*HPHQVDPPDXWYlUGHULQJVIUnJRUPHGNULWHULHURFKLQGLNDWRUHU

Europeiska kommissionen December 2000 Generaldirektoratet för jordbruk 'HO% *HPHQVDPPDXWYlUGHULQJVIUnJRU PHGNULWHULHURFKLQGLNDWRUHU *HPHQVDPPDXWYlUGHULQJVIUnJRUPHGNULWHULHURFKLQGLNDWRUHU HQOLJWDUWLNHOLNRPPLVVLRQHQVI URUGQLQJ(*

.DSLWHO,±,QYHVWHULQJDULMRUGEUXNVI UHWDJ )UnJRU.ULWHULHU,QGLNDWRUHU I.1. Hur har investeringarna förbättrat de stödmottagande jordbrukarnas inkomster? I.2. Hur har investeringarna bidragit till ett bättre utnyttjande av produktionsfaktorer på jordbruksföretagen? I.3. Hur har investeringarna bidragit till en omorientering av jordbruksverksamheten? I.1-1. De stödmottagande jordbrukarnas inkomster har förbättrats I.2-1. Faktorernas produktivitet har ökat I.3-1. Jordbruksföretag har ställt om produktion genom att avveckla produktionsinriktningar med överskott eller genom att växla till produkter med goda avsättningsmöjligheter I.3-2. Jordbruksföretagen har inlett fler alternativa verksamheter I.1-1.1. Stödmottagande jordbruksföretags bruttojordbruksinkomst (euro) I.2-1.1. Produktion per hektar vid stödmottagande jordbruksföretag (euro/ha) I.2-1.2. Produktion per arbetstimme vid stödmottagande jordbruksföretag (euro/timme) I.2-1.3. Kostnader (dvs. direkta insatser) per enhet såld basprodukt (t.ex. euro/ton, euro/m³, osv. ) vid stödmottagande jordbruksföretag I.3-1.1. Nettoförändring av överskott i produktionen efter investeringen = jordbruksföretag vars sammanlagda poäng för alla produktionsinriktningar med överskott > 0 [MRUGEUXNVI UHWDJHWVSRlQJSHUSURGXNWLRQVLQULNWQLQJPHG YHUVNRWW YLG PLQVNQLQJDYnUOLJWJHQRPVQLWWDYVHHQGHDQWDOGMXUHOOHU JHQRPVQLWWOLJRGODGnUVDUHDO YLGLQJHQI UlQGULQJ^PHOODQ±RFK` YLG NQLQJ@ >3URGXNWLRQVLQULNWQLQJDUPHG YHUVNRWW DOODW\SHUDYVSDQQPnOQ WN WWPM ON YLQVWRFNDUVDPWROLYHURFKROLYROMDPHGXQGDQWDJI UYLVVDSURGXNWHUPHG J\QQVDPPDPDUNQDGVSURJQRVHU@ I.3-2.1. Antal stödmottagande jordbruksföretag som inlett alternativa verksamheter I.3-2.2. Andel stödmottagande jordbruksföretag vars omsättning i betydande grad ( 10 %) härrör från alternativa verksamheter (%) I.3-2.3. Andel av arbetstiden som ägnas åt alternativa verksamheter på jordbruksföretaget (%) Sida B 1

I.4. Hur har investeringarna lett till en förbättring av jordbruksprodukternas kvalitet? I.5. Hur har diversifieringen av verksamheter på själva jordbruksföretagen genom stödmottagande alternativa verksamheter bidragit till att upprätthålla sysselsättningen? I.6. Hur har investeringarna underlättat miljövänligt jordbruk? I.4-1. Jordbruksprodukternas kvalitet har förbättrats I.4-2. Jordbruksprodukterna uppfyller kvalitetsnormer, särskilt på gemenskapsnivå I.5-1. Sysselsättningen har upprätthållits eller ökat genom alternativa verksamheter på jordbruksföretagen I.6-1. Miljöhänsyn har integrerats i jordbruksinvesteringarna I.6-2. Lagring och spridning av stallgödsel har förbättrats I.4-1.1. Kvoten av {priset på de stödmottagande kvalitetsförbättrade basprodukterna} genom {genomsnittspris för varan ifråga} I.4-1.2. Bruttoförsäljning av stödmottagande kvalitetsförbättrade basprodukter (euro) I.4-2.1. Andel av stödmottagande produkter sålda med kvalitetsmärkning (%) a) varav med kvalitetsmärkning på EU-nivå (%) b) varav med kvalitetsmärkning på nationell nivå (%) c) varav med annan kvalitetsmärkning (%) I.5-1.1. Antal heltidstjänster som bibehållits eller skapats tack vare stödet till alternativ verksamhet (heltidsekvivalenter) I.6-1.1. Andel stödmottagande jordbruksföretag som inlett miljöförbättrande åtgärder tack vare samfinansieringen (%) a) varav andel där investeringarna syftar direkt till miljöförbättrande åtgärder (%) b) varav andel där miljöförbättring är en bieffekt (t.ex. på grund av ny utrustning som främst införskaffats av ekonomiska skäl) (%) c) varav andel som berör avfall och gödselöverskott (%) d) varav andel som berör vattenhushållning inom jordbruksföretag (%) e) varav andel som berör (andra) miljövänliga jordbruksmetoder eller -system (%) I.6-2.1. Andel stödmottagande jordbruksföretag som förbättrat lagring eller spridning av stallgödsel från jordbruket (%) a) varav andel som samfinansierats med stödet (%) b) varav andel som gäller lagring (%) c) varav andel som gäller spridning (%) I.6-2.2. Kvoten av {kapacitet för lagring av stallgödsel på stödmottagande jordbruksföretag} genom {sammanlagd produktion av stallgödsel på stödmottagande jordbruksföretag} I.6-2.3. Andel stödmottagande jordbruksföretag som uppfyller normer gällande stallgödsel (%) Sida B 2

I.7. Hur har investeringarna bidragit till att förbättra produktionsvillkoren när det gäller bättre arbetsvillkor och djurens välbefinnande? I.7-1. Arbetsvillkoren har förbättrats I.7-2. Djurens välbefinnande har förbättrats I.7-1.1. Beskriv hur stödet har bidragit till minskad exponering för något av följande: skadliga ämnen, lukter, damm, extrema temperaturförhållanden inomhus/utomhus, tunga lyft, obekväma arbetstider I.7-2.1. Andel djur på stödmottagande jordbruksföretag vilkas välbefinnande har ökat tack vare investeringarna (%) a) varav andel där investeringarna syftat direkt till djurens välbefinnande (%) b) varav andel där djurens välbefinnande ökat som en bieffekt (t.ex. genom nya stallar eller utrustning som förvärvats huvudsakligen av andra skäl) (%) c) varav andel som har att göra med djurskyddsnormer (%) d) varav andel som har att göra med EU-djurskyddsnormer (%) Sida B 3

.DSLWHO,,±(WDEOHULQJDYXQJDMRUGEUXNDUH )UnJRU.ULWHULHU,QGLNDWRUHU II.1. Hur har etableringsstödet täckt kostnaderna för etableringen? II.2. Hur har etableringsstödet bidragit till tidigare överlåtelser av jordbruksföretag (till släktingar/andra)? II.2.A Hur har etableringsstödet bidragit till tidigare överlåtelser av jordbruksföretag (till släktingar/andra)...och vilken betydelse har i detta sammanhang samverkan med stödet till förtidspensionering haft för att uppnå dessa tidigare överlåtelser? II.3. Hur har stödet påverkat antalet etableringar av unga jordbrukare av båda könen? II.4. Hur har etableringen av unga jordbrukare bidragit till att upprätthålla sysselsättningen? II.1-1. Etableringsstödet har i hög grad stimulerat etableringen II.2-1. Genomsnittsåldern bland övertagande och/eller överlåtande har minskat i de överlåtelser som fått stöd II.2.A-1. De två stödordningarna har utnyttjats parallellt II.2.A-2. Genomsnittsåldern bland de övertagande har minskat i de fall stöden kombinerats II.3-1. Fler unga jordbrukare har etableras II.4-1. Arbeten har bibehållits eller skapats II.4-2. Jordbruk som huvudsaklig sysselsättning har kunnat säkrats II.1-1.1. Kvoten av {etableringsstöd} genom {faktiska etableringskostnader} II.2-1.1. Genomsnittsålder bland övertagande i de överlåtelser som fått stöd II.2-1.2. Genomsnittsålder bland överlåtande i de överlåtelser som fått stöd II.2.A-1.1 Kvoten av {antal personer som erhållit etableringsstöd och övertagit gårdar från personer som erhållit stöd till förtidspensionering} genom {sammanlagt antal överlåtelser under perioden} II.2.A-2.1 Kvoten av {genomsnittsålder bland stödmottagande övertagare (unga jordbrukare som fått etableringsstöd) som övertagit gårdar från stödmottagande överlåtare} genom {genomsnittsålder bland alla unga jordbrukare som fått etableringsstöd} II.3-1.1. Antal stödmottagande unga jordbrukare (per kön) II.4-1.1. Antal heltidstjänster som bibehållits eller skapats (heltidsekvivalenter) II.4-2.1. Kvoten av {% stödmottagande etableringar som resulterat i jordbruk som huvudsaklig sysselsättning} genom {% av alla etableringar som resulterat i jordbruk som huvudsaklig sysselsättning} Sida B 4

.DSLWHO,,,±.RPSHWHQVXWYHFNOLQJ )UnJRU.ULWHULHU,QGLNDWRUHU III.1. Hur överensstämmer de stödmottagande yrkesutbildningarna med behoven och med andra åtgärder inom programmet? III.2. Hur har de förvärvade kunskaperna/färdigheterna bidragit till att förbättra de utbildades situation och situationen inom jordbruks/skogsbrukssektorn? III.1-1. Utbildningen överensstämmer med behoven och med anpassningsmöjligheter (RPVWlOOQLQJRPRULHQWHULQJI UElWWULQJ) på individuell nivå, sektorsnivå eller regionnivå LQNOXVLYHEULVWHUVYDJKHWHUHOOHU SRWHQWLDOP MOLJKHWHUVRPLGHQWLILHUDWVYLG SURJUDPSODQHULQJHQHOOHUI UKDQGV XWYlUGHULQJHQ III.2-1. De förvärvade kunskaperna/färdigheterna har bidragit till att förbättra de utbildades arbetsvillkor III.2-2. De förvärvade kunskaperna/färdigheterna underlättar anpassningen av jordbruk och skogsbruk (omställning, omorientering, förbättring) III.1-1.1. Andel stödmottagande yrkesutbildningar som inriktas på frågor som identifierats som brister/svagheter eller potential/möjligheter vid programplanering eller förhandsutvärdering (%) a) varav andel som beror på typen av eller mixen av deltagare (t.ex. unga, kvinnor ) (%) b) varav andel som beror på utbildningens ämne/innehåll (%) c) varav andel yrkesutbildningar som är relaterade till samfinansierade åtgärder i andra delar av programmet (%) III.2-1.1. Andel stödmottagande utbildade (både jordbrukare och anställda) som fått förbättrade arbetsvillkor genom utbildningen (%) a) varav andel jord- eller skogsägare (%) b) varav andel anställda (%) c) varav andel fall som beror på bättre betalning (%) d) varav andel fall som beror på annan arbetsförbättring än pengar (t.ex. anställningstrygghet genom säsongs- eller kontraktsanställning, mindre risker och obekväma arbetsvillkor, mer varierat arbete, osv.) (%) III.2-2.1. Andel jordbruk med en stödmottagande utbildad där omställning/omorientering/förbättringar har inletts som har samband med den stödmottagande utbildningen (%) a) varav andel fall med nya/kompletterande verksamheter (%) b) varav andel fall där kvalitet/hygien/mervärde ökat inom befintliga aktiviteter (%) c) varav andel fall som gäller förvaltning (%) d) varav andel fall där miljövänliga metoder och förfaranden börjat användas (%) e) varav jordbruk (%) f) varav skogsbruk (%) Sida B 5

.DSLWHO,9±) UWLGVSHQVLRQHULQJ )UnJRU.ULWHULHU,QGLNDWRUHU IV.1. Hur har stödet till förtidspensionering bidragit till tidigare överlåtelser av jordbruksföretag? IV.1.A. Hur har stödet till förtidspensionering bidragit till tidigare överlåtelser av jordbruksföretag...och i vilken omfattning har samverkanseffekter uppstått mellan stöd till förtidspensionering och etableringsstöd till unga jordbrukare när det gäller tidigareläggande av ägarbyten? IV.2. Hur har de kvarvarande jordbruksföretagens ekonomiska livskraft förbättrats? IV.1-1. Frigjord mark har överlåtits till yngre jordbrukare IV.1.A-1. De två stödordningarna har utnyttjats parallellt i ett betydande antal fall IV.1.A-2. Genomsnittsåldern bland mottagarna av stödet till förtidspensionering är lägre i de fall stöden har kombinerats IV.2-1. Produktionsfaktorerna har förbättrats IV.1-1.1. Genomsnittlig åldersskillnad mellan överlåtare och övertagare (år) IV.1-1.2. Areal mark som frigjorts i förtid (hektar och antal jordbruksföretag) IV.1.A-1.1. Kvoten av {antal mottagare av etableringsstöd som övertagit jordbruksföretag från mottagare av stöd till förtidspensionering} genom {alla fall av understödd förtidspensionering} IV.1.A-2.1. Kvoten av {genomsnittsålder bland mottagare av stödet till förtidspensionering som ersatts av mottagare till etableringsstöd} genom {genomsnittlig pensionsålder bland alla jordbrukare som erhållit stöd till förtidspensionering} IV.2-1.1. Kvoten av {kostnad} genom {omsättning} på stödmottagande jordbruksföretag (kostnader = alla insatser') a) beskriv indikatorn i förhållande till de krav som anges i artikel 11.2 första strecksatsen: yrkeskunskap, yrkesskicklighet, areal, arbetsvolym, inkomstnivå IV.2-1.2. Utveckling av jordbruksstrukturer genom sammanslagningar: a) ökning av den genomsnittliga storleken på alla de berörda jordbruksföretag som finns kvar efter överlåtelser och sammanslagningar (hektar och %) b) minskning av antalet kvarvarande jordbruksföretag efter överlåtelser och sammanslagningar (antal) c) beskriv trenderna vad gäller jordbruksföretagens specialisering (blandad produktion eller åtskillnad mellan djurhållning och odling) Sida B 6

IV.2-2. Livskraftigare produktionsvillkor i samband med produktionsbegränsningar IV.2-2.1. Beskriv trender i fråga om sammanslagningar i samband med produktionsbegränsningar (produktionsrättigheter, djurtäthet, begränsningar avseende stallgödsel osv.) IV.3. Har den inkomst som erbjudits överlåtande parter varit tillräcklig för att erbjuda dem en rimlig levnadsstandard och för att förmå dem att lämna jordbruksverksamheten? IV.3-1. Inkomsten var tillfredsställande och förmådde jordbrukarna att lämna jordbruksverksamheten IV.3-1.1. Kvoten av {premie + kapitalinkomst (från försäljningen av jordbruksföretag/mark)} genom {tidigare inkomster från jordbruksföretaget} Sida B 7

.DSLWHO9±0LQGUHJ\QQDGHRPUnGHQRFKRPUnGHQPHGPLOM EHWLQJDGHEHJUlQVQLQJDU )UnJRU.ULWHULHU,QGLNDWRUHU V.1. Hur har stödordningen bidragit till att: i) motverka de naturbetingade handikappen i mindre gynnade områden när det gäller höga produktionskostnader och låg produktionspotential, och ii) kompensera för uppkomna kostnader och uteblivna inkomster i områden med miljöbetingade begränsningar? JlOOHUEnGH0*2 1 RFK20% 2 V.2. Hur har kompensationsbidragen bidragit till att säkerställa fortsatt jordbruk? JlOOHU0*2 V.3. Hur har kompensationsbidragen bidragit till att bevara ett livskraftigt landsbygdssamhälle? JlOOHU0*2 V.1-1. Inkomstunderskottet som beror på naturbetingade handikapp eller miljöbetingade begränsningar har motverkats av kompenserande bidrag eller utbetalningar V.2-1. Jordbruket har fortsatt V.3-1. Fortsatt jordbruk är av central betydelse för bevarandet av ett livskraftigt landsbygdssamhälle V.3-2. Jordbrukarna har en rimlig levnadsstandard V.1-1.1. Kvoten av {premie} genom {högre produktionskostnader + jordbruksproduktionens minskade värde} V.1-1.2. Andel kompenserade jordbruksföretag där premien är a) mindre än 50 % av {högre produktionskostnader + jordbruksproduktionens minskade värde} (%) b) mellan 50 och 90 % av {högre produktionskostnader + jordbruksproduktionens minskade värde} (%) c) mer än 90 % av {högre produktionskostnader + jordbruksproduktionens minskade värde} (%) V.2-1.1. Ändring i fråga om utnyttjad jordbruksareal (UJA) i mindre gynnade områden (hektar och %) V.3-1.1. Beskriv på vilka sätt ett fortsatt jordbruk är av central betydelse för bevarandet av ett livskraftigt landsbygdssamhälle V.3-2.1. Kvoten av { familjeinkomst från jordbruket + jordbrukarfamiljens inkomster utanför jordbruket} genom {genomsnittlig familjeinkomst i det berörda området} 1 Mindre gynnande områden 2 Områden med miljöbetingade begränsningar Sida B 8

V.4.A. Hur har stödordningen bidragit till att skydda miljön genom att bibehålla eller främja ett hållbart jordbruk som tar hänsyn till miljöskyddskrav i mindre gynnade områden? JlOOHU0*2 V.4.B. Hur har stödordningen bidragit till skyddet av miljön genom att öka genomförandet av och respekten för miljöbetingade begränsningar grundade på gemenskapens miljöskyddsbestämmelser? JlOOHU20% V.4.A-1. Ett hållbart jordbruk har behållits/främjats V.4.B-1. Genomförandet av och respekten för riktade miljöbetingade begränsningar av jordbruket har ökat V.4.A-1.1. Andel (UJA) där miljövänliga jordbruksmetoder används (hektar och %) a) varav andel med ekologisk odling (hektar och %) b) varav andel med integrerad odling eller integrerad skadebekämpning (hektar och %) c) varav andel för bete med mindre än 2 djurenheter/hektar (eller specificerad regional variant) (hektar och %) V.4.A-1.2. Andel (UJA) som används till odlingsbara grödor där den tillförda mängden kväve (stallgödsel + konstgödsel) är mindre än 170 kg/ha per år (hektar och %) V.4.A-1.3. Andel (UJA) som används till odlingsbara grödor där den tillförda mängden pesticider är mindre än ett angivet tröskelvärde (hektar och %) V.4.B-1.1. Andel (UJA) (inom den region som omfattas av programmet) som omfattas av miljöbetingade begränsningar som ger jordbrukarna rätt till ersättning (hektar och %) V.4.B-1.2. Andel stödberättigade jordbruksföretag som får ersättning för miljöbetingade begränsningar (antal och %) V.4.B-1.3. Kvoten av {% stödmottagande jordbruksföretag mot vilka åtgärder vidtagits för att de inte rättat sig efter begränsningarna} genom {% icke stödmottagande jordbruksföretag mot vilka åtgärder vidtagits för att de inte rättats sig efter begränsningarna} Sida B 9

NDSLWHO9,±0LOM YlQOLJWMRUGEUXN )UnJRU.ULWHULHU,QGLNDWRUHU VI.1.A. Hur har naturtillgångar skyddats i fråga om de effekter åtgärderna för miljövänligt jordbruk haft på jordkvaliteten? VI.1.A-1. Jorderosionen har minskat VI.1.A-2. Kemisk förorening av jorden har förhindrats eller minskats VI.1.A-3. Skyddet av jorden ger upphov till ytterligare fördelar på företags- eller samhällsnivå VI.1.A-1.1. Jordbruksmark som omfattas av överenskommelser om förhindrande/minskning av jorderosion (antal och hektar) a) varav minskning av erosion som (främst) beror på vatten, vind respektive odling (%) b) varav erosionsminskning genom: Œ markutnyttjande (bete, andra permanenta grödor ) (%) Œ hinder eller avledning (terrasser, linjära strukturer) (%) Œ jordbruksmetoder (minskad odling, särskild bevattning, konturodling, marktäckning ) (%) Œ djurtäthet bland betesdjur (%) c) varav andel fall där stödåtgärderna främst eller uteslutande är inriktade på erosionskontroll (%) VI.1.A-2.1. Jordbruksmark som omfattas av överenskommelser om minskning av jordförorening (antal och hektar) a) varav genom minskning av växtskyddssubstanser (%) b) varav genom minskning av växtnäring eller stallgödsel (%) c) varav fall där stödåtgärderna uttryckligen är inriktade på att hindra jordförorening (%) VI.1.A-3.1. Beskriv indirekta effekter inom eller utanför jordbruksföretagen som har att göra med jordbruksmark som omfattas av överenskommelser Sida B 10

VI.1.B. Hur har naturtillgångar skyddats i fråga om de effekter åtgärderna för miljövänligt jordbruk haft på grundvattnets och ytvattnets kvalitet? VI.1.B-1. Minskning av jordbruksinsatser som kan förorena vattnet VI.1.B-2. Mekanismer för transport av kemikalier (från markyta eller rotzon till grundvattenskikt) har förhindrats (läckage, avrinning, erosion) VI.1.B-3. Ytvattnet och/eller grundvattnets kvalitet har förbättrats VI.1.B-4. Skyddet av vattnet ger upphov till ytterligare fördelar på företags- eller samhällsnivå VI.1.B-1.1. Areal som omfattas av insatsbegränsande åtgärder genom överenskommelser (hektar) a) varav andel med minskad tillförsel av kemiska gödningsmedel per hektar (%) b) varav andel med minskad tillförsel av stallgödsel eller minskad djurtäthet per hektar (%) c) varav andel där grödor och/eller växelbruk används, som medför låg tillförsel eller lågt överskott av kväve (om gödselmedel används) (%) d) varav andel med minskad tillförsel av växtskyddsmedel per hektar (%) VI.1.B-1.2. *) Minskning av jordbruksinsatser per hektar genom överenskommelser (%) VI.1.B-1.3. *) Kvävebalans (kg/ha/år) %HUlNQLQJDYGHQQDLQGLNDWRUO QDUVLJEDUDI USURJUDPPHGYLVVLQULNWQLQJ SnVN\GGDYYDWWHQWH[QlUUHOHYDQWDnWJlUGHUWLOOlPSDVLWLOOULQQLQJVRPUnGHQ VRPI UHWUlGHVYLVSnYHUNDVDYMRUGEUXNRFKVNRJVEUXN VI.1.B-2.1. Areal som omfattas av stödåtgärder för att minska transporten av föroreningar till grundvattnet (genom avrinning, läckage eller erosion) (hektar) a) varav andel med särskild marktäckning eller grödor (%) b) varav andel med andra avrinningshinder än grödor (fältmarginaler, buskage, konturodling, fältstorlek) (%) VI.1.B-3.1. *) Koncentration av (den relevanta) föroreningen i vatten som rinner från de områden som omfattas av överenskommelser = proportion av yt- eller grundvatten som ligger över tröskelvärdet för koncentration av den relevanta substansen (mg, µg, etc. per liter) %HUlNQLQJDYGHQQDLQGLNDWRUO QDUVLJEDUDI USURJUDPPHGYLVVLQULNWQLQJ SnVN\GGDYYDWWHQWH[QlUUHOHYDQWDnWJlUGHUWLOOlPSDVLWLOOULQQLQJVRPUnGHQ VRPI UHWUlGHVYLVSnYHUNDVDYMRUGEUXNRFKVNRJVEUXN VI.1.B-4.1. Beskriv indirekta effekter inom eller utanför jordbruksföretagen som har att göra med jordbruksmark som omfattas av överenskommelser Sida B 11

VI.1.C. Hur har naturtillgångar skyddats (eller främjats) i fråga om de effekter åtgärderna för miljövänligt jordbruk haft på vattentillgången? VI.2.A. Hur har den biologiska mångfalden (DUWPnQJIDOG) bevarats eller främjats genom åtgärder för miljövänligt jordbruk genom skydd av växtoch djurliv på jordbruksmark? VI.1.C-1. Användandet (upptagning) av vatten för konstbevattning har minskat eller ett ökat användande har förhindrats VI.1.C-2. Vattentillgångar har skyddats i fråga om kvantitet VI.1.C-3. De skyddade vattentillgångarna ger upphov till ytterligare fördelar (på företagseller landsbygdsnivå, miljö, andra ekonomiska sektorer) VI.2.A-1. Jordbruksinsatserna har minskat (eller en ökning har förhindrats) till förmån för växt- och djurliv VI.1.C-1.1. Areal som inte vattnas på grund av överenskommelser (hektar) a) varav andel som beror på en direkt begränsning av bevattnad areal (%) b) varav andel som beror på ändrade odlingsmönster, grödor eller jordbruksmetoder (%) VI.1.C-1.2. Areal där bevattningen (konsumtion/hektar) minskat på grund av överenskommelser (hektar) a) varav andel som beror på direkt begränsning av bevattning (%) b) varav andel som beror på ändrade odlingsmönster, grödor eller jordbruksmetoder (förutom bevattning) (%) c) varav andel som beror på förbättrade bevattningsmetoder (%) VI.1.C-1.3. Minskning av vattenmängd som används för bevattning på grund av överenskommelser (m 3, berörda hektar) VI.1.C-1.4. Hur effektiv är bevattningen av nyckelgrödor som påverkas av överenskommelser, dvs. kvantitet gröda som produceras per enhet vatten (ton/m 3 ) VI.1.C-2.1. Trender i fråga om vattennivåer för ytvatten och grundvatten (beskrivning och/eller programspecifik indikator) VI.1.C-3.1 Beskriv de övergripande effekter som uppstått genom skydd av ytvatten- och grundvattennivåer VI.2.A-1.1. Areal som omfattas av åtgärder för minskning av produktionsmedel (hektar) a) varav andel med minskad tillförsel av växtskyddsmedel per hektar (%) b) varav andel med minskad tillförsel av gödselmedel per hektar (%) c) varav andel där man undviker vissa produktionsmedel under kritiska perioder under året(%) VI.2.A-1.2. Minskning av produktionsmedel i jordbruket per hektar på grund av överenskommelser (%) VI.2.A-1.3. Bevis på positiva samband mellan artmångfald och stödåtgärder för minskning av produktionsmedel på det område som omfattas (beskrivning och, där så är möjligt, uppskattningar av artrikedomen) Sida B 12

VI.2.A-2. Odlingsmönster (typ av gröda [inklusive tillhörande boskap], växelbruk, marktäckning under kritiska perioder, utvidgning av fält) som gynnar växt- och djurliv har bibehållits eller återinförts VI.2.A-3. Stödåtgärderna har på ett lyckosamt sätt inriktats på de arter som behöver skydd VI.2.A-2.1. Areal med gynnsamt odlingsmönster (typ av gröda [inklusive tillhörande boskap], kombinationer av gröda och storlek på enhetliga fält) som bibehållits eller återinförts på grund av stödåtgärder (hektar) VI.2.A-2.2. Areal med gynnsam växtlighet eller rester av gröda under kritiska perioder tack vare stödåtgärder (hektar) VI.2.A-2.3. Bevis (per nyckeltyp av jordbruksmark) på positiva samband mellan odlingsmönster eller marktäckning på den mark som omfattas av överenskommelser och effekter på artmångfalden (beskrivning, och, där så är möjligt, uppskattning av antalet fågelbon, däggdjursbon osv. eller artrikedom [eller observationsfrekvens]) VI.2.A-3.1. Jordbruksareal som omfattas av överenskommelser med särskild inriktning på vilda arter eller grupper av arter (hektar och artspecificering) a) varav andel med vanligt förekommande arter (%) b) varav andel med särskilda arter (%) c) varav andel med minskande arter (%) d) varav andel med arter med stabil eller ökande förekomst (%) e) varav andel med jordlevande organismer (%) f) varav andel med arter som förekommer på internationella förteckningar över hotade arter (%) VI.2.A-3.2. Beskriv trender i fråga om populationer av målarter inom den jordbruksmark som åtgärderna inriktas på (jfr indikator 3.1) (med uppskattning av populationernas storlek där så är möjligt) HOOHU andra bevis för positiva samband mellan stödåtgärderna och målarternas förekomst. Sida B 13

VI.2.B. Hur har den biologiska mångfalden bevarats eller utökats genom åtgärder för miljövänligt jordbruk genom bevarande av livsmiljöer med högt naturvärde på jordbruksmark, skydd eller utökning av miljöinfrastrukturer eller skydd av livsmiljöer i våtmark eller vatten i anslutning till jordbruksmark (OLYVPLOM PnQJIDOG)? VI.2.B-1. Livsmiljöer med högt naturvärde på brukad mark har bevarats VI.2.B-2. Den ekologiska infrastrukturen, däribland åkergränser (häckar osv.) eller odlingsfria delar av jordbruksmark med livsmiljöer, har skyddats eller utökats VI.2.B-1.1. Livsmiljöer med högt naturvärde på brukad mark som har bevarats genom stödåtgärder (antal lokaler och överenskommelser, sammanlagt antal, genomsnittlig storlek) a) varav andel som beror på särskilda brukningsmetoder eller traditionella jordbrukssystem (%) b) varav andel som beror på att igenväxning (sly osv.) eller nedläggning förhindrats (%) c) varav andel som ligger inom Natura 2000-områden (%) d) varav livsmiljöer som är särskilt gynnsamma för särskilda arter eller grupper av arter (%) e) varav andel som klassas som sällsynta livsmiljöer på relevant geografisk nivå (%) VI.2.B-2.1. Stödmottagande ekologiska infrastrukturer med livsmiljöer eller odlingsfria delar av jordbruksmark (hektar och/eller kilometer och/eller antal orter eller överenskommelser) a) varav andel linjära strukturer (häckar, murar osv.) (%, kilometer) b) varav andel odlingsfri mark (dvs. ekologiska markuttag, andra odlingsfria områden) eller delvis obrukad mark (åkerkanter som inte ogräsbehandlas eller gödslas) (%) c) varav andel isolerade områden (träddungar osv.) (antal) d) varav andel som utökar befintliga livsmiljöer med högt naturvärde genom att minska fragmenteringen (%) Sida B 14

VI.2.B-3. Värdefulla livsmiljöer i våtmarker (ofta obrukade) eller i vatten har skyddats från läckage, avrinning eller sedimentering från anslutande jordbruksmark VI.2.B-3.1. Areal som omfattas av stödmottagande jordbrukssystem eller jordbruksmetoder som minskar eller förhindrar läckage eller avrinning av jordbrukstillsatser eller sedimentering i värdefulla livsmiljöer i våtmark eller i vatten (hektar) a) varav andel där tekniker för tillsatsminskning används (%) b) varav andel där avrinning och/eller sedimentering hindrats (%) c) varav andel där läckage minskats (%) VI.2.B-3.2. Livsmiljöer i våtmarker eller i vatten i anslutning till jordbruksmark, vilka skyddats tack vare stödåtgärder (hektar) a) varav andel som skyddats mot övergödning och/eller sedimentering (%) b) varav andel som skyddats mot toxiska substanser (%) c) varav andel som ligger inom Natura 2000-områden d) varav andel livsmiljöer som är särskilt gynnsamma för särskilda arter eller grupper av arter (%) e) varav andel som klassas som sällsynta livsmiljöer på relevant geografisk nivå (%) VI.2.C. Hur har den biologiska mångfalden (JHQHWLVNPnQJIDOG) bevarats eller utökats tack vare åtgärder för miljövänligt jordbruk genom bevarande av hotade djurraser eller växtsorter? VI.3. Hur har landskapsbilden bevarats eller främjats genom åtgärder för miljövänligt jordbruk? VI.2.C-1. Hotade raser och sorter har bevarats VI.3-1. Den perceptiva/kognitiva (visuella osv.) samstämmigheten mellan jordbruksmarken och områdets naturbetingade och biofysiska kännetecken har bevarats eller främjats VI.2.C-1.1. Djur/växter som avlats/odlats enligt överenskommelser (antal individer eller hektar per ras/sort) a) varav raser/sorter som förekommer i EU-förteckningar eller internationella förteckningar: FAO:s World Watch List; Internationella åtagandet om växtgenetiska resurser för livsmedel och jordbruk b) varav raser/sorter som bevarats inom det jordbrukssystem de av tradition är en del av (%) VI.3-1.1. Jordbruksmark som omfattas av överenskommelser som bidrar till samstämmighet med områdets naturbetingade och biofysiska kännetecken (antal platser och hektar) a) varav andel genom jordbruksmönster som påverkats av stödåtgärderna (ange vid behov typ av landskap, som betesmark, osv. ) (%) b) varav andel genom miljöbetingelser som växt- och djurliv eller livsmiljöer som är en direkt eller indirekt följd av stödåtgärder (%) c) varav andel genom bevarande av landskapstyper som reliefer eller konturer (%) d) varav andel genom bevarande av vattennivåer och av vattensamlingars utseende genom stödåtgärder (uppdämning, bevattningsbegränsningar osv.) (%) Sida B 15

VI.3-2. Den perceptiva/kognitiva (visuella osv.) differentieringen (homogenitet/mångfald) av jordbrukslandskapet har bevarats eller främjats VI.3-3. Jordbrukslandskapets kulturella identitet har bevarats eller främjats VI.3-4. Skyddet/förbättringen av landskapsstrukturer och funktioner i jordbrukslandskapet har lett till samhällsvinster och ökade värden i samhället VI.3-2.1. Jordbruksmark som omfattas av överenskommelser som bidrar till den perceptiva/kognitiva, i synnerhet visuella, differentieringen (homogenitet/mångfald) av landskapet (antal orter och hektar/kilometer) a) varav andel genom visuell mångfald till följd av jordbruks- och odlingsmönster som påverkats av stödåtgärderna (omfattning, landskapsplanering inklusive växthöjder, färger) (%) b) varav andel genom miljöbetingelser som växt- och djurliv eller livsmiljöer som är en direkt eller indirekt följd av stödåtgärder (%) c) varav andel genom människopåverkade objekt (häckar, diken, spår) och som införts eller bevarats genom stödåtgärder, eller genom möjligheten att se landskapsdifferentieringen (homogenitet/mångfald) tack vare stöd till växtlighetsskötsel (%) VI.3-3.1. Jordbruksmark som omfattas av överenskommelser som bidrar till att bevara/främja kulturella och historiska kännetecken för området (antal orter/objekt och hektar/kilometer) a) varav andel genom förekomst av traditionella grödor eller traditionella husdjursarter som påverkas av stödåtgärderna (%) b) varav andel genom människopåverkade linjära objekt (häckar, diken, spår) som återinförts eller bevarats genom stödåtgärder (%) c) varav andel genom människopåverkade enstaka objekt som återinförts eller bevarats genom stödåtgärder (t.ex. förekomst av träddungar eller möjligheter att se kulturarv tack vare växtlighetsskötsel osv.) (%) d) varav andel genom möjligheter att prova traditionella jordbruksaktiviteter (vallning, transhumance, slåtter osv.) som återinförts eller bevarats genom stödåtgärder (%) VI.3-4.1. Beskriv på vilka sätt samhällsvinster uppstått och värden ökat på grund av att landskapsstrukturer och funktioner i jordbrukslandskapet skyddats eller förbättrats Sida B 16

.DSLWHO9,,±) UElWWUDGEHDUEHWQLQJRFKVDOXI ULQJDYMRUGEUXNVSURGXNWHU )UnJRU.ULWHULHU,QGLNDWRUHU VII.1. Hur har investeringarna bidragit till att öka jordbruksprodukternas konkurrenskraft genom förbättrad och rationaliserad bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter? VII.2. Hur har investeringarna bidragit till att öka jordbruksprodukternas mervärde och konkurrenskraft genom kvalitetsförbättring? VII.1-1. Förfaranden i stödmottagande bearbetnings- och saluföringskedjor har rationaliserats VII.1-2. Utnyttjande av produktionsfaktorer i stödmottagande bearbetnings- och saluföringskedjor har förbättrats VII.1-3. Kostnaderna inom stödmottagande bearbetnings- och saluföringskedjor har minskat VII.2-1. Kvaliteten på bearbetade/saluförda jordbruksprodukter har ökat VII.2-2. Användandet av kvalitetsmärkning har ökat VII.2-3. Det ekonomiska mervärdet har ökat tack vare förbättrad kvalitet VII.1-1.1. Beskriv hur bearbetnings- och saluföringsförfaranden blivit mer rationella (t.ex. trender i fråga om antalet stödmottagare med ISO 9000) VII.1-2.1. Kapacitetsutnyttjande inom stödmottagande bearbetnings- och saluföringskedjor (%) VII.1-3.1. Förändring av kostnader för bearbetning/saluföring per basproduktenhet tack vare stödet (%) VII.2-1.1. Andel basprodukter från jordbruket som ingår i de kvalitetsförbättrade bearbetade/saluförda produkterna från stödmottagande bearbetnings- och saluföringskedjor (%) a) varav andel som systematiskt kvalitetsövervakas tack vare stödet (%) b) varav andel vars homogenitet inom eller mellan partier förbättrats (%) VII.2-2.1. Andel saluförda produkter från stödmottagande bearbetnings- och saluföringskedjor som säljs med kvalitetsmärkning (antal produkter och %) a) varav under märkningssystem på EU-nivå (%) b) varav under märkningssystem på nationell nivå (%) c) varav under andra märkningssystem (%) VII.2-3.1. Mervärde i stödmottagande bearbetnings- och saluföringskedjor (%) VII.3. Hur har investeringarna förbättrat villkoren i sektorn för produktion av basprodukter från jordbruket? VII.3-1. Efterfrågan och priserna på basprodukter från jordbruket har säkrats eller ökat VII.3-1.1. Trender (för kvantiteter och priser) i fråga om de inköp som görs av stödmottagande produktion- och saluföringskedjor VII.3-1.2. Andel (inom programområdet) av bruttoförsäljning av basprodukter till avsättningsaktörer som bevarats eller etablerats tack vare stödet (%) Sida B 17

VII.3-2. Samarbetet mellan producenter av basprodukter och bearbetnings- och saluföringskedjorna har utvecklats VII.3-2.1. Andel av leveransen av basprodukter till stödmottagande producenter (bearbetning) eller saluförare som beror på fleråriga kontrakt eller likvärdiga instrument (%) VII.4. Hur har investeringarna bidragit till förbättrad hälsa och ökad välfärd? VII.5. Hur har investeringarna bidragit till att skydda miljön? VII.4-1. Frågor kring hälsa och välfärd är väl integrerade i programmet VII.4-2. Djur som transporteras eller hanteras inför slakt infekterar inte levande djur VII.4-3. Arbetsmiljöförhållanden har förbättrats för personer som arbetar med bearbetning och saluföring VII.5-1. En lönsam avsättning för basprodukter från jordbruket som är kopplade till miljövänligt jordbruk har skapats VII.4-1.1. Andel stödmottagande investeringar i bearbetning och saluföring som har ett samband med hälsa och välfärd (%) a) varav andel som syftar till att förbättra den näringsmässiga och hygieniska kvaliteten på livsmedelsprodukter (%) b) varav andel som syftar till att förbättra den näringsmässiga och hygieniska kvaliteten på foder (%) c) varav andel som syftar till att förbättra säkerheten i arbetsmiljön (%) d) varav andel som syftar till att förbättra djurens välbefinnande (%) VII.4-2.1. Beskriv trenderna i fråga om spridningen av smittsamma sjukdomar vid hantering och transport av slaktdjur i samband med stödet (t.ex. antal incidenter) VII.4-3.1. Beskriv trenderna i fråga om arbetsmiljö i samband med stödet (t.ex. antal rapporterade incidenter) VII.5-1.1. Skapad eller utökad kapacitet tack vare stödet till bearbetning och saluföring av basprodukter från jordbruket som framställs med miljövänliga jordbruksmetoder (ton) a) varav andel bearbetning/saluföring av produkter från jordbrukare som följer miljökrav som övervakas av offentliga myndigheter eller regleras genom kontrakt eller likvärdiga instrument (t.ex. ekologiska produkter, integrerad produktion osv.) (ton) b) varav andel bearbetning/saluföring av grödor för förnyelsebar energi eller traditionella icke ätbara jordbruksprodukter (t.ex. kork) (ton) Sida B 18

VII.5-2. De stödmottagande verksamheterna inom bearbetning eller saluföring överstiger miniminormerna för miljöskydd VII.5-2.1. Andel bearbetnings- och saluföringskedjor som genomfört miljöförbättringar tack vare samfinansiering (%) a) varav andel där miljöförbättringar varit det direkta syftet (%) b) varav andel där miljöförbättringar uppstått som bieffekt (t.ex. på grund av ny teknik som införts i första hand av andra skäl (%) c) varav andel stödmottagande investeringar som går utöver de normer som gäller för utsläpp (avfall, avlopp, rök) direkt från bearbetningseller saluföringsstället (%) d) varav andel stödmottagande investeringar som gäller utnyttjande av naturtillgångar (vatten, energi ) och produkternas miljöeffekter efter det att de lämnat bearbetnings- eller saluföringsstället (transport, förpackning ) (%) Sida B 19

.DSLWHO9,,,±6NRJVEUXN )UnJRU.ULWHULHU,QGLNDWRUHU VIII.1.A. Hur bevaras eller utökas skogsbruksresurserna genom programmet särskilt genom påverkan av markutnyttjandet och struktur och kvalitet på den växande skogen? VIII.1.B. Hur bevaras eller utökas skogsbruksresurserna genom programmet särskilt genom påverkan av den sammanlagda bindningen av koldioxid i skogen? VIII.2.A. Hur har stödåtgärderna gjort det möjligt för skogsbruket att bidra till ekonomiska och sociala aspekter av landsbygdsutvecklingen genom bevarande och stimulering av skogsbruksföretagens produktiva funktion? VIII.1.A-1. Beskogningen av tidigare jordbruksmark och icke jordbruksmark har ökat VIII.1.A-2. Volymen växande skog förväntas öka på grund av beskogning och skogsförbättring VIII.1.A-3. Kvalitet (sortiment, diameter ) och struktur på växande skog förväntas bli bättre tack vare skogsförbättring VIII.1.B-1. Koldioxidbindningen ökar i den växande skogen i nya och befintliga skogsbestånd VIII.2.A-1. Produktion av produkter (eller tjänster) från skogsbruket har rationaliserats VIII.2.A-2. Avsättningsmöjligheterna för produkter från skogsbruket har förbättrats VIII.1.A-1.1. Areal med stödmottagande skogsplantering (hektar) VIII.1.A-2.1. Förväntad ytterligare genomsnittlig värdestegring tack vare stödet (m 3 /hektar/år) a) varav andel genom beskogning (%, och berörda hektar) b) varav andel på grund av skogsförbättring (% och berörda hektar) VIII.1.A-3.1. Beskriv trenderna i fråga om struktur/kvalitetsparametrar (däribland t.ex. lövskog/barrskog, diameterutveckling, rakhet, kvistar ) VIII.1.B-1.1. Genomsnittlig årlig nettobindning av koldioxid mellan 2000 och 2012 tack vare stödet (miljoner ton/år) VIII.1.B-1.2. Trender i fråga om genomsnittlig årlig nettobindning av koldioxid efter 2012 tack vare stödet (miljoner ton/år) VIII.2.A-1.1. Förändringar på lång/medellång sikt av kostnader för skogsbruk, avverkning, transport, uppsamling och lagring tack vare stödet (euro/m3) VIII.2.A-1.2. Andel skogsbruksföretag som är anslutna till skogsägarföreningar eller liknande organisationer tack vare stödet (%) VIII.2.A-2.1. Fler stödmottagande avsättningsmöjligheter, särskilt för små produkter/produkter av lägre kvalitet (m 3 ) Sida B 20

VIII.2.B. Hur har stödåtgärderna gjort det möjligt för skogsbruket att bidra till ekonomiska och sociala aspekter av landsbygdsutvecklingen genom bevarande och utveckling av sysselsättning och andra socioekonomiska funktioner och förhållanden? VIII.2.B-1. Verksamheten/sysselsättningen inom skogsbruksföretagen har ökat VIII.2.B-2. Verksamheten har ökat inom landsbygdssamhället, på grund av företagens primära eller sekundära produktion eller på grund av inledande stadier inom bearbetning och saluföring VIII.2.B-3. Området har blivit mer attraktivt för lokalbefolkning eller landsbygdsturism VIII.2.B-4. Inkomsterna i landsbygdsområden har bibehållits eller ökat VIII.2.B-1.1. Verksamhet inom skogsbruksföretagen genom {eget utförande av stödmottagande plantering eller förbättring} plus {förväntad sysselsättning inom skogsbruksföretaget på grund av stödåtgärden på kort till medellång sikt} (timmar/hektar/år) a) varav verksamhet som utförs under perioder där verksamhetsnivån inom jordbruket understiger den sammanlagda kapacitet som finns på skogsbruks- och jordbruksföretagen (timmar/företag/år + antal berörda företag) b) varav verksamhet som leder till ökad eller bibehållen sysselsättning inom företagen (heltidsekvivalenter/år) VIII.2.B-2.1. Volymmässig tillgång (på kort/medellång sikt) på basprodukter från skogsbruket för småskalig lokal bearbetning (m3/år) VIII.2.B-2.2. Sysselsättning på kort/medellång sikt utanför skogsbruksföretagen (avverkning, inledande bearbetning och saluföring, och annan lokal småskalig bearbetning och saluföring) som direkt eller indirekt beror på stödåtgärderna (heltidsekvivalenter/år) VIII.2.B-3.1. Beskriv på vilka sätt attraktiva eller värdefulla områden eller platser har utökats tack vare stödet (med beaktande av begreppen perceptiv/kognitiv samstämmighet, differentiering [homogenitet/mångfald] och kulturell identitet), ange antal hektar som berörs (jfr fråga VI.3.) VIII.2.B-4.1. Inkomster på kort/medellång sikt på grund av stödåtgärder (euro/år, antal berörda) a) varav andel hållbara extrainkomster inom skogsbruksföretag (% och hektar) b) varav andel som beror på tillfällig verksamhet eller stödmottagande verksamheter utanför företaget (%) VIII.2.B-4.2. Kvoten av {premie för inkomstbortfall} genom {nettoinkomst från tidigare markutnyttjande} (dvs. tidigare "bruttomarginal") Sida B 21

VIII.2.C. Hur har stödåtgärderna gjort det möjligt för skogsbruket att bidra till ekonomiska och sociala aspekter av landsbygdsutvecklingen genom bevarande och utökande av skogsförvaltningens skyddande funktioner? VIII.2.C-1. Lämpliga skyddsåtgärder har vidtagits VIII.2.C-2. Icke skogbevuxna områden och socioekonomiska intressen skyddas VIII.2.C-1.1. Areal som beskogats eller som förvaltas med beaktande av skogens skyddande funktioner (hektar) VIII.2.C-2.1. Tillgångar som åtnjuter utökat skydd på grund av stödmottagande skogsbruksåtgärder (hektar): a) varav andel jordbruksmark (%) b) varav andel vattendrag och sjöar (%) c) varav andel byar, turistanläggningar (%, samt tillgångens typ och storlek t.ex. ungefärligt antal invånare, övernattningsplatser osv.) VIII.3.A. Hur har stödåtgärderna bidragit till skogens ekologiska funktioner genom bibehållande, bevarande och lämplig ökning av den biologiska mångfalden? VIII.3.A-1. Den genetiska mångfalden och/eller artmångfalden har skyddats/förbättrats genom att inhemska trädsorter eller skogsblandningar använts inom stödåtgärder VIII.3.A-2. Livsmiljömångfalden har skyddats/förbättrats genom bevarandet av representativa, sällsynta eller sårbara ekosystem och livsmiljöer i skogen, vilka är beroende av de särskilda skogsstrukturer eller skogsbruksmetoder som fått stöd VIII.3.A-1.1. Areal som nyplanterats/föryngrats/förbättrats med inhemska trädsorter (hektar) a) varav blandskog (hektar) b) varav skog som innebär att genetiska resurser bevaras in situ (hektar) VIII.3.A-2.1. Känsliga lokaler som har bevarats/förbättrats tack vare stödet (hektar) a) varav andel som ligger inom eller i anslutning till Natura 2000- områden (hektar) b) varav andel som skyddats från naturliga risker eller återställts (hektar) VIII.3.A-2.2. Beskriv trenderna i fråga om skydd av sårbara, icke-kommersiella växtsorter och djurarter (dvs. skogsprodukter som inte säljs) på mark som omfattas av stödåtgärder (t.ex. antal olika arter/sorter som påverkas, och, där så är möjligt, förändringar i fråga om förekomsten av nyckelarter) Sida B 22

VIII.3.B. Hur har stödåtgärderna bidragit till skogens ekologiska funktioner genom bevarandet av skogens hälsa och livskraft? VIII.3.A-3. Livsmiljömångfalden har skyddats/förbättrats genom gynnsam samverkan mellan stödmottagande områden och den omgivande landsbygden VIII.3.B-1. Avverkningsskador och skador från skogsbruksverksamhet på mark och växande skog har minskat VIII.3.B-2. Skador (särskilt från skadedjur och sjukdomar) har förhindrats genom lämplig skogsstruktur och lämpliga skogsbruksmetoder VIII.3.B-3. Produktionspotentialen har skyddats från skador genom naturliga risker, eller återställts från sådana skador VIII.3.A-3.1. Areal som nyplanterats i områden med lite eller ingen skog (hektar) a) varav andel som ligger inom eller i anslutning till Natura 2000- områden (hektar) b) varav andel som bildar korridorer mellan isolerade, sårbara livsmiljöer (hektar) VIII.3.A-3.2. Inrättade ekotoner (gränszoner som skogsbryn, m.m.) av betydande värde för det vilda växt- och djurlivet (kilometer) VIII.3.B-1.1. Volym växande skog där skadorna minskat tack vare stödmottagande utrustning eller infrastruktur (m 3 /år) VIII.3.B-2.1. Areal där en förbättrad skogsstruktur eller skogsbruksmetoder införts som är relevanta för att förhindra skador från skadedjur eller sjukdomar (hektar) VIII.3.B-3.1. Areal som skyddats mot skador genom naturliga risker (inklusive brand), eller återställts från sådana skador (hektar) Sida B 23

.DSLWHO,;±$WWIUlPMDDQSDVVQLQJHQRFKXWYHFNOLQJHQDYODQGVE\JGVRPUnGHQ )UnJRU.ULWHULHU,QGLNDWRUHU IX.1. Hur har landsbygdsbefolkningens inkomster bibehållits eller förbättrats? IX.2. Hur har landsbygdsbefolkningens levnadsvillkor och välfärd bibehållits som ett resultat av sociala och kulturella verksamheter, bättre fritidsanläggningar eller minskning av avstånden? IX.1-1. Inkomsterna från jordbruket har bibehållits/förbättrats IX.1-2. Inkomsterna utanför jordbruket har bibehållits/förbättrats IX.2-1. Avstånden har minskat IX.1-1.1. Andel av den jordbrukande befolkningens inkomster som genererats av stödåtgärderna (euro/stödmottagare, antal berörda) a) varav andel bruttojordbruksinkomst (från förbättrat jordbruk eller från transaktioner som genererats av stöd utanför jordbruket) (%) b) varav andel inkomster från diversifierade verksamheter som genererats av stöd utanför jordbruket (%) IX.1-1.2. Kvoten av {kostnader} genom {omsättning} för stödmottagande jordbruksrelaterad verksamhet (kostnader = "alla insatser") IX.1-2.1. Andel av icke-jordbrukande stödmottagares bruttoinkomst som genererats av stödet (euro/stödmottagare, antal berörda) a) varav andel inkomster från turism (%) b) varav andel inkomster från hantverk och lokala produkter (%) IX.1-2.2. Andel icke jordbrukande landsbygdsbefolkning som har inkomster från transaktioner eller sysselsättning som genereras av stöd utanför jordbruket (%) IX.2-1.1. Andel jordbruksföretag/hushåll/företag som har tillgång till stödmottagande telekommunikationstjänster (%, antal) IX.2-1.2. Transporter/resor som underlättats eller undviks tack vare stödåtgärder (beskrivning och kilometer och/eller restid i timmar som undviks per år) a) varav andel som gäller jordbruksföretag (kilometer och/eller restid i timmar som undviks per år) b) varav andel som berör landsbygdssamhället (kilometer och/eller restid i timmar som undviks per år) IX.2-1.3. Beskriv de ekonomiska verksamheter som är resultatet av stödmottagande förbättrade telekommunikationer eller transportmöjligheter Sida B 24

IX.3. Hur har sysselsättningen i landsbygdsområden bibehållits? IX.2-2. Sociala och kulturella verksamheter har bibehållits/utökats, särskilt för ungdomar och unga familjer IX.2-3. Närliggande fritidsanläggningar och bostäder har bibehållits eller förbättrats IX.3-1. Sysselsättningen för jordbrukarna har bibehållits/ökat IX.3-2. Verksamheternas säsongsvariationer har blivit mer effektivt balanserade IX.3-3. Diversifieringen av verksamheter bidrar till sysselsättningen bland den icke jordbrukande befolkningen IX.2-2.1. Andel av landsbygdsbefolkningen som har tillgång till sociala och kulturella verksamheter inom stödmottagande anläggningar (%) a) varav andel jordbrukare som kan ta lediga dagar tack vare stödmottagande avbytartjänster (%, och antal dagar) b) varav andel ungdomar och unga familjer (%) IX.2-3.1. Andel av landsbygdsbefolkningen som har tillgång till fritidsanläggningar eller bevarade kulturarv/natursköna platser tack vare stödåtgärder (%) IX.2-3.2. Andel bostäder eller logi som utökats på grund av stödet (antal och %) a) varav logi för landsbygdsturism (%) b) varav bostäder som kan stimulera kvarboende i eller flyttning till området (%) IX.3-1.1. Arbetstillfällen inom jordbruket som skapats/bibehållits genom stödåtgärder (heltidsekvivalenter, antal berörda jordbruksföretag) a) varav andel genom förbättrat jordbruk eller förbättrade transaktioner som genererats av stödåtgärder utanför jordbruket (%) b) varav andel inom diversifierad verksamhet som genereras av stödåtgärder utanför jordbruket (%) c) varav andel som berör jordbrukare som inte fyllt 30 år (%) d) varav andel som berör kvinnor (%) IX.3-1.2. Kostnad per arbetstillfälle som bibehållits/skapats för jordbrukarna (euro/heltidsekvivalenter) IX.3-2.1. Arbetskraft som har sysselsättning under perioder med låg jordbruksverksamhet tack vare stödet (heltidsekvivalenter, antal berörda personer) IX.3-2.2. Förlängning av turistsäsongen (dagar/år) IX.3-3.1. Arbetstillfällen som bibehållits/skapats för stödmottagande ickejordbrukare genom stödet (heltidsekvivalenter, antal berörda personer) a) varav andel inom turism (%) b) varav andel inom hantverk och lokala produkter (%) c) varav andel inom verksamhet relaterad till jordbruket (%) d) varav andel som berör personer som inte fyllt 30 år (%) e) varav andel som berör kvinnor (%) IX.3-3.2. Kostnad per arbetstillfälle som bibehållits/skapats för icke-jordbrukare (euro/heltidsekvivalenter) Sida B 25

IX.4. Hur har landsbygdsekonomins strukturella särdrag bibehållits eller förbättrats? IX.5. Hur har landsbygdens miljö skyddats eller förbättrats? IX.4-1. Produktionsstrukturer med anknytning till jordbruket har bibehållits eller förbättrats IX.4-2. Jordbrukets produktionspotential har skyddats/återställts när det gäller naturbetingade risker IX.4-3. Landsbygdsaktörernas dynamism har stimulerats och potentialen för inre utveckling har mobiliserats i landsbygdsområden IX.5-1. Förbättringar inom jordbruket har genererat miljövinster IX.5-2. Föroreningar/utsläpp har förhindrats och användningen av naturliga/icke förnybara resurser har förbättrats IX.5-3. Annan mark än jordbruksmark har bibehållits/förbättrats i fråga om biologisk mångfald, landskapsbild eller naturtillgångar IX.4-1.1. Andel jordbruksföretag där jordbruket förbättrats tack vare stödåtgärder (antal och % jordbruksföretag och hektar) a) varav andel markförbättring (antal och % hektar) b) varav andel med förbättrad bevattning (antal % hektar) c) varav andel som berör gård- eller fältstruktur (antal och % jordbruksföretag) d) varav andel där jordbruksföretagets förvaltning blivit mer professionell (antal och % jordbruksföretag) IX.4-1.2. Beskriv stödmottagande ny/förbättrad produktionsrelaterad verksamhet med anknytning till jordbruket, inklusive saluföring av kvalitetsprodukter från jordbruket IX.4-1.3. Kapacitetsutnyttjande av anläggningar utanför jordbruket (%) IX.4-2.1. Andel hotad mark som skyddas tack vare stödåtgärder (hektar och %) IX.4-2.2. Andel skadad mark som återställts tack vare stödet (hektar och %) IX.4-3.1. Beskriv på vilka sätt dynamismen/potentialen ökat tack vare stödåtgärder (t.ex. relevanta nätverk, finansieringsteknik ) IX.5-1.1. Andel mark där jordskyddet har förbättrats, särskilt genom minskad erosion, tack vare stödåtgärder (hektar och %) IX.5-1.2. Minskad vattenförlust genom bevattningsanläggningar tack vare stödet (berörda hektar och m3/ton gröda) IX.5-1.3. Beskriv positiva miljörelaterade trender i jordbrukssystem, metoder, ekologiska infrastrukturer eller markutnyttjande som beror på stödåtgärderna IX.5-2.1. Avfall/avlopp samlas in/renas tack vare stödåtgärderna (% av avfallet/avloppet och % gårdar/hushåll som betjänas) IX.5-2.2. Andel gårdar/hushåll som har tillgång till förnyelsebar energi tack vare stödåtgärder (%) IX.5-3.1. Beskriv på vilka sätt annan mark än jordbruksmark förbättrats i fråga om biologisk mångfald/landskapsbild/naturtillgångar tack vare stödet Sida B 26