Din lön. Lönestatistik. Dags för lönesamtal? Använd statistiken



Relevanta dokument
Din lön. Lönestatistik

Lönestatistik 2012 Advokatbyråer

Din lön. Lönestatistik. Dags för lönesamtal? Använd statistiken

Lönestatistik 2013 Advokatbyråer

Lönestatistik JUSEKS LÖNEENKÄT 2016 DIT T VERK T YG FÖR EN BÄT TRE LÖN JUSEKS LÖNESTATISTIK

Lönestatistik 2011 Advokatbyråer

Lönestatistik 2012 Jurister

Lönestatistik JUSEKS LÖNEENKÄT 2017 DIT T VERK T YG FÖR EN BÄT TRE LÖN JUSEKS LÖNESTATISTIK

Medellön anger genomsnittslönen, det vill säga den totala lönesumman dividerad med antalet observationer. Stockholm i januari 2008

Lönestatistik 2012 Samhällsvetare

Lönestatistik 2012 Systemvetare

Din lön. Lönestatistik Advokatbyråer. Akademiker förbundet för jurister, civilek systemvetare, personalvetare samhällsvetare

DITT LÖNESAMTAL. guide till löneförhandlingen

Lönesamtalet. - Tips och råd kring lönesamtalet

TIPS &RÅD LÖNESAMTAL

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. Lönestatistik. Från 2013 års löneenkät

LÖNESTATISTIK 2015 SVERIGES FARMACEUTER

Guide till Saco Lönesök. Guide till Saco Lönesök

Löneläget En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014.

Sveriges Veterinärförbund Lönestatistik Staten (ml statistik/lönestat statl 08)

UNDERSÖKNING FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND JULI Lönestatistik 2018

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor

Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige års lönestatistik

AVSKAFFA TJEJTAXAN NU

Ditt ansvar ska synas på lönen

Löneskillnader. mellan kvinnor och män 18,1% En kvinnlig ekonom tjänar i snitt. mindre än en manlig ekonom

Ökade löneskillnader i privat sektor

Tips och råd vid lönesamtal

Lönesamtalet. Att tänka på

Sveriges Ingenjörers chefslönestatistik

Ditt ansvar ska synas på lönen

Lönesättande samtal resultat och prestation i fokus

Lönesättande samtal resultat och prestation i fokus

Förhandla om din skolledarlön framgångsrikt

Så mycket tjänar ingenjörscheferna. Juni 2013

Du och din lön. eller hur du kan göra din lönedialog bättre

Lönestatistik 2009 Chefer

Ditt ansvar ska synas på lönen

Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal

LÖNEN. kompetens ska på ett bättre sätt än tidigare utnyttjas för att verksamheten ska kunna uppnå sina mål.

Lönsamt Inför lönesamtalet

KVINNOR HAR KRONOR LÄGRE LÖN ÄN MÄN. Lönegapet mellan kvinnor och män OM JUSEKS MEDLEMMARS LÖNER OCH LÖNESAMTALETS BETYDELSE

Din lön och din utveckling

Lönestatistik. Avser lönenivåerna 2012

LÖNEN. Nytt jobb ny lön. Rätt lön oavsett kön

DIK:s löneenkät i Malmö stad 2014

Löneprocessen - pågår hela året

Statistikunderlag till förtroendevalda inom landstinget

Efter examen. Jobb och löner för nyexaminerade Akademikerförbundet

Löneläget En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2016.

Löneläget En liten folder med lönestatistik för psykologer.

Du och din lön. Så fixar du lönesamtalet

Rutiner. Rutiner inför löneöversyn. Enköpings kommun

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. Lönestatistik. Från 2014 års löneenkät

Lokalt avtal mellan Domstolsverket och Jusek angående lönerevisioner inom ramen för RALS

Statistikunderlag till förtroendevalda inom kommunen inför lönerevisionen 2012

Lönesamtalet. 19 oktober 2005 Lars Karlsson

Akademikerförbundens löneprocess

Statistikunderlag till förtroendevalda inom landstinget inför lönerevisionen 2012

Statistikunderlag till förtroendevalda inom landstinget

Statistikunderlag till förtroendevalda inom kommunen

Statistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare

LIKA LÖN INFORMATION TILL LÖNESÄTTANDE CHEF. Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet

Löneprocess inom staten

Din löneutveckling ska vara god under hela arbetslivet. Ingenjörernas medellön. Lönespridning visar variationen i lön

Din Marknadsmässig lön? Vi har svaret! ipad eller pensionsavtal som förmån? Nytt jobb, ny lön: Detta ska du begära

Att använda Saco Lönesök

Statistikunderlag till förtroendevalda inom kommunen

Lönesättande samtal vid Linnéuniversitetet

Lönesamtal. Hur förbereder jag mig?

Att sätta lön. Guide till dig som är chef Karin Karlström och Anna Kopparberg

Din lön och din utveckling

Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare

Lönen är ersättning för utfört arbete och bestäms dels vid anställningens början, dels vid återkommande löneöversyner.

Din lön en viktig fråga för Vårdförbundet

Din lön. - så går det till i Västerås stad

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Du och din lön. - lathund för medlemmar i ST

Du och din lön Lönebilaga 2014

SULF:s lönebilaga 2014 /Sveriges universitetslärarförbund

INNEHÅLL. Årets statistik 4 Lönestatistik 8 Lönerådgivning 9 Löneprocessen 10 Lönesamtalet 12 Råd till dig som är föräldraledig 21 Ordlista 22

Din lön Lönestatistik Tips och råd inför lönesamtalet

Löneprocessen. Rätt lön? inom privat sektor. Som förtroendeman är du motorn

Lönesamtalet

Få rätt ingångslön det tjänar alla på

Arvodesenkät. Resultat Egenföretagare.

Kom väl förberedd till ditt lönesamtal så ökar möjligheterna att få gehör för dina krav. Det gäller såväl när du har en klubb som förhandlar för dig

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå

Sverige behöver studentmedarbetare

Vi är överens osakliga löneskillnader ska bort

SACO:s löneenkät 2017

Utvecklings- och lönesamtal ger dig inflytande

Lönesättande- samtal

Din lön Lönestatistik Tips och råd inför lönesamtalet

Transkript:

Din lön Lönestatistik Dags för lönesamtal? Använd statistiken

Innehåll Så använder du statistiken 3 Samtal om lön 4 Lönesamtalet steg för steg 8 Hela arbetsmarknaden 9 Lön efter examensår och sektor 9 Löneutveckling 9 Lön per sektor och befattningsnivå 10 Verksamhetsort 12 Privat sektor 13 Lön efter utbildning 13 Arbetsområden efter examensår och födelseår 15 Statlig sektor 20 Lön efter utbildning 20 Löner inom domstols- och åklagarväsendet 21 Arbetsområden efter examensår och födelseår 22 Kommunal sektor 25 Lön efter utbildning 25 Kommuner, landsting och kommunala bolag efter examensår och födelseår 27 Arbetsområden efter examensår och födelseår 29 Statistiken bygger på enkäter insamlade under hösten 2012. 2 Juseks lönestatistik 2011

Söker du nytt jobb? Använd lönestatistiken Så använder du statistiken Statistiken kan tjäna som stöd inför individuella löneförhandlingar eller när du söker nytt jobb. Den är också en viktig informationskälla vid samverkan om löner med arbetsgivaren. Jusek samlar genom enkäter till medlemmarna in löneuppgifter i september varje år. Redovisningen visar löneläget i september 2012. Observera att lönerevisionen inte alltid är avslutad vid samtliga arbetsplatser vid denna tid på året. Det faktiska löneläget kan därför ligga högre än vad som framgår av tabellerna. Samtliga löneuppgifter baseras på heltidslön och den totala månadslönen. Även värdet av natura förmåner, bonus, provision och arvoden från den huvudsakliga arbetsgivaren ingår. Statistiken redovisas med utgångspunkt från examens år och födelseår. Definitioner 10:e percentil 10% av lönerna i en grupp är lägre än (eller lika med) den 10:e percentillönen och 90% är högre. Undre kvartil 25% av lönerna i en grupp är lägre än (eller lika med) den undre kvartillönen och 75% är högre. Medellön är summan av lönerna dividerad med antalet löner. Medianlönen är den mittersta lönen i ett rangordnat material. Hälften lönerna i en grupp är lägre (eller lika med) medianlönen och den andra hälften är högre. Övre kvartil 75% av lönerna i en grupp är lägre än (eller lika med) den övre kvartillönen och 25% är högre. 90:e percentil 90% av lönerna i en grupp är lägre än (eller lika med) den 90:e percentillönen och 10% är högre. Undre kvartil och Övre kvartil redovisas endast i boxplot diagram. När det är möjligt redovisas lönerna i femårsklasser. För att percentiler ska kunna redovisas måste en grupp bestå av 11 individer. Är antalet i en grupp färre än 11 så slås gruppen ihop med intilliggande grupp. Nyexaminerade har ofta särskilt behov av att följa löneutvecklingen under de fem åren närmast efter examen. När det är möjligt har därför examensåren 2008 2012 redovisats i ettårsklasser. Ett antal grupper särredovisas på Chef och Ej chef. Eftersom mer än var femte medlem är chef och cheferna i genomsnitt tjänar närmare 50% mer än de som inte är chefer så är särredovisningen viktig. Det är inte alltid så lätt att veta vilket lönespann man ska lägga sig inom när man söker nytt jobb, eller vilken ny lön man ska begära i ett lönesamtal. Bra argument och lönestatistik gör dig väl förberedd inför lönesamtalet. Juseks lönestatistik 2012 3

Samtal om lön Samtal om lön är en naturlig del av lönesättningen för de allra flesta av Juseks medlemmar. På vissa arbetsplatser kommer chef och medarbetare överens om ny lön i samtalet vilket på en del arbets platser kallas för lönesättande samtal. På andra arbetsplatser ligger samtalet istället till grund för lönesättningen, som dock sker i annat forum än i samtalet. Det sker ofta i en förhandling mellan arbetsgivare och den fackliga organisationen. Vid nyanställning kommer chef och medarbetare som regel överens om lön och andra villkor i en förhandling. I samtal om din lön får du som medarbetare möjlighet att prata direkt med din chef om din lön och ditt arbete. Kopplingen mellan lön, ansvar, prestation, kompetens och på vilket sätt du bidrar till verksamheten och verksamhetens utveckling blir tydlig för er båda. Din egen förberedelse är mycket viktig. Börja med att ta reda på hur och när lönen sätts på din arbetsplats. Ta hjälp av Juseks verktyg och lönestatistik. Om din arbetsgivare inte är bunden av kollektivavtal har du ingen automatisk rätt till lönerevision. Du måste då ofta själv ta initiativ till ett samtal om din lön. För dig som medlem vill Jusek vara den naturliga samtalspartnern i frågor som rör din lön. Vi kan både vara coacher och förhandlare, beroende på vilken modell som gäller på din arbetsplats. Juseks grundsyn för lön och löneutveckling Lönen ska vara individuell och differentierad mellan olika grupper och individer. Lönen ska spegla din skicklighet, hur svårt och ansvarsfullt ditt arbete är, hur du bidrar till verksamheten och verksamhetens utveckling i ditt arbete. Ökade erfarenheter och kvalifikationer gör att du utvecklas för mer kvalificerade och ansvarskrävande arbetsuppgifter. Det ska ge utslag på din lön. Lönen ska kopplas till hur uppsatta mål uppnåtts och ska inte påverkas av kön eller övriga diskrimineringsgrunder. 4 Juseks lönestatistik 2012

Din löneutveckling Löneutvecklingen på arbetsmarknaden varierar över tiden, mellan olika branscher och avtals områden. Även efterfrågan på viss kompetens påverkar lönen. Brist skapar förutsättningar för högre löneutveckling och överskott kan innebära motsatsen. Bedömningen av dig som medarbetare enligt de lönekriterier och löne principer som gäller på din arbetsplats ska också påverka och är grunden för lönesättningen. Eftersom så många olika faktorer påverkar är det inte möjligt att ange vilken löneutveckling som är rätt just för dig. Genom Juseks lönestatistik och löne rådgivning får du en bild av vad som kan vara rimligt att förvänta sig. Om du byter befattning, får nya arbetsuppgifter eller på annat sätt bidragit och utvecklat verksamheten bör det på ett positivt sätt påverka vilken löneutveckling du kan förvänta dig. På de här grunderna sätts lönen Lönen bestäms av de lönekriterier eller löne principer som gäller på din arbetsplats. Det är viktigt att både du och din chef vet vad som gäller. Inom många avtalsområden finns regleringar om att lönekriterier ska finnas. Det finns inte alltid och då är det viktigt att den lokala akademiker föreningen eller mot svarande kräver att sådana ska tas fram. Lönesamtalets innehåll Det är naturligt att återkoppla samtalet om lön till de medarbetarsamtal eller motsvarande som årligen sker på flertalet arbetsplatser. Om du inte har haft medarbetarsamtal med din chef och därför inte kan återkoppla finns anledning att gå djupare in på frågor som rör ditt arbetsinnehåll, kompetens utveckling, arbetsinsats med mera i lönesamtalet. Påverka lönen vid ett annat tillfälle Det är fullt möjligt att ta upp en diskussion om löneförhöjning vid ett annat tillfälle än vid löne revisionen. Exempelvis kan detta ske om du får förändrade arbetsuppgifter, ny kompetens som förändrar ditt ansvar eller arbetsinnehåll, vid någon annan förändring som i större grad påverkar ditt arbete eller om du anser att du är felavlönad. Ta betalt för din övertid Andra anställningsvillkor Inom flertalet avtals om råden är det också möjligt att träffa enskilda överenskommelser om andra anställ nings- Juseks lönestatistik 2012 5

villkor än lön. Det kan avse rätt till övertids ersättning, arbets tidens omfattning och förläggning, semester och pensions avsättningar. Jusek kan stödja dig även inför den typen av överens kommelser. Ta betalt för din övertid Många har förhandlat bort sin rätt till övertids ersättning. Inom vissa avtalsområden kan man göra det i enskilda överens kommelser, där man kan diskutera högre lön eller annan form av kompen sation, till exempel längre semester. Den extra semestervecka som ersätter övertidsrätt inom vissa avtalsområden på privat sektor motsvarar bara 25 30 övertidstimmar per år. Allt arbete därutöver bjuder du på. En enkel tumregel är att en övertidstimme per månad ungefär motsvarar en procent i löneökning. Se upp för dåliga argument När du diskuterar din lön ska du sträva efter att använda bra argument som är kopplade till dig och ditt arbete. Blanda aldrig in din privat ekonomi i samtalet, till exempel att husköpet blev dyrt eller att du har höga studieskulder. Inget av detta har med ditt ansvar, din kompetens eller prestation att göra. Även du kan mötas av dåliga argument som du inte ska acceptera. Exempelvis Jag saknar mandat, passar det inte finns det hundra andra som vill ha jobbet och lönepotten är så liten eller Jag skulle vilja ge dig mer men jag har inga pengar. Det är argument som du inte ska godta rakt av. När en överenskommelse är klar För att undvika missförstånd är det viktigt att vara säker på att man har samma bild av överens kommelsen. Allra bäst är att göra en gemensam skriftlig dokumentation. Ett alternativ kan vara att samman fatta överenskommelsen i samtalet och göra en egen dokumentation. När du diskuterar din lön ska du sträva efter att använda argument som är kopplade till dig och ditt arbete. Blanda aldrig in din privatekonomi i samtalet. 6 Juseks lönestatistik 2012

Använd Saco Lönesök Sveriges största databas för akademikerlöner Med Saco Lönesök har du tillgång till kvalitativ och lättillgänglig lönestatistik från mer än 300 000 akademiker. Du hittar den via jusek.se/lon Det här kan du göra i Saco Lönesök Studera lönenivån och lönespridningen för olika åldrar, examens år, utbildningar, yrken, befattningar, sektorer och regioner. Studera ingångslöner och löneutveckling för olika yrken. Jämföra din lön med andra akademikers. Skräddarsy statistik utifrån dina egna behov. Spara eller skriva ut tabeller och diagram. Använd Saco Lönesök när du: söker nytt jobb ska ha lönesamtal får en ny tjänst eller nya arbets uppgifter väljer eller funderar på att byta yrke. Som en del i förberedelserna inför anställnings intervjun eller lönesamtalet kan du själv studera lönestatistik och även jämföra din lön med andra akademikers i Sveriges största databas för akademikerlöner, Saco Lönesök. Juseks lönestatistik 2012 7

Förbered dig genom att sammanställa dina insatser Lönesamtalet steg för steg 1. Förberedelsen Sammanställ dina insatser och din utveckling Vilka resultat har du uppnått? Var målen realistiska? Har du fått fler eller mer kvalificerade arbets uppgifter? Ökad kompetens ska påverka lönen. Har du fått ett ökat ansvar för löpande verksamhet eller projekt? Har du blivit skickligare eller mer kunnig inom ditt special område? Har dina personliga egenskaper utvecklats? Har du bidragit till en bättre verksamhet? Har du medverkat till att öka dina kollegors prestation? Sätt ditt lönemål Ta reda på hur löneutvecklingen ser ut inom din bransch, för ditt yrke och vad som verkar vara en sanno lik löneutveckling hos din arbets givare. Gör också en bedömning av ditt löne läge i för hållande till löne statistiken för relevanta jämförelse grupper. Sätt det i rela tion till en bedömning av dina in satser och utveckling. Skapa en bild av vad du förväntar dig i lönepåslag. 2. Under lönesamtalet Återkoppla till medarbetarsamtal, utveck lings samtal eller motsvarande. Om du inte haft ett sådant samtal kan du utveckla följande punkter. Det du gjort under året Redogör för dina prestationer, hur du har bidragit till verksamheten samt hur din roll har utvecklats. Hur du vill utvecklas Områden där du vill ta ökat ansvar? Områden som du vill släppa? Ditt lönekrav Beskriv vad du har för förväntningar på din löneutveckling. Här kan du välja att börja eller låta din chef inleda. Om det finns anledning att tro att chefen kan komma att värdera dig bra kan det vara klokt att avvakta chefens förslag. 3. Utvärderingen Utvärdera samtalet Har du uppnått målet? Om inte, varför? Vilka argument har din chef fört fram som talar mot dina krav? Vilka signaler fick du kring vad du kan utveckla under det kommande året? Vad gav samtalet dig utöver diskussionen om lönen som du kan värdesätta? Utvärdera din situation Finns det anledning att gå vidare i din karriär utveckling och vilka möjligheter ser du inom respektive utanför din nuvarande anställning? Hur vill du utvecklas på sikt? Utvecklar du fortfarande din kompetens och på det sätt du vill? Ligger befordran eller förändrade arbets uppgifter i sikte? Trivs du med jobbet och dina kollegor? 8 Juseks lönestatistik 2012

Hela arbetsmarknaden Lön efter examensår och sektor Medianlön Privat sektor Statlig sektor Kommunal sektor 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 2012 2008 2007 2003 2002 1998 1997 1993 1992 1988 1987 1983 1982 1978 1977 1973 Examensår Löneutveckling Här redovisas löneutvecklingen i procent för identiska individer för perioden 2011 2012. Redovisningen är uppdelad på arbetsmarknadssektor, befattningsnivå och rörlighet. I beräkningarna ingår personer med akademisk examen. Privat sektor Ej chef som ej bytt arbetsgivare Ej chef som bytt arbetsgivare Chef som ej bytt arbetsgivare Chef som bytt arbetsgivare Statlig sektor Ej chef som ej bytt arbetsgivare Ej chef som bytt arbetsgivare Chef som ej bytt arbetsgivare Chef som bytt arbetsgivare Kommunal sektor Ej chef som ej bytt arbetsgivare Ej chef som bytt arbetsgivare Chef som ej bytt arbetsgivare Chef som bytt arbetsgivare 0 2 4 6 8 10 12 % 0 2 4 6 8 10 12 % 0 2 4 6 8 10 12 % Juseks lönestatistik 2012 9

Hela arbetsmarknaden Lön per sektor och befattningsnivå Här redovisas månadslöner inom de olika arbetsmarknads sektorerna för chefer respektive ej chefer, oavsett utbildning eller arbetsuppgifter. I beräkningarna ingår personer med akademisk examen. Du tolkar diagrammen så här: Kronor/månad 100 000 90 000 Privat sektor Boxplot kronor/månad per befattningsnivå 90:e percentil 80 000 Övre kvartil Medelvärde 70 000 Median 60 000 Undre kvartil 50 000 10:e percentil 10:e percentil 10% av lönerna i en grupp är lägre än eller lika med den 10:e percentillönen och 90% är högre. Undre kvartil 25% av lönerna i en grupp är lägre än eller lika med den undre kvartillönen och 75% är högre. Medellön är summan av lönerna dividerad med antalet löner. Medianlönen är den mittersta lönen i ett rangordnat material. Hälften lönerna i en grupp är lägre (eller lika med medianlönen och den andra hälften är högre. Övre kvartil 75% av lönerna i en grupp är lägre än eller lika med den övre kvartillönen och 25% är högre. 90:e percentil 90% av lönerna i en grupp är lägre än eller lika med den 90:e percentillönen och 10% är högre. 40 000 30 000 20 000 Chef Ej chef 10 Juseks lönestatistik 2012

Hela arbetsmarknaden Statlig sektor Boxplot kronor/månad per befattningsnivå Kommunal sektor Boxplot kronor/månad per befattningsnivå Kronor/månad 100 000 Kronor/månad 100 000 90 000 90 000 80 000 80 000 70 000 70 000 60 000 60 000 50 000 50 000 40 000 40 000 30 000 30 000 20 000 20 000 Chef Ej chef Chef Ej chef Juseks lönestatistik 2012 11

Hela arbetsmarknaden Verksamhetsort Diagrammen visar månadslöner inom arbetsmarknadens sektorer fördelade på Stockholms län, Göteborg, Malmö och övriga landet. Privat sektor Medianlön Stockholms län Göteborg Malmö Övriga landet 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 2012 2008 2007 2003 2002 1998 1997 1993 1992 1988 1987 1983 1982 1978 1977 1973 Examensår Statlig sektor Medianlön Stockholms län Göteborg Malmö Övriga landet 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 2012 2008 2007 2003 2002 1998 1997 1993 1992 1988 1987 1983 1982 1978 1977 1973 Examensår Kommunal sektor Medianlön Stockholms län Göteborg Malmö Övriga landet 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 2012 2008 2007 2003 2002 1998 1997 1993 1992 1988 1987 1983 1982 1978 1977 1973 Examensår 12 Juseks lönestatistik 2012

Privat sektor Lön efter utbildning I detta avsnitt redovisas månadslöner inom privat sektor efter examensår för personer med juridisk, ekonomisk, systemvetenskaplig, personalvetenskaplig respektive samhälls vetenskaplig examen oavsett arbetsuppgifter. Om antalet uppgiftslämnare med examensår 2008 2012 är tillräckligt stort visas lönerna examensårsvis. Om antalet uppgiftslämnare i en femårsklass understiger 11 har klassen slagits ihop med intilliggande klass. 3. Ekonomer chef 1977 28 62 410 40 000 57 525 84 297 1978 1982 61 76 309 43 100 68 300 113 500 1983 1987 101 65 887 43 000 58 000 101 000 1988 1992 160 66 469 42 300 60 000 96 820 1993 1997 296 66 277 42 550 58 340 91 100 1998 2002 292 57 352 36 850 51 765 88 000 2003 2007 212 48 975 33 000 45 754 68 600 2008 2012 38 42 421 26 750 37 750 64 840 Samtliga 1 188 60 649 37 000 54 500 90 500 4. Ekonomer ej chef Medianlön 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 Jurister 1. Jurister chef Ekonomer Chef Ej chef Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare 1977 22 79 577 33 500 78 490 134 054 1978 1982 58 80 015 41 000 78 831 106 666 1983 1987 63 83 463 51 000 76 400 123 970 1988 1992 92 74 244 46 200 62 250 105 704 1993 1997 136 69 679 42 100 61 500 110 000 1998 2002 122 67 379 39 200 62 352 100 000 2003 2007 66 54 509 37 000 47 350 88 000 2008 2012 34 42 350 26 624 37 091 63 290 Samtliga 593 69 501 38 000 62 000 105 704 1977 65 52 405 33 800 49 800 71 600 1978 1982 103 51 979 33 000 48 000 72 604 1983 1987 157 50 696 34 050 48 274 71 300 1988 1992 248 49 183 32 500 46 000 67 500 1993 1997 509 46 227 32 000 43 525 62 704 1998 2002 629 44 280 31 000 41 030 58 100 2003 2007 707 37 919 27 710 35 400 48 375 2008 105 35 922 26 120 32 500 47 850 2009 99 31 549 24 500 31 500 40 250 2010 79 31 215 23 950 29 650 37 800 2011 58 28 991 22 000 27 972 38 580 2012 23 25 755 22 500 25 000 29 000 Samtliga 2 782 42 682 28 100 39 530 60 000 5. Systemvetare chef 1987 34 64 861 52 000 61 477 90 000 1988 1992 52 63 452 45 000 57 852 89 933 1993 1997 102 57 995 42 000 53 221 77 500 1998 2002 193 54 114 39 800 51 000 74 433 2003 2012 64 44 454 30 000 43 000 61 900 Samtliga 445 55 527 38 500 52 300 77 250 2. Jurister ej chef 1977 63 60 615 35 000 55 704 91 000 1978 1982 134 58 782 37 009 55 510 82 733 1983 1987 131 58 115 34 000 53 185 85 130 1988 1992 189 56 816 36 400 52 933 82 400 1993 1997 316 53 342 36 300 52 100 72 000 1998 2002 454 51 563 32 500 49 352 75 000 2003 2007 581 41 999 30 000 38 900 58 044 2008 147 38 410 27 750 35 000 48 000 2009 135 33 444 27 000 32 000 42 204 2010 122 33 141 26 800 31 875 41 000 2011 105 30 246 25 000 28 000 36 000 2012 55 26 310 23 000 26 000 30 300 Samtliga 2 432 46 686 28 500 42 000 70 000 6. Systemvetare ej chef 1977 15 42 494 35 000 40 850 56 800 1978 1982 23 45 890 33 500 45 000 58 000 1983 1987 102 47 807 37 650 46 950 58 000 1988 1992 202 46 183 36 050 45 200 56 000 1993 1997 440 45 193 34 700 43 702 57 000 1998 2002 831 41 975 32 595 40 900 51 000 2003 2007 638 38 652 30 240 37 800 47 500 2008 82 37 171 29 100 35 075 47 311 2009 43 33 251 28 800 32 500 39 250 2010 58 31 355 26 500 31 250 36 000 2011 68 29 268 25 000 28 475 35 500 2012 25 27 726 24 500 27 000 31 000 Samtliga 2 527 41 276 30 400 40 000 52 200 Juseks lönestatistik 2012 13

Privat sektor 7. Personalvetare chef 1982 20 68 344 40 965 72 480 92 000 1983 1987 25 61 291 46 500 62 000 75 000 1988 1992 17 67 747 43 400 55 160 86 289 1993 1997 55 70 471 39 500 64 704 100 000 1998 2002 84 52 719 35 190 49 052 74 433 2003 2007 47 48 925 34 080 43 336 67 933 2008 2012 38 32 616 25 800 30 106 42 000 Samtliga 286 55 574 32 000 50 840 79 200 8. Personalvetare ej chef 1977 16 53 208 29 550 49 401 87 549 1978 1982 22 46 462 33 000 47 330 65 704 1983 1987 28 47 756 32 400 43 830 70 700 1988 1992 29 47 221 36 600 48 500 57 204 1993 1997 78 43 592 30 325 42 821 61 358 1998 2002 153 40 980 31 000 39 650 52 500 2003 2007 212 37 163 29 000 36 300 47 300 2008 39 34 735 26 000 32 920 46 500 2009 38 31 923 26 344 32 000 38 500 2010 44 28 987 25 000 28 949 32 800 2011 30 27 740 24 750 27 000 33 450 2012 11 24 170 21 000 24 080 30 000 Samtliga 700 38 671 27 000 37 000 52 319 9. Samhällsvetare chef 1977 12 63 946 36 000 59 000 85 500 1978 1982 12 67 523 40 000 63 500 93 733 1983 1987 20 71 000 40 175 65 962 108 467 1988 1992 18 59 820 44 300 58 000 87 500 1993 1997 46 64 981 43 000 59 500 102 300 1998 2002 92 51 165 35 000 47 500 71 000 2003 2007 62 40 916 29 500 39 200 54 200 2008 2012 13 36 050 26 000 33 000 47 000 Samtliga 275 53 731 33 200 48 900 80 000 10. Samhällsvetare ej chef 1977 39 47 205 30 400 46 600 62 700 1978 1982 16 42 859 33 450 43 567 50 800 1983 1987 33 48 501 33 533 45 000 74 500 1988 1992 39 43 034 28 500 41 500 59 700 1993 1997 132 44 371 31 500 42 650 61 204 1998 2002 229 39 632 28 500 37 954 53 300 2003 2007 282 35 025 27 200 34 000 44 858 2008 44 32 908 26 000 31 675 40 000 2009 42 30 566 26 000 30 775 36 000 2010 42 31 313 25 500 30 050 40 704 2011 37 27 065 21 000 26 500 35 700 Samtliga 935 38 143 27 000 36 300 51 000 14 Juseks lönestatistik 2012

Privat sektor Arbetsområden efter examensår och födelseår I detta avsnitt redovisas månadslöner inom olika arbetsområden inom privat sektor, dels för samtliga uppgiftslämnare efter examensår, dels för samtliga uppgiftslämnare oavsett utbildningsnivå efter födelseår. Om antalet uppgiftslämnande chefer inom ett arbetsområde är tillräckligt stort har fördelning skett på chef/ ej chef. Har fördelning inte skett på chef/ej chef så ingår båda grupperna i tabellen. Om antalet uppgiftslämnare med examensår 2008 2012 är tillräckligt stort visas lönerna examensårsvis. Om antalet uppgiftslämnare i en femårsklass understiger 11 har klassen slagits ihop med intilliggande klass. 13. Juridiskt arbete chef 1952 22 83 218 41 500 82 852 108 850 1953 1957 24 77 578 40 000 76 902 104 756 1958 1962 35 75 236 47 700 70 768 120 800 1963 1967 50 77 676 46 000 70 400 129 717 1968 1972 47 69 350 47 400 62 250 100 000 1973 1977 45 66 454 38 375 53 000 98 000 1978 33 51 126 30 000 41 000 93 640 Samtliga 256 70 886 39 500 63 462 107 000 14. Juridiskt arbete ej chef 1952 76 63 764 36 500 58 610 94 150 1953 1957 94 59 876 37 850 56 150 82 733 1958 1962 98 58 328 35 000 56 920 78 500 1963 1967 208 53 452 35 000 49 451 81 000 1968 1972 217 52 675 33 410 50 000 77 000 1973 1977 352 50 350 32 000 47 990 73 000 1978 1982 402 40 136 28 600 36 000 55 000 1983 1987 269 32 869 25 500 31 000 41 500 1988 14 26 475 24 000 26 000 29 704 Samtliga 1 730 47 289 28 523 42 027 71 014 11. Juridiskt arbete chef 1982 35 82 554 40 000 83 704 108 850 1983 1987 28 83 771 51 000 77 008 123 970 1988 1992 32 75 900 47 500 62 500 114 500 1993 1997 49 74 105 44 849 70 000 110 800 1998 2002 60 69 607 39 188 63 529 104 500 2003 2007 32 57 722 37 000 51 622 93 640 2008 2012 15 40 179 26 000 39 500 63 290 Samtliga 251 71 399 39 500 64 000 107 000 12. Juridiskt arbete ej chef 1977 39 67 392 39 500 61 500 114 500 1978 1982 80 63 392 39 812 59 482 93 500 1983 1987 72 62 511 35 704 59 843 87 800 1988 1992 118 57 904 38 773 54 250 83 500 1993 1997 214 56 438 38 840 55 000 77 704 1998 2002 300 53 702 34 700 51 260 77 000 2003 2007 433 43 053 30 000 39 900 60 000 2008 117 39 007 29 000 35 000 48 000 2009 106 33 395 27 000 32 000 42 000 2010 103 32 572 26 800 31 500 38 583 2011 78 30 275 25 000 28 000 36 000 2012 47 26 117 22 000 26 000 29 704 Samtliga 1 707 47 399 28 725 42 404 71 000 15. Juridiskt arbete, anställd på advokatbyrå 1992 25 56 188 30 000 48 000 94 000 1993 1997 20 54 498 35 850 56 000 74 500 1998 2002 64 52 666 32 000 50 500 77 000 2003 2007 187 45 354 30 200 41 000 64 000 2008 65 42 083 29 500 36 000 50 000 2009 57 34 528 27 000 33 000 45 000 2010 45 34 059 28 000 32 000 43 000 2011 36 31 468 25 000 29 000 37 300 2012 18 27 095 25 000 26 000 29 700 Samtliga 517 42 946 27 620 37 000 64 000 16. Juridiskt arbete, anställd på advokatbyrå 1962 21 52 366 26 100 45 000 76 800 1963 1967 20 51 506 29 000 44 750 85 000 1968 1972 41 47 237 27 000 43 000 73 000 1973 1977 104 48 822 31 200 46 500 69 000 1978 1982 204 42 356 28 500 36 550 59 000 1983 127 34 791 26 000 32 500 46 000 Samtliga 517 42 946 27 620 37 000 64 000 Juseks lönestatistik 2012 15

Privat sektor 17. Ekonomifunktion, budgetering och redovisning chef 1977 16 53 332 36 000 53 217 75 704 1978 1982 16 71 083 38 100 58 200 133 364 1983 1987 47 57 196 37 000 52 000 85 000 1988 1992 57 57 499 41 800 53 450 79 900 1993 1997 93 55 728 40 850 53 704 71 556 1998 2002 86 52 341 35 820 47 027 68 204 2003 2007 75 47 028 32 500 42 750 62 000 2008 2012 12 37 624 30 000 34 650 48 483 Samtliga 402 53 778 36 499 49 730 72 158 18. Ekonomifunktion, budgetering och redovisning ej chef 1977 18 46 603 27 100 40 380 77 000 1978 1982 37 41 801 28 160 38 000 60 000 1983 1987 42 42 796 30 000 42 211 50 581 1988 1992 74 42 738 30 000 40 898 58 900 1993 1997 122 41 936 30 408 40 350 55 700 1998 2002 176 38 577 29 000 37 000 50 000 2003 2007 233 34 544 26 600 33 500 44 000 2008 34 32 111 25 000 31 250 40 000 2009 34 30 533 26 000 29 880 36 875 2010 31 30 278 25 500 29 650 35 500 2011 22 25 544 22 500 25 057 28 500 Samtliga 823 37 582 27 000 35 800 50 000 19. Ekonomifunktion, budgetering och redovisning chef 1952 28 54 725 37 000 51 225 81 710 1953 1957 29 55 921 30 000 51 300 74 546 1958 1962 70 59 397 38 000 53 316 94 267 1963 1967 89 53 888 37 850 50 200 72 000 1968 1972 104 56 454 38 000 53 000 78 000 1973 1977 86 51 128 35 700 46 000 69 000 1978 1982 43 46 406 33 500 41 750 60 704 1983 1987 12 37 663 30 200 34 900 46 000 Samtliga 461 53 847 36 000 49 760 72 500 20. Ekonomifunktion, budgetering och redovisning ej chef 1952 36 43 426 28 300 38 600 74 248 1953 1957 50 43 483 28 870 42 460 60 460 1958 1962 87 39 392 28 200 38 900 50 381 1963 1967 123 40 482 27 000 38 900 54 000 1968 1972 136 39 635 29 250 38 825 52 125 1973 1977 171 38 984 28 750 37 200 50 000 1978 1982 197 33 911 26 000 32 900 44 005 1983 103 29 360 23 700 28 500 35 400 Samtliga 903 37 547 26 900 35 800 50 000 21. Affärsutveckling/verksamhetsutveckling chef 1987 25 75 114 35 500 63 000 135 000 1988 1992 26 83 792 40 760 69 467 127 000 1993 1997 49 62 239 41 000 56 000 82 000 1998 2002 49 62 723 40 915 63 000 89 000 2003 35 54 512 38 000 48 750 76 500 Samtliga 184 65 693 40 000 60 338 90 000 22. Affärsutveckling/verksamhetsutveckling ej chef 1982 20 59 886 40 967 53 852 93 275 1983 1987 36 61 460 46 500 58 775 79 083 1988 1992 51 55 805 40 000 50 500 74 000 1993 1997 97 51 521 41 000 49 000 64 933 1998 2002 124 48 498 35 450 46 602 62 000 2003 2007 89 40 348 30 100 39 704 54 000 2008 2012 46 38 887 26 000 36 900 55 000 Samtliga 463 48 914 33 186 47 048 66 000 23. Affärsutveckling/verksamhetsutveckling chef 1957 16 57 413 35 500 57 302 77 300 1958 1962 25 82 747 43 000 69 000 135 000 1963 1967 35 62 262 40 000 60 000 89 700 1968 1972 64 71 608 44 700 64 500 95 000 1973 1977 49 58 712 42 400 58 400 80 193 1978 17 48 212 32 000 48 000 64 020 Samtliga 206 65 271 40 000 60 121 90 000 24. Affärsutveckling/verksamhetsutveckling ej chef 1952 14 59 334 46 493 55 002 78 500 1953 1957 33 59 485 42 200 55 000 75 000 1958 1962 52 56 700 44 000 53 524 77 000 1963 1967 66 52 629 40 000 49 985 70 000 1968 1972 131 49 858 38 495 47 504 62 037 1973 1977 113 46 842 34 704 45 000 60 580 1978 1982 73 40 218 30 100 39 450 54 038 1983 29 36 606 26 000 35 150 50 400 Samtliga 511 48 997 33 186 47 200 65 000 16 Juseks lönestatistik 2012

Privat sektor 25. Försäljning chef 1987 17 66 715 48 000 59 400 100 000 1988 1992 20 64 659 43 165 65 300 85 500 1993 1997 46 70 608 44 000 69 000 95 233 1998 2002 63 58 810 35 000 55 000 85 933 2003 2012 30 51 705 28 790 47 725 66 800 Samtliga 176 62 111 35 350 59 332 88 000 26. Försäljning ej chef 1982 19 51 599 32 000 42 300 86 000 1983 1987 23 53 903 30 890 53 700 76 000 1988 1992 31 52 883 33 110 51 000 70 000 1993 1997 64 54 566 33 500 52 166 77 500 1998 2002 85 50 899 35 000 47 033 73 000 2003 2007 82 43 485 30 000 40 000 57 200 2008 2012 26 35 191 24 380 31 275 45 000 Samtliga 330 48 966 30 000 45 967 72 500 27. Försäljning chef 1962 28 66 858 46 082 63 504 89 000 1963 1967 41 68 040 50 000 64 000 90 000 1968 1972 64 62 797 34 000 64 352 85 933 1973 1977 58 57 422 35 000 54 750 88 000 1978 19 51 144 30 080 46 000 62 000 Samtliga 210 61 823 36 165 59 382 87 500 28. Försäljning ej chef 1952 16 50 143 32 000 42 752 78 000 1953 1957 31 50 626 31 000 48 500 69 204 1958 1962 36 51 439 29 000 51 175 75 900 1963 1967 47 55 006 30 500 53 704 83 000 1968 1972 80 54 316 35 000 51 671 74 602 1973 1977 83 49 038 31 000 44 800 69 500 1978 1982 64 42 290 30 000 39 350 58 000 1983 1987 19 31 676 22 200 29 700 45 000 Samtliga 376 49 289 30 000 46 000 72 500 29. Marknadsföring 1982 15 51 294 25 000 53 700 68 000 1983 1987 16 43 282 34 050 40 900 62 750 1988 1992 26 48 454 32 500 44 880 60 000 1993 1997 100 50 762 33 565 46 052 72 250 1998 2002 140 44 834 33 226 42 500 58 500 2003 2007 122 38 955 29 000 36 300 50 300 2008 2012 54 33 785 25 000 32 100 41 100 Samtliga 473 43 661 30 000 40 000 60 900 30. Marknadsföring 1957 24 50 274 25 500 52 202 72 300 1958 1962 27 50 048 34 050 42 500 81 100 1963 1967 58 52 108 33 630 45 576 72 650 1968 1972 107 47 859 33 900 45 000 70 000 1973 1977 154 42 766 32 000 40 500 55 460 1978 1982 105 39 040 29 000 37 000 52 000 1983 42 30 374 25 000 29 400 36 000 Samtliga 517 43 834 30 000 40 100 62 685 31. Information och PR 1982 14 62 983 38 000 52 600 109 000 1983 1987 13 53 270 35 132 44 600 74 500 1988 1992 19 49 137 34 900 45 704 69 000 1993 1997 64 51 404 32 510 46 850 70 000 1998 2002 104 49 697 32 000 44 852 70 000 2003 2007 72 38 170 30 822 38 000 45 000 2008 2012 29 34 015 24 000 31 862 46 300 Samtliga 315 46 670 31 000 42 000 68 030 32. Information och PR 1957 21 50 667 35 132 46 375 69 800 1958 1962 20 55 278 33 904 46 591 93 500 1963 1967 38 52 346 32 700 47 750 74 400 1968 1972 87 50 366 33 600 46 000 68 690 1973 1977 89 47 438 32 000 42 600 70 000 1978 1982 60 37 597 27 961 36 802 47 750 1983 1987 22 32 846 28 000 31 458 41 000 Samtliga 337 46 709 31 000 42 000 68 300 Juseks lönestatistik 2012 17

Privat sektor 33. HR chef 1982 20 69 906 42 000 71 079 95 950 1983 1987 32 71 775 46 500 65 190 104 933 1988 1992 28 65 666 41 200 64 339 86 289 1993 1997 53 68 267 41 500 61 000 99 500 1998 2002 87 56 130 35 000 50 512 78 000 2003 2007 57 47 851 32 250 47 000 67 500 2008 2012 31 32 299 26 000 29 274 40 815 Samtliga 308 57 675 32 000 53 368 85 140 37. Revisionsarbete 1982 16 50 736 37 000 49 477 66 697 1983 1987 13 55 427 40 000 54 100 72 000 1988 1992 18 58 250 34 000 60 102 103 900 1993 1997 25 50 385 38 204 47 704 62 600 1998 2002 35 43 203 28 300 40 750 64 500 2003 2007 47 37 191 27 700 35 150 52 000 2008 2012 44 28 557 23 700 27 500 35 000 Samtliga 198 42 207 26 000 39 000 63 104 34. HR ej chef 1982 29 53 434 34 655 49 960 68 718 1983 1987 20 52 201 35 075 43 800 73 000 1988 1992 23 49 193 36 200 45 004 66 000 1993 1997 60 44 929 35 000 43 002 56 750 1998 2002 139 41 922 32 500 39 650 54 000 2003 2007 197 37 976 30 100 37 000 48 200 2008 36 34 829 27 000 33 300 44 004 2009 34 31 158 26 000 31 894 35 000 2010 44 29 574 25 600 29 575 33 500 2011 39 25 812 21 000 26 000 30 200 Samtliga 621 39 212 27 678 37 000 52 500 35. HR chef 1952 11 69 314 53 500 69 000 78 000 1953 1957 25 73 410 39 000 72 704 100 000 1958 1962 39 66 295 34 000 62 500 107 000 1963 1967 52 62 790 36 200 58 519 89 916 1968 1972 71 63 644 38 588 59 004 94 000 1973 1977 69 53 009 37 500 50 000 77 000 1978 1982 50 43 035 29 606 41 141 61 454 1983 1987 20 32 985 26 000 29 637 44 000 Samtliga 337 57 674 32 500 53 500 85 000 36. HR ej chef 1952 19 52 137 37 260 49 700 68 718 1953 1957 21 53 058 34 439 49 545 66 900 1958 1962 35 44 116 31 800 41 800 59 204 1963 1967 60 42 856 32 343 42 814 54 899 1968 1972 96 43 435 32 500 41 050 54 500 1973 1977 163 40 844 31 670 39 000 52 704 1978 1982 157 36 885 28 500 35 000 47 500 1983 120 29 534 23 350 28 924 35 502 Samtliga 671 39 318 27 500 37 004 52 500 38. Revisionsarbete 1952 15 49 186 40 000 47 050 62 000 1953 1957 15 54 229 37 951 51 904 89 000 1958 1962 13 52 753 32 000 56 000 72 000 1963 1967 17 54 987 35 800 54 000 66 297 1968 1972 35 46 825 31 500 45 000 64 500 1973 1977 37 41 913 27 500 39 000 58 704 1978 1982 45 34 693 27 500 33 500 45 200 1983 32 27 968 23 500 26 700 32 500 Samtliga 209 42 190 26 400 39 000 62 600 39. Utredningsarbete 1977 15 54 517 30 400 50 000 70 700 1978 1982 17 45 835 33 200 43 800 59 504 1983 1987 13 47 338 33 091 44 000 63 000 1988 1992 21 53 381 42 630 51 000 61 300 1993 1997 55 53 310 40 400 49 700 74 944 1998 2002 83 43 219 32 300 41 254 59 500 2003 2007 90 38 222 28 704 37 900 48 847 2008 11 31 392 28 000 32 000 34 200 2009 18 35 307 27 700 33 900 46 800 2010 17 33 127 27 500 32 500 39 500 2011 16 30 149 24 500 27 972 38 500 Samtliga 356 43 031 29 000 40 902 59 000 40. Utredningsarbete 1952 25 48 064 37 663 48 520 60 300 1953 1957 31 51 765 33 091 46 000 76 056 1958 1962 27 50 786 31 904 44 500 76 560 1963 1967 53 50 962 37 200 49 700 68 000 1968 1972 60 48 419 34 390 45 900 60 780 1973 1977 88 40 776 32 104 39 000 55 500 1978 1982 64 36 042 27 500 34 852 45 500 1983 38 30 616 25 500 29 550 36 300 Samtliga 386 43 632 29 000 41 000 60 000 18 Juseks lönestatistik 2012

Privat sektor 41. Finansarbete 1982 28 73 491 39 450 59 625 159 704 1983 1987 22 83 002 41 500 69 352 140 000 1988 1992 34 70 987 39 100 58 202 107 700 1993 1997 59 74 278 35 450 65 000 137 000 1998 2002 99 65 018 36 704 55 000 112 000 2003 2007 91 44 038 28 304 37 000 67 204 2008 2012 37 36 933 25 000 33 060 47 788 Samtliga 370 60 785 30 500 48 188 110 000 42. Finansarbete 1957 35 69 444 32 500 57 000 123 500 1958 1962 37 71 284 33 600 55 815 147 000 1963 1967 52 68 057 37 253 57 452 101 204 1968 1972 91 72 469 37 064 62 000 125 000 1973 1977 91 56 079 32 600 47 200 95 704 1978 1982 72 42 972 27 500 34 479 68 933 1983 1987 29 35 905 25 000 34 000 47 788 Samtliga 407 60 049 30 500 48 000 110 000 43. Systemutveckling 1977 12 48 018 34 950 46 800 61 710 1978 1982 14 45 505 35 600 43 075 55 800 1983 1987 51 47 447 38 754 46 000 56 004 1988 1992 79 47 225 37 500 45 794 56 100 1993 1997 246 44 198 36 000 42 675 54 033 1998 2002 384 42 712 33 750 41 498 53 000 2003 2007 258 39 033 31 900 38 000 47 000 2008 41 37 794 29 500 35 500 47 000 2009 14 33 018 29 456 32 250 37 074 2010 36 31 227 27 000 31 529 33 300 2011 32 29 118 25 000 28 575 35 500 2012 15 29 273 25 000 27 000 44 000 Samtliga 1 182 41 637 31 500 40 500 52 300 45. IT-projektledning 1977 13 49 649 43 295 48 700 57 610 1978 1982 15 59 105 45 200 58 000 68 755 1983 1987 41 52 072 37 000 50 750 65 500 1988 1992 67 48 423 38 600 48 350 58 000 1993 1997 137 47 045 38 985 46 200 55 000 1998 2002 218 44 836 36 304 44 000 55 000 2003 2007 125 40 667 33 000 39 000 51 500 2008 2012 35 36 219 29 000 34 000 49 000 Samtliga 651 45 287 34 750 44 500 56 000 46. IT-projektledning 1952 17 48 413 33 750 49 159 59 000 1953 1957 37 53 660 41 500 52 250 65 500 1958 1962 66 48 253 36 200 47 900 62 800 1963 1967 110 47 269 36 275 46 050 58 000 1968 1972 204 46 089 35 500 46 000 55 300 1973 1977 200 44 557 36 450 44 000 54 200 1978 1982 102 39 246 31 324 37 700 47 600 1983 16 31 385 25 100 31 500 40 000 Samtliga 752 45 228 34 500 44 068 57 100 44. Systemutveckling 1952 24 48 791 35 000 46 800 68 000 1953 1957 46 47 411 37 000 44 000 58 700 1958 1962 92 45 326 34 700 44 265 56 004 1963 1967 185 44 105 34 500 43 100 55 255 1968 1972 343 43 757 35 200 43 000 52 000 1973 1977 384 42 329 33 860 40 900 52 100 1978 1982 217 37 698 30 570 36 500 45 253 1983 1987 92 32 070 26 000 30 333 42 000 1988 11 28 327 24 500 28 000 32 000 Samtliga 1 394 41 884 31 500 40 999 52 300 Juseks lönestatistik 2012 19

Statlig sektor Lön efter utbildning I detta avsnitt redovisas månadslöner inom statlig sektor efter examensår för personer med juridisk, ekonomisk, systemvetenskaplig, personalvetenskaplig respektive samhällsvetenskaplig examen oavsett arbetsuppgifter. Om antalet uppgiftslämnare med examensår 2008 2012 är tillräckligt stort visas lönerna examensårsvis. Om antalet uppgiftslämnare i en femårsklass understiger 11 har klassen slagits ihop med intilliggande klass. Medianlön 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 Jurister 47. Jurister chef Ekonomer 1972 26 66 616 55 700 67 200 87 500 1973 1977 109 64 766 50 000 61 200 81 500 1978 1982 191 64 332 51 800 61 200 81 540 1983 1987 211 63 055 46 500 60 000 80 500 1988 1992 250 58 631 47 450 57 500 70 602 1993 1997 202 55 259 43 600 55 000 67 800 1998 2002 130 48 353 35 750 48 900 59 500 2003 2007 61 40 780 35 000 39 200 48 450 2008 2012 11 33 818 27 100 34 900 38 000 Samtliga 1 191 58 228 40 900 57 600 75 500 48. Jurister ej chef Chef Ej chef Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare 1972 20 50 112 34 150 44 750 64 350 1973 1977 172 46 919 33 000 44 900 62 100 1978 1982 241 45 178 29 700 43 400 61 800 1983 1987 287 44 546 30 400 41 900 60 000 1988 1992 371 44 002 32 400 42 800 57 000 1993 1997 459 42 394 32 200 42 000 54 300 1998 2002 774 38 566 29 000 38 200 47 300 2003 2007 903 33 314 26 500 32 800 41 000 2008 185 29 714 25 200 30 000 34 500 2009 180 28 535 24 900 28 500 32 350 2010 191 28 856 24 200 26 500 32 000 2011 214 25 821 24 000 26 050 27 300 2012 113 25 056 24 000 24 000 27 000 Samtliga 4 110 37 217 26 100 35 000 51 900 49. Ekonomer chef 1977 30 56 052 42 950 52 250 76 950 1978 1982 42 56 501 42 400 50 950 80 800 1983 1987 39 57 938 39 400 56 000 85 000 1988 1992 60 56 919 40 050 52 140 71 550 1993 1997 69 52 226 40 900 51 000 68 000 1998 2002 49 44 837 36 900 42 500 59 000 2003 2012 47 40 347 31 600 38 600 52 000 Samtliga 336 51 864 37 900 48 625 68 000 50. Ekonomer ej chef 1972 23 40 089 31 800 36 700 53 908 1973 1977 126 40 298 29 000 38 900 51 800 1978 1982 138 38 809 29 400 37 300 49 000 1983 1987 179 39 532 29 300 36 900 51 400 1988 1992 238 38 716 29 000 38 200 48 800 1993 1997 312 37 420 28 500 36 500 47 500 1998 2002 395 35 133 26 800 34 300 44 500 2003 2007 446 31 482 25 500 30 000 40 100 2008 48 30 855 24 600 30 000 38 000 2009 48 27 691 22 500 26 300 34 000 2010 32 28 600 24 300 27 000 35 000 2011 34 27 418 23 000 25 250 33 000 2012 16 27 500 23 500 25 750 35 000 Samtliga 2 035 35 547 26 000 34 440 47 000 51. Systemvetare chef 1987 11 51 018 42 000 51 000 61 100 1988 1992 17 47 182 38 000 46 000 59 500 1993 1997 21 47 962 40 900 47 600 57 000 1998 2002 29 43 490 34 600 42 500 57 000 2003 2012 18 44 663 33 900 46 500 55 700 Samtliga 96 46 204 35 500 46 000 57 900 52. Systemvetare ej chef 1982 21 42 002 33 880 42 400 49 000 1983 1987 28 38 884 30 800 38 100 48 000 1988 1992 54 39 442 31 300 38 650 48 700 1993 1997 89 38 184 31 700 37 800 45 200 1998 2002 253 35 399 28 000 35 000 42 300 2003 2007 118 33 209 25 900 32 950 40 600 2008 2012 46 30 210 25 500 29 500 36 800 Samtliga 609 35 736 27 400 35 400 43 550 20 Juseks lönestatistik 2012

Statlig sektor 53. Personalvetare chef 1982 14 52 145 35 300 52 260 71 000 1983 1992 14 52 500 38 200 50 150 76 500 1993 2002 36 42 826 35 200 42 500 53 000 2003 2012 24 41 913 32 200 38 000 55 000 Samtliga 88 45 599 34 900 43 000 59 600 54. Personalvetare ej chef 1977 30 38 160 27 750 36 000 48 800 1978 1982 20 42 071 31 850 39 800 56 725 1983 1987 32 37 621 26 000 33 300 50 800 1988 1992 36 36 116 27 200 34 075 49 100 1993 1997 72 35 296 28 200 35 000 43 500 1998 2002 165 32 826 26 200 32 400 40 000 2003 2007 196 30 530 25 600 29 950 37 200 2008 30 27 480 23 850 26 600 33 000 2009 25 27 010 24 300 25 500 32 000 2010 25 27 834 24 300 28 000 30 000 2011 35 26 597 24 200 25 900 29 000 Samtliga 666 32 369 25 300 30 700 42 000 55. Samhällsvetare chef 1977 19 57 516 36 900 55 800 68 500 1978 1982 14 56 834 42 700 55 489 81 700 1983 1987 27 55 987 39 500 55 300 79 000 1988 1992 26 53 577 38 602 53 000 70 600 1993 1997 67 51 524 40 000 49 000 64 700 1998 2002 74 43 515 36 300 41 000 55 000 2003 2012 60 40 746 32 600 38 000 51 250 Samtliga 287 48 467 36 300 46 500 64 500 56. Samhällsvetare ej chef 1972 21 44 717 34 300 46 200 56 500 1973 1977 49 40 169 28 300 39 563 53 100 1978 1982 35 39 224 29 100 38 500 49 400 1983 1987 55 37 095 26 000 36 000 47 700 1988 1992 91 38 729 29 200 37 500 49 700 1993 1997 226 37 271 28 500 37 350 46 000 1998 2002 556 34 856 27 000 34 650 43 000 2003 2007 643 32 000 25 950 31 400 38 000 2008 109 29 750 24 300 29 000 35 800 2009 101 29 836 25 000 28 900 36 000 2010 85 27 509 23 450 26 700 31 200 2011 56 27 286 22 650 26 000 33 000 2012 28 26 989 21 300 25 000 38 500 Samtliga 2 055 33 626 25 800 32 700 43 000 Löner inom domstolsoch åklagarväsendet Inom domstols- och åklagarväsendet är lönenivåerna starkt kopplade till befattning och titel. För dessa grupper är det därför värdefullt att se lönestatistik per befattning. Löneuppgifterna i nedanstående tabeller är hämtade från respektive myndighet och avser lönenivåerna efter 2012 års lönerevision. Notarier, fiskaler, assessorer, åklagaraspiranter och assistentåklagare har lönetariffer. Övriga grupper har individuell lönesättning. Nedan visas lönenivåerna för respektive grupp med angivande av 10:e och 90:e percentilen. 57. Domstolsväsendet Befattning Kronor/månad Notarie, första 12 månaderna * 24 400 Notarie, efter 12 månader * 27 000 Fiskal, första 12 månaderna * 31 000 Fiskal, efter 12 månader * 33 200 Fiskal, efter 24 månader * 34 900 Adjungerad ledamot * 37 200 Assessor 39 500 (Not: Assessor som förstärkningstjänstgör i underrätt får ett lönetillägg på minst 4 000 kronor) Föredragande/beredningsjurist 28 500 34 300 Rådman 53 700 59 000 Hyresråd 55 000 59 200 Enhetschef 59 600 64 900 Kammarrättsråd 54 600 58 200 Hovrättsråd 54 700 59 200 Vice ordförande kammarrätt 65 100 68 200 Vice ordförande hovrätt 65 500 67 700 Chefsrådman 70 500 73 900 Lagman underrätt 73 000 81 500 Lagman överrätt 78 000 82 000 * Avser löneläget från och med 2013-04-01 58. Åklagarväsendet Befattning Kronor/månad Åklagaraspirant * 30 500 Assistentåklagare, första året * 32 500 Assistentåklagare efter första året * 34 500 Allmän kammaråklagare 39 500 45 800 Ekorevisor 43 120 52 100 Specialiserad kammaråklagare 49 460 60 000 Vice chefsåklagare 58 440 65 000 Chefsåklagare 61 420 75 460 Chesåklagare, kammarchef 70 000 78 000 Överåklagare 78 650 83 500 * Avser löneläget från och med 2013 04 01 Juseks lönestatistik 2012 21

Statlig sektor Arbetsområden efter examensår och födelseår I detta avsnitt redovisas månadslöner inom olika arbetsområden inom statlig sektor, dels för samtliga uppgiftslämnare efter examensår, dels för samtliga uppgiftslämnare oavsett utbildningsnivå efter födelseår. Om antalet uppgiftslämnande chefer inom ett arbetsområde är tillräckligt stort har fördelning skett på chef/ ej chef. Har fördelning inte skett på chef/ej chef så ingår båda grupperna i tabellen. Om antalet uppgiftslämnare med examensår 2008 2012 är tillräckligt stort visas lönerna examensårsvis. Om antalet uppgiftslämnare i en femårsklass understiger 11 har klassen slagits ihop med intilliggande klass. 61. Juridiskt arbete chef 1952 162 65 606 56 000 62 500 81 378 1953 1957 158 62 585 52 900 59 200 78 300 1958 1962 165 62 476 52 000 60 300 77 000 1963 1967 192 58 676 50 200 57 500 70 500 1968 1972 120 54 904 43 000 54 650 67 900 1973 1977 58 47 306 35 600 47 885 58 500 1978 1987 17 38 153 27 100 36 500 47 500 Samtliga 872 59 716 46 200 58 250 75 000 62. Juridiskt arbete ej chef 1952 245 46 205 31 600 43 200 62 000 1953 1957 213 46 065 33 000 43 700 60 600 1958 1962 276 45 060 32 600 44 000 58 600 1963 1967 393 42 101 32 000 41 000 55 300 1968 1972 429 40 169 29 500 40 000 52 600 1973 1977 684 37 296 28 800 36 650 46 000 1978 1982 621 32 084 26 500 31 400 38 500 1983 412 27 676 24 000 26 500 30 500 Samtliga 3 273 37 942 26 500 36 000 52 700 59. Juridiskt arbete chef 1972 24 66 438 56 000 67 200 81 378 1973 1977 98 65 364 56 000 61 900 81 500 1978 1982 153 64 154 56 050 61 200 79 900 1983 1987 156 63 565 53 000 60 350 79 500 1988 1992 179 59 327 50 500 58 000 71 200 1993 1997 149 56 784 46 500 56 000 68 000 1998 2002 73 49 591 37 000 51 954 58 500 2003 2012 35 38 977 31 900 37 700 47 500 Samtliga 867 59 742 46 200 58 300 75 200 63. Taxeringsarbete 1977 35 35 089 27 900 34 900 42 500 1978 1982 33 33 685 26 100 31 900 42 700 1983 1987 37 32 835 26 000 31 900 43 000 1988 1992 30 32 840 26 450 32 500 42 700 1993 1997 22 32 886 27 000 30 250 40 300 1998 2002 53 29 677 25 600 28 500 37 000 2003 2007 84 27 671 25 300 27 000 30 500 2008 2012 76 25 409 24 000 25 050 27 000 Samtliga 370 29 977 24 500 28 000 38 050 60. Juridiskt arbete ej chef 1972 17 50 334 35 700 44 050 62 000 1973 1977 137 46 072 32 860 43 600 62 100 1978 1982 170 47 693 33 000 45 600 62 100 1983 1987 210 47 216 33 700 45 000 60 950 1988 1992 292 45 465 33 600 44 900 57 200 1993 1997 378 42 898 33 200 42 500 54 500 1998 2002 615 39 148 30 700 39 000 47 500 2003 2007 725 33 997 28 200 33 400 41 300 2008 144 30 463 26 300 30 450 34 500 2009 142 28 881 25 300 29 350 32 200 2010 136 29 736 25 900 26 684 32 000 2011 168 25 914 24 000 26 500 27 500 2012 84 25 301 24 000 24 000 27 000 Samtliga 3 218 38 041 26 500 36 100 53 000 64. Taxeringsarbete 1952 74 34 207 27 500 33 500 43 500 1953 1957 53 32 336 26 000 31 600 40 400 1958 1962 55 31 260 25 500 29 000 41 300 1963 1967 58 31 538 26 000 29 900 40 000 1968 1972 46 29 691 25 300 28 500 36 500 1973 1977 50 29 660 25 000 27 950 37 000 1978 1982 69 27 163 24 700 26 500 30 200 1983 55 25 291 24 000 25 000 27 000 Samtliga 460 30 234 24 950 28 300 37 900 22 Juseks lönestatistik 2012

Statlig sektor 65. IT-arbete 1977 35 43 326 33 880 43 200 52 000 1978 1982 27 41 477 30 000 42 000 50 500 1983 1987 49 41 782 30 800 40 000 56 000 1988 1992 72 41 376 33 922 40 600 50 000 1993 1997 120 39 595 32 150 38 900 47 750 1998 2002 229 37 352 29 900 36 800 44 000 2003 2007 111 35 235 28 850 34 700 44 100 2008 2012 40 30 596 25 250 29 650 38 150 Samtliga 683 38 218 29 800 37 100 47 900 69. Ekonomifunktion, budgetering och redovisning 1977 33 41 810 30 000 41 000 58 500 1978 1982 34 42 300 32 000 41 475 56 600 1983 1987 46 39 400 28 100 39 300 51 200 1988 1992 55 42 471 31 100 40 200 54 000 1993 1997 78 39 838 29 500 37 400 55 000 1998 2002 79 36 280 27 650 36 000 43 650 2003 2007 88 33 677 26 500 33 500 41 600 2008 2012 19 30 332 26 000 29 600 35 600 Samtliga 432 38 147 28 100 36 450 48 500 66. IT-arbete 1952 83 41 577 32 000 40 500 51 300 1953 1957 79 39 621 29 600 39 050 50 500 1958 1962 115 41 356 31 200 39 500 53 000 1963 1967 182 38 840 31 700 38 340 47 000 1968 1972 231 38 410 30 800 37 500 47 900 1973 1977 159 37 043 29 700 36 500 45 200 1978 1982 65 33 833 27 000 33 000 41 000 1983 17 28 708 24 200 27 000 34 500 Samtliga 931 38 513 29 900 37 700 48 000 70. Ekonomifunktion, budgetering och redovisning 1952 53 41 347 30 900 39 879 58 500 1953 1957 56 41 132 28 500 40 205 55 000 1958 1962 68 41 834 31 200 38 650 57 000 1963 1967 100 38 816 29 125 37 175 48 900 1968 1972 76 36 097 29 000 34 500 43 200 1973 1977 72 35 774 27 800 35 550 44 500 1978 1982 36 33 472 27 000 33 000 41 300 1983 12 29 208 26 000 28 000 33 400 Samtliga 473 38 257 28 200 36 400 49 400 67. Revisionsarbete 1977 30 45 677 35 200 43 050 57 450 1978 1982 36 38 029 30 900 36 950 47 300 1983 1987 58 39 594 32 000 38 250 47 700 1988 1992 50 38 055 30 475 35 600 50 250 1993 1997 50 37 326 29 950 36 150 46 700 1998 2002 64 35 099 27 500 33 025 46 000 2003 2007 52 31 496 26 300 28 250 41 500 2008 2012 18 28 603 25 000 27 250 33 300 Samtliga 358 36 882 27 300 35 450 48 300 71. HR 1977 18 48 853 35 000 45 650 71 000 1978 1982 19 48 418 33 400 47 000 63 000 1983 1987 14 42 136 30 450 40 950 54 000 1988 1992 13 40 450 29 700 35 400 58 000 1993 1997 45 40 296 33 700 38 500 48 800 1998 2002 93 36 940 29 500 36 000 44 000 2003 2007 94 34 463 27 600 33 000 41 000 2008 2012 42 29 726 26 000 29 000 34 500 Samtliga 338 37 432 28 000 35 350 50 800 68. Revisionsarbete 1952 70 41 084 32 550 38 500 51 700 1953 1957 69 38 707 31 700 38 100 47 460 1958 1962 55 39 909 32 000 38 400 51 900 1963 1967 79 36 851 29 700 35 300 45 800 1968 1972 64 36 898 27 700 34 450 48 300 1973 1977 46 32 521 26 500 29 850 42 000 1978 1987 43 28 993 26 000 27 300 36 000 Samtliga 426 36 988 27 500 35 500 47 300 72. HR 1952 36 47 015 31 600 43 975 67 000 1953 1957 38 40 939 30 500 37 275 61 000 1958 1962 31 40 753 29 700 38 900 58 000 1963 1967 44 39 228 31 000 38 200 47 500 1968 1972 75 38 511 30 000 37 000 48 800 1973 1977 80 35 385 28 000 35 000 41 000 1978 1982 53 32 631 27 000 32 300 37 500 1983 26 28 765 25 600 28 500 34 000 Samtliga 383 37 687 28 400 35 600 50 800 Juseks lönestatistik 2012 23

Statlig sektor 73. Information och PR 1987 22 40 384 32 000 36 075 58 300 1988 1992 19 43 021 27 300 37 700 64 500 1993 1997 30 39 791 31 400 38 500 53 450 1998 2002 47 36 230 27 700 34 000 46 500 2003 2012 34 33 167 26 500 33 000 40 100 Samtliga 152 37 698 28 900 35 475 49 600 74. Information och PR 1952 15 35 494 31 800 34 979 40 100 1953 1957 14 39 598 27 400 35 100 61 600 1958 1962 18 38 662 27 100 35 500 58 220 1963 1967 29 42 674 32 000 38 000 62 400 1968 1972 43 37 568 29 000 36 500 45 000 1973 1977 39 35 050 27 000 33 000 46 500 1978 1987 18 33 144 26 000 32 750 41 800 Samtliga 176 37 496 28 800 35 450 49 600 75. Utredningsarbete Försäkringskassan 1982 16 35 025 26 000 30 000 53 600 1983 1987 16 30 950 22 400 27 150 35 600 1988 1992 16 35 888 26 000 29 400 63 000 1993 1997 27 29 204 24 880 27 500 37 000 1998 2002 118 29 614 24 850 28 225 36 300 2003 2007 151 27 905 24 600 27 000 32 500 2008 2012 103 25 109 22 700 25 000 28 000 Samtliga 447 28 440 23 900 27 000 34 800 76. Utredningsarbete Försäkringskassan 1952 35 33 527 25 700 29 500 42 800 1953 1957 45 30 120 24 900 28 700 35 600 1958 1962 27 30 600 22 400 27 900 39 800 1963 1967 59 30 377 24 800 27 400 42 900 1968 1972 72 28 909 24 850 28 000 34 800 1973 1977 126 28 844 24 100 27 800 36 000 1978 1982 102 27 050 24 300 26 200 31 000 1983 62 24 491 21 700 24 500 26 700 Samtliga 528 28 675 24 000 27 200 34 800 77. Utredningsarbete Skatteverket 1982 24 38 200 29 200 36 150 50 500 1983 1987 12 38 942 29 200 36 800 52 800 1988 1997 23 37 096 30 000 35 300 44 200 1998 2002 34 32 535 26 000 32 000 37 700 2003 2007 47 27 879 24 800 27 000 32 300 2008 2012 33 25 608 22 500 25 700 28 000 Samtliga 173 31 785 24 900 30 000 40 000 78. Utredningsarbete Skatteverket 1952 34 37 332 28 000 35 900 50 500 1953 1957 12 34 358 24 800 32 500 43 600 1958 1962 18 39 578 30 500 37 200 57 300 1963 1967 30 33 797 25 900 34 550 40 000 1968 1972 26 31 531 25 500 30 200 38 400 1973 1977 33 29 136 25 700 28 000 35 000 1978 1982 28 26 900 23 900 26 500 30 500 1983 24 25 190 22 500 25 100 28 000 Samtliga 205 31 936 24 800 30 000 40 000 79. Utredningsarbete Statistiska Centralbyrån 1982 11 42 233 35 123 39 563 56 100 1983 1992 13 41 860 31 374 39 592 52 280 1993 1997 16 41 415 32 139 40 218 53 000 1998 2002 37 36 513 31 000 36 000 43 500 2003 2007 36 31 998 27 000 31 550 35 600 2008 2012 23 27 365 24 300 27 000 32 900 Samtliga 136 35 321 26 700 34 550 46 345 80. Utredningsarbete Statistiska Centralbyrån 1962 22 41 928 31 601 39 578 56 100 1963 1967 16 39 000 31 700 36 463 52 280 1968 1972 22 37 823 31 000 35 578 49 000 1973 1977 45 35 026 29 500 35 000 41 000 1978 1982 21 30 429 27 000 30 000 34 000 1983 1987 16 26 325 24 300 26 200 28 200 Samtliga 142 35 316 26 700 34 550 46 000 24 Juseks lönestatistik 2012