1 ATTITYDER TILL ALKOHOL INOM ISLAMSK TEOLOGI I ETT MÅNGKULTURELLT SAMHÄLLE. Islam är en mest restriktiva religionen till alkohol i samban me ritualer och i sociala sammanhang hävar ocent Jonas Otterbeck i boken Nykterhet i Rörelse. SIMON har i 20 år verkat i et svenska samhället för att motverka bruket av olika roger och alkohol hos nya meborgare liksom övriga organisationer, som inbjuer till ett seminarium. DOKUMENTATION AV KONFERENSEN Ulf Wallin DATUM: Månagen en 12 april 2010 kl. 13.00-16.30 LOKAL: IOGT-NTO-lokalen, Kungsgatan 16, Malmö MEDVERKANDE: Docent Jonas Otterbeck, Luns universitet Åke Lingren, SAN, Projektleare för boken Nykterhet i Rörelse. V. orf. Julie Ikomi-Kumm, Simon Orf. Lars G. Niwongh, Skånes LNF, Tollarp Förbunssekr. Ulf Wallin, SAN, Ljungskile KOSTNAD: 100 kr. inklusive boken Nykterhet i Rörelse och fika. ANMÄLAN: Senast 7 april 2010 till SAN, c/o Ulf Wallin, Ekelisv. 1 459 31 Ljungskile el. e-post:u.wa@privat.utfors.se eller per telefon 073-985 13 78. PROGRAM: 13.00 Konferensen öppnas, Åke Lingren, SAN 13.30 Attityer till alkohol inom islamsk teologi" Jonas Otterbeck, Lun 14.15 Fikapaus 14.40 Hur arbetar SIMON me alkohol och roger, Julie Ikomi-Kumm, Lun 15.15 LNF Skånes arbete me roger och alkohol, Lars G. Niwongh, Tollarp 16.10 Sammanfattning och avslutning, Ulf Wallin, SAN:s förbunssekr. Arrangörer: Sveriges Akaemikers Nykterhetsförbun (SAN) Sveriges Invanrare Mot Narkotika, SIMON Skånes Länsnykterhetsförbun
2 Seminariet öppnaes av SAN:s förbunssekr. Ulf Wallin, som hälsae eltagarna välkomna och som reogjore för agens program. Han presenterae också agens program samt meverkane organisationer och talare. Därefter lämnae han oret till Åke Lingren som varit projektleare för boken Nykterhet i Rörelse, som eltagarna fått i anslutning till seminariet. Åke Lingen är sean flera år leamot i styrelsen för Sveriges Akaemikers Nykterhetsförbun. Ulf Wallin påmine essutom att NBV givit ut en stuiehanlening till boken, som unerlättar läsningen av e olika kapitlen. Författare till hanleningen är Björn Höjer, SAN:s v. orförane, och Åke Lingren. Stuiehanleningen kan tas ut på nätet via NBV-avelningen. Åke Lingren inlee me att förklara bakgrunen till boken. Han hae kontaktat numera professor emeritus, Eckart Kühlhorn, som var professor på SORAD, Stockholm, som är Sveriges leane forskningsinstitut rörane alkohol, narkotika och övriga roger. Avsikten var att på grunval av reovisa forskning och elvis egna unersökningar skapa en bil av svenska folkets konsumtionsvanor kring alkohol och narkotika. Projektet skulle i princip röra tisintervallet 1970 fram till 2007. Han påpekae att et smugits in ett faktafel i inleningskapitlet. Antalet EU-läner är numera 27. Den bakomvarane teorin för projektet var totalkonsumtionsmoellen. (Den har sin bakgrun i stuier av en franske forskaren Sully Leerman. Han noterae, att en sänkta konsumtionen av alkohol uner värlskriget lee till en förbättra folkhälsan i Frankrike, främst Paris.) Till sin hjälp hae projektet, utöver Kühlhorn, forskare från SORAD i form av ocent Mats Ramste samt fil.mag. Tove Axelsson-Sohlberg. Därutöver tillsatte styrelsen för SAN en referensgrupp beståene av representanter från nykterhetsrörelsen, frikyrkan samt Svenska kyrkan i form av Per-Åke Lunin, IOGT-NTO, Lars-Olov Sjöström, MHF, Erika Cyrillius, Bubäraren samt Rolf Bromme, Svenska kyrkan. Till gruppen knöts även ocent Jonas Otterbeck, Luns universitet, som forskar kring frågor om islam. Projektet finansieraes me stö av birag från olika foner me anknytning till nykterhetsrörelsen. Boken har getts ut på SOBER förlag, som meverkat till att reigera boken. Den presenteraes vi ett seminarium i november 2008. Uner arbetets gång visae et sig angeläget, att utöver analyser från SORAD och annan forskning, även referensgruppen skulle meverka me för sin el analyser och fakta kring nykterhetsrörelsen, frikyrkan och Svenska kyrkan. Boken är ärför på sitt sätt ett unikt okument. Därefter övergick Åke Lingren till att presentera några fakta från boken. Som framhölls inleningsvis tar kapitlen om alkoholkonsumtionen sin utgångspunkt från år 1970. Då före Sverige en framgångsrik restriktiv alkoholpolitik genom borttaganet av mellanölet från etaljhaneln, höja skatter på alkohol, löragsstänga butiker för systembolaget mm. Detta kombineraes me olika informationskampanjer riktae till allmänheten och ungomar. Det meföre kraftig sänkning av konsumtionen me 22 %. Uner 1990-talet bröts enna tren i och me att Sverige närmae sig EU och blev melem 1995. Därme togs flera av monopolen bort, utom systembolaget, samt blev införselkvoterna för alkohol allt mer generösa för att uner 2000-talet bli i
3 överensstämmelse me praxis i EU. Det har mefört att svenskarna som bor i söra Sverige och områen, som gränsar till färjelägen har en högre anel av privat importera alkohol än Sverige totalt sett. Dessutom har et skett en påtagbar ökning av narkotikamissbruket, vilket mefört en högre anel av ubbelmissbruk. Det har skett en sänkning av en totala konsumtionsnivån uner 2008 och 2009, men svenskarna har efter EU-inträet ökat sin konsumtion från c:a 7 liter till knappt 10 liter per invånare över 15 år. Sora som mäter totalkonsumtionen har noterat att förelningen mellan olika ryckessorter är Starksprit 22 liter Vin 40 liter Starköl 30 liter Internethanel 2 liter Den till synes livliga haneln av alkohol vi gränsstationerna ger totalt sett inte så stort utslag om man slår ut en på hela befolkningen. Dessutom finns et rapporter om att haneln avtagit något sean nyhetens behagkänsla minskat. Åke reovisar sean ett antal iagram från boken på si. 27-30 hur konsumtionen i stort ger effekt på öligheten. Därme besannas totalkonsumtionsteorin. I ett flertal kapitel i boken belyses en unika situationen Sverige har, genom att svenskarna i mycket hög gra är föreningsanknutna i relation till anra EU-läner och övriga värlen. I princip är 90 % av varje svensk melem i minst en förening. Den tenensen har uner e senaste ecennierna minskat i varierane gran. Ett antal exempel på folkrörelser som ökat eller minskat är Politiska organisationer - 34 % Fackliga organisationer - 4 % PRO + 5 % (tiigare en kraftigare ökning) Irottsrörelsen - 5 % Nykterhetsrörelsen - 36 % Frikyrkan - 40 % I ett av kapitlen berörs resultatet av en unersökning som SORAD gjort me bistån från opinionsorganet Synovate, är 16.422 personer svarat på frågor uner ett år rörane eras sociala status samt preferenser i vissa frågor. Det har resulterat i e något förvånae siffrorna att mean nykterhetsrörelsens melemsantal i relation till befolkningen, så är hela 12,5 % positiva till nykterhetsrörelsen. En motsvarane fråga om sympatier för Svenska kyrkan visar på att rygt 39 % har positiva känslor för Svenska kyrkan. I senaste valet eltog ock enbart 13 %. Det innebär att e två har ett bra unerlag för att vinna nya aktiva eller passiva melemmar. Det har bl.a. IOGT-NTO satsat på genom en mera aggressiv utåtrikta marknasföring. MHF har på motsvarane sätt fångat upp em som vill motverka rattfylleriet. I ett kapitel talas även om inelningen av nyktra i form av löftesnykterister och nolltolerans. Det framkommer å att personer i intervjumaterialet erkänner att e
4 ruckit alkohol, vilket även gäller frikyrkomelemmar. På sian 157 i boken visas anelen Anelen män resp. kvinnor av befolkningen som varit nollkonsumenter. För kvinnor innebär et att e från 1947 å 36 % var nollkonsumenter till sekelskifte å anelen var 12 %. För män är motsvarane siffror från 12 % till 4 %. Utöver att et finns en viss anel av organiserae nyktra inom nykterhetsrörelsen, frikyrkan och Svenska kyrkan som är c:a 6,8 % så är et en stor anel av meborgare som av olika skäll inte är melemmar är, men är likväl nollkonsumenter. Docent Jonas Otterbeck fortsätter efter en kortare paus me att ta upp frågan om alkohol och islam. Han inleer me en kortare presentation av sig själv och hans bakgrun och hur han kom in på et nu aktuella forskarspåret. Han är varken troene muslim eller melem i ett kristet samfun/kyrka, utan ser sig som ateist. Han har genom sitt arbetsliv och forskningsarbete kommit att på olika sätt vistas i läner och områen, är islam finns. Just enna ag kommer han ut me en bok Samtisislam. Unga muslimer i Malmö och Köpenhamn. Carlsons Förlag. Det är en bok som gjorts som jupintervjuer me 9 personer om eras tro, eras tillämpning av en och om avvikane beteenen i relation till läran. I förhållane till alkohol uppvisar några nolltolerans, några ricker lite och en ricker alkohol. Det finns i boken fakta om eras sociala bakgrun och hur e präglas av en kultur e vistas i. När et gäller alkohol finns et lite olika faktorer som styr konsumtionen. För många är en iniviuell för anra kulturell. Det innebär, att et värlen över finns områen är olika mönster kan skönjas via olika regioner. Inom islam har e troene tagit avstån från rogintag i samban me ritualer. De flesta av islams religiösa experter har också tagit avstån från alkohol och anra roger i sociala sammanhang. Droger associeras me syn och samhälleligt kaos (fitna). Det gör islam till en av e mest restriktivs religionerna. Det finns ock via Bosnien-Turkiet m.fl. läner ett spritbälte. I Norafrika finns et ett vinbälte. Hasch kan återfinnas i Marocko, men även i Ahfganistan. I Jemen och Somalia är bruket av khat väl känt. Det är sålees en viss skillna på va e läre säger och va folket gör. De flesta svenskar känner till begreppen Halal (tillåtet) resp. Haram (förbjuet) Det finns ock nyanser kring va som är tillåtet (halal) Halal En plikt Bra Neutralt Klanervärt Det finns utöver Koranen beroene på åsiktsinriktning från några 100 verk till flera tusen böcker eller skrifter som ur olika aspekter analyserar va som är islamsk tro utifrån Koranen. Iblan leer et till svåra tolkningar Skilsmässa kan vara bra men är inte tillåtet. Alkohol har beroene på var i värlen man befinner sig eller va som är ominerane för tillfället utsatts för motsvarane tolkningar. Sevänjorna (sunna) spelar ärvi en roll.
5 Det finns troene islamer i Sverige som blivit experter på att tolka proukttexterna på olika proukter. De läser va som kan hänföras till griskött eller alkohol och som ärme är förbjuna att konsumera. Samtiigt i tiig historia, ä starksprittillverkning inte var kän (kom först på 1400- talet), så kune man få alkoholsvaga rycker genom att låta olika frukter ligga till sig några agar i värmen och ärme uppsto mer eller minre alkoholhaltiga rycker. Det finns även lokala proukter som kan enligt sevänja vara tillåtna. I Bosnien ricker man inte rövin, men konjak gjor på lokalt tillverka brany av plommon. I Libanon vinns en omfattane prouktion av olika viner, som går på export. Totalt är alkohol förbjuet t.o.m. för import i Sauiarabien och Iran. Islam och graen av troene styrs ock inte av lanets lagar och beslut. Det har oftast sin bakgrun i olika stammar och klaner me sina livsstilar. Nationalstaten som ié är ju ett västerlänskt påfun främst från 1600-talets Europa. En annan företeelse är e kringvanrae tavernorna som bjuer på unerhällning och fest och är alkohol kan förekomma. Man skall också veta att freagen ursprungligen inte var en helgag. Det var ursprungligen en marknasag, å man gick ut för att hanla mat, kläer och rycker. Det är ock allti totalt förbjuet att komma berusa till bönen, en av islams 5 viktiga punkter. Det är svårt att få fram bra statistik på vilken roll alkohol spelar för folkhälsan. Samtiigt har et rapporterats i Frankrike, att unga muslimer ökar sin konsumtion. Det finns uppgifter om att unga pakistanier firar Mohames föelseag genom att ricka sprit. Kontakterna mellan nykterhetsrörelsen och muslimer i Sverige är go och et finns exempel på konkret samarbete. Även scoutrörelsen har ett nykterhetslöfte, när man är aktiv och har scouträkt, vilket resulterat i samverkan och i ag finns et i Sverige ett muslimskt scoutförbun. För närmare etaljera info (särskilt olika termer) hänvisa till boken Nykterhet i Rörelse, är Jonas Otterbeck mer ingåene beskriver olika företeelser. Efter en fikapaus återupptogs seminariet me mera praktisk och ieologisk information från samverkane organisationerna SIMON och Skånes Nykterhetsförbun, som numera är länsförbun eftersom e två Skånelänen sammanslagits. Julie Ikomi-Kumm, vice orförane i SIMON (Sveriges Invanrare Mot Narkotika) men bosatt i Lun inlee me att omtala, att förbunet i år fyller 20 år. Det bilaes i Stockholm av ett antal psykiatriker, som upptäckte problemet me att en som kommer till ett främmane lan har els en el skräckupplevelser bakom sig, men även kunskaper från sitt tiigare leverne och uppfostran i hemlanet. Julie berättae själv me inlevelse sina första år som SIDA-stipeniat i Uppsala, it hon kom från Nigeria, ett lan me sina traitioner, är ljunivån var helt annorluna i relation till et mera tysta Sverige. Hon förvånaes över att man kune sitta tillsammans och vara tysta. Hon gifte sig me en svensk man och flyttae tillbaka till Nigeria i åtta år. Därefter återväne hon till Sverige och Lun. Hon menar att Sverige är ett fantastiskt lan, är alla får gå i skola, är man kan få högskoleutbilning, social omvårna och en helt annan form av trygghet. Samtiigt
6 så skapas i Sverige en viss anonymitet. I Nigeria är familjen och klanen viktig. Det är helt klart för inivien att man skaar inte bara sig själv utan även familjen om man begår ett fel. Å anra sian är föreningssverige något helt unikt. Hon är inte melem i någon nigeriansk förening, ärför att skall vara me i föreningslivet i Sverige och få el av en gemenskap et erbjuer. Det finns flera somaliska föreningar i bl.a. Stockholm som inte samverkar inböres, utan enbart sitter är och navelskåar sina livsöen. De invanrae förvånas också över att mynigheter har en annan och mera stöjane funktion än i många anra läner. Många invanrae blir förvånae över att polisen kan vara ett stö för em. I eras hemlan är polisen ofta något fientligt. Hon ser SIMON som en viktig el i et svenska föreningslivet och som årligen får stö för sitt arbete från socialstyrelsen me 1,6 milj. kr. Ett såant birag förpliktar och förbunsstyrelsen funerar över hur man skall kunna agera än mera resultatinriktat. Som många anra riksorganisationer har SIMON haft sina upp- och negångar. Nu inför jubileet iskuterar man hur man skall nå ut bättre och bl.a. kan namnfrågan vara ett hiner för att fler svenskar skall ansluta sig till SIMON. Hon menar att en viktig uppgift för SIMON kommer att vara att stoppa alkoholkonsumtionen hos kvinnor, så som et tiigare i ag visats. Det skaar inte bara kvinnan utan även hennes blivane barn, som i 9 månaer lever me va mamman äter och ricker. Det kan ge varierane lätta eller grova skaor på barnet, som inte går att rehabilitera. Det finns rapporter om att 30 % av gravia kvinnor ricker alkohol. I etta sammanhang kommer SIMON att samverka me KASAN. Tråkigt nog finns et läkare som inte inser vilka risker e tar, om e tillåter eller i värsta fall rekommenerar en gravi kvinna att ricka alkohol. I Skåne finns f.n. 3 föreningar, Lun, Kristiansta och nyligen har Malmö återbilats. Man skall försöka att få till stån en förening i Lanskrona och en förening i Helsingborg uner året. Tillsammans me NBV kommer man att vara aktiv på temat När kulturer samlas. Lars G. Niwongh, orförane i LNF SKÅNE, omtalae att förbunet verkar över hela regionen och har stö från folkhälsokommittén för et arbete e gör. Det sker genom ieellt arbete främst i förbunets arbetsutskott. Biraget från regionen förelas mestaels till istriktsförbunen, men förbunet har också egna arrangemang eller som iag eltar som mearrangör. En annan uppgift är att hålla politikerna väl informerae om et arbete e gör. Det sker els genom terminvisa möten me regionens politiker och hanläggare. Förbunets AU kommer också att inom en närmaste tien möta riksagsleamöter från Skåne i Stockholm. Det är numera en traition att årligen ha en såan träff, som ofta är välbesökt. Förbunet ser positivt på at kunna stöja olika aktiviteter som främjar folkhälsan, alkoholpolitiken och en personliga nykterheten. ULF Wallin, SAN, tackae e meverkane för eras inlägg och för att eltagarna på olika sätt berikat konferensen och lovae att SAN gärna stöjer aktiviteter som främjar alkohol- och rogforskningen. Den kämpar en hår ust mot kapitalstarka alkoholproucenter, som har resurser att påverka såväl allmänhet som politiker och beslutsfattare. Han avslutar konferensen me att läsa en ikt han skrivit, som är en
7 parafras på författaren Elisabeth Hermossons ikt som i samma ana riktar sig mot vapeninustrin. Dikten bifogas som bilaga liksom eltagarförteckningen. VAD GÖR VI MED ALKOHOLEN KAMRATER? (Me anlening av regeringens alkoholprop.) (Parafras på Elisabet Hermossons ikt Va gör vi me sommaren kamrater? ) av Ulf Wallin Va gör vi me alkoholen, kamrater? Skall vi låta en vara, spria sina lömska rykten, sitt tal om välbehag sin falska vänskap om trivsel vi havet, intill urruckna plåtburkar över ängarna Tyngen från våltäktsmannen känns på hennes axlar, förtvivlans tårar silar över hennes kinben samlar sig i roppar som faller över blottae bröstvårtor va gör vi me alkoholen, kamrater? för exploaterae kvinnor i Kamboja när milsvia nervtråar blir alkoholinruckna som skaar vår hjärnas konstruktion som sätter eviga minnesbiler och ärr i vårt inre Va gör vi me alkoholen, kamrater? broerskapet mellan ölirektörer, inustrifanatiker och statliga byråkrater va gör vi me em, kamrater? skall vi låta em vara spria sina falska hotbiler, sin osanna alarmism, sina falska reklambiler, via sina fanatiska alkohollobbyister Ekonomiska tynger bara ökar på våra axlar våra ögon svartnar förtvivlan pressar våra ansikten mot joren vi böjer våra huvuen uner någonting kallat öe Va gör vi me et alkoholpolitiska bröraskapet, kamrater? Va gör vi me alkoholkapitalismen som är berett att förgöra även sina egna men likväl är bröer i samförstånet genom måttlighetens oefinierae språk
8 Va gör vi me et stribara alkoholkapitalet, kamrater? Skall vi låta et vara spria sina alarmerane hotbiler om tristess och sina lockane buskap till en unga generationen? Vi måste låta tilltron stärkas Vi måste få människan att förstå Vi måste överrumpla framtien Innan en ruckit sig ö Vi måste låta anra makter ta över än att räslan för arbetslöshet segrar Vi måste ta varanras häner Rusta oss för oväntae hänelser Bara genom tålamo, saklighet och ärliga hanlingar, kamrater når vi en seger vi vill ge mänskligheten. Deltagare vi seminariet en 2010-04-12 i Malmö Namn Ort Organisation Övrig t Abusalaa, Saa Abee Kristiansta SIMON Alwan, Sarab Kristiansta SIMON Bergqvist, Lars Trelleborg Skånes LNF Ghebrezhe, Saba Kristiansta SIMON Hame, Al Duliemi Karlskrona SIMON Seem Hatwar, Haiar Kristiansta SIMON Holene, Susanne Malmö Vita Banet Ikomi-Kumm, Julie Lun SIMON Ikomi-Kumm, Viktoria Lun SIMON Jensen, Monica Malmö Hela Människan Jern, Henrik Malmö NBV Karim, Ali Ibrahim Kristinasta SIMON Kumm, Björn Lun SIMON Lingren, Åke Stockholm SAN Malmberg, Bo Hörby Länkens Kamratf. Distriktet Niwongh, Lars G. Tollarp Skånes LNF Otterbeck, Jonas Lun Föreläsare Ragnarp, Aina Malmö Vita Banet
9 Ragnarp, Göte Malmö Skånes LNF Removic, Selena Lun SIMON Sauling, Elsie Malmö Vita Banet Svensson, Ann-Charlotte Kristiansta IOGT-NTO JUNIS Svensson, Ann-Margret Malmö Skånes LNF Svensson, Gert Höör Länkens Kamratf. Distriktet Svensson, Per-Olof Örebro Blå Banet Wallin, Ulf Ljungskile SAN Summa 26 eltagare