Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten



Relevanta dokument
Miljömedicinsk bedömning av cancersjuklighet i Odensberg, Falköpings kommun

Cancerlarmet. Ragnar Westerling Professor i socialmedicin

Vad betyder i byggbranschen förekommande fysiska exponeringar och psykosociala faktorer för risken att drabbas av besvär i rörelseorganen?

Hantering av asbesthaltigt material vid besök i SHM:s samlingar eller lån från SHM:s samlingar

En 10-årsuppföljning av cancersjuklighet i närområdet till raffinaderiet i Lysekil

Kunskapsöversikt. Arbetsrelaterade dödsfall i Sverige. arbetsrelaterad dödlighet i cancer, hjärt-kärlsjukdomar och lungsjukdomar i Sverige

Kohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå

Svetsning och cancer ny klassning Maria Albin, överläkare, professor

Augusti Allmän information om ASBEST. till dig som arbetar med äldre fönster

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer.

Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden

Arbets- och miljömedicin Lund

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven

Motion :705. av Sivert Andersson om information rörande arbetsmiljörisker

Cancersjuklighet hos oljeraffinaderianställda

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

Asbest. den dolda faran

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

Melanom på huvudet är det en könsfråga??

Grunderna i epidemiologi.

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

är det farligt. 2 BLI ASBESTSMART

Lungcancer. Maria Öhman Lungmedicin US Bild höger myseek.info, vänster medline

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen

Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5)

Gerd Sällsten 1 Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Brandmän och cancer. - epidemiologiska studier av cancerrisk och kartläggning av exponering för cancer-framkallande ämnen via luftvägar och hud

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg

EXAMENSARBETE. Asbest som byggnadsmaterial

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

A.1 Ämnesområde Hälso- och sjukvård A.2 Statistikområde Hälsa och sjukdomar A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09

Arbets- och miljömedicin Lund

Kvalitetsdeklaration Statistik om nyupptäckta cancerfall 2016

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Cancer Incidence in Sweden HS0105

Tarmcancer en okänd sjukdom

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Lungcancer, radon och rökning

Arbetsrelaterad dödlighet delrapport 2

Vad blir konsekvensen om det blir fel?

Asbest. PCB, asbest och andra kemikalier i flerbostadshus. Ana Camargo Björn Pinner. Asbest PCB Övriga kemiska produkter.

BCA Byggindustrins. Förtidspensioneringar inom bygg- och anläggningsindustrin - en jämförande registerstudie. Centrala Arbetsmiljöråd.

Utrikes föddas arbetsmarknadssituation

23 Allmänhetens attityder till KFM

Cancerpreventionsplan. Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten

Studiedesign och effektmått

Dnr 2000:644. Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S Stockholm

Analys av proportioner

3 Gäldenärernas attityder till KFM

Halverad andel av befolkningen påbörjar en forskarutbildning

Arbeta med normalfördelningar

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

PREVENTION Miriam Elfström, Med. Dr. Verksamhetsutvecklare cancerprevention

Sjukfusk och prostatacancer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

Vilka asbestexponeringar kan ha orsakat dagens mesoteliomfall?

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK STUDIE

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Presentation av kunskapssammanställningarna Dödsolyckor i arbetslivet, 1 och 2. På konferensen Att förebygga dödsolyckor 5 maj 2017

Frågeområde tobak. Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg

Sammanställning av enkätundersökningen om förekomst och skador av vildsvin 2010

Klinisk utredning av en ansamling av cancerfall på en lotsstation

Hur stor andel arbetsrelaterade cancerdödsfall kan förklaras av kemiska carcinogeners samverkanseffekter?

Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 117. Ansamling av cancerfall på en passagerarfärja

Wachtelhund Agria Breed Profiles Liv

Vibrerande verktyg och maskiner

Gasverkstomten Västerås. Statistisk bearbetning av efterbehandlingsåtgärderna VARFÖR STATISTIK? STANDARDAVVIKELSE MEDELVÄRDE OCH MEDELHALT

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling

Guide för en bättre arbetsmiljö

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1

Sjukskrivning vid cancerdiagnoser FÖRSÄKRING

INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI?

Arbetsrelaterad dödlighet delrapport 1

Kvalitetsbeskrivning av besiktningsdata från AB Svensk Bilprovning PERSONBILAR

Cancer i Sydöstra Sverige

Regional variation av miljögifter hos människa

Tisdagen den 16 januari

Fler än tidigare saknar möjligheter att åka på semester

PATIENTRÄTT EN RAPPORT OM DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I BRÖSTCANCERVÅRDEN

Bygg nadsa rbeta re ns. årsinkomst. De summariska uppgifterna om byggnadsarbetarnas

Går det att prognosticera skillnaden mellan kvinnlig och manlig livslängd?

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Så sparar svenska folket

8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon

b) Beräkna väntevärde och varians för produkten X 1 X 2 X 10 där alla X i :na är oberoende och R(0,2). (5 p)

Läkarundersökning för anställda som utsättes för hand-armvibrationer. Intervju eller frågeformulär

Tema Ungdomsarbetslöshet

Statistik. Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige...10 Cancerbördan växer i världen... 22

HEL- OCH DELTIDSARVODERADE FÖRTROENDEVALDA

Frågeområde tobak. Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg

Transkript:

1 Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten Bengt Järvholm, professor, överläkare, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet Anders Englund, F.d avd chef Arbetsmiljöverket och chefläkare Bygghälsan Umeå februari 2012

2 Bakgrund Det är väl känt sedan tidigare att de som arbetat i svensk byggindustri tidigare utsatts för asbest. Asbest förekom i Sverige i många sammanhang inom byggnadsindustrin fram till 1970-talets mitt. I slutet av 1970-talet och början av 1980-talet infördes kraftiga begränsningar i användningen dels genom beslut i branschen våren 1976 och dels via föreskrifter från Arbetsmiljöverket (1). Asbestanvändningen har varierat över tid och mellan yrkesgrupper. T ex har isolerarna haft en omfattande användning av asbest, där också sprutning med asbest förekommit. Andra yrkesgrupper har hanterat asbest i olika material: T ex har målare använt spackel med asbest och asbest har förekommit som tixotroper i färgerna, golvläggare har arbetat med mattor och limmer innehållande asbest, elektriker har gjort installationer i redan installerad asbest. Andra yrkesgrupper har mer haft indirekt kontakt genom att asbesthantering förekommit på arbetsplatsen av andra än de själva. Det finns också yrkesgrupper där asbesthantering är mindre sannolik, t ex vid bergarbete, asfaltläggning eller markberedning. Den datoriserade Bygghälsokohorten tillkom i samband med hälsokontroller inom byggnadsindustrin mellan 1971 och 1993 och bedöms omfatta minst 80 procent av byggnadsarbetarna under den tidsperioden. Tidigare studier av cancersjukligheten i denna grupp har visat att asbestexponering har inneburit en ökad risk för cancer. Asbest är väl känt kunna öka risken för mesoteliom i lungsäck och bukhinna samt lungcancer. Mesoteliom är en ganska sällsynt cancerform. År 2009 inträffade totalt 98 fall av mesoteliiom i lungsäcken i Sverige (84 män och 14 kvinnor drabbades) och fyra fall av mesoteliom i bukhinnan (3 män och 1 kvinna drabbades). Det ska jämföras med att det totalt inträffade 54 611 fall av cancer i Sverige. Dessa mesoteliom utgör således endast 0,2 procent av samtliga inträffade tumörer det året. Det anses att den helt övervägande delen av mesotliom kan hänföras till yrkesmässiga förhållanden. Vanligen brukar siffror kring 90 % anges, dvs studier har visat att 90 % av fallen beror på asbest i arbetet. Tobaksrökning har ingen påverkan på risken för mesoteliom. Den vanligaste orsaken till lungcancer i Sverige är tobaksrökning. Tobaksrökning kan samverka med asbest för uppkomst av lungcancer. Tobaksrökning kan också samverka med andra exponeringar som t ex arsenik eller radon. Mesoteliom är en tydlig markör för att den drabbade individen utsatts för asbest. Däremot är inte lungcancer en lika tydlig markör eftersom många fall ändå uppträder bl a på grund av rökning, radon mm. Vid studier av grupper som utsatts för asbest har man dock ofta funnit att det finns fler fall av lungcancer än förväntat om det samtidigt finns mesoteliom. Vissa studier tyder på asbest bidrar med ungefär lika många extra fall av lungcancer som det finns mesoteliom i gruppen (finns det t ex 10 mesoteliom finns det 10 fall mer av lungcancer än förväntat) (2). Det finns också andra typer av cancer som har en mer eller mindre väl etablerat samband med asbest såsom cancer i struphuvudet, njurcancer och cancer i magtarmkanalen. Traditionellt har man bedömt att risken för asbestorsakade tumörer är störst i grupper som själva hanterar asbest i större omfattning. I byggnadsindustrin skulle det framför allt handla om isolerare och rörläggare. Antalet fall beror dock också på hur många som finns i respektive yrke och en tidigare analys av bygghälsokohorten omfattande åren 1998-2002 visade att dessa två yrkesgrupper stod för bara 2 av fallen (3).

3 Eftersom asbestexponeringen i stor utsträckning upphörde i slutet av 1970-talet skulle man förvänta sig att byggnadsarbetare som började sin karriär vid denna tidpunkt skulle ha en mycket lägre risk för t ex mesoteliom än de som började arbeta tidigare. Denna rapport omfattar en uppdaterad analys av asbestrelaterad cancersjuklighet inom bygghälsokohorten. Den omfattar huvudsakligen analys av mesoteliom och lungcancer. Syftet är att belysa sjukdomsbördan i olika yrkesgrupper och att studera risken i grupper som börjat arbeta i byggnadsindustrin efter att asbesthanteringen minskat kraftigt. Metoder Bygghälsokohorten består totalt 389 132 personer. Den innehåller uppgifter om bl a yrke vid hälsokontrollen och rökvanor. I våra analyser har vi endast tagit med de personer som hälsokontrollerades mellan 15 och 65 års ålder. Pensionsåldern varierade mellan 65 och 67 år under den period hälsokontrollerna utfördes varför gränsen 65 år valdes. En person uteslöts då han var under 15 år, medan 1725 män och 54 kvinnor uteslöts därför de var över 65 år vid hälsokontrollen. Antalet cancerfall och typ av cancer har vi fått via cancerregistret för åren 1971-2009. Vi har också uppgifter om personen lever eller ej. Projektet har godkänt av Bygghälsans styrgrupp och regional etisk prövningsnämnd (dnr 2011-367- 32M). Samkörningen går till så att en fil med personnummer och uppgifter om yrke mm skickas till Socialstyrelsen. Vi får sedan tillbaka data med uppgift om tumörer mm. Dock är de data som kommer från Socialstyrelsen avidentifierade (personnumret är borttaget). I Bilaga 1 edovisas hur många personer det ingår i varje grupp, antalet män och kvinnor samt rökvanor och medelvärdet för födelseår. Resultat Bland kvinnorna inträffade det fyra fall av mesoteliom i lungsäcken (tre i gruppen övriga yrken och en tjänsteman). Det fanns tre fall av mesoteliom i bukhinnan (två i gruppen övriga yrken och en tjänsteman). Arton kvinnor hade drabbats av lungcancer. Några ytterligare analyser har inte gjorts för kvinnor då materialet är för litet för fördjupade analyser. Antalet fall av de olika tumörformerna för män finns redovisat i tabell 1.

4 Tabell 1. Antalet cancerfall för män per yrkesgrupp Yrkesgrupp Mesoteliom I lungsäck Mesoteliom i bukhinna Lungcancer Asfaltarbetare 0 0 63 Bergarbetare 1 1 94 Betongarbetare 56 2 894 Träarbetare 55 0 711 Murare 9 4 194 Golvläggare 6 1 72 Maskinförare 2 0 164 Kranförare 4 0 88 Chaufförer 6 0 81 Glasarbetare 1 0 33 Isolerare 17 6 40 Kylmontör 3 0 18 Rörarbetare 72 3 389 Målare 32 3 338 Plåtslagare 16 0 113 Elektriker 48 3 268 Arbetsledare 37 3 445 Tjänsteman 8 1 178 Reparatörer 2 0 48 Markarbetare 5 1 212 Pappläggare 1 0 23 Övriga 39 1 661 Totalt 420 29 5127 Tabell 1 och figur 1 visar att rörläggare och isolerare tillsammans utgör 21 % av de som drabbats av mesoteliom i lungsäcken. Andra grupper med många fall är betongarbetare, träarbetare, elektriker och arbetsledare. När det gäller mesoteliom i bukhinnan framstår isolerare som en särskilt drabbad grupp särskilt när man beaktar att de utgör en liten andel av samtliga (ca 0,4 %), fig 2.

5 Tjänsteman 2% Markarbetare 1% Reparatörer Plåtslagare 4% Arbetsledare 9% Elektriker 11% Pappläggare Asfaltarbetare Målare 8% Övriga 9% Bergarbetare Betongarbetare 13% Rörarbetare 17% Träarbetare 13% Isolerare 4% Murare 2% Golvläggare 1% Maskinförare Kranförare 1% Chaufförer 1% Kylmontör 1% Glasarbetare Fig 1 fördelning av mesoteliom i lungsäck per yrkesgrupp bland männen Tjänsteman 3% Markarbetare 3% Övriga 3% Pappläggare Reparatörer Yrkesgrupp Asfaltarbetare Träarbetare Betongarbetare 7% Bergarbetare 3% Plåtslagare Arbetsledare 1 Elektriker 1 Målare 1 Rörarbetare 1 Kylmontör Murare Isolerare 21% fig 2 Fördelning av mesoteliom i bukhinnan per yrkesgrupp bland männen 14% Golvläggare 3% Maskinförare Kranförare Chaufförer Glasarbetare

6 I tabell 2 ser man att det skiljer i ålder och rökvanor mellan de olika yrkesgrupperna. För att på ett mer rättvisande sätt jämföra risken i olika grupper måste man därför ta hänsyn till ålder när det gäller mesoteliom och dessutom rökvanor när det gäller lungcancer.i tabell 2 har antalet fall per 10 000 person och år beräknats justerat för skillnader i ålder och rökvanor mellan yrkesgrupperna. Dessutom har analysen begränsats till åldrarna 20 till 99 års ålder. Eftersom antalet fall per yrkesgrupp är ganska litet för mesoteliom i bukhinnan omfattar tabellen bara lungcancer och mesoteliom i lungsäcken. Förhöjda värden för både mesoteliom i lungsäcken och lungcancer har framför allt isolerare och kylmontörer. Kylmontörerna är dock en liten grupp och antalet mesoteliom i lungsäcken är tre vilket gör att den statistiska osäkerheten blir stor. Grupper som har en förhållandevis hög risk för mesoteliom när vi hänsyn till ålder och storlek på gruppen är förutom dessa båda yrkesgrupper golvläggare, rörarbetare, plåtslagare och elektriker medan asfaltarbetare, bergarbetare och maskinförare och markarbetare har en låg risk jämfört med övriga grupper. Tabell 2 Antal fall bland män per 10 000 personer och år justerat för rökning Incidens a Yrkesgrupp Mesoteliom Lungcancer I lungsäcken 01 Asfaltarbetare 5,94 0,00 02 Bergarbetare 6,20 0,07 03 Betongarbetare 5,86 0,47 04 Träarbetare 4,62 0,42 05 Murare 5,10 0,30 06 Golvläggare 6,99 0,79 07 Maskinförare 5,61 0,07 08 Kranförare 6,66 0,53 09 Chaufförer 5,03 0,55 10 Glasarbetare 6,53 0,25 11 Isolerare 6,61 4,96 12 Kylmontör 10,34 1,61 13 Rörarbetare 6,14 1,47 14 Målare 5,65 0,63 15 Plåtslagare 5,57 0,97 16 Elektriker 5,17 1,07 17 Arbetsledare 5,16 0,50 18 Tjänsteman 4,84 0,26 19 Reparatörer 6,04 0,24 20 Markarbetare 5,67 0,15 21 Pappläggare 6,76 0,24 22 Övriga 5,85 0,46 a) Incidens = Antal fall per 10 000 personer och år justerat för rökning och ålder (tjänstemännens åldersfördelning används som standard)

mesoteliom i lungsäcken 7 Jämför vi risken för lungcancer och mesoteliom så verkar de ganska dåligt följa varandra enligt tabell 2. Det framgår ännu tydligare om man ritar upp det i en figur (fig 3): 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 0,00 5,00 10,00 15,00 lungcancer Fig 3, Resultaten från tabell 4 redovisade i en figur. Varje punkt motsvarar en yrkesgrupp. Värdena på axlarna avser antal fall per 10 000 personer och år (justerat för ålder och rökvanor). Endast män Den enda punkt som avviker är den för kylmontörer där den relativa risken för lungcancer är ca dubbelt så hög som för övriga. Gruppen består dock av ganska få individer (totalt 1238 män varav 18 drabbades av lungcancer) varför den statistiska osäkerheten är ganska stor (se också tabell 3). För lungcancer har risken jämförts med den genomsnittliga risken för befolkningen i Sverige, tabell 3. I den analysen har vi endast tagit med åldrarna 40-84 år. Vi har justerat för ålder och kalenderår, men vi har inte data så att vi kan justera för eventuella skillnader i rökvanor. I tabellen markeras också den slumpmässiga osäkerheten som ett 95% konfidensintervall (om intervallet inte omfattar 1,0 så brukar man säga att skillnaden är statistiskt signifikant). Kylmontörer har en ökad risk men eftersom gruppen är ganska liten blir osäkerheten större än för t ex betongarbetare som är många. Isolerare har en ökad risk, men den är inte högst. Ökade eller minskade risker kan bero på skillnader i rökvanor (som vi inte kunnat justera för) men också på att de förekommer andra föroreningar i arbetsmiljön än asbest som ökar risken för lungcancer. Pappläggare kan ha utsatts för höga halter av rök från stenkolstjära vilket skulle t ex kunna förklara hela eller delar av deras ökade risk. Vi har också gjort en analys för att se om fallen av mesoteliom i huvudsak drabbat personer som arbetat i regioner där det finns skeppsvarv där asbestanvändning tidigare var vanligare än i byggnadsindustrin (Malmö eller Göteborg,). Vi kan dock inte se några tydliga sådana samband för mesoteliom i lungsäcken. Däremot finns det en tendens till att mesoteliom i bukhinnan oftare uppträder hos byggnadsarbetare som undersöktes i Malmö/Göteborgsregionerna. Materialet är dock ganska litet och därmed något osäkert (data redovisas inte här).

1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Antal fall per år 8 Studeras antalet fall för mesoteliom underolika år ser man en ökande förekomst, fig 4. I början av den studerade tidsperioden är det ganska få fall vilket inte är så konstigt då mesoteliom i lungsäcken framför allt uppträder i högre åldrar och efter lång latenstid. Under perioden 2000-2009 inträffade 908 fall i riket och 193 (21 %) av dessa var bland män som ingick i bygghälsokohorten. Nyligen har Socialstyrelsen redovisat antalet fall av mesoteliom i lungsäcken för 2010 för riket. Totalt inträffade 111 fall varav 3 var 54 år eller yngre. Eftersom samkörningen skedde under 2011 så vet vi inte hur många fall som inträffade 2010 bland de som ingår i Bygghälsokohorten. 120 100 80 60 Bygghälsan Riket 40 20 0 Fig 4 Antalet fall av mesoteliom i lungsäcken bland män. Alla åldrar (källa för riket: socialstyrelsen, cancerregistret) Risken för mesoteliom hos personer som börjat arbeta efter att asbestexponeringen minskat Eftersom asbetsexponeringen minskade kraftigt i byggnadsindustrin i mitten av 1970-talet borde man vänta sig att risken för mesoteliom är betydligt lägre och förhoppningsvis i stort sett borta hos personer som börjat arbeta senare än så. En analys av personer födda 1955 eller senare visar att det i gruppen endast finns två fall av mesoteliom, ett hos en person som drabbades i 29 års ålder och en som drabbades i 44 års ålder, båda födda i början av 1960-talet. De äldsta personerna i gruppen födda 1955 har hunnit bli 54 år 2009. I gruppen födda 1935-1954 inträffade totalt 41 fall av pleuralt meosoteliom som var 54 år eller yngre. Om man antar att de som är födda 1955 eller senare skulle ha samma risk att drabbas av mesoteliom som de som var födda 1935-1954 skulle man vänta sig att hitta 14,9 fall (men det fanns 2 fall). Skillnaden är statistiskt signifikant (poissonregression p<0,01).

9 Tabell 5 Risken för lungcancer hos män i bygghälsokohorten jämfört med risken för genomsnittsbefolkningen i Sverige justerat för ålder och kalenderår. (Däremot inte för rökvanor) 95% konfidensintervall för Yrkesgrupp Antal fall a Relativ risk b Relativa risken Undre gräns Övre gräns Asfaltarbetare 62 1,15 0,88 1,47 Bergarbetare 90 1,23 Betongarbetare 841 1,29 Träarbetare 675 0,79 Murare 183 0,96 Golvläggare 69 1,28 Maskinförare 162 1,04 Kranförare 81 1,33 Chaufförer 79 0,95 Glasarbetare 32 1,22 Isolerare 37 1,42 Kylmontör 18 1,84 Rörarbetare 375 1,17 Målare 320 1,01 Plåtslagare 109 1,09 Elektriker 255 0,84 Arbetsledare 429 0,85 Tjänsteman 164 0,76 Reparatörer 45 1,14 Markarbetare 207 1,09 Pappläggare 23 1,82 Övriga 635 1,07 Samtliga Inte klart.... 0,99 1,51 1,21 1,38 0,73 0,85 0,83 1,11 1,00 1,62 0,89 1,21 1,06 1,65 0,75 1,18 0,83 1,72 1,00 1,96 1,09 2,91 1,05 1,29 0,90 1,13 0,89 1,32 0,74 0,95 0,77 0,93 0,65 0,89 0,83 1,53 0,95 1,25 1,15 2,73 0,99 1,16.... a)antalet skiljer sig från tabell 3 eftersom denna tabell endast innehåller personer i åldern 40-84 år. b)sir jämfört riket, justerat för kön, ålder och kalenderår

10 Slutsatser Det finns ett betydande antal fall av mesoteliom bland de personer som ingår i bygghälsokohorten. Drygt 20 % alla fall av denna cancerform som inträffar i Sverige idag, drabbar personer som ingår i Bygghälsokohorten. Orsaken kan med stor säkerhet tillskrivas tidigare asbestexponering inom byggnadsindustrin Många fall har drabbat personer som sannolikt i liten omfattning själva sysslat med asbest men de kan ha utsatts för asbestdamm från andra arbeten. Den gjorda analysen av olika yrekesgrupper visar inget tydligt sambandet mellan asbestexponering i arbetet och lungcancer. Analysen tyder på att risken för pleurala mesoteliom har minskat sedan exponeringen minskat i mitten av 1970-talet. Referenser 1. Järvholm B, Englund A, Albin M. Pleural mesothelioma in Sweden: an analysis of the incidence according to the use of asbestos. Occup Environ Med. 1999;56(2):110-3. 2. Darnton AJ, McElvenny DM, Hodgson JT. Estimating the number of asbestos-related lung cancer deaths in Great Britain from 1980 to 2000. Ann Occup Hyg. 2006;50(1):29-38. 3. Järvholm B. Carcinogens in the construction industry. Ann N Y Acad Sci. 2006;1076:421-8.

11 Bilaga 1 Antalet kvinnor i olika yrken som ingår Yrkesgrupp antal Födelseår a Rökvanor % Asfaltarbetare 3 - b - Bergarbetare 7 - - Betongarbetare 108 1941 39 Träarbetare 69 1958 39 Murare 5 - - Golvläggare 12 1946 58 Maskinförare 18 1947 56 Kranförare 8 - - Chaufförer 20 1946 30 Glasarbetare 41 1945 44 Isolerare 7 - - Kylmontör 1 - - Rörarbetare 19 1963 47 Målare 420 1962 50 Plåtslagare 26 1956 54 Elektriker 137 1961 35 Arbetsledare 544 1957 26 Tjänsteman 8178 1946 36 Reparatörer 11 1950 36 Markarbetare 40 1952 43 Pappläggare 1 - - Övriga 9689 1940 37 Totalt 19364 1944 36 a) Medelvärde b) I grupper med färre än 10 personer utlämnas dessa uppgifter

12 Antalet män i olika yrken som ingår i analyserna Yrkesgrupp antal Födelseår Rökvanor % Asfaltarbetare 3974 1944 45 Bergarbetare 3740 1935 49 Betongarbetare 39031 1936 47 Träarbetare 69620 1946 36 Murare 10985 1940 42 Golvläggare 5376 1949 42 Maskinförare 10848 1943 44 Kranförare 3444 1939 54 Chaufförer 4755 1939 45 Glasarbetare 2704 1949 46 Isolerare 2860 1949 49 Kylmontör 1280 1951 40 Rörarbetare 25217 1945 43 Målare 25172 1945 40 Plåtslagare 11894 1950 44 Elektriker 36148 1951 29 Arbetsledare 29949 1940 35 Tjänsteman 11513 1939 32 Reparatörer 2777 1943 41 Markarbetare 12455 1941 42 Pappläggare 1302 1948 54 Övriga 52944 1947 39 Totalt 367988 1944 39