Miljöindikatorer en handbok för mejeriindustrin. Januari 2004 Rapport nr 7034-P

Miljöindikatorer en handbok för mejeriindustrin Januari 2004 Rapport nr 7034-P

Förord Ett aktivt miljöarbete är numera en självklarhet för alla aktörer i den svenska mjölkbranschen. Flera projekt har bedrivits gemensamt för att förbättra miljöprestanda i olika delar av branschen. Ett exempel är den livscykelanalys av konsumtionsmjölk som Svensk Mjölk lät genomföra 1999-2001 för att få en tydligare bild av hur miljöpåverkan fördelar sig längs livscykeln för ett av våra viktigaste livsmedel (Svensk Mjölk, 2001). Det finns uttalade krav på ständiga förbättringar i miljöarbetet, i första hand genom miljöledningssystemen, men i vissa fall också från kunder och myndigheter. För att kunna uppnå verkliga och ständiga förbättringar krävs metoder för att följa miljöprestanda över tiden. Det kan också vara av värde att kunna göra jämförelser, t ex mellan olika anläggningar inom samma företag eller mellan olika mjölkproducenter. Sådan benchmarking kan ofta vara betydelsefull när det gäller att hitta förbättringsmöjligheter i den egna verksamheten. Vidare visar kunder, myndigheter och slutkonsumenter ett ökat intresse för branschens miljöprestanda. En gemensam metodik för att ta fram sådan information är av stort värde, både för att garantera kvaliteten och för att göra datainsamlingen effektivare. Branschorganisationen Svensk Mjölk har under 2003 genomfört ett projekt för att i samarbete med mejeriföretagen i Sverige och SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik utveckla miljöindikatorer/nyckeltal för mejeriföretag. Föreliggande handbok sammanfattar såväl metodik som absoluta värden. Nyckeltalen omfattar områdena transporter av råvaror till och mellan mejeri/ysteri, tillverkningen vid mejeri/ysteri, förpackningar samt distribution. Handboken har författats av Katarina Lorentzon, SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik samt Christel Cederberg, Svensk Mjölk. Följande personer och företag har medverkat i projektet och granskat handboken: Arla Foods; Lars-Erik Stöllman Milko; Lars-Åke Bäckström Milko; Inger Larsson Skånemejerier; Jörgen Olsson Skånemejerier; Thomas Jönsson Jag vill på uppdrag av Svensk Mjölk rikta ett hjärtligt tack till dessa personer för deras engagemang och vilja att nå ett gemensamt resultat. Göteborg den 30 januari 2004 Christel Cederberg

INNEHÅLL 1 INLEDNING...2 1.1 Mål och syfte...2 1.2 Målgrupp...2 1.3 Metodik och genomförande...3 1.4 Läsanvisning...3 2 DEFINITION AV OCH SYSTEMGRÄNSER FÖR NYCKELTAL...5 3 OMFATTNING OCH AVGRÄNSNING AV FYSISKA NYTTOMÅTT...7 4 OMFATTNING OCH AVGRÄNSNING AV EKONOMISKA NYTTOMÅTT...9 5 OMFATTNING OCH AVGRÄNSNING AV MILJÖBELASTNINGSMÅTT...10 5.1 Transporter...10 5.2 Energianvändning...11 5.3 Emissioner till luft...12 5.4 Köldmedier...13 5.5 Vattenanvändning och avlopp...13 5.6 Kemikalier...13 5.7 Avfall...14 5.8 Utsläpp till vatten...14 5.9 Förpackningsmaterial...15 6 SÄRSKILT BESVÄRLIGA OMRÅDEN...16 6.1 Kemikalier...16 6.2 Förpackningar...17 6.3 Transporter...18 7 REFERENSER...19 BILAGOR...20 Bilaga 1 Miljöindikatorer - internationella och nationella initiativ...21 Bilaga 2 Sammanfattande tabell över nyckeltal...24 Bilaga 3 Definition förnybar el...26 Bilaga 4 Nyckeltal per driftplats i storleksordning efter invägd huvudsaklig råvara. Nyttomått: ton produkt...27 Bilaga 5 Nyckeltal för transporter och förpackningar per företag. Nyttomått: ton råvara, producerat ton eller distribuerat ton...29 Bilaga 6 Exempel på nyckeltal per driftplats i storleksordning efter producerat ton, uppdelat i undergrupper. Nyttomått: ton produkt...30 1

1 Inledning Vad är miljöindikatorer och miljönyckeltal? Om man vänder sig till ordlistan finner man att en indikator är en företeelse som visar eller röjer en annan företeelse alternativt är ett medel eller anordning för påvisande av något. Indikatorn i sig själv behöver inte vara det fenomen man vill följa utan är ett sätt att åskådliggöra det man egentligen vill studera. Miljönyckeltal beskrivs vanligen som en kvot mellan ett miljöbelastningsmått (till exempel koldioxidutsläpp eller kväveläckage) och ett nyttomått (till exempel ton produkt eller omsättning). Detta gör att begreppet miljöindikator är vidare än miljönyckeltal. När man arbetar med indikatorer väljer man att göra nyckeltal av vissa parametrar och att inte göra det av andra. I föreliggande handbok är emellertid miljöindikator synonymt med miljönyckeltal. Användningen av miljöindikatorer i ett företags miljöarbete har två viktiga syften: Att vara ett mått för uppföljning av miljöpåverkan över tiden Att vara en del av kommunikationen av företagets miljöarbete och miljöpåverkan till olika intressentgrupper såsom kunder, konsumenter och myndigheter. För att nyckeltalen ska kunna nå dessa syften måste de uppfylla minst tre kriterier. De måste vara mätbara - både belastningsmått och nyttomått måste kunna gå att mäta med tillfredsställande noggrannhet och rimlig arbetsinsats; begripliga - belastningsmått och nyttomått bör ha en tydlig koppling; miljöbelastningen bör vara orsakad av den nytta som representeras av nyttomåttet; relevanta belastningsmåtten ska spegla väsentlig miljöbelastning och nyttomåtten ska reflektera den nytta systemet åstadkommer. 1.1 Mål och syfte Målet med projektet har varit att utveckla, testa och förankra miljöindikatorer gemensamma för mejeribranschen i syfte att uppnå en informell branschstandard för miljöindikatorer. 1.2 Målgrupp Handboken vänder sig till företagsledningar och till kvalitets- och miljösamordnare på driftplatser vid mejeriföretagen inom Svensk Mjölk. Den skall fungera som ett verktyg i arbetet med att ta fram miljönyckeltal. Andra intresserade, även utanför kretsen av företag inom Svensk Mjölk, har möjlighet att beställa handboken via Svensk Mjölk. 2

1.3 Metodik och genomförande Erfarenheter av tidigare projekt visar att det är mycket viktigt att så många som möjligt av de personer som sedan skall använda / samla in data till miljönyckeltal deltar i arbetet med att utveckla dem. Följande mejeriföretag har deltagit i projektet: Arla Foods, Milko och Skånemejerier. Arbetet har skett i projektform med Christel Cederberg, Svensk Mjölk som projektansvarig (PA). Det operativa arbetet har utförts av projektledare Katarina Lorentzon, SIK (PL). 1-2 personer per mejeriföretag (PDs) har inventerat och tagit fram belastningsmått och nyttomått. Projektet har följt följande arbetsgång: Arbetsmöte 1, mars 03 PDs + PA + PL Praktiskt arbete, fas 1 PDs + PL Arbetsmöte 2, juni 03 PDs + PA + PL Praktiskt arbete, fas 2 PDs + PL Arbetsmöte 3, dec 03 PD + PA + PL Praktiskt arbete, Fas 3 PL + PA Genomgång av LCA-studier samt Miljönyckeltal för livsmedelsindustri (manual för beräkning och användning). Diskussion om preliminära indikatorer, listning av metodologiska problem. Från första mötets diskussioner utarbetade PL ett uppsättning preliminära indikatorer som PDs testade att inventera. Datainsamling från PDs till PL via mail/tfn. Genomgång av inventerings- och testarbete. Problem med inventering och metodik diskuterades. Gruppen enades om förändringar i indikatorer och arbetsgång. Fortsatt arbete med inventering. PL sammanfattade beslut, skäl till beslut och ev omprövade beslut i en remissversion av en handbok. Arbete via mail/tfn. Slutlig lista med indikatorer för mejeriföretag fastställdes och ett utkast till inventeringsmanual redovisades och godkändes av projektgruppen. Rapport och inventeringsmanualen avslutades av PA och PL. Grunden för arbetet har varit LCA-studier som har utförts för olika mejeriprodukter, erfarenheter från det industrigemensamma projekt som syftade till att ta fram ett koncept med gemensamma miljönyckeltal för svenskt näringsliv (Stadig, M., m fl 2002) och projektdeltagarnas praktiska erfarenheter och frågeställningar kring utformande av nyckeltal. 1.4 Läsanvisning I handboken redovisas lämpliga miljönyckeltal för mejerier, hur dessa skall tas fram och absoluta värden för vissa nyckeltal. 3

I handboken dokumenteras också vilka beslut om omfattning och avgränsningar av nyttomått och miljöbelastningsmått som deltagande företag enats om samt ev omprövningar av tidigare beslut och skäl till dessa. Flera nyttomått och miljöbelastningsmått har emellertid inte kunnat inventeras enligt de beslut som fattats p g a svårigheter att få fram uppgifter med rimlig arbetsinsats. Sådana avvikelser uppmärksammas via fotnoter. Förhoppningen är att tillgången på data enligt denna handbok kommer att öka framöver i takt med att efterfrågan på dessa uppgifter ökar. I Bilaga 1 beskrivs ett antal internationella och nationella initiativ på området indikatorer och nyckeltal. I Bilaga 2 sammanställs i tabellform de nyckeltal som föreslås i handboken. Definitioner av förnybar el återfinns i Bilaga 3. Värden på vissa nyckeltal återfinns i tabellform i Bilaga 4 och Bilaga 5 och i diagramform i Bilaga 6. Samtliga värden redovisas anonymt utan möjlighet att härleda dem till en enskild driftplats. Deltagande företag kodas A, B och C. 4

2 Definition av och systemgränser för nyckeltal I denna handbok definieras miljönyckeltal som kvoten miljöbelastningsmått/nyttomått. Miljöindikator och miljönyckeltal används synonymt i handboken. Följande nyttomått föreslås: fysiska nyttomått: ton råvara, producerat ton och distribuerat ton ekonomiska nyttomått: omsättning och förädlingsvärde (kkr) 1 Nyttomåtten och miljöbelastningsmått definieras vidare på följande sidor. Systemgränserna för inventeringarna är enbart de driftplatser där någon form av förädling sker. Detta utesluter exempelvis anläggningar med enbart lagring. Miljöbelastningsmått och nyttomått i ett nyckeltal bör ha en tydlig koppling; miljöbelastningen bör vara orsakad av den nytta som representeras av nyttomåttet. De nyckeltal som föreslås har sammanställts i en tabell i Bilaga 2. För att komplettera tabellen föreslås följande systemgränser för de olika nyckeltalen: Transporter För intransporter är nyttomåttet ton råvara. Systemgränsen är samtliga driftplatser inom företaget, dvs miljöbelastningsmåtten för intransporter och nyttomåttet ton råvara summeras för hela företaget. För mellantransporter är nyttomåttet ton råvara inom företag A och C och producerat ton inom företag B 2. Systemgränsen är samtliga driftplatser inom företaget på samma sätt som för intransporterna. För distribution är nyttomåttet distribuerat ton. Systemgränsen är samtliga driftplatser inom företaget på samma sätt som för intransporterna och mellantransporterna. Förpackningar För förpackningar är nyttomåtten producerat ton, omsättning eller förädlingsvärde. Systemgränsen är samtliga driftplatser inom företaget, dvs miljöbelastningsmåtten för förpackningar och nyttomåttet producerat ton, omsättning eller förädlingsvärde summeras för hela företaget. Miljöbelastningsmått relaterade till driftplatserna För övriga miljöbelastningsmått är nyttomåtten producerat ton, omsättning eller förädlingsvärde. Systemgränsen är en enskild driftplats inom företaget om miljöbelastningen ställs i relation till producerat ton, men hela företaget om miljöbelastningen ställs i relation till omsättning eller förädlingsvärde. Skäl för besluten Energiförbrukning, utsläpp till luft och vatten, avfall m m är miljöbelastning som orsakas av verksamheten vid en viss driftplats. Dessa belastningsmått är 1 I handboken redovisas emellertid inga värden på nyckeltal baserat på ekonomiska nyttomått. 2 Företag B kommer dock i sitt eget uppföljningsarbete framöver att summera mellantransporter och distributionstransporter och relatera summan till distribuerat ton. 5

mätbara på driftplatsnivå och kan sättas i relation till producerat ton på driftplatsnivå. För att kunna sätta dessa miljöbelastningar i relation till omsättning eller förädlingsvärde måste man gå upp på företagsnivå. När det gäller transporter och förpackningar är det svårare att relatera belastningsmåtten till en viss driftplats, och därmed också svårare att mäta korrekt, varför nyckeltal för transporter och förpackningar redovisas summerat för samtliga driftplatser inom ett företag. Tidigare beslut att även använda distribuerat ton för miljöbelastningsmåtten som hör till driftplatserna har omprövats. Kopplingen mellan nyttomått och miljöbelastningsmått i detta nyckeltal är svag, vilket leder till svårtolkade siffror. Energianvändningen för kylning vid ett lager inom ett av de deltagande företagen uppgår till ca 5 kwh/ton produkt (övrig energiförbrukning för belysning, ventilation m m försummas), vilket är försumbart med tanke på att energianvändningen vid ett vanligt mejeri uppgår till 150-300 kwh/ton produkt eller mer. Vidare är antalet distributionslager stort och att inventera dem skulle innebära ett tidsödande arbete utan större betydelse för resultaten. Driftplatser med enbart lager ingår därför inte i nyckeltalen. 6

3 Omfattning och avgränsning av fysiska nyttomått I Figur 1 illustreras omfattning och avgränsningar av följande fysiska nyttomått. Ton råvara Ton råvara omfattar alla flöden (råvara, halvfabrikat och mellanprodukt) som på ett eller annat sätt ska bearbetas vid en driftplats. Även flöden från en annan driftplats inom företaget och från extern mejeriförening ingår. 3 Vatten betraktas inte som råvara (ingår i vattenförbrukning). Producerat ton Producerat ton omfattar alla flöden för humankonsumtion (halvfabrikat, mellanprodukt och färdig produkt) som på ett eller annat sätt har bearbetats vid en driftplats. Producerat ton omfattar inte foderprodukter som gränsmjölk och vassle. Distribuerat ton Omfattar alla produkter för humankonsumtion 4 som distribueras till kund (inkl extern mejeriförening) från en driftplats. 5 Distribuerat ton omfattar inte foderprodukter som gränsmjölk och vassle. Skäl för besluten Inget av de fysiska nyttomåtten omfattar gränsmjölk eller vassle eftersom de är biprodukter som betingar ett lågt ekonomiskt värde och ingår i avfall. Enligt siffror för ett mejeri inom företag C motsvarar fodermjölk (7,5 % TS) 2,5 % av producerat ton. För att förhindra dubbelbokföring skall distribuerat ton bara omfatta färdiga produkter som går till kund (inkl extern mejeriförening), inte till andra driftplatser inom systemgränsen. 3 Företag A har för närvarande enbart redovisat mjölkråvara. 4 Huruvida nedklassat mjölkpulver från företag A ingår i distribuerat ton eller inte är för närvarande oklart. 5 Företag A har för närvarande enbart redovisat distribution till närmarknad (antagits lika med försålda produkter). 7

A = mjölk från bönder B =obehandlad vara och halvfabrikat från extern mejeriförening C = andra råvaror D = färdig, förpackad produkt från extern mejeriförening Driftplats 1 K = färdig, förpackad produkt Driftplats 1 I = färdig, förpackad produkt Driftplatsp 2 D = färdig förpackad produkt från extern mejeriförening Kund inkl extern mejeriförening Figur 1 Flöden E = mjölk från bönder F = andra råvaror G = obehandlad mjölk H = halvfabrikat Driftplats 2 I = färdig, förpackad produkt J = behandlad mjölk och halvfabrikat Driftplats 1 Driftplats 2 Ton råvara = A+B+C-G + J = E+F+G+H Producerat ton = K + H = I + J Distribuerat ton = K + I + D 0 8

4 Omfattning och avgränsning av ekonomiska nyttomått Omsättning Omsättning ska inventeras som kkr nettoomsättning, dvs företagets huvudverksamhet, för samtliga driftplatser som ingår i inventeringen. I handboken redovisas dock inte några värden baserat på detta nyttomått. Förädlingsvärde Förädlingsvärde räknas i kkr för samtliga driftplatser som ingår i inventeringen. I handboken redovisas dock inte några värden baserat på detta nyttomått. Förädlingsvärde kan definieras på många sätt men här rekommenderas: Förädlingsvärde = Rörelseresultat Jämförelsestörande poster + Avskrivningar + Löner och sociala avgifter Kontonummer enligt EU-BAS 97 Jämförelsestörande poster: 7910, 7920 Avskrivningar: 7710, 7720, 7730, 7740, 7760, 7770, 7780, 7790, 78 Löner och sociala avgifter: 70-72, 7310, 7322, 7324, 7332, 7380, 7460, 74 (exkl 7460), 75 Skäl för besluten För att förklara en fallande eller stigande tendens i ett nyckeltal baserat på de fysiska nyttomåtten som definierats på föregående sidor kan ett nyckeltal baserat på ekonomiska nyttomått vara värdefullt. I Stadig, M., m. fl (2002) rekommenderas omsättning som näringslivsgemensamt ekonomiskt nyttomått. Eftersom livsmedelsindustrin ofta gör produktionsförändringar med minskande eller ökande förädlingsgrad som följd bör även förädlingsvärde användas som ekonomiskt nyttomått, åtminstone vid jämförelser mellan produktionsår (Stadig, M., m. fl, 2002) Svårigheterna att för samtliga företag få fram ekonomiska nyttomått med samma systemgränser som miljöbelastningsmåtten ledde till beslutet att inte redovisa några ekonomiska nyckeltal i handboken. 9

5 Omfattning och avgränsning av miljöbelastningsmått 5.1 Transporter Transporter inom en driftplats ingår inte i transporter (ingår i energiförbrukning ). Intransporter: Utsläpp av CO 2, NO x och SO 2 (kg) som orsakas av egna och helchartrade transporter av 95 % av massflödet av råvaror inkl råvara, halvfabrikat och mellanprodukt som inte bearbetas utan efter mellanlagring går vidare till annan driftplats inom systemgränsen, dock inte intransport av råvara, halvfabrikat, mellanprodukt och färdiga produkter från annan driftplats inom systemgränsen eller från extern mejeriförening 6, 7. Värdena summeras för samtliga driftplatser. Vatten betraktas inte som råvara (ingår i vattenförbrukning). Mellantransporter: Utsläpp av CO 2, NO x och SO 2 (kg) som orsakas av egna och helchartrade transporter av råvaror, halvfabrikat, mellanprodukter och färdiga produkter för humankonsumtion mellan driftplatser 8. Värdena summeras för samtliga driftplatser. 9 Mellantransporter omfattar inte foderprodukter som gränsmjölk och vassle. Distribution: Utsläpp av CO 2, NO x och SO 2 (kg) som orsakas av egna och helchartrade transporter av distribuerade produkter för humankonsumtion enligt Omfattning och avgränsning av fysiska nyttomått (sid 7) samt av säljkårens bilar 10, 11. Värdena summeras för samtliga driftplatser. Andel (%) av distribuerat ton som inte når slutkund med egna eller helchartrade transporter redovisas (beräknat eller uppskattat värde). 12 Distribution omfattar inte foderprodukter som gränsmjölk och vassle. Följande tabell sammanfattar omfattning och avgränsningar av de olika typerna av transporter för de flöden som återfinns i Figur 1. (Liten bokstav betyder sträckan som den stora bokstaven transporteras.) Driftplats A Driftplats B Intransport *) = a+b+c (95 % av A+B+C) = e+f (95 % av E+F) Mellantransport *) = g+h = i+j Distribution *) = k+i+d --- *) Endast egna och helchartrade transporter ingår i inventeringen av transportemissionerna. 6 Med undantag för företag B, där intransporter även omfattar transporter av råvaror från annan driftplats. 7 För företag B omfattar intransporter även Övriga tankbilstransporter 8 Med undantag för företag B, där mellantransporter inte omfattar transport av råvaror från annan driftplats. 9 För företag A ingår för närvarande endast mellantransport av råvara. Vidare har vissa av mellantransporterna för företag A redovisats under intransporter eller distribution. 10 För företag A ingår för närvarande endast distribution till närmarknaden, inte till externa mejeriföreningar, grossist, export eller industri. 11 Saknas för vissa av företagen 12 Saknas för företag C. 10

Skäl för besluten I Stadig, M., m.fl (2002) föreslås att miljöbelastningen från transporter rapporteras som utsläpp av fossil CO 2. Anledningen till detta framgår inte av rapporten, men i minnesanteckningar från arbetet med att ta fram rapporten anges att några branscher uppfattade andra enheter som svårinventerade. Efter det första arbetsmötet i projektet som dokumenteras i denna handbok gjordes en komplettering med utsläpp av NO x och SO 2. Avgränsningen att bara ta med egna och helchartrade transporter och inte t ex samdistribution eller distribution från grossist till slutkund är gjord av praktiska skäl, eftersom det för närvarande är orimligt att ta fram data för annat än egna eller helchartrade transporter. 13 Intransporter: Enligt ett första förslag skulle fem råvaror till varje driftplats, dock minst 95 % av massflödet, inventeras. För de flesta driftplatser står mjölk (eller någon annan huvudsaklig råvara) för ca 95 % av massflödet, resten utgörs av många små råvaruflöden. Att inventera ytterligare fyra tämligen små flöden är tidskrävande och ger troligen litet bidrag till de totala emissionerna från intransporter. Distribution: att ge en uppfattning om hur väl nyckeltalen speglar de verkliga förhållandena skall andelen (%) av distribuerat ton som inte når slutkund med egna eller helchartrade transporter redovisas. På sikt bör också emissioner från samdistribution och från distribution via grossist till slutkund inventeras. Enligt uppskattningar från Skånemejerier utgör säljkårens transporter ca 15 % av den totala transportsträckan. Motsvarande bränsleförbrukning är inte försumbar i förhållande till annan bränsleförbrukning. Kommentar: Företagen har använt olika källor för emissionsberäkningarna: Företag A har använt data från Svenska Åkeriförbundets (EDB-EDC) (www.akeri.se). Företag B och C har gjort emissionsberäkningarna utifrån bränsleförbrukning (för CO2) resp EU-klassning, fabrikat och bränsle (NO x och SO 2 ). Se även Särskilt besvärliga områden, sid 16. 5.2 Energianvändning Energianvändning (MWh), uppdelad enligt nyckeltalstabellen, per driftplats redovisas. Fjärrvärme som produceras vid en driftplats och som levereras externt representeras med ett negativt värde. Andel förnybar el enligt EU-direktiv 2001/77/EG (se Bilaga 3) redovisas. På samma sätt redovisas andel förnybar fjärrvärme. 13 Detta innebär att miljöbelastningsmåtten och nyttomåttet i nyckeltalen CO 2, NO x och SO 2 för transporter kan ha olika systemgränser: distribuerat ton och ton råvara är inte nödvändigtvis lika med de flöden som vid transport ger upphov till emissionerna som redovisas under distribution resp intransport. 11

Skäl för besluten För att ge en rättvisande bild av energianvändningen vid en driftplats som levererar fjärrvärme externt måste fjärrvärmeproduktionen redovisas som en negativ förbrukning. Enligt nyckeltalstabellen skall andel förnybar el redovisas separat. Förnybar el har olika omfattning enligt olika definitioner. För att göra en mer allmängiltig och generös tolkning av begreppet förnybar el skall EUs definition av förnybar el resp bränsle tillämpas. I praktiken innebär detta att all Bra miljöval -el + schablonmässigt 50 % av övrig el (motsvarande vattenkraften i icke miljömärkt, genomsnittlig svensk elproduktion) redovisas som förnybar. Emissioner uppströms (dvs emissioner från energiproduktion utanför systemgränsen) ingår inte i inventeringen av emissioner till luft (se Emissioner till luft nedan). För att ändå ge en uppfattning om hur mycket fossil CO 2 som släpps ut uppströms redovisas andelen förnybar fjärrvärme. Om denna uppgift saknas antas att 30 % av fjärrvärmen är förnybar, vilket motsvarar den andel av svensk fjärrvärme som baseras på trädbränsle eller tallbeckolja (se www.fjarrvarme.org). Tidigare beslut om att använda MJ som enhet omprövas eftersom MWh är den gängse enheten vid rapportering inom företagen. 5.3 Emissioner till luft Emissioner av CO 2, NO x och SO 2 (kg) från varje driftplats redovisas. Endast interna emissioner från användning/förbränning vid driftplats redovisas; externa emissioner från eloch fjärrvärmeproduktion tas inte med. Emissioner från out-source:ade el- och/eller värmeproduktionsanläggningar som levererar el/värme endast till driftplatsen, men som drivs av ett externt företag, skall dock inventeras. Skäl för besluten Enligt ett första förslag skulle även emissioner uppströms (dvs emissioner från energiproduktion utanför systemgränsen) redovisas. Arla Foods har tidigare under många år angett utsläppen vid tillverkningen av fjärrvärme. Svårigheten var att få fram riktiga värden samtidigt som utsläppen vid utvinning av andra energislag som olja, natur- och biogas mm inte togs med. Företaget har därför tagit ett beslut att endast ta med utsläppen vid användning/förbränning på driftplatserna. Det blir då lättare att kommunicera. Dessa erfarenheter är en anledning till att ompröva det tidigare beslutet att redovisa även uppströms emissioner. Vidare är skillnaderna i värden med resp utan uppströms emissioner små. Som exempel kan nämnas att för två av mejerierna, där 75 % av elen är grön och man internt förbränner fossila bränslen, uppgår emissionen av fossil CO 2 till 34 resp 109 kg/producerat ton totalt, varav 33 resp 96 kg/producerat ton är interna utsläpp. För NO x är motsvarande siffror 0,04 resp 0,11 kg/producerat ton totalt, varav 0,03 resp 0,10 kg/producerat ton är interna utsläpp. Vid vissa driftplatser har förbränningsanläggningarna sålts till ett energiföretag som säljer el/värmen till driftplatsen. Eftersom driftplatsen är den enda kunden och anläggningen ligger inom driftplatsen skall dessa emissioner betraktas som interna. 12

Kommentarer: Eftersom emissionsfaktorerna för företagen är olika kommer en och samma energianvändning att ge olika emissionsvärden. 5.4 Köldmedier Påfylld mängd HFC (kg) vid varje driftplats redovisas (olika sorter HFC redovisas separat) 14. Skäl för besluten HFC och ammoniak är två vanliga köldmedier, förmodligen förekommer även propan. Eftersom HFC är kraftfulla växthusgaser skall påfylld mängd inventeras. Mängden ammoniak från en driftplats är liten i förhållande till mängden ammoniak i övriga delar av mjölkens livscykel. Som exempel kan nämnas att en driftplats fyllt på ca 4 g ammoniak/producerat ton under 2002. En mjölkko producerar ca 125 kg kväve/år i stallgödseln av vilka 15-25 % kan gå förlorat som ammoniak. Detta innebär ammoniakförluster om 4-5 kg per ton producerad mjölk. Påfylld mängd ammoniak från driftplatserna är alltså försumbara i jämförelsen med ammoniakutsläppen under tidigare skeden av mjölkens livscykel. 5.5 Vattenanvändning och avlopp Vattenanvändning (m 3 ), inkl vatten som råvara, och avlopp (m 3 ) 15 vid varje driftplats redovisas. Skäl för besluten Vatten som råvara skall inte ingå i ton råvara, utan redovisas som vattenanvändning. 5.6 Kemikalier Kemikalier (kg), uppdelat på sura diskmedel, alkaliska diskmedel, desinficeringsmedel samt övrigt, som förbrukats i mängder > 100 kg per driftplats redovisas. Ingen hänsyn till koncentrationer tas, dvs ev lösningsmedel/vatten ingår i redovisad förbrukning. Andelen av total mängd kemikalier som är riskbedömda och miljögodkända enligt ett miljöbedömningssystem tredjeparts, andraparts eller eget 16 per driftplats redovisas. Skäl för beslut Med tanke på ansvaret och den omvända bevisbörda som EU:s nya kemialielagstiftning lägger på tillverkare och användare av kemikalier är det angeläget att ta reda på vilka kemikalier och hur mycket som används samt att försäkra sig om att kemikalierna är riskbedömda. Det borde också vara väsentligt att systemen för registering och bedömning kontinuerligt uppdateras efter nyvunnen kunskap och förändringar på marknaden. Enligt ett första förslag till miljöbelastningsmått skulle därför alla kemikalier, uppdelat på följande produktgrupper redovisas: 14 För vissa driftplatser redovisas all påfylld HFC som R134a. Övriga nyckeltal för köldmedier redovisas då iu. 15 Vissa driftplatser saknar uppgift om avloppsmängder. Detta beror antingen på att mätning saknas (exempelvis då driftplatsen inte är anmälningspliktig) eller på att mätning finns men inte inrapporterats. 16 För Arla Foods har gröna och gula kemikalier enligt företagets eget bedömningssystem betraktats som miljögodkända. 13

Disk- och rengöringsmedel, sura Disk- och rengöringsmedel, alkaliska Desinfektionsmedel Analyskem Smörjmedel - oljor m m Köldmedia och lösningsmedel Gaser Lim och tätningsmedel Vattenbehandling Färg och korrosionsmedel Tillsatser Övriga kemiska produkter Vidare skulle andelen av total mängd som godkänts enligt ett tredjeparts miljöbedömningssystem Svanen, Falken, Bra Miljöval eller Bra Kemråd (svensk Mjölk) per driftplats redovisas. Detta förslag fick emellertid överges. Eftersom inget av de deltagande företagen för närvarande har några företagsgemensamma rapporteringssystem för inköp och lagerhållning av kemikalier i drift är det i praktiken inte möjligt att få fram uppgifter på alla typer av kemikalier i listan ovan. Vidare är de miljöbedömningar som gjorts vid två av de tre deltagande företagen baserade på egna bedömningssystem, varför det för närvarande inte kan anses rimligt att endast ta med tredjepartsbedömda kemikalier. Se även Särskilt besvärliga områden, sid 16. 5.7 Avfall Avfall (kg), uppdelat på följande kategorier, för varje driftplats redovisas 17 : avfall till deponi farligt avfall avfall till förbränning fodermjölk (omräknat till kg TS 18 ) avfall till kompostering/rötning övrigt avfall till återvinning och återanvändning ospecificerat Skäl för besluten Att särskilja avfall till kompostering och rötning från annat avfall som går till återvinning och återanvändning ger information om mängden organiskt, lätt nedbrytbart avfall, vilket kan vara av intresse. 5.8 Utsläpp till vatten Utsläpp till vatten, uppdelat på följande kategorier, för varje driftplats redovisas 19, 20 : 17 Vissa driftplatser mäter/sorterar inte i alla avfallskategorier. 18 Värdena för foderprodukter från företag A är osäkra. 19 Vissa driftplatser saknar uppgift om utsläpp till vatten (alla eller vissa parametrar). Detta beror antingen på att mätning saknas (exempelvis då driftplatsen inte är anmälningspliktig) eller på att mätning finns men inte inrapporterats. 20 Vissa värden har extrapolerats från dygnsmedelvärden. 14

COD BOD N-tot P-tot fett 5.9 Förpackningsmaterial Mängder förpackningsmaterial enligt REPA-rapporteringen, uppdelat på kartong/well, plast och aluminium, för alla driftplatser inom systemgränsen 21 redovisas. Energianvändning och fossil CO 2 beräknas m h a livscykeldata. På längre sikt skall bättre statistik från leverantörer göra det möjligt att redovisa de verkliga mängderna. Skäl för besluten Genom att gå tillbaka till underlaget för REPA-rapporteringen 2002, identifiera leverantörer, ta fram nya materialspecifikationer och andra uppgifter från leverantörerna och räkna fram materialmängder har Milko undersökt de verkliga mängderna av olika förpackningsmaterial, ett mycket tidskrävande arbete. Skånemejerier har tidigare gjort liknande försök med samma erfarenheter. Resultatet från undersökningen ovan visar att de verkliga mängderna avviker från de rapporterade: för metall/aluminium och kartong/papper avvek de verkliga mängderna med +15 % resp -15 % från REPA-rapporteringen, för plast var den verkliga mängden mer än dubbelt så hög som i rapporteringen till REPA. Eftersom ett av företagen betalar till REPA efter schabloner är det inte osannolikt att motsvarande siffror för detta företag skulle uppvisa ännu större avvikelser. Med tanke på vilken arbetsinsats det innebär är det för närvarande inte rimligt att redovisa de verkliga mängderna förpackningsmaterial. Se även Särskilt besvärliga områden, sid 16. 21 För företag B avser uppgifterna endast förpackningsmaterial för färskvaror. 15

6 Särskilt besvärliga områden 6.1 Kemikalier EU:s nya kemikalielagstiftning 22 går under benämningen REACH vilket står för registering, utvärdering och godkännande av kemikalier (på engelska Registration, Evaluation and Authorisation of Chemicals). Enligt de nya reglerna ska företag som tillverkar eller importerar kemikalier i större mängder än ett ton per år registrera dem i en central databas. Syftet med den föreslagna förordningen är att förbättra hälso- och miljöskyddet samtidigt som den kemiska industrins konkurrenskraft upprätthålls och förbättras inom EU. I den nya kemikaliepolitiken har ansvaret för riskbedömningar av kemikalier flyttats från myndighet till industri. Det gäller såväl den tillverkande industrin som de som hanterar och använder kemikalier. Denna omvända bevisbörda är en stor förändring från tidigare kemikaliepolitk. Nu är det industrin, inte de offentliga myndigheterna, som måste garantera att de kemikalier som finns på marknaden är säkra. Erfarenheten från arbetet i Svensk Mjölks Kemikalieråd är att miljö- och hälsobedömning av kemikalier är en ständigt pågående process. Ny kunskap kommer fram om hur farliga olika kemiska ämnen är, produkter på marknaden ändrar sammansättning och namn m m. Det är därför viktigt att det finns kontinuerliga och systematiska metoder inom mejerierna för att arbeta med riskbedömning av de kemikalier som används i produktionen. Den totala kemikalieanvändningen inom ett mejeriföretag bör vara väl registrerad och dokumenterad samt en öppen och transparent riskbedömning av de använda kemikalier bör finnas. Kemikalierådet inom Svensk Mjölk arbetar efter principerna att kriterier för miljö- och hälsobedömning sätts gemensamt för mejerierna med hjälp av toxikologisk expertis. Leverantörer av kemikalier får sina produkter bedömda efter dessa kriterier av en oberoende toxikolog (tredjeparts-bedömning). Leverantörerna betalar denna bedömning. Godkända produkter publiceras på listor över Internet. Ett godkännande gäller i tre år, därefter måste produkten ombedömas. Kriterierna för miljö-och hälsobedömning ses över vart tredje år för att ny kunskap inom området skall tas tillvara. Denna arbetsmetod innebär en ständigt pågående miljö- och hälsobedömning av kemiska produkter i en öppen process där en tredjeparts expert står för bedömningen. En så systematisk och kontinuerlig arbetsmetod är en mycket god grund för att mejeriföretagen skall kunna anpassa sig till REACH vilken kommer att innebära stora förändringar i hanteringen och användningen av kemikalier i Europa under den kommande 10 15 årsperioden. 22 Förslaget till den nya kemikalielagstiftningen REACH har utarbetats av Europeiska kommissionen och lades fram under hösten 2003. Förslaget kommer nu att vidarebefordras till Europaparlamentet och EU:s ministerråd enligt det så kallade medbeslutandeförfarandet. 16

6.2 Förpackningar För att möta nya konsumtionsmönster, höjda bekvämlighetskrav och ökat tryck på marknadsföring av mejeriprodukter tenderar primärförpackningarna att bli allt mer sofistikerade och därmed oftast mer miljöpåverkande. Några exempel är plastflaskor för drickyoghurt och skruvkork på gable top -förpackningar av yoghurt. Enligt resultaten från livscykelanalysen av konsumtionsmjölk som Svensk Mjölk och LRF lät genomföra 1999-2001 (Svensk Mjölk, 2001) utgör primärförpackningen 23 en relativt stor del (22 %) av energianvändningen av mjölkens livscykel. Ungefär 60 % av den fossila energin härrör från tillverkningen av plastfilmen i förpackningen. En ökad användning av polyeten eller annan plast i förpackningarna ökar såväl förbrukningen av fossila råvaror och bränslen som bidraget till klimatpåverkan. I diagrammen nedan jämförs den förpackning som ingick i livscykelanalysen med samma förpackning kompletterad med en skruvkork av plast (hypotetisk förpackning). Användningen av fossil energi ökar med 22 %, bidraget till klimatpåverkan med 9 %. Förändring i energianvändning vid tillverkning av en mjölkförpackning om en kork tillsätts 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 Utan kork Med kork 0,20 0,10 0,00-0,10 Fjärrvärme Fossil El Förnyelsebar Förändring av koldioxidutsläpp vid tillverkning av en mjölkförpackning om en kork tillsätts 25 20 15 CO2 10 5 0 Ut an kork Med kork 23 Den förpackning som ingick i studien var representativ för 60 % av k-mjölksförpackningarna i Sverige. 17

(Datakällor: Stadig m fl (2001), PWMI) För att kunna följa utvecklingen av användningen av förpackningsmaterial är det givetvis önskvärt med nyckeltal som representerar den verkliga användningen av förpackningsmaterial. Som nämnts ovan (se Förpackningsmaterial) krävs det emellertid mycket stora arbetsinsatser för att få fram sådana uppgifter. Milko, som under projektets gång tagit reda på den verkliga förbrukningen av olika förpackningsmaterial 2002 och jämfört dem med REPA-uppgifterna, kunde konstatera att avvikelserna kan uppgå till 50 %. Förhoppningen är att statistik från leverantörer av förpackningsmaterial och mejeriföretagens egna rapporteringssystem i framtiden ska göra det möjligt att ta fram nyckeltal baserade på verklig förbrukning av förpackningsmaterial. Slutligen bör det understrykas att en ur miljösynpunkt viktig aspekt på förpackningarna är att de naturligtvis ska skydda produkten och förhindra att produktförluster uppstår: den mjölk som inte når konsumenten eller som når konsumenten i dåligt skick har producerats helt i onödan och bidrar väsentligt till miljöbelastningen i mjölkens livscykel. 6.3 Transporter Enligt Stadig m fl (2001) utgör intransport och distribution en liten del av miljöpåverkan för konsumtionsmjölkens livscykel. Transporter av livsmedel i allmänhet utgör emellertid så mycket som 16 % av allt transportarbete i Sverige, mätt som tonkm (Mattsson, B., 1999). Kritiska röster mot omfattningen av framför allt lastbilstransporter på landsvägar och i städerna har hörts ganska länge. Konsumenternas egna resor till och från allt större butiker allt längre från bostäderna har också börjat ifrågasättas; i livscykeln för konsumtionsmjölk är detta en transport som har större miljöpåverkan än intransport och distribution tillsammans (Stadig, M., m fl, 2001). Utvecklingen mot tätare leveranser till följd av konsumenttrycket på färskare produkter ökar också transportbehovet. Livsmedelstransporter kommer att få fortsatt stor uppmärksamhet i samhället, och det är ett av områdena som deltagarna i dialogen Framtida handel 24, bl a Arla Foods, Milko och Skånemejerier, åtagit sig att arbeta med. För att kunna följa utvecklingen av mejeritransporter från gård ända till butik är det önskvärt att nyckeltalen omfattar samtliga transporter, oavsett i vilken regi transporten sker och oavsett vem som äger produkten i de olika leden. För närvarande är det dock orimligt att ta fram data för annat än egna eller helchartrade transporter. På sikt bör dock statistik på samdistribution och på distribution via grossister göra det möjligt att ta fram nyckeltal som omfattar samtliga transporter från gård till butik. 24 www.framtidahandel.se 18

7 Referenser Mattsson, B. (1999). Environmental Life Cycle Assessment (LCA) of Agricultural Food Production. Agraria 187. Swedish University of Agricultural Sciences. PWMI, Plastics Waste Management Institute (www.wtec.org/loyola/biopoly/pwmi.htm) Svensk Mjölk, 2001. Mjölkens miljöpåverkan. Svensk Mjölk, Stockholm. Stadig, M., Cederberg, C., Nilsson, B., Wallén, E. (2001). Livscykelanalys av konsumtionsmjölk. Svensk Mjölk och SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB. Stadig, M., Lorentzon, K., Nilsson, B.,(2002). Miljönyckeltal för Livsmedelsindustrin. En handbok för beräkning och användning. SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB. 19

Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 ton produkt. Miljöindikatorer - internationella och nationella initiativ Sammanfattande tabell över nyckeltal Definition förnybar el Nyckeltal per driftplats i storleksordning efter invägd huvudsaklig råvara. Nyttomått: Bilaga 5 Nyckeltal för transporter och förpackningar per företag. Nyttomått: ton råvara, producerat ton eller distribuerat ton. Bilaga 6 Exempel på nyckeltal per driftplats i storleksordning efter producerat ton, uppdelat i undergrupper. Nyttomått: ton produkt. 20

Bilaga 1 Miljöindikatorer - internationella och nationella initiativ (Utdrag ur Utveckling av miljöindikatorer och miljönyckeltal för mjölbranschen. Projektutkast mars 2001. Magnus Stadig, SIK, Christel Cederberg, Svensk Mjölk) Ett antal initiativ har tagits, både internationellt och nationellt på området miljöindikatorer/- nyckeltal. Några av de viktigare och för detta projekt mest relevanta beskrivs kortfattat nedan. Standard på området ISO (International Organization for Standardization) bedriver, inom ramen för ISO-14 000 serien, ett omfattande standardiseringsarbete på miljöområdet. Standardiseringen på miljöområdet omfattar både standarder för styrning och utveckling av organisationer (t ex miljöledningssystem enligt ISO 14001) och standarder för produktrelaterat miljöarbete (t ex miljömärkning i ISO 14020 serien och livscykelanalyser enligt ISO 14040 serien). Inom ramen för ISO arbetet har även indikatorer standardiserats genom ISO 14031 25 Miljöledning Utvärdering av miljöprestanda Vägledning. Standarden är tänkt som ett verktyg för att förstå, redovisa och förbättra sin miljöprestanda. Den metod som standarden rekommenderar för detta arbete är användning av olika typer av indikatorer. Enligt ISO-standarden finns det två olika huvudgrupper av miljöindikatorer, indikatorer för tillståndet i miljön och indikatorer för miljöprestanda. Indikatorer för tillståndet i miljön (ECI, Environmental Condition Indicators) ger information om tillståndet i miljön och kan sammanställas på olika nivåer från den lokala miljön till den globala. Indikatorer för miljöprestanda (EPI, Environmental Performance Indicators) utnyttjas för att beskriva en organisations miljöprestanda. Dessa indikatorer delas i sin tur in i två olika grupper där en utgörs av indikatorer för ledningsprestanda (MPI, Management Performance Indicators), vilka bidrar med information om ledningens ansträngningar för att påverka organisationens miljöprestanda. Den andra gruppen utgörs av indikatorer för operativ prestanda (OPI, Operational Performance Indicators), vilka ger information om en organisations påverkan på den omgivande miljön. Precis som flera andra standarder på miljöområdet ger ISO 14031 i huvudsak det grundläggande ramverket för indikatorer, vilket är en nödvändighet för att standarden skall kunna tillämpas på alla typer av organisationer och i olika branscher och länder. Flera av de initiativ som tagits när det gäller indikatorer på företagsnivå, till exempel av WBCSD och GRI (dessa beskrivs närmare nedan, se Indikatorer på företagsnivå (EPI)) har dock mycket av grunderna gemensamma med ISOstandarden. För att förtydliga standarden har även en teknisk rapport producerats med exempel på hur företag kan arbeta med utvärdering av miljöprestanda 26. Denna tekniska rapport innehåller några exempel på användning av standarden i livsmedelsföretag. ISO 14031 bör ligga som en grund för ett gemensamt projekt inom mjölkbranschen. 25 SS-EN ISO 14031. Miljöledning Utvärdering av miljöprestanda Vägledning. SIS 2000. 26 ISO / TR 14032. Environmental management Examples of environmental performance evaluation (EPE). ISO 1999. 21

Indikatorer för miljötillståndet (ECI) Redan 1979 utvecklade OECD 27 en modell för rapportering och uppföljning av miljötillståndet i medlemsländerna. Modellen bygger på ett synsätt som kallas PSR (Pressure State Response), där mänskliga aktiviteter orsakar påfrestning (pressure) på miljön vilket leder till att tillståndet (state) i miljön påverkas. Samhällets reaktioner på detta (response) syftar till att minska eller ta bort påverkan vilket i sin tur påverkar tillståndet i miljön. OECD:s modell utvecklades vidare och en basuppsättning indikatorer för att följa miljötillståndet på internationell eller nationell nivå presenterades 1993. Senare har också indikatorer för olika sektorer utvecklats utifrån PSR-modellen och just nu är indikatorer för jordbrukssektorn under utveckling. PSR-modellen används i många länder och det svenska Naturvårdsverket har utnyttjat den för att bygga upp ett system för uppföljning av de svenska miljömålen. I detta arbete försöker man nu också fånga upp drivkrafterna för miljöarbetet. PSR-modellen baserar sig på nationell statistik och är därför inte anpassad för att användas på enskilda företag. PSR-modellen, och speciellt Naturvårdsverkets utveckling av modellen liksom den uppsättning av indikatorer som utformas för att följa utvecklingen i jordbrukssektorn, bör dock noggrant studeras i inledningen av mjölkbranschens projekt. Indikatorer på företagsnivå (EPI) När det gäller indikatorer på företagsnivå 28 finns det ett par viktiga internationella initiativ; WBCSD och GRI. World Business Council for Sustainable Development, WBCSD, har utvecklat ett ramverk på företagsnivå för att mäta framsteg mot ekonomisk och ekologisk uthållighet 29. Ramverket, som i huvudsak är anpassat till ISO standardens grundläggande synsätt, innehåller en uppsättning generellt applicerbara indikatorer, men också riktlinjer för hur bransch- och företagsspecifika indikatorer kan tas fram. The Global Reporting Initiative, GRI, startades 1997 för att skapa riktlinjer för att möjliggöra bättre miljöredovisning på företagsnivå. GRI:s riktlinjer täcker både ekonomiska-, miljömässiga- och sociala aspekter på uthållig utveckling. GRI och WBCSD har arbetat delvis tillsammans, vilket bland annat framgår av att många av de indikatorer som föreslås av GRI är desamma som i WBCSD:s rekommendationer. I Sverige har några projekt drivits för att utveckla en generell modell för att ta fram och följa miljöindikatorer, bland annat har flera branschforskningsinstitut deltagit i arbetet. För tillfället (mars 2001) pågår ett projekt där en gemensam uppsättning indikatorer och en gemensam metodik för inventering av dessa skall tas fram för fyra industribranscher; verkstadsindustri, träindustri, livsmedelsbranschen och mediabranschen. Arbetet sker bl.a. utifrån ISO 14031, GRI och WBCSD:s rekommendationer och är tänkt att användas på företagsnivå. Inom varje bransch kommer sedan branschspecifika indikatorer att tas fram för att komplettera de gemensamma. Utvecklingen av indikatorerna görs av fem 27 OECD, Organisation for Economic and Commercial Developement 28 Kallas även Bottom-Up angreppssätt. 29 World Business Council for Sustainable Development. Measuring Eco-efficiency: a guide to reporting company performance. 2000. 22

branschforskningsinstitut 30 tillsammans med företag från branscherna, totalt cirka 25 stycken. Inom livsmedelsbranschen leds arbetet av SIK och fem företag deltar i arbetet och testar också olika indikatorer och metoder för inventering. Projektet kommer att resultera i ett förslag till gemensamma indikatorer för livsmedelsbranschen, vilka sedan kan kompletteras eller anpassas av delbranscher och enskilda företag för att passa den specifika verksamheten. Hela projektet kommer att vara slutfört före oktober 2001. Detta projekt och speciellt den del som rör livsmedelsbranschen kommer att vara en viktig byggsten för ett projekt inom mjölkbranschen. När det gäller användningen och utvecklingen av indikatorer inom jordbruksproduktion pågår arbete inom MAT 21 (MISTRA). Detta arbete är brett och avser all jordbruksproduktion och inte mjölk specifikt. Här finns dock en hel del material att hämta om nyckeltal på gårdsnivå, t ex beträffande pesticidanvändning och växtnäringsflöden. 30 De institut som deltar är IVL (Svenska Miljöinstitutet), IVF (Institutet för verkstadsteknisk forskning), SIK (Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB), Framkom ( Forskningsaktiebolaget för media och kommunikation) och TRÄTEK (Institutet för träteknisk forskning). 23

Bilaga 2 Sammanfattande tabell över nyckeltal Delsystem (systemgränser: se sid 5 Miljöbelastningsmått Enhet Nyttomått Transporter Intransporter Mellantransporter Distribution CO 2 kg x NO x g x SO 2 mg x CO 2 kg x 31 x 32 NO x g x 31 x 32 SO 2 mg x 31 x 32 CO 2 kg x NO x g x SO 2 mg x Andel produkter som inte når slutkund % via egna eller helchartrade transporter (uppskattning) Ton råvara Producerat ton Distribuerat ton Förädlingsvärde Omsättning Primärförpackningar Miljöbelastningsmått relaterade till driftplatserna Ingående råvaror till primärförpackningsmaterial enligt REPA, varav kg x x x wellpapp/kartong kg x x x plast kg x x x aluminium kg x x x Energianvändning vid tillverkning, kwh x x x varav fossil energi kwh x x x förnybar energi kwh x x x el kwh x x x fjärrvärme kwh x x x Utsläpp av fossil CO 2 vid tillverkning kg x x x Energianvändning, varav kwh x x x fossil energi kwh x x x förnybar energi kwh x x x el kwh x x x (andel förnybar el) 33 % 31 Företag A och C 32 Företag B. Företag B kommer dock i sitt eget uppföljningsarbete framöver att summera mellantransporter och distributionstransporter och relatera summan till distribuerat ton. 24

Delsystem (systemgränser: se sid 5 Miljöbelastningsmått Enhet Nyttomått Ton råvara Producerat ton Distribuerat ton Förädlingsvärde fjärrvärme kwh x x x (andel förnybar fjärrvärme) 33 % Utsläpp till luft fossil CO 2 kg x x x NO x kg x x x SO 2 kg x HFC-köldmedier (påfylld mängd) R-nr: g x x x R-nr: g x x x R-nr: g x x x R-nr: g x x x R-nr: g x x x Vattenanvändning m 3 x x x Avfall totalt, varav kg x x x avfall till deponi kg x x x farligt avfall kg x x x avfall till förbränning kg x x x fodermjölk kg TS x x x avfall till kompostering/rötning kg x x x övrigt avfall till återvinning och kg x x x återanvändning ospecificerat kg x x x Avlopp m 3 x x x Utsläpp till vatten x x x COD kg x x x BOD kg x x x N-tot kg x x x P-tot kg x x x fett kg x x x Kemikalier Disk- och rengöringsmedel, sura kg x x x Disk- och rengöringsmedel, alkaliska kg x x x Desinfektionsmedel kg x x x Övriga kemiska produkter kg x x x Kemikalier, totalt kg x x x Kemikalier, andel riskbedömnda och miljögodkända av total % Omsättning 33 Enligt EU-direktiv 2001/77/EG 25

Bilaga 3 Definition förnybar el Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/77/EG. om främjande av el producerad från förnybara energikällor på den inre marknaden för el http://europa.eu.int/eur-lex/pri/sv/oj/dat/2001/l_283/l_28320011027sv00330040.pdf "Artikel 2 Definitioner I detta direktiv avses med a) förnybara energikällor: förnybara icke-fossila energikällor (vindkraft, solenergi, jordvärme, våg- och tidvattenenergi, vattenkraft, biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsanläggningar och biogas), b) biomassa: den biologiskt nedbrytbara fraktionen av produkter, avfall och rester från jordbruk (både vegetabiliska och animaliska ämnen), skogsbruk och närstående industrier samt den biologiskt nedbrytbara fraktionen av industriavfall och kommunalt avfall, c) el producerad från förnybara energikällor: elektricitet producerad i kraftverk där enbart förnybara energikällor används, liksom den andel av elektriciteten som produceras från förnybara energikällor i hybridkraftverk som också använder konventionella energikällor, samt den el producerad från förnybara källor som används för att fylla lagringssystemen, undantaget den el som produceras som ett resultat av lagringssystem," Eftersom det är ett direktiv är det bindande först efter förankring i svensk lagstiftning. 26