärlsjukdom med reventiva åtgärder, eller om det endast handlar om att skjuta u sjukdomsdebuten. Vi vet heller inte exakt när åtgärder, t ex läkemedelsbehandling, bör sättas in hos yngre individer med riskfaktorer. Det är också oklart exakt hur ett otimalt reventionsrogram bör utformas, liksom hur stor effekt behandling av oro och deression har å risken för utveckling av hjärt-kärlsjukdom. ST-höjningsinfarkt Lars Svennberg Stefan James Euroeiska Kardiologföreningen ublicerade nya guidelines för behandling av atienter med ST höjningsinfarkt i setember 2012. Jag hade förmånen att vara en av två ordföranden för gruen som tagit fram riktlinjerna och resenterat Ansvarig utgivare: Svensk Medicin AB, Niclas Lindqvist, 070-311 24 41 Citera gärna tidningen, men källan Svensk Medicin AB måste anges. Tryckeri: Markbladet Tryckeri i Kinna

Torsdag 18 aril 2013 dem. I dokumentet finns en del ny kunska och nya rekommendationer. Totalt ges 157 rekommendationer varav 61 % är klass I dvs sådant som man bör göra. Endast en liten andel, 7% är klass III dvs sådant som man avråds från att göra ga risk för negativ effekt. En relativt stor del av rekommendationerna, ungefär 20 % baseras å stora randomiserade studier. atienter med hyoxi, hjärtsvikt, eller dysne En viktig del av dokumentet handlar om att skaa nätverk kring diagnos och behandling av ST höjningsinfarkt för att snabbt få öet kärl. Patienter med smärta men atyiska EKG förändringar såsom skänkelblock, acemaker-ekg, djua ST sänkningar bör umärksammas tidigt för diagnostisk angiografi för möjlighet till rimär PCI. Oxygen ska rutinmässigt endast ges till atienter med hyoxi, hjärtsvikt eller dysne. Behandling av STEMI ska organiseras i regionala nätverk för att minskatidsfördröjning och samla kometens. För atienter som söker å sjukhus utan tillgång till rimär PCI eller inom ambulanssjukvården bör man fråga om systemet klarar PCI inom 120 min. Om det inte är möjligt bör trombolys vara förstahandsmetod. Efter trombolys ska atienten omedelbart skickas till PCI sjukhus för möjlighet till rescue PCI eller lanerad angio 3-24 timmer efter trombolys.om rimär PCI är förstahandsmetod bör PCI göras inom 90 minuter (60 minuter för atienter som söker inom 2 timmar från symtomdebut).för atienter som söker direkt å ett sjukhus med rimär PCI service bör PCI göras inom 60 min. Primär PCI rekommenderas i alltid hos atienter med symtom < 12 timmar men även < 24 timmar om symtomdebuten är osäker, om symtom varierat eller om ischemi kvarstår. trombasiration bör övervägas I samband med PCI ges också ett antal nya rekommendationer. Enbart infarktrelaterat kärl bör stentas (med undantag vid kvarstående shock eller ischemi efter önande av infarktrelateratkär). Radialis bör övervägas över femoralis hos erfarna oeratörer. Trombasiration bör övervägas. DES (läkemdelsstent) bör övervägas över BMS (metallstent) hos atienter som antas kunna ta dubbla trombocythämmare. Aortaballonum rekommenderas inte allmänt vid shock. När det gäller läkemedel rekommenderas ticagrelor eller rasugrel XV Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2013 över cloidogrel.bivalirudin rekommenderas i samband med PCI. Enoxaarin kan övervägas över hearin. GP IIb/IIIa bör övervägas vid trombkomlikation eller stor trombbörda oavsett bivalirudin eller hearin givet, seciellt vid kort symtomduration. Dubbel trombocythämning (DAPT) bör ges i 12 mån med ett minimum av 1 mån efter BMS och 6 mån efter DES. Användning av beta blockad har nedgraderats men bör ges till alla atienter med svikt eller nedsatt LV funktion och skall övervägas till övriga medan ACE hämmare ska ges till alla atienter. En nyhet är att hos utvalda atienter med cloidogrel och ASA kan låg dos rivaroxaban övervägas som sekundärrofylax. Det måste dock observeras att det innebär ökad blödningsrisk och rivaroxaban inte ska ges tillsammans med de nya mer effektiva trombocythämmarna som rekommenderas i första skedet. ytterligare revaskularisering övervägs Efter akutskedet bör atienten vårdas å HIA i 24 timmar men kan övervägas att sändas tillbaka till hemsjukhus tidigare om låg risk. Blodsocker bör hållas < 11 mmol/l och alla atienter bör göra EKO. Ischemitest rekommenderas om atienten har åvisad flerkärlssjukdom och ytterligare revaskularisering övervägs. Stefan James Karolina Szummer Behandling av atienter med medfödda hjärtfel - ett tvärrofessionellt ersektiv Moderatorer: Catarina Svensson, Linköing. Bengt Johansson, Umeå 08 00-09 00 Sal H1 Hur ska atienter med medfödda hjärtfel träna? Camilla Sandberg, Umeå Gruen ersoner med medfödda hjärtfel rymmer en mängd diagnoser av olika svårighetsgrad. Många av dessa har nedsatt syreutagningsförmåga (kondition) i jämförelse med friska. I vilken utsträckning denna konditionsnedsättning orsakas av avvikande anatomi/fysiologi och/eller brist å träning och ovana att röra å sig är oklart. Personer med medfödda hjärtfel bör umuntras till ett fysiskt aktivt liv och många kan träna utan några egentliga restriktioner. Det finns endast ett fåtal studier om träning vid medfödda hjärtfel och de flesta av dessa är utförda å barn/ungdomar och med små stu- LED-Pannlama för oerationsrummet från Luxtec Integra! Hitta din leverantör! 3 dieoulationer. Resultaten visar att träning har en ositiv effekt å konditionen även vid de mer komlicerade hjärtfelen. Risken för komlikationer eller behov av reoeration ökar med stigande ålder. I de fall där roblem kvarstår trots korrigerande oerationer eller vid de mest komlexa hjärtfelen kan träningsrestriktioner förekomma. Denna gru är också i behov av tätare uföljningar. Lämlig träning bör i dessa fall utformas individuellt och i samarbete mellan GUCHläkare och sjukgymnast. Komlett utbud från Geister Kärl / thoraxinstrument. Precisioninstrument av högsta kvalitet! Vår kunska och erfarenhet - Er bästa garanti! Välkomna! Komlett självhållande haksystem från Omni-Tract! reoeration ökar med stigande ålder Miljövänligt diatermihandtag med integrerat rökutsug 100% fritt från PVC och ftalater! Instrumenta AB Box 308 433 25 PARTILLE Tel 031-336 51 00 Fax 031-336 05 05 www.instrumenta.se info@instrumenta.se

4 XV Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2013 Torsdag 18 aril 2013 Framtidsvision för atienter med hjärtsvikt Moderatorer: Mona From Attebring, Växjö. Hans Persson, Stockholm 10 40-11 40 Sal H1 Vet vi vilken form av fysisk träning som har bäst effekt vid hjärtsvikt? Maria Bäck Nedsatt fysisk restationsförmåga är vanligt hos atienter med kronisk hjärtsvikt. Orsaken till den reducerade arbetskaaciteten är komlex. Förändringar i den centralcirkulatoriska funktionen är inte tillräckligt för att förklara en nedsatt fysisk restationsförmåga, utan faktorer i skelettmuskulaturen anses också ha stor betydelse. Prosektiva randomiserade rövningar inom nationella kvalitetsregister Moderatorer: Kristina Hambraeus, Falun. Jan-Erik Karlsson, Jönköing 10 40-11 40 Sal H2 Frågeställningar för randomiserade rövningar vid förmaksflimmer inom AURI- CULA Peter J Svensson Förmaksflimmer förekommer hos mellan 2,5-3 % av befolkningen vilket innebär att 300 000 ersoner i Sverige har denna diagnos. Vid förmaksflimmer är risken för slaganfall stor och kan uskattas till mellan 5-10 % er år beroende å hur riskrofilen för den aktuella atienten ser ut. Med blodförtunnande behandling (warfarin) kan risken för slaganfall minskas med ca 70 %. På senare år har nya erorala antikoagulantia kommit i bruk sk NOACs (Novel Oral Anti Coagulants). I Sverige kommer under 2013 tre beredningar att finnas tillgängliga, dabigatran, rivaroxaban och aixaban. I Sverige finns en av världens bästa warfarinbehandlingar och frågan Från att för några decennier sedan ha ordinerat atienter med hjärtsvikt vila finns det idag goda bevis för att fysisk träning är säkert och förbättrar funktionen. Enligt både internationella och nationella riktlinjer bör atienter med hjärtsvikt som får symtom vid måttlig eller lättare fysisk ansträngning (NYHA- klass (I) - II-III) erbjudas individanassad fysisk träning. Det finns dock stor variation vad gäller träningsmodell och total träningsvolym och flera träningsformer har visat sig vara gynnsamma för atienter med kronisk hjärtsvikt. Det är viktigt att utvärdera fysisk funktionsförmåga före start av träning, för att ordinera adekvat träningsnivå. Den vanligast använda och mest utvärderade formen av fysisk träning är konditionsträning. är högintensiv intervallträning mer effektiv Den allra senaste forskningen ställer frågan om högintensiv intervallträning är mer effektiv för att öka maximal syreutagning än moderat distansträning. Lokal muskelträning tränar muskeln å en hög relativ belastning samtidigt som den centrala belastningen å hjärtat är låg. Denna form av träning är effektiv för atienter med svårare symtom av hjärtsvikt. Bassängträning är en annan träningsform som har visat sig ha goda effekter för atienter med hjärtsvikt. I fördraget kommer också mindre är hur väl denna behandling står sig mot NOACs. I stora randomiserade kliniska rövningar har NOACs visat sig vara ett mycket gott alternativ till warfarin för att skydda atienter mot slaganfall vid förmaksflimmer. En mycket viktig asekt å NO- ACs är att risken för hjärnblödning, vilket är en fruktad komlikation till blodförtunnande behandling, verkar vara klart lägre med NO- ACs jämfört med warfarin, Presentationen diskuterar en möjlighet att jämföra en mycket god warfarinbehandling mot NOACs inom det nationella kvalitetsregistret för förmaksflimmer och antikoagulation, AURICULA. Studieulägget skulle vara en randomisering mellan warfarin och de tre NOACs. Studien kan svara å om mycket hög kvalitet å warfarinbehandling eller NOACs är att föredra som strokerofylax med blodförtunnande behandling vid förmaksflimmer. vanliga träningsformer, så som andningsmuskelträning, tai chi och yoga att diskuteras. Trots ositiva effekter av fysisk träning hos atienter med hjärtsvikt är utag och följsamhet till denna behandling låg. Vården behöver hitta strategier för att öka dessa atienters möjlighet att delta i sjukgymanst ledd fysisk träning, för att kunna ta del av dess ositiva effekter. Bayer 10 40-11 40 Sal K1 Amgen 10 40-11 40 Sal K2 Maria Bäck New oral agents for anticoagulation in cardiology - Trials, guidelines and imlications Sedan 50 år tillbaka har vi i Sverige behandlat atienter förebyggande mot blodroar med warfarin. Under det senaste året har nya antikoagulantia med olika verkningsmekanismer kommit ut å marknaden. De euroeiska riktlinjernaför antikoagulantia för förebyggande behandling mot stroke till atienter med förmaksflimmer kom under 2012. De säger att man bör behandla dessa atienter med i första hand de nya antikoagulantia. John Camm, St Georges University of Är PCSK9 - hämning ett nytt sätt att sänka LDL kolesterol? Med dr Margret Leosdottir och rofessor Stefan Jovinge modererar detta symosium som inleds med ett anförande av rofessor Mats Rudling med titeln PCSK9 www.sweheart.se London, UK, sitter med i kommittén för de euroeiska riktlinjerna och ger här en resentation av vad de innebär.hur åverkar de den kliniska verksamheten?varför ska man följa dem i ett land som Sverige med väl fungerande warfarinbehandling och kontroll?hur kan vi tolka riktlinjerna och vad finns det för evidens? Leif Friberg, Stockholm, tar u roblemet med underbehandling av atienter med förmaksflimmer. En bakomliggande orsak är rädslan för blödningar, men denna måste vägas mot risken för stroke. Vi ser å olika tyer av atientfall. Nya alternativ vid behandling av lungemboli, dvs. blodro i lungorna, behandlas av Henry Eriksson, Göteborg. - ett gåtfullt rotein men en viktig drugtarget, därefter ställer rofessor Mats Eriksson frågan Lågt kolesterol- bara braeller är det farligt?. Slutligen redovisar rofessor Anders G Olssonstudieresultat, PCSK9 hämning - en ny möjlighet att effektivt sänka blodets kolesterolhalt. SHFlogomedwebbadress.indd 1 13-04-04 11.33.56

Torsdag 18 aril 2013 11 50-12 50 Sal H1 XV Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2013 EKG-utredning efter ischemis stroke - kardiologisk, neurologisk och klinisk fysiologisk angelägenhet Moderatorer: Viveka Frykman-Kull, Stockholm. Arne Lindgren, Lund 11 50-12 50 Sal K3 Förmaksflimmer-diagnostik efter ischemisk stroke Johan Engdahl Förmaksflimmer innebär en ökad risk att drabbas av stroke med kardiell embolisering som främsta mekanism. Stroke som drabbar atienter med förmaksflimmer kännetecknas av större neurologisk skada, större mortalitet, större vårdbehov och längre vårdtider jämfört med andra subgruer av stroke. Behandling med antikoagulantia har mycket god sekundärrofylaktisk effekt vid förmaksflimmer och genomgången stroke eller TIA. Knat en tredjedel av alla ischemiska stroke i Sverige drabbar atienter med kända förmaksflimmer. Därtill har en andel atienter med ischemisk stroke aroxysmalt förmaksflimmer utan symtom som orsak till sitt strokeinsjuk- Diagnos av ulmonell hyertension: är PA-katetern i fara? Moderatorer: Eva Maret, Stockholm. Michael Henein, Umeå F.A.Flachskamf Diagnos av ulmonell hyertension: Är PA katetern i fara? Although ulmonary hyertension is usually diagnosed first by echocardiograhy, guidelines and common ractice at secialized centers still favor right-heart catheterization to validate the diagnosis and manage the atients. For atients with chronic ulmonary hyertension, this involves reeated right-heart catheterization, which entails a small risk, inconvenience, and considerable cost. Current nande. Studier med intensiv EKG-övervakning å atienter efter ischemisk stroke visar att uemot ytterligare 20% har tidigare odiagnosticerat förmaksflimmer. flimmer förblir outäckta En stor men inte helt kartlagd andel av dessa flimmer förblir outäckta och innebär en kraftigt ökad risk för nytt strokeinsjuknande utan antikoagulantia-behandling. Därtill är det endast cirka 50% av atienter med ischemisk stroke och redan känt förmaksflimmer som insätts å antikoagulantia, vilket sammantaget innebär att en betydande andel av atienter med ischemisk stroke med känt eller ännu inte diagnosticerat förmaksflimmer inte erhåller antikoagulantia. echo methods offer substantially more than an estimate of systolic ulmonary ressure based on tricusid regurgitant velocity, such as estimates of ulmonary vascular resistance, and increasingly also quantitative information on right ventricular function. The session will therefore discuss echo aroaches to the atient with ulmonary hyertension, and how likely they are to relace the catheterization gold standard. 7-9 maj 2014 Kardiovaskulärt vårmöte Malmö Ett stort antal EKG-metoder för inneliggande och ambulant EKGutredning finns idag tillgängliga men riktlinjer har ännu ej anassats efter diagnostiska möjligheter och raxis varierar stort mellan olika sjukhus och mottagningar. Större studier och framför allt studier som visar å den förebyggande effekten och kostnadseffektiviteten inom området är dock fåtaliga vilket troligen åverkat utvecklingen av nya rekommendationer. Hur ser dagens riktlinjer och diagnostiska möjligheter ut? ca 12 20 Sal K2 Johan Engdahl Stenestrandstiendium 2013 Joakim Alfredsson Joakim Alfredsson, född 1962, studerade medicin vid Usala och Linköing. Joakim Alfredsson Han blev dubbelsecialist i internmedicin och kardiologi 2003 och har sedan dess varit anställd vid Universitetssjukhuset I Linköing och är f.n. HIA-chef. Joakims såväl kliniska- som forskningsintresse finns inom akuta koronara syndrom. Han försvarade sin avhandling om könsersektivet inom NSTEACS i setember 2009. Hans secialintresse är trombocytfunktion, f.f.a. inom det mest akuta skedet och han har en förmåga att framgångsrikt kombinera laborativ forskning med klinisk sådan. Han har mycket goda kunskaer inom, och stor erfarenhet av registerforskning som grundades då han skrev sin avhandling å material insamlat i SWEDEHEART. Efter sin avhandling har Joakim fortsatt forskningen med samma inriktning och är å god väg till en docentur. Intresset nu har dock mer fokuserats å blödningskomlikationer under och efter en akut kranskärls-eisod med ett uttalat syfte att i förlängningen kunna individualisera den trombocythämmande behandlingen. Joakim har mycket god erfarenhet rövare i kliniska studier som t.ex. IDEAL, OASIS, PLATO, FIRE och nu ATLANTIC. Han är en ofta anlitad och uskattad föreläsare i olika sammanhang, driver själv kurser och är medlem i Svenska Cardiologföreningens arbetsgru för ischemi. Joakim är en mycket hängiven forskare och framgångsrik inom sitt forskningsfält. Eva Swahn 5

6 XV Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2013 Torsdag 18 aril 2013 Tandlös men inte hjärtlös - är hjärtat sjukt om tänderna lossnar? Moderatorer: Anna Norhammar, Stockholm. Kåre Buhlin, Stockholm 11 50-12 50 Sal H2 Kåre Buhlin Allt fler nationella och internationella forskningsraorter och riktlinjer tar u sambandet mellan tandhälsa och hjärthälsa. Det finns många gemensamma riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom och dålig tandhälsa och man tvistar i vilken omfattning tandlossning är en självständig riskfaktor för hjärtkärlsjukdom. Detta symosium har för avsikt att udatera den medicinska rofessionen kring de senaste rönen och vetenskaen i ämnet tandlossning, tandstatus och hjärthälsa och belyser inflammationens centrala roll för utveckling av ateroskleros. Förhoningen är ett förbättrat och ökat samarbete mellan tandvård och sjukvård i Sverige. Tandlös men inte hjärtlös Björn Klinge Munnen är en del av kroen. Idag vet vi att infektioner och inflammationer i munnen kan ha en systemisk åverkan. Förändrad tandhälsa med fler kvarvarande tänder skaar också förutsättningar till mer omfattande infektion och inflammation. I de flesta fall finns möjlighet att eliminera lokala infektioner genom adekvat odontologisk rofylax och behandling. Några studier från finska forskargruer i slutet av 1980-talet gjorde att intresset för kolingen mellan sjukdom i munnen och övriga kroen tog fart. Då åvisades ett tydligt samband mellan orala Dystrofia myotonika - hur åverkas hjärtat? Moderatorer: Ahmad Ebrahimi, Göteborg. Christina Fluur, Linköing 14 00-15 00 Sal H1 Kardiologens syn Lars Klintberg Dystrofia Myotonika (DM) är en ärftlig sjukdom med skador å en gen å den 19:e kromosomen. Förekomsten av sjukdomen varierar geografiskt men i Sverige ligger den runt 20 individer er 100 000 invånare. Symtomen kan debutera i alla åldrar med stora skillnader avseende graden av symtom. Sjukdomen har sitt namn efter myotoni som är en förlångsammad relaxation av muskulatur. DM får betraktas som en kronisk rogressiv systemsjukdom med manifestationer från ett flertal organ. Man sjukdomar och särskilt hjärt-kärlsjukdom. En mängd nya studier har sedan dess i huvudsak stärkt detta samband. Det är dock viktigt att åeka att inget säkert direkt orsakssamband ännu har åvisats. tillfälligheter eller samvariation Man vet alltså inte entydigt om tandlossningssjukdom (arodontit) också ger uhov till andra sjukdomar. Det kan röra sig om tillfälligheter eller samvariation. Sammantaget visar dock såväl eidemiologiska studier, som interventionsstudier, in vitro-försök och djurexerimentella studier att det är möjligt och också biologiskt rimligt att orala infektions-/inflammationsrocesser kan åverka biologiska system som direkt eller indirekt åverkar ukomst och utveckling av hjärtkärlsjukdomar. Att det råder ett samband mellan arodontala sjukdomar och hjärt-kärlsjukdomar är ställt utom allt tvivel. Det innebär exemelvis att hjärt-kärlsjukdom är betydligt vanligare hos atienter med arodontit än hos individer utan arodontit. samarbete med 17 sjukhus I samarbete med 17 sjukhus och tandvården genomför vi just nu den hittills största rosektiva studien (PAROKRANK Parodontit och kranskärlssjukdom. www.arokrank.com) för att klarlägga om förstagångsinfarkter har mer arodontit än hjärtfriska kontrollatienter och om hjärtinfarktatienter noterar olika grader av muskulära symtom, sykisk utvecklingsstörning, grå starr vid låg ålder, hormonstörningar, störningar å mag-tarm-funktion och inte minst hjärtroblem. hjärtat kan drabbas å två sätt Hjärtat kan drabbas å två sätt. Dels kan man få en direkt åverkan å hjärtmuskulaturen som leder till försämrad umfunktion och utveckling av hjärtsvikt. Betydligt vanligare är dock att hjärtats elektriska retledningssystem med arodontit också får fler tillkommande hjärt-kärlhändelser. Björn Klinge Färre tänder ger högre risk för hjärtinfakt Anders Holmlund Andelen tandlösa individer har minskat under de senaste 40 åren och vi har idag tänderna kvar högt u i åldrarna, men det finns ändå ett antal individer som förlorar en hel del tänder å grund av grav tandlossning. flera studier har visat Att det finns ett samband mellan tandhälsa och hjärt-kärlsjukdom är vedertaget, men om det är ett orsakssamband eller en samvariation vet vi inte. Flera studier har visat att individer med få eller inga tänder löer större risk för hjärtinfarkt. Detta förefaller lite motsägelsefullt då teorin är att den inflammation som ustår runt tänder vid tandlossning kan bidra till en utveckling av ateroskleros, och ett rimligt antagande skulle då vara att denna åverkas med ett flertal olika rytmrubbningar som följd. Vanligast är långsam uls och ca 20 % av vuxna med sjukdomen behandlas med acemaker. Man ser även snabba hjärtrytmer framför allt förmaksfladder, men även allvarliga livshotande rytmrubbningar som kammartakykardier och kammarflimmer som kräver behandling med inoererad defibrillator (ICD). I äldre undersökningar dör ca 1/3 i lötslig död sannolikt å grund av rubbning av hjärtrytmen, men det är fortfarande oklart i hur stor negativa åverkan borde minska när man tar bort tänderna. Varför är det så att minskat antal tänder ökar risken för bland annat hjärtinfarkt? En tänkbar förklaring kan vara att antalet kvarvarande tänder utgör en segel av den totala inflammation i munnen som en individ varit utsatt för under sin levnad. Den vanligaste orsaken till att vi tar bort tänder är å grund av att någon ty av infektion finns kring dessa tänder orsakade av karies eller tandlossning. registrerbar riskmarkör Till skillnad från de individer som har få tänder kvar så har de som har merarten av sina tänder bevarade följaktligen inte varit exonerade för så mycket inflammation i munnen som i sin tur kan ha bidragit till utveckling av ateroskleros. Oavsett om det är ett orsakssamband eller inte, så kan antalet tänder vara en enkel registrerbar riskmarkör för hjärt-kärlsjukdom. Anders Holmlund utsträckning detta kan förhindras av behandling med acemaker och ICD. I symosiet kommer sjukdomens manifestationer och den genetiska bilden att beskrivas samt en modell för att å ett tidigt stadium identifiera hjärtroblemen för att kunna erbjuda adekvat behandling.

Torsdag 18 aril 2013 XV Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2013 PCI eller CABG - beror beslutet å var du bor? Moderatorer: Nina Rehnqvist, Stockholm. Anders Ahlsson, Örebro 14 00-15 00 Sal H2 Nina Rehnqvist Vårt symosium handlar om skillnader när det gäller val av metod för att förbättra kranskärlscirkulationen. Hur stora är de mellan sjukhus och vad kan de bero å? Dessvärre är stora skillnader mellan olika val av åtgärdsmetod vid ett medicinskt tillstånd inte det enda exemlet å ojämlik vård. Men det är först sedan det blivit möjligt att med tillräcklig säkerhet kunna uttala sig vilket utfall man har vid ett sjukhus och också kunna beskriva hur man de facto behandlar atienter som skillnaderna också blivit kända inte bara för en initierad rofession. Staten och landstingen ger stöd och umuntrar register och andra databaser som beskriver hur det går för atienter och vilken behandling de fått och hur utfall och åtgärder hänger iho. Skälen är förstås att staten vill kunna garantera god och jämlik vård och landstingen leverera en sådan. Att en del av skillnaderna beror å att läkare och annan ersonal med rätt att ordinera medvetet eller omedvetet inte Nya orala koagulationshämmare vid förmaksflimmer Moderatorer: Christina Fluur, Linköing, Peter Svensson, Malmö 16 40-17 40 Sal K1 Nya orala antikoagulantia i seciella situationer blödning, elkonvertering, oerationer och stroke Claes Held Förmaksflimmer är ett mycket vanligt tillstånd och utgör en viktig riskfaktor för stroke. Behandling med antikoagulantia minskar denna risk betydligt och warfarin har varit och är basbehandling sedan många år. Dock är denna behandling förkniad med en del roblem såsom ett varierande dos-resons förhållande, behov av regelbunden monitorering och risk för allvarliga blödningar, vilket sannolikt bidragit till en underbehandling av våra atienter med förmaksflimmer. Nya antikoagulationshämmare (NOAC) som alternativ till warfarin har de senaste åren kommit ut å marknaden och visat lovande resultat där man funnit en lika bra skyddseffekt mot stroke och embolier eller till och med en bättre följer best ractice är förstås inte enligt Hälso-och sjukvårdslagen. Både över- och underbehandling utsätter atienterna för risker och eller besvär. Vilken som är den rätta nivån å en behandlingsfrekvens är ofta föremål för animerade diskussioner men när åtgärder kan kolas till medicinska utfall får man ju ett sorts facit å vad som är rätt nivå. Om alla underbehandlas eller en stor del överbehandlas leder det till sämre medicinska resultat. Hjärtsjukvården har särskilda förutsättningar för att objektivt kunna följa sina resultat eftersom det eftersträvade utfallet ofta är akut och långsiktig överlevnad med god livskvalitet. effekt än warfarin. Minst lika viktigt är att de nya rearaten visats ge minskad risk för allvarliga blödningar såsom hjärnblödning, en av de mest fruktade komlikationerna. En översikt av de nya läkemedlen kommer att ges med fokus å blödningskomlikationer, och i synnerhet i samband med hjärnblödning. Erfarenheter av de nya rearaten i samband med kirurgiska ingre och vid elkonvertering kommer att raorteras. Claes Held Och i hjärtsjukvården har man eller borde man ha lärt läxan att trots de bästa avsikter har atienter ändå utsatts för onödiga risker, Det är alltså nödvändigt att mer eller mindre on-line följa hur det går och om resultaten avviker från det förväntade ställa sig frågan om vårdrogram eller organisation verkligen är otimala. Valet mellan PCI och CABG styrs framför allt av hur den underliggande kranskärlssjukdomen manifesterat sig. Trots att kunskaen finns om vilken av metoderna som är mest effektiv blir resultatet fortfarande ändå alltför olika. Att det var så när båda metoderna var relativt nya är förklarligt men det har gått 15 år sedan SBU genomförde studien Smärtor i bröstet: Oeration, ballongvidgning, medicinsk behandling. Studien gjorde tydligt att bedömningarna varierade stort bl.a. beroende å om man var kirurg, radiolog eller cardiolog. Dagens seminarium med Örjan Friberg, Stefan James och Johan Lugnegård kan förhoningsvis srida lite ljus över vilka mekanismer och eventuella incitament som ligger bakom skillnaderna i dagens handläggning Nya euroesika riktlinjer för hjärtsvikt Moderatorer: Tiny Jaarsma, Linköing. Stefan Agewall, Oslo 16 40-17 40 Sal K2 Nina Rehnqvist Hur definieras hjärtsvikt med bevarad systolisk funktion? F.A.Flachskamf Heart failure with reserved ejection fraction continues to be difficult to understand, to diagnose, and to treat. In clinical ractice, the diagnosis rests mostly on clinical examination and echocardiograhy. Echo, in site of not being VX Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 17-19 aril 2013, Göteborg Vad kan de regionala skillnaderna bero å? 7 Johan Lugnegård Med utgångsunkt i föregående föreläsares resentationer kommer jag att sekulera i de stora skillnader i frekvens av kranskärlskirurgi kontra PCI som föreligger i olika delar av landet. Kan det bero å olika atientunderlag? Väljer vi att tolka våra riktlinjer olika? Finns skillnader i struktur vad gäller multidiscilinär bedömning? Har det någon betydelse om det finns en thoraxkirurgisk klinik i samma organisation? Finns det skillnader i kometens att utföra komlexa interventioner eller är det helt enkelt engarna som styr? able to measure diastolic ventricular ressures, can rovide reasonably confident diagnosis of diastolic dysfunction. The role of echo arameters and of the diastolic stress test will be discussed in the light of current guidelines, and oen questions highlighted. Lius har granskat och godkänt denna kurs. Fullständig kursbeskrivning finns å www.lius.se (Lius-nr 20130031)

8 XV Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2013 Torsdag 18 aril 2013 FRAMTIDENS MÖTESPLATS This is as much Scandinavia as you can get for your money.«lonely PLANET S BEST IN TRAVEL 2013 VOTES GOTHENBURG THE NO. 2 BEST VALUE DESTINATION. Lonely Planet har utsett Göteborg till en av världens mest risvärda destinationer 2013. Med vår vackra skärgård runt knuten kan vi garantera er en helt ny mötesulevelse. Staden sjuder av liv och det arrangeras ofta stora internationella möten, sortevenemang och konserter. En avslanad och vänlig stämning får man å köet. Liksom det faktum att hotell, restauranger, affärer och nöjen ligger inom bekvämt romenadavstånd. Framtidens mötes lats tar form och flera anläggningar utökar eller renoverar. När Svenska Mässan och Gothia Towers utbyggnad är klar blir det Euroas största möteslats. Välkommen till Göteborg. Göteborg & Co. Convention Bureau T: 031-368 4000 E: convention@goteborg.com cororate.goteborg.com Linde: Living healthcare Allt som behövs. I en säker lösning. Kom till vår monter så berättar vi mer om INOmax Theray. AGA Gas AB Linde Healthcare, 181 81 Lidingö Tfn: 08 731 10 00, www.linde-healthcare.se Vart är du å väg? När du jobbar med oss är chansen stor att både du och din karriär får vara med om en sännande resa. Vi bemannar hela Sveriges och Norges sjukvård; vilket innebär att du kan få hela Sverige och Norge som arbetslats om du vill. Välkommen till vår monter! lakarjouren.se/narcoolo.no EN DEL AV LÄKARJOUREN AB

Torsdag 18 aril 2013 XV Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2013 9 Det finns ett alternativ till det Salures K (bendroflumetiazid 2,5 mg + kaliumklorid 570 mg) som har utgått* Centyl K mite och Centyl K ett tiaziddiuretikum i lågdos Lägre styrka Alternativ till Salures K som har utgått * Förackningar och riser 25 st 80,50 kr. 100 st 119,00 kr. 25 st 74,00 kr. 100 st 186,00 kr. www.fass.se *avregistrerades 2007-09-30 LEO Pharma AB Box 404 SE-201 24 Malmö Tel.: 040-352200 Fax: 040-352276 info.se@leo-harma.com www.leo-harma.com Org.nr. 556075-4318 Centyl K mite (bendroflumetiazid 1,25 mg och kaliumklorid 573 mg) och Centyl K (bendroflumetiazid 2,5 mg och kaliumklorid 573 mg). Filmdragerade tabletter. Diuretikum och blodtryckssänkande medel. ATCkod: C03AB01. Indikation: Hyertoni. Ödem i samband med hjärtinsufficiens. Ödem av annan genes. Profylaktisk behandling av atienter med recidiverande idioatisk njurstenssjukdom. Kontraindikationer: Svår lever- och njurinsufficiens. Manifest gikt. Överkänslighet mot tiazider och närstående sulfonamider. Överkänslighet mot de aktiva substanserna eller mot något hjälämne. Dosering: Tabletterna ska sväljas hela med minst 1/2 glas vatten. Hyertoni: Vid långtidsbehandling som regel 1,25-5 mg bendroflumetiazid dagligen som engångsdos å morgonen. Med ledning av effekten å blodtrycket inställs atienten å lägsta möjliga underhållsdos. Bendroflumetiazid kan med fördel kombineras med betablockerare och andra blodtryckssänkande medel. Den vanligen rekommenderade dosen av dessa medel bör därvid reduceras. Ödem: 2,5-10 mg bendroflumetiazid. Lämlig initialdos 5 mg bendroflumetiazid dagligen. Underhållsdos: 2,5-5 mg bendroflumetiazid dagligen kontinuerligt eller intermittent med 2-4 behandlingsfria dagar er vecka. Hela dagsdosen ges i allmänhet å morgonen. Premenstruella ödem: 2,5 mg bendroflumetiazid dagligen 7-10 dagar remenstruellt. Varningar och försiktighet: Diabetes mellitus är ingen kontraindikation men atienten bör observeras med tanke å att Centyl K mite/centyl K kan ge förändringar i kolhydratmetabolismen. I samband med utsvämning av ödem vid samtidig digitalismedicinering eller vid levercirrhos rekommenderas extra kaliumtillförsel. Centyl K: Vid längre tids medicinering rekommenderas kontroll av S-kalium och beroende å svaret kan kaliumrik kost, eventuellt extra kaliumtillskott behöva ges. Förackningar: 25 och 100 st. För fullständig roduktinformation och riser se www.fass.se. Datum för översyn av roduktresuméerna: 2009-05-04 och 2010-09-17. LEO CT-2013-01-03 LEO Pharma AB Aril 2013 ALLA LEO VARUMÄRKEN SOM NÄMNS ÄGS AV LEO GROUP

10 XV Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2013 Torsdag 18 aril 2013 PFIZER / BMS Bör fler få behandling med antikoagulantia? Moderatorer: Ann-Charlotte Lasska, Stockholm. Cecilia Linde, Stockholm 14 00-15 0 Sal K1 Är antikoagulantia säkert efter stroke? Arne Lindgren Förmaksflimmer är vanligt förekommande i befolkningen och ökar dessutom med åldern. Förmaksflimmer är en av de vanligaste orsakerna till stroke. Strokeinsjuknandet sker genom att en blodro går från hjärtat till hjärnan. Lyckligtvis kan man betydligt minska risken för stroke hos atienter med förmaksflimmer genom att ge blodtunnande medicin, så kallad antikoagulantiabehandling. Om man får en blodro i hjärnan å grund av förmaksflimmer så ökar risken ytterligare för nya blodroar, vilket gör att man ännu hellre vill ge antikoagulantiabehandling. Men om man fått stroke kan risken för blödning av behandlingen också vara ökad, seciellt i början efter strokeinsjuknandet. Denna risk blir förstås ännu större om strokeinsjuknandet beror å hjärnblödning. Detta föredrag diskuterar hur man skall väga risk för blodro mot risk för blödning hos atienter som fått stroke och har förmaksflimmer. Både insjuknande i stroke ga blodro och ga blödning tas u. När och hur kan man våga ge blodtunnande mediciner i dessa lägen? Detta är en vanlig fråga som vi läkare som behandlar atienter med stroke och förmaksflimmer ofta ställs inför. Även om kunskasläget är osäkert, så finns en del riktlinjer och förslag till handläggning framtagna. Kunska kring dessa riktlinjer och situationer är viktigt. Det ger bättre möjligheter att välja secifik behandling till varje enskild atient efter att man vägt riskerna för blodro och blödning mot varandra. Vårmötets samarbetsartners LitenSamabtesartner_annons.indd 1 13-04-04 10.20 Indikation: MULTAQ, CO1BD07, R X, F, är indicerat för bibehållande av sinusrytm efter framgångsrik konvertering hos vuxna, kliniskt stabila atienter med aroxysmalt eller ersisterande förmaksflimmer. Beroende å säkerhetsrofilen (se avsnitt 4.3 och 4.4 i roduktresumén), bör MULTAQ endast förskrivas efter det att alternativa behandlings metoder har övervägts. MULTAQ ska inte ges till atienter med systolisk vänsterkammardysfunktion eller till atienter med tidigare eller ågående eisoder av hjärtsvikt. Dosering: För vuxna, tablett 400 mg två gånger dagligen i samband med måltid. Varningar och försiktighet: samt ytterligare information, se www.fass.se Kontakt u gifter: MULTAQ tillhandahålls av sanofi -aventis AB, Box 14142, 167 14 Bromma, tel: +46 8 634 50 00, www.sanofi.se. Vid frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd@sanofi.com. Datum för senaste översyn av rodukt resumé: 2012-10-24. SE-DRO-13-02-04 Om betablockad inte räcker till vid icke-ermanent förmaksflimmer Kontraindikationer: Permanent förmaksflimmer som ågått 6 månader eller längre (eller med okänd duration) och där försök att återställa sinusrytmen inte längre bedöms vara aktuella, anamnes å tidigare eller ågående hjärtsvikt eller systolisk vänsterkammardysfunktion, atienter med lever- eller lungtoxicitet relaterad till tidigare användning av amiodaron samt atienter som samtidigt behandlas med dabigatran. För ytterligare kontraindi kationer, se www.fass.se. MULTAQ (dronedaron) ingår i högkostnadsskyddet med följande begränsning: Endast som tillägg till standardbehandling, vanligen inkluderande betablockerande och blodförtunnande läkemedel, för atienter med icke-ermanent förmaks flimmer som har minst en av följande kardiovaskulära riskfaktorer: tidigare stroke eller TIA, hyertoni, diabetes, hög ålder, över 75 år. Referenser: 1. Singh BN et al. N Engl J Med. 2007;357:987 999. 2. Hohnloser SH et al. N Engl J Med. 2009;360:668 678.

Torsdag 18 aril 2013 XV Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2013 11 Möjlighet att monitorera och justera behandlingen till önskat behandlingsintervall Möjlighet att följa u comliance Minskad risk för förväxling Blå tablett - för ökad atientsäkerhet Antidot Möjligt att snabbt reversera effekten av behandlingen vid t.ex. olyckor och inför elektiv kirurgi Möjlighet till självtestning Ökad atientnytta med bibehållen kontroll och säkerhet för vården 1 Doseras en gång er dag Allt detta är möjligt till en kostnad av endast 1,08 SEK er tablett! WAR/2013-02-478 Waran (warfarinnatrium). ATC-kod: B01AA03 Rx Indikation: Akut ventrombos och lungemboli (initialt tillsammans med hearin eller lågmolekylärt hearin). Ventrombosrofylax. Förvärvad hjärtsjukdom med särskild embolirisk, t ex kroniskt förmaksflimmer, kardiomyoati, stor transmural hjärtinfarkt. Elektiv el-regularisering av förmaksflimmer/fladder med mer än 2 dygns varaktighet. Klaff- och kärlroteser. Datum för översyn av roduktresumé: 2012-06-20. För ytterligare information, ris och förmån se www.fass.se Referenser: 1) SBU. Självtestning och egenvård vid användning av blodrosförebyggande läkemedel. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2007. SBU Alert-raort nr 2007-05. ISSN 1652-7151. WARFARINNATRIUM BLÅ FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET Takeda Pharma AB Box 3131, 169 03 Solna. Besöksadress: Björnstigen 87, 170 73 Solna. Telefon: 08-731 28 00. Bengt Fridlunds vetenskaliga ris 2013 annons 250x180.indd 1 2013-02-25 14:34:52 Signild Norrman, leg sjuksköterska, Kranskärlsmottagningen, Norrlands Universitetssjukhus 16 40-17 40 Sal H1 Signild Norrman har arbetat med atienter med kranskärlssjukdom i 23 år och ersonifierar å ett utomordentligt sätt strävan till ett evidensbaserat arbetssätt inom hjärtrehabilitering. Vi jobbar med möten runt om i hela Sverige www.mkon.se I det kliniska arbetet med atienter med kranskärlssjukdom har Signild umärksammat och särskilt intresserat sig för ett atientorienterat arbetssätt och därigenom de sykologiska roblem som män och kvinnor i samband med insjuknande i kranskärlsjukdom ofta erfar. Med bakgrund av att både oro och nedstämdhet avsevärt kan försvåra rehabiliteringen och också åverka rognosen negativt har Signild i sin forskning särskilt kartlagt förekomsten av nedstämdhet i ett genusersektiv. I forskningen framkom att kvinnor hade mer uttalad nedstämdhet än män och att detta kvarstod också ett år efter det akuta insjuknandet. Vidare åvisades att ett seciellt framtaget sekundärreventionsrogram inte åverkade graden av nedstämdhet hos vare sig män eller kvinnor med kranskärlssjukdom. Vidare har redan ublicerade data komletterats med en treårs uföljning avseende både nedstämdhet och stress hos dessa atienter. Dock är inte dessa data ännu u- Signild Norrman blicerade. Signilds forskning har i ett genusersektiv seciellt tydliggjort sykologiska dimensioner av kranskärlssjukdom vilket är av stort kliniskt värde för atienten eftersom individanassad vård avsevärt kan förbättra utfallet av rehabiliteringen. AnnonsMKAB_staend.indd 1 13-04-04 11.30.18 Ny kongresstidning imorgon fredag

12 XV Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2013 Torsdag 18 aril 2013 Xarelto (rivaroxaban) en tablett om dagen 1 Förebygger stroke och systemisk embolism minst lika effektivt som warfarin 2 Ingen ökad risk för allvarliga blödningar men signifikant färre ICH och fatala blödningar jämfört med VKA 2 Bättre kardiovaskulär säkerhetsrofil än warfarin 2 Xarelto ingår nu i läkemedelsförmånen * Xarelto (rivaroxaban), antitrombotiskt medel, (B01 AX06). Tabletter 10 mg, 15 mg, 20 mg. Indikationer: 10 mg: Förebyggande av venös tromboembolism (VTE) hos vuxna atienter som genomgår kirurgisk elektiv höft- eller knäledslastik (F). 15 mg och 20 mg: Förebyggande av stroke och systemisk embolism hos vuxna atienter med icke-valvulärt förmaksflimmer med en eller flera riskfaktorer, såsom hjärtsvikt, hyertoni, ålder 75 år, diabetes mellitus, tidigare stroke eller transitorisk ischemisk attack (F). Behandling av dju ventrombos (DVT) och lungemboli (LE), och förebyggande av återkommande DVT och LE hos vuxna (F). Dosering: Förebyggande av venös tromboembolism (VTE) hos vuxna atienter som genomgår kirurgisk elektiv höft- eller knäledslastik: rekommenderad dos är 10 mg som tas oralt en gång dagligen. Den inledande dosen ska tas 6 till 10 timmar efter oerationen,förutsatt att hemostas har etablerats. Förebyggande av stroke och systemisk embolism: rekommenderad dos är 20 mg en gång dagligen, vilket också är den rekommenderade maxdosen. Behandling av DVT och LE och förebyggande av återkommande DVT och LE: rekommenderad dos for initial behandling av akut DVT är 15 mg två gånger dagligen under de första tre veckorna, följt av 20 mg en gång dagligen for fortsatt behandling och förebyggande av återkommande DVT och LE. Särskilda atientoulationer: för atienter med måttligt (kreatininclearance 30 49 ml/min) eller svårt (kreatininclearance 15 29 ml/min) nedsatt njurfunktion gäller följande doseringsrekommendationer: vid förebyggande av stroke och systemisk embolism hos atienter med icke-valvulärt förmaksflimmer är den rekommenderade dosen 15 mg en gång dagligen. Vid behandling av DVT, behandling av LE och förebyggande av återkommande DVT och LE: atienterna ska behandlas med 15 mg två gånger dagligen under de första tre veckorna. Därefter är den rekommenderade dosen 20 mg en gång dagligen. En sänkning av dosen från 20 mg en gång dagligen till 15 mg en gång dagligen bör övervägas om atientens risk för blödning bedöms överstiga risken för återkommande DVT och LE. Rekommendationen att använda 15 mg är baserad å farmakokinetisk modellering och har inte studerats kliniskt. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälämne. Kliniskt signifikant aktiv blödning. Organskada eller tillstånd förenat med ökad risk för blödning såsom ågående eller nyliga ulcerationer i magtarmkanalen, förekomst av maligna tumörer med hög blödningsrisk, nyliga hjärn- eller ryggradsskador, nyligen genomgången hjärn-, ryggrads- eller ögonkirurgi, nyligen genomgången intrakraniell blödning, kända eller misstänkta esofagusvaricer, arteriovenösa missbildningar, vaskulära aneurysm eller större intrasinala eller intracerebrala vaskulära missbildningar. Samtidig behandling med annat antikoagulantium, t.ex. ofraktionerat hearin (UFH), lågmolekylärt hearin (enoxaarin, daltearin etc.), hearinderivat (fondaarinux etc.), orala antikoagulantia (warfarin, dabigatran, aixaban etc.), förutom vid byte av behandling till eller från rivaroxaban eller när UFH ges i doser som krävs för att hålla en central ven- eller artärkateter öen. Leversjukdom förkniad med koaguloati och kliniskt relevant blödningsrisk inklusive cirrotiska atienter med Child Pugh B och C. Graviditet och amning. Varningar och försiktighet: Liksom för andra antikoagulantia bör atienter som tar Xarelto observeras noggrant med avseende å tecken å blödning. Xarelto ska användas med försiktighet hos atienter med kreatininclearance 15 29 ml/min. Användning av Xarelto hos atienter med kreatininclearance < 15 ml/min rekommenderas inte. För fullständig information om varningar och försiktighet var god se www.fass.se. Förackningar och förmån: 10 mg: 10 tabl. (F), 30 tabl. (F), 100 tabl. (EF). 15 mg: 28 tabl. (F), 42 tabl. (F), 98 tabl. (F), 100 tabl. (F) 20 mg: 28 tabl. (F), 98 tabl. (F), 100 tabl. (F). För ytterligare information och risugift var god se www.fass.se. Datum för senaste översynen av roduktresumén november 2012. Bayer AB. Box 606. 169 26 Solna. Tel. 08-580 223 00. Bilbo & Co L.SE.03.2013.0863 Mars 2013 Referenser: *Subventionsbeslut för Xarelto, Tandvårds- och läkemedels-förmånsverket, TLV. 1. Produktresumé Xarelto. 2. Patel MR et al. N Engl J Med 2011; 365:883-89 Sulementary aendix. Bayer AB. Box 606. 169 26 Solna. Tel. 08-580 223 00. AMPLATZER Cardiac Plug Structural Heart Theray En Alternativ Behandling för att Minska Risken för Stroke hos Patienter med Förmaksflimmer 1 Nuvarande evidens tyder å att erkutan ocklusion av vänster förmaksöra (LAA) är en effektiv metod för att minska risken för tromboemboliska komlikationer i samband med icke-valvulärt förmaksflimmer. 1 Amlatzer Cardiac Plug möjliggör en säker lacering även i en kort landningszon och förenklar ositioneringen genom dess design. Den är utformad för en fullständig stängning av LAA. SJMrofessional.com 1. Percutaneous occlusion of the left atrial aendage in non-valvular atrial fibrillation for the revention of thromboembolism. National Institute for Health and Clinical Excellence. htt://www.nice.org.uk/nicemedia/live/11216/49407/49407.df. Published June 2010. Accessed Aril 2011. Product referenced is aroved for CE Mark. AMPLATZER, ST. JUDE MEDICAL and the nine-squares symbol are trademarks and service marks of St. Jude Medical, Inc. and its related comanies. 2013 St. Jude Medical. All Rights Reserved. Amlatzer Cardiac Plug Ad Swedish 2013 250x180.indd 1 27/03/13 17:23