Huddinge kommun Översiktsplan 2030 Samrådsversion

Transkript

1 Huinge kommun Översiktsplan 2030 Samråsversion

2

3 Huinge kommun Översiktsplan 2030 Samråsversion 18 juni 2012 Hanläggare: Joel Eing Kommunstyrelsens förvaltning Mark- och samhällsplanering Formgivning: Form etc. ryck: Kjellis Offset, Huinge, 2012

4 Innehåll Sammanfattning...5 Inlening...7 Inriktning för Översiktsplan Nationella, regionala och kommunala mål... 8 Meborgaren, kommunen och regionen...10 Huinge i regionen Riktlinjer för allmänna intressen...13 Bebyggelseutveckling för öka sammanhållning Det goa varagslivet Fler arbetsplatser inom tjänste- och kunskapssektorn...17 Attraktiva parker och stora strövområen...19 Minska klimatpåverkan samt klimatanpassning...23 Vatten är en grunförutsättning Kulturlanskap och mark för jor- och skogsbruk Gång, cykel och kollektivtrafik i fokus eknisk försörjning...35 Säkra livsmiljöer...37 Regionala och statliga intressen Mellankommunala och regionala intressen Riksintressen Konsekvensanalys...70 Miljökonsekvenser...71 Sociala konsekvenser...71 Ekonomiska konsekvenser...72 Genomförane och unerlag Arbete för att genomföra översiktsplanen...73 Planeringsunerlag...74 Riktlinjer för geografiska områen Flemingsberg...40 Kungens kurva Storängen Scenario Flemingsberg Masmo...45 Utveckling av lokala centrum me omgivning Övriga större utvecklingsområen Fortsatt utveckling i övrig sammanhållen bebyggelse Huinge kommun

5 Sammanfattning Översiktsplan 2030 vägleer et agliga arbetet me en fysiska miljön och har ärme en stor betyelse för en långsiktiga utvecklingen. En översiktsplan tas fram i flera steg. Detta är översiktsplanens samråsversion. Utställning är planera att ske uner hösten/vintern 2013 och antagane våren/sommaren Huinge ska växa i takt me länet och översiktsplanen utgår från ett årligt bostasbyggane om 600 bostäer vilket innebär en befolkning på rygt år Den övergripane inriktningen i översiktsplanen är en långsiktig hållbar utveckling genom att skapa levane stasmiljöer som unerlättar ett bra varagsliv samtiigt som större grönområen värnas och klimatutsläppen minskar. Detta ska åstakommas genom funktionsblanning och förtätning i goa kollektivtrafiklägen vilket gör att et blir nära till kommunal och kommersiell service och att förutsättningar för korta resor me gång, cykel och kollektivtrafik ökar. Blanae upplåtelseformer och bostastyper eftersträvas i samtliga områen för att öka sammanhållningen, möjliggöra bostaskarriär och för att möjliggöra att man kan bo kvar i områet oberoene av livssituation. Attraktiva parker och mötesplatser ska tillskapas och e större grönområena ska tillgängliggöras och bevaras. Insatser görs för att förbättra vattenkvaliteten vilket är viktigt inte minst för att hantera konsekvenserna av ett änrat klimat. Fokus på gång, cykel och kollektivtrafik skapar förutsättningar för ett hållbart resane. Det tillsammans me inriktningen på förnyelsebar energi och att tillkommane bebyggelse bör vara energieffektiv meför också minskae växthusgasutsläpp. Inriktningen på levane stasmiljöer och att prioritera kollektivtrafik meför att förtätningen ska vara som störst i e regionala staskärnorna Flemingsberg och Kungens kurva samt kring e lokala centrumen: Huinge centrum (inklusive Storängen), rångsun, Skogås, Vårby går, Segeltorp och Stuvsta. Anra större utvecklingsområen är Masmo/Vårby Haga och Länna näringslivsområe. För sträckan Flemingsberg Masmo tas olika utvecklingsscenarier fram. Efter samrå kommer avvägning göras för vilken markanvänning som ska föreslås för områet. Inriktningen på kollektivtrafik och funktionsblanning gör även att en högre exploatering me fler arbetsplatser eftersträvas längs me kollektivtrafikens stomnät. För en så kallae övriga tätorten är inriktningen att funktioner, upplåtelseformer och bostastyper som leer till en öka blanning är positivt. Hänsyn ska tas till områets befintliga karaktär. Omvanlingen av fritishusområen kommer att fortsätta men en översyn ska göras gällane i vilken orning e bör planläggas. Minre fastighetsstorlekar och flera lägenheter inom huvubyggnaen meges i småhusområen för att få till en förtätning, blanning och ökat unerlag för kollektivtrafik och service. Utanför sammanhållen bebyggelse meges enast minre kompletteringar av befintliga byggnaer. Den övergripane inriktningen i översiktsplanen är en långsiktig hållbar utveckling genom att skapa levane stasmiljöer som unerlättar ett bra varagsliv samtiigt som större grönområen värnas och klimatutsläppen minskar. Översiktsplan

6 foto thomas henrikson Översiktsplan 2030 visar Huinge kommuns långsiktiga vilja när et gäller hur en fysiska miljön bör utvecklas me bebyggelse, naturområen och infrastruktur för att skapa en hållbar 6 utveckling me Huinge goa livsmiljöer. kommun

7 Inlening Översiktsplan 2030 visar Huinge kommuns långsiktiga vilja när et gäller hur en fysiska miljön bör utvecklas me bebyggelse, naturområen och infrastruktur för att skapa en hållbar utveckling me goa livsmiljöer. Översiktsplanen omfattar hela kommunens yta. ishorisonten ska inte ses som ett exakt årtal utan avser ge en riktning för en önska utveckling på lång sikt. Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen 2010 (RUFS 2010) tar sikte mot år 2030 vilket gör et lämpligt för kommunen att använa sig av samma tishorisont. Arbetet me att ta fram en nya översiktsplanen kan elas in i fyra huvuskeen: inriktningsbeslut, samrå, utställning och antagane. Uner samrå och utställning finns möjlighet att lämna synpunkter och förslag på hur kommunen bör utvecklas. Detta är översiktsplanens samråsversion. Utställning är planera att ske uner hösten/vintern 2013 och antagane våren/sommaren Juriiskt styrs översiktsplaneringen av Plan- och bygglagen och Miljöbalken. Samtliga kommuner ska ha en aktuell översiktsplan. Översiktsplanen vägleer et agliga arbetet me en fysiska miljön och har ärme en stor betyelse för en långsiktiga utvecklingen. Det som är unikt i planeringssammanhang är att översiktsplanen utgår från et allmännas intresse och inte e enskilas. Översiktsplanen skapar förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling som är positiv för et stora flertalet av kommuninvånarna. Inriktning för Översiktsplan 2030 Framtagane av inriktningsbeslutet för Översiktsplan 2030 involverae ialog me invånare, näringsliv, miljöorganisationer och tjänstemän. Dialogerna fungerae som beslutsunerlag för kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige antog i maj 2011 inriktningen för Översiktsplan Inriktningen vägleer och genomsyrar hela samråsversionen av översiktsplanen. Inriktningen för Huinge kommuns nya översiktsplan sammanfattas i fyra huvuinriktningar me ett antal elmål. Inriktningen ska läsas som en helhet. Fler arbetsplatser inom tillväxtbranscher samt levane stasmiljöer Delmål: Huinge eftersträvar ett mer levane samhälle me goa livsmiljöer genom att blana bostäer, arbetsplatser och service samt genom att komplettera kommunens hanelsområen me bostäer, upplevelser och kultur. Kommunen styr aktivt markanvänningen för att prioritera etablering och utveckling av företag inom tjänste- och kunskapssektorn. Huinge centrum är kommunens aministrativa centrum. Den primära tillväxten sker i Flemingsberg och Kungens kurva. Ett grönt och hållbart Huinge me en ansvarsfull samhällsutveckling Delmål: Huinge värnar naturreservaten, e gröna kilarna, sjöar och vattenrag samt bevarar och utvecklar högkvalitativa parker och grönområen. Huinge har välkäna och tillgängliga grönområen. Exploatering sker i första han i anslutning till befintliga områen i goa infrastruktur- och kollektivtrafiklägen. Huinge eftersträvar ett mer levane samhälle me goa livs miljöer genom att blana bostäer, arbetsplatser och service. Översiktsplan

8 foto GABriEL UGGLA Ett elmål inom översiktplanen är att Huinge kommun ska växa i takt me länet, primärt genom förtätning i kollektivtrafiknära lägen. Huinge strävar efter att vara ett samhälle me en effektiv markanvänning är hållbarhet ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv prioriteras. Huinge växer och sammanhållningen ökar genom att kommunens olika elar bins samman och levanegörs Delmål: Huinge växer i takt me länet, primärt genom förtätning i kollektivtrafiknära lägen. Huinges sammanhållning stärks genom fler mötesplatser, blanae upplåtelseformer, bostastyper och funktioner samt genom att områen bins ihop. Huinges naturområen bevaras men försiktig exploatering kan ske i grönområen i nära anslutning till befintlig bebyggelse. De regionala infrastrukturprojekten genomförs och inom kommunen prioriteras gång-, cykel- och kollektivtrafik Delmål: Kommunen verkar för att e regionala projekten me spårväg och vägar genomförs. Inom kommunen prioriteras gång, cykel och kollektivtrafik. Kollektivtrafiken är utgångspunkten vi all planering och områen byggs ut så att en turtätare kollektivtrafik främjas. Nationella, regionala och kommunala mål Översiktsplanen ska bira till att uppnå nationella och kommunala mål som på något sätt berör hur mark och vatten använs och förvaltas. De nationella målen är ofta baserae på EU-irektiv, är varje lan har att reovisa hur man tänker verka för att klara målen om hållbar utveckling ur såväl ekologiskt, socialt som ekonomiskt perspektiv. De nationella målen kan sean konkretiseras på regional och kommunal nivå. Översiktsplanen utgår från e lagar och föreskrifter som råer vi varje givet tillfälle. Nationella mål Riksagen har beslutat om 16 nationella miljökvalitetsmål som ska nås till år Prognosen att uppnå e nationella miljömålen är inte go och flera av målen kommer inte att uppnås i Stockholms län me e åtgärer som är planerae. För varje mål har Stockholms län tagit fram regionala mål me inikatorer som finns i skriften Miljömål i Stockholms län. Länsstyrelserna har i uppgift att konkretisera miljömålen för respektive region och kommunerna har ett övergripane ansvar för konkretiseringen av e nationella och regionala målen på lokal nivå. Det övergripane målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhällsenliga förutsättningar för en go hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det finns elva övergripane målområen, fem av essa är relevanta utifrån ett planeringsperspektiv. 1. Delaktighet och inflytane i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Miljöer och proukter 5. Öka fysisk aktivitet Det finns även flera nationella ekonomiska mål som är viktiga att beakta, essa hanlar om näringsliv, energiutvinning, resursanvänning, innovation, regional utveckling, turism och samhällsservice. 8 Huinge kommun

9 Kommunen är en betyane aktör för att förverkliga målen. Huinge har tagit fram en lokal Agena 21 i syfte att implementera e nationella miljömålen. De olika målområena i Agena 21 birar till att uppnå samtliga miljömål som berör Huinge och även några av folkhälsomålen. Regionala mål Visionen i RUFS 2010 är Europas mest attraktiva storstasregion. Fyra mål har satts upp: en öppen och tillgänglig region, en leane tillväxtregion, en region me goa livsmiljöer och en resurseffektiv region. För att uppfylla målen och nå fram till visionen har sex strategier ientifierats: Öka uthållig kapacitet och kvalitet inom utbilningen, transporterna och bostassektorn Utveckla iéer och förnyelseförmåga Säkra vären för framtia behov Viareutveckla en flerkärnig och tät region Stärk sammanhållningen Frigör livschanser Kommunala mål Kommunens vision är att Huinge ska vara en av e tre mest populära kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Översiktsplanens inriktning konkretiserar hur visionen ska uppfyllas inom ramen för en fysiska planeringen och utvecklingen. Ett hållbart samhälle behöver formas är långsiktig hänsyn tas till ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter i planering, beslut och genomförane. Hållbar utveckling innebär en utveckling som tillgooser agens behov utan att äventyra kommane generationers möjligheter att tillgoose sina behov. Ansvar för naturresurser År 2030 har Huinges birag till att e negativa miljö- och klimatföränringarna minskat. Växthusgasutsläpp och luftföroreningar har minskat och Huinge värnar om att stärka e gröna banen. År 2030 har miljökvalitetsnormerna för Huinges sjöar nåtts och e har go ekologisk och kemisk status. Gemenskap och elaktighet i samhällslivet Huinge kommun har 2030 ett högt valeltagane och är käna för en samverkan och meborgarialog som berivs. Det sociala kapitalet är stort och invånarna har förtroene för kommunen och varanra. Människor väreras lika och en verksamhet kommunen ansvarar för är anpassa till invånarnas och näringslivets behov och förutsättningar. Det finns ett stort utbu av mötesplatser och ett rikt föreningsliv. Attraktiva bostasområen Flemingsberg och Kungens kurva har stasmässiga kvalitéer, är är bebyggelsen koncentrera och gröna kilar värnas. Huinge förtätas i kollektivtrafiknära lägen me funktionsblanae områen som har olika bostastyper och upplåtelseformer. Sammanhållningen är go och alla elar av Huinge upplevs som lockane it människor väljer att flytta och bo kvar. Go utbilning och kreativt näringsliv Utbilningsnivån i Huinge ligger över snittet i länet och alla har likväriga möjligheter. Inriktningen på entreprenörskap birar till att starta företag. Huinge är 2030 en av kommunerna me lägst arbetslöshet i lanet. jänste- och kunskapssektorn prioriteras och förel ras av högre utbilning och forskning. Rik friti och go hälsa Folkhälsan i Huinge är go och jämlikt förela. De negativa hälsoeffekterna minskar staigt. Huinge har en rik och tillgänglig natur och ett brett utbu av fritisaktiviteter, vilket gör att många vistas ute. Mötesplatser och ett rikt kulturliv finns i e regionala staskärnorna. Gång och cykel stimuleras genom trygga, trafiksäkra samt gena gång- och cykelvägar. Konsumtionen av tobak och alkohol är låg och missbruk av narkotika är i stort sett borta. Huinge ska vara en av e tre mest populära kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Översiktsplan

10 foto thomas henrikson Översiktsplanen utgår ifrån ett bostasbyggane på 600 nya bostäer per år (på bilen visas bostashus i rångsun). Meborgaren, kommunen och regionen Bostasförsörjning i en växane region Ett bostasbyggane som kan möta nuvarane och kommane behov är avgörane för regionens starka utveckling och fortsatta tillväxt och inriktningen för Översiktsplan 2030 slår fast att kommunen ska växa i takt me länet. Eftersom regionen växer mycket fort bör Huinge i agsläget bygga i enlighet me RUFS 2010 (Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen) alternativ hög vs 600 bostäer per år, och översiktsplanen utgår från enna bostasbyggartakt. För att säkra att ett så högt årligt byggane kommer till stån bör planeringen, planbereskapen, vara ännu högre å bostasbyggane är mycket konjunkturkänsligt och vissa projekt alrig genomförs. En befolkningsprognos för 600 bostäer per år har tagits fram och använts för att säkerställa att et finns mark för kommunal service för enna tillväxttakt och även i olika trafikutreningar har enna prognos använts. Exakt hur många bostäer et ska planeras för avgörs av hur fort länet växer och slås fast i Projektplan för samhällsbyggnasprojekt. Den historiskt höga befolkningsökningen i länet kan innebära att ännu fler bostäer behöver byggas för att klara länets bostasförsörjning. Kommunen behöver även verka för att e etaljplaner som tas fram genomförs inom snar ti av exploatörerna så att bostasprojektet blir verklighet. Nyprouktionen är en begränsa el av bostasmarknaen som inte heller alla grupper har möjlighet att efterfråga. Rörlighet i bostasbestånet och blanae upplåtelseformer är viktiga förutsättningar för att tillgoose olika bostasbehov. Nyprouktion kan bira till flyttkejor i bestånet men et är också viktigt att tillkommane bostäer birar till att bostasområen får en variation i upplåtelseformer och bostastyper så att möjlighet finns till kvarboene och en blana befolkning. Bostassituation för stuenter, ungomar och anra grupper som inte är så resursstarka måste särskilt beaktas. Kommunen har även ett ansvar att tillgoose bostasbehoven hos grupper i behov av särskilt stö eller omvårna. Planering för bostasbygganet i kommunen och kommunal service omprövas årligen i kommunens projektplan för samhällsbyggnasprojekt, vilken anger riktlinjer för bostasförsörjningen kommane treårsperio. Befolkningsprognos för en växane region och kommun Vi årsskiftet 2011/2012 hae Huinge kommun knappt invånare. Det innebär att kommunen är fjortone störst i riket sett till invånarantal och näst störst i länet. Befolkningen i Stockholms län uppgick samtiigt till knappt 2,1 miljoner invånare. De senaste 20 åren har befolkningen i kommunen ökat me knappt 34 procent jämfört me rygt 26 procent i länet. Enligt RUFS 2010 beräknas länets befolkning uppgå till mellan 2,3 miljoner och 2,5 miljoner år Enligt en reviera länsprognos förväntas befolkningen öka till rygt 2,4 upp till ungefär 2,6 miljoner invånare år 2030 vilket innebär en befolkningsökning på ungefär procent. Enligt befolkningsprognosen me ett förväntat byggane på 600 bostäer per år blir befolkningsökningen 44 procent vilket ger en befolkning på nästan invånare. De grupper som ökar minst är barn i förskoleåler, barn som ska gå förskoleklass samt barn i 7-9 års åler. Den grupp barn som förväntas öka mest är e i ålern år. De älre väntas öka relativt kraftigt och allra mest väntas gruppen 80 år och älre öka. Färre ska försörja fler Eftersom antalet älre förväntas öka kraftigt kommer et att påverka kommunens försörjningskvot negativt et vill säga färre personer ska försörja fler var försörjningskvoten i Huinge 0,67, et vill säga varje person i arbetsför åler ska försörja sig själv och 0,67 personer till. År 2030 väntas 10 Huinge kommun

11 försörjningskvoten bli 0,71 om befolkningen utvecklas enligt befolkningsprognosen. I länet var kvoten 0,65 år Förutsatt en utveckling enligt et revierae högscenariot bli kvoten 0,71 år 2030 även i länet. Huinge kommun har en ung befolkning vilket syns i försörjningskvoten. Befintliga bostäer I Huinge kommun finns en blana bebyggelse som ock skiljer sig kraftigt åt mellan kommunelarna, se tabell procent av et totala bostasbestånet utgörs av småhus mean resten är flerbostashus. Av alla bostäer i kommunen är 33 procent hyresrätter, 25 procent bostasrätter och 41 procent äganerätter. Sjöalen-Fullersta och rångsun har jämnast förelning av småhus och lägenheter mätt på kommunelsnivå. Upplåtelseformer behöver ock vara jämt förelae på avsevärt minre geografiska områen än kommunelsnivå för att positiva effekter ska uppnås. Huinge i regionen Genom sitt läge och storlek i länet är Huinge kommun en viktig regional aktör som båe påverkar och är beroene av anra kommuner och aktörer i omlanet. Större utvecklingsfrågor spänner över många kommuner och aktörer varav regionala arenor och samarbeten krävs så att aministrativa gränser inte förhinrar en positiv utveckling. Huinge kommun har ärför för avsikt att vara en leane och framträane aktör i regionala frågor på länsnivå och i samarbeten på Söertörn. Därme är Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 och Söertörnssamarbetet mycket viktiga för Huinge kommuns framtia attraktivitet och positiva utveckling. De åtta kommunerna på Söertörn Botkyrka, Nykvarn, Nynäshamn, Haninge, Huinge, Salem, Söertälje, yresö har en lång traition av samarbete. Kommunerna gemensamt är en attraktiv el av Stockholmsregionen me cirka invånare. Syftet me samverkan mellan e åtta Söertörnskommunerna är att stärka en kommunala och regionala utvecklingen som gynnar Söertörn och ess kommuner. Inom översiktsplanens områe är även samarbetena i yresåns vattenvårsförbun och Mälarens vattenvårsförbun vära att nämna är et sker ett regionalt samarbete kring vattenfrågor. abell 1. Bostasbestånet, Huinge kommun 2010 Småhus Flerbostashus Hyresrätt Bostasrätt Äganerätt Kommunelsområe Antal Anel Anel Anel Anel Anel Flemingsberg Segeltorp Sjöalen-Fullersta Skogås Stuvsta-Snättringe rångsun Vårby Kommunen totalt Översiktsplan

12 foto thomas henrikson 12 Huinge kommun

13 Riktlinjer för allmänna intressen Allmänna intressen är e intressen som i princip angår alla i kommunen eller regionen. Enskila intressen är till exempel en privata markägarens intresse att exploatera sin mark på ett visst sätt. Kommunens översiktsplan ska enast behanla och sammanväga allmänna intressen. Det är först i arbetet me etaljplaner eller områesbestämmelser som e enskila intressena kommer in och är markägare och irekt beröra hyresgäster är sakägare me rättigheter. Detta kapitel reovisar inriktning inom olika områen som inte är knutna till något specifikt geografiskt områe. Frågor som hanlar om hur kommunen ska utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt för att ge förutsättningar för ett bra varagsliv me närhet till service, me fler arbetsplatser och me minskae utsläpp av växthusgaser. Vissa intressen är så allmänna att e blir regionala eller till och me riksintressen vilket reovisas i kapitel Regionala och statliga intressen. Bebyggelseutveckling för öka sammanhållning Funktionsblanning och hög exploatering för levane stasmiljöer Funktionsblanning leer till levane stasmiljöer är samhället lever såväl på agen som på kvällen vilket i sin tur leer till en öka trygghet. Blanningen meför även att fler får möjlighet att gå eller cykla till affärer, kommunal service och i vissa fall även arbetsplatsen så att ett mer hållbart resane uppnås. Det är positivt om blanningen kan vara på så lokal nivå som möjligt är en minsta geografiska nivån är blanning i en och samma byggna till exempel bostäer och hanel i bottenplan eller bostäer och kommunal service. För att få till levane stasmiljöer, utveckla högkvalitativa parker, bevara e större naturområena och prioritera gång, cykel och kollektivtrafik är et viktigt att et är en hög exploatering i goa kollektivtrafiklägen vilka i huvusak är runt spårstationerna men även till viss el längs kollektivtrafikstråken, se markanvänningskartan. Detta å et finns tyliga samban mellan hur mycket service et finns i ett områe och hur många som bor och arbetar i områet. Sambanen är även tyliga gällane hur långt man reser och me vilket färmeel och hur bra kollektivtrafiken är. Förtätning av befintliga områen kan meföra att grönytor tas i anspråk. Detta ska i så fall kompenseras genom att kvaliteten på kvarvarane grönområena höjs. Blana bebyggelse för livets olika skeen Olika bostastyper efterfrågas i olika skeen av livet. Beroene på hur livssituationen ser ut och e ekonomiska förutsättningarna är efterfrågar man olika bostastyper och storlekar. Blanae bostastyper me äganerätt (villor, rahus och ägarlägenheter), bostasrätter och hyresrätter i olika storlek och prisklasser gör att man kan bo kvar i områet oberoene av livssituation: om man RiktlinJEr Funktionsblanning av bostäer, service och arbetsplatser ska eftersträvas i alla områen. Vi planläggning ska et allti prövas ifall et är möjligt att få in funktioner som är unerrepresenterae i områet. Särskilt viktigt är et att få in service och arbetsplatser i områet som omineras av bostäer för att essa områen ska bli mer levane och attraktiva. I varje kommunel och elområe ska et eftersträvas att en bostastyp och upplåtelseform som är unerrepresentera tillskapas så att förelningen mellan upplåtelseformerna blir mer jämn. I mycket goa kollektivtrafiklägen ska ock allti en hög exploateringsgra eftersträvas varav exploatering i huvusak ska utgöras av en blanning av flerbostashus me blanae upplåtelseformer. Särskila satsningar ska göras i områen me lägre attraktivitet för att skapa jämlika levnasvillkor och stärkt sammanhållning. Samtliga kommunens elar knyts samman me omkringliggane områen via bebyggelse, mötesplatser, infrastruktur eller rekreationsstråk. Översiktsplan

14 får fler barn, e ekonomiska förutsättningarna änras, vi separation eller att man önskar flytta från villan när man blir gammal. Det möjliggör även att inivier kan göra en bostaskarriär i sitt områe. Detta är positivt för e inivier som önskar bo kvar i sitt områe uner en längre ti och et leer även till stabilare och tryggare områen å omflyttningen minskar. Iag är flera områen i kommunen ensiigt sammansatta avseene hustyper och upplåtelseformer och enna ensiighet är en av grunförutsättningarna för segregation me följen att livschanserna blir olika. Iag ökar en socioekonomiska segregationen mellan kommunens olika bostasområen. För att bryta enna tren men även för att erhålla positiva effekter krävs et en öka blanning av lägenheter me olika storlek, pris, kvalitet och upplåtelseform inom alla bostasområen. Vi föränringar ska man respektera en befintliga bebyggelsens väre och en utgångspunkt är att allt nytt ska höja kvaliteten och förbättra boenemiljön i hela områet inte bara i en nya elen. En el i etta är att ha en hög arkitektonisk ambition vi nybyggnation och satsa på offentlig konst. Om karaktären på områet är viktig att bevara kan lösningar bestå i nya former av flerbostashus som smälter in i villaområen likväl som att skapa större lägenheter genom att slå ihop minre lägenheter i hyreshusområen. Ombilningar av hyresrätter kan också vara en väg att gå för att få fler bostasrätter i områen som omineras av hyresrätter. Små men genomtänkta föränringar kan ha stor effekt. Knyta samman områen för öka sammanhållning Flera av kommunens områen hänger inte samman me varanra, e är bygga som enklaver. Områena är särskilja varanra av olika barriärer som infrastruktur, topografi och bebyggelsens utformning. Enklaverna har ofta ensiiga funktioner och upplåtelseformer. För att stärka sammanhållningen och skapa ett attraktivare samhälle behöver olika områen knytas samman vilket kan göras via bebyggelse, mötesplatser, infrastruktur och rekreationsstråk. foto thomas henrikson Särskila satsningar på vissa bostasområen Skillnaerna är stora mellan e olika kommunelarna (Flemingsberg, Skogås, rångsun, Segeltorp, Snättringe- Stuvsta, Sjöalen-Fullersta och Vårby) och inom respektive kommunel gällane områens attraktivitet liksom för förvärvsarbete, skolors resultat, valeltagane och upplev hälsa. Särskila satsningar är növäniga och planeras för områen som behöver stärka sin attraktivitet. Fysiska insatser behöver göras i samverkan me sociala insatser så att områena liksom invånarna stärks. Insatser bör å inriktas på såväl lång som kort sikt me tylig elaktighet för e boene. Satsningar ska göras parallellt och i samklang me insatser i orinarie kommunal verksamhet för att skapa likvärig kommunal service och jämlika levnasvillkor utifrån ett geografiskt områesperspektiv. Olika bostastyper efterfrågas i olika skeen av livet. Beroene på hur livssituationen ser ut och e ekonomiska förutsättningarna är efterfrågar man olika bostastyper och storlekar 14 Huinge kommun

15 Det goa varagslivet Huinge har en unik möjlighet att kombinera levane stasmiljöer me stora oröra naturområen. Dessa kvaliteter ska värnas och utvecklas så att e som bor och verkar i kommunen såväl iag som imorgon kan ha ett bra varagsliv. Social hållbarhet och jämlikhet för alla Social hållbarhet innebär att bygga upp ett långsiktigt och stabilt samhälle me jämlika och goa levnasförhållanen. Miljöer ska fungera för alla människor oavsett kön, åler, religion, socioekonomisk bakgrun, etnicitet, sexuell läggning eller funktionsnesättning. Jämlikhet hanlar om att alla människor ska få el av välfären i form av utbilning, arbete, bosta, vår och omsorg samt möjligheter att elta i kultur- och samhällsliv. Arbetet för människors lika väre innebär att möjliggöra för alla iniviers livschanser samt att ta bort hiner och barriärer och alla former av iskriminering. Ett jämlikt samhälle är även ett jämställt samhälle vilket är en mycket viktig el för att uppnå en social hållbarhet. Särskilt fokus ska läggas på att tillgängliggöra offentliga miljöer för personer me funktionsnesättningar. rygghet En trygg stasmiljö väreras högt och målet är att et ska genomsyra all stasplanering. Miljöer som birar till otrygghet är blan annat trafikleer som skapar barriärer, gångtunnlar är människor är räa för att bli överfallna samt folktomma stråk och skyma bakgårar. rygghetsarbetet hanlar på många sätt om att stärka tryggheten i närområet och att skapa befolkae offentliga stråk och miljöer. En lämplig fysisk utformning av staen ger överskålighet, befolkae offentliga rum och urbana stråk som birar till att förebygga brott och minska känslan av otrygghet. Gatumiljön och et offentliga rummet utformas för go tillgänglighet för alla inivier. Kommunal service för ett bra varagsliv Hög kvalitet på kommunal service i form av förskolor, skolor, irotts- och kulturanläggningar, älreboenen, vårcentraler etcetera är avgörane för att kommunens attraktivitet ska vara go och för att skapa förutsättningar för ett bra och välfungerane varagsliv för samtliga kommuninvånare. Kommunal service samlokaliseras me förel me kommersiell service å et skapar förutsättningar för levane lokala centrum. Det ska även eftersträvas att offentlig service läggs i närhet av kollektivtrafik å et unerlättar i varagen. Miljöerna kring kommunal service ska vara trafiksäkra och trygga. För att nyttja kommunala lokaler på ett så ekonomiskt bra sätt som möjligt, men även för att skapa liv och rörelse över större elen av ygnet, bör är så är möjligt olika verksamheter och funktioner blanas i samma byggna. Lokalerna utformas flexibelt så att e över tien kan använas för olika behov och funktioner å ålersstrukturen änras i ett områe. I tätbebygga områen läggs me förel förskolor i flerbostashusens bottenplan. Goa utemiljöer är viktigt att tillskapa för förskolor och skolor. Utemiljöer som utformas så att e blir elar av en offentliga miljön. Kommunen kommer att förtätas fram till Behovet av tillkommane kommunal service (skolor, irotts- och kulturanläggningar och älreboenen) har kartlagts utifrån befolkningsprognosen till Ytor för etta behov har reserverats på markanvänningskartan och i strukturplanerna. En befolkningsprognos på så lång sikt omfattar stora osäkerheter och behovet av kommunal service behöver årligen stueras i etalj av respektive nämn. Huvuman för kommunal service kan vara såväl kommunen som privata aktörer. Kultur och fysisk aktivitet för ett bra varagsliv Vi rör oss allt minre och minre. Samtiigt ökar kunskapen om betyelsen av fysisk aktivitet för folkhälsan. Möjligheten att gå, cykla, skejta, leka, springa eller på annat sätt röra sig till varags påverkas av bebyggelsens struktur, innehåll och utformning och et är ärför viktigt att samhället utvecklas så att et stimulerar till fysisk aktivitet i varagen. RiktlinJEr Otrygga miljöer bör åtgäras och offentliga miljöer ska vara tillgängliga för alla. Offentlig service lokaliseras helst i anslutning till kollektivtrafikstarka lägen och om möjligt sker en samlokalisering me kommersiell service. Kommunala lokaler utformas flexibelt så att e över tien kan använas för olika behov och funktioner och olika verksamheter samlokaliseras är så är möjligt. Samhället ska utformas så att fysisk aktivitet stimuleras och i varje områe ska et finnas ytor för närrekreation och spontanirott. Meborgarialoger ska väna sig till alla grupper i samhället me särskila insatser för att fånga upp barns behov. I alla samhällsbyggnasprojekt beaktas hur miljön kan utformas så att en blir trygg för samtliga inivier och befintliga otrygga miljöer åtgäras är så är möjligt. Alla områen ska ha en go tillgång på attraktiva mötesplatser och utformas så att sammanhållningen kan öka. Översiktsplan

16 foto thomas stri Huinge har en unik möjlighet att kombinera levane stasmiljöer me stora oröra naturområen. En go bebygg miljö som stimulerar till fysisk aktivitet i varagen birar förutom till bättre folkhälsa också till ett myllrane stasliv, öka trygghet, öka rörelsefrihet, minskat buller och utsläpp samt minskae kostnaer för transportinfrastrukturen. Miljöer som stöjer fysisk aktivitet skapar attraktivare stäer. Genom att ta hänsyn till människors olika behov kan en fysiska planeringen bira till att utjämna hälsoskillnaer och skapa förutsättningar för en go hälsa för hela befolkningen. Grönområen, parker och rekreations- och friluftsområen är mycket viktiga för varagsmotionen för att stimulera till promenaer, löprunor eller ett aktivt friluftsliv. För att stimulera till fysisk aktivitet måste et tätortsnära lanskapet ock vara tillgängligt och rymma många olika aktiviteter som väner sig till alla kommuninvånare. Det behöver finnas utrymme för spontan irott och motion som en naturlig el i samtliga områen. Det är viktigt att et finns kulturella verksamheter i hela kommunen men särskilt angeläget är et i e regionala staskärnorna Flemingsberg och Kungens kurva är et behöver finnas kulturella verksamheter är människor från olika elar av kommunen, regionen och lanet kan mötas och ha gemensamma upplevelser. Barns rättigheter Barns rättigheter ska beaktas i samhällets alla verksamheter. Barns och ungomars närmiljö ska vara säker, trygg och hälsosam, men et är också viktigt att miljön erbjuer stimulans och goa möjligheter för lek, umgänge och sociala möten. Barns hälsa och livskvalitet påverkas positivt av fysiska miljöer som motverkar socioekonomisk segregation och me närhet till platser som stimulerar fysisk aktivitet. FOO mostphoos.se Mötesplatser För attraktiva och levane stasmiljöer måste et finnas utrymme för möten mellan människor så som parker, irottsplatser, centrumanläggningar, caféer, biblioteksverksamhet och fritisgårar. Möjligheter till ett aktivt kulturliv båe som utövare och konsument är en sammanhållane länk mellan olika inivier och ökar en sociala sammanhållningen. För att utveckla en sociala sammanhållningen är et viktigt att skapa utbyte och kontakt mellan olika grupper av människor. Det sociala kapitalet, som hanlar om tillit och nätverk mellan människor, kan stärkas genom tillgång till väl utformae mötesplatser. Mötesplatser behöver utvecklas för att bli mer tillgängliga för alla grupper och för att bira till möten mellan olika typer av människor me till exempel olika ålrar, intressen och bostasorter. För att mötesplatserna ska tilltala och fungera för alla krävs et mötesplatser av olika karaktär, båe för långvariga kontakter i grannskapet och i arbetslivet, och för korta möten till exempel på en restaurang eller på ett bibliotek. Även ytliga kontakter och möten mellan människor birar till att utveckla tilliten och acceptansen för et som är annorluna. För att stimulera till fysisk aktivitet måste en tätortsnära naturen vara tillgänglig och rymma många olika aktiviteter som väner sig till alla kommuninvånare. 16 Huinge kommun

17 Fler arbetsplatser inom tjänste- och kunskapssektorn illväxten i Stockholms län och ärme Huinge är en nationell angelägenhet eftersom en stor anel av Sveriges BNP skapas i regionen. Likväl finns en regional obalans när et gäller arbetstillfällen i länet, är majoriteten av essa finns i Stockholm sta eller i norrort. Huinge kommun ska bira till att jämna ut enna obalans genom att skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen. Då uppnås en kvot är antalet arbetstillfällen i relation till antalet förvärvsarbetane Huingebor blir 1,0, et vill säga för varje förvärvsarbetane existerar ett arbetstillfälle. Iag är kvoten 0,91 arbetstillfällen per förvärvsarbetane i Huinge kommun. Antalet tillkommane arbetstillfällen baseras på översiktsplanens befolkningsprognos, siffran kan bli såväl högre som lägre beroene på hur fort kommunen växer. foto thomas henrikson Sean i mitten av 1990-talet har tjänstesektorn varit en av e mest expansiva branscherna i Huinge. jänsteföretagen, särskilt e kunskapsintensiva, har höga krav på sin lokalisering och vill etablera sig i funktionsblanae stasmiljöer, så kallae kreativa miljöer, och me närhet till spårbunen kollektivtrafik. Av marknasskäl är kontorsetableringar i närti främst aktuellt i Huinge centrum och Flemingsberg. Kungens kurvas förutsättningar för kunskapsintensivt näringsliv kommer att stärkas över ti genom Spårväg sy. I Kungens kurva är et utvecklingen inom hanel och upplevelser som kan riva tillväxten i områet e närmaste åren men områet bör även kompletteras me anra verksamheter och bostäer. Huinge centrum utvecklas genom en förtätning me fokus på framförallt kontor och bostäer. Flemingsberg har störst potential gällane kunskapsintensivt näringsliv, tack vare ett stort utrymme för tillväxt och en närhet till högre utbilning och Karolinska universitetssjukhuset. En förutsättning för en såan utveckling är ock att mer service, hanel och restauranger etableras i områet. Ett iversifierat näringsliv Även om majoriteten av e framtia arbetsplatserna kommer att finnas inom tjänste- och kunskapssektorn, är etta inte e ena branscherna som växer, vilket är positivt å et lokala näringslivet blir minre sårbart och konjunkturkänsligt. Sysselsättningsgraen och arbetslösheten i kommunen påverkas också positivt, å olika typer av arbetstillfällen behövs till kommunens relativt heterogena befolkning. Haneln blir särskilt jänsteföretagen, särskilt e kunskapsintensiva, har höga krav på sin lokalisering och vill etablera sig i funktionsblanae stasmiljöer, så kallae kreativa miljöer, och me närhet till spårbunen kollektivtrafik. Översiktsplan

18 RiktlinJEr Förutsättningar ska skapas för att garantera utvecklingen av verksamheter inom tjänste- och kunskapssektorn. En bereskap ifråga om mark och lokaler ska finnas i lämpliga lägen. Det befintliga näringslivet ges möjligt att växa i kommunen för att säkerställa att fler och olika typer av arbetstillfällen existerar för att kunna erbjua förvärvsarbete till en heterogen befolkning. Kommunen strävar efter att uppnå en kvot är antalet arbetstillfällen i relation till antalet förvärvsarbetane Huingebor är 1,0. Verksamheter me inriktning på tjänste- och kunskapssektorn samt kommersiell service ska prövas vi planläggning i områen som saknar ett kommersiellt utbu, särskilt i anslutning till huvukollektivtrafikstråk. Varje förfrågan om en ny hanelsetablering ska prövas i enlighet me Huinge kommuns hanelspolicy och beslut om nya hanelsetableringar ska föregås av en hanelskonsekvensanalys. viktig eftersom branschen anställer många personer me svag eller ingen förankring på arbetsmarknaen, såsom ungomar. Det betyer att et är viktigt me en fortsatt positiv hanelsutveckling i Kungens kurva och framförallt utvecklingen av lokala centrum. En funktionsblanning är service och hanel är en central el, höjer attraktiviteten för bostasområen och framförallt tjänstesektorn. Det är ärför viktigt me en utveckling som främjar arbetsplatser av olika typer i kombination me bostäer. Befintliga verksamhetsområen I Huinge kommun finns många renolae verksamhetsområen me olika karaktär. Riktlinjer för utvecklingen av respektive verksamhetsområe är uner utarbetane och kommer att ta hänsyn till varje områes unika förutsättningar. Dessa riktlinjer ska vara en utgångspunkt för en närmare planeringen för respektive områe. Kraften i småföretag Många av företagen i Huinge har färre än fem anställa och et företagstätaste områet i kommunen är banet Segeltorp- Snättringe-Stuvsta. De minre företagen kommer även fortsättningsvis att vara ominerane i kommunen, vilket betyer att et krävs strategier för att ta tillvara på enna resurs. Centralt i etta fall blir e framtia kollektivtrafikstråken (se markanvänningskartan), är en förtätning av bostäer samtiigt bör ta hänsyn till behovet av verksamhetslokaler. Utöver lokal hanel kan et vara tjänsteföretag såsom olika typer av konsulter eller serviceverksamheter. Cirka 700 nya företag startas årligen i Huinge kommun. Det är en viktig utveckling som kommunen stöttar genom olika insatser. foto thomas stri 18 Huinge kommun

19 Attraktiva parker och stora strövområen Attraktiva parker En viktig bestånsel i en goa staen är högkvalitativa parker. En förutsättning för förtätning är att go tillgång till park- och grönområen kan skapas. Parkerna ska fungera som stimulerane mötesplatser och upplevelserika sociala rum. Parkerna ingår även som en mycket viktig el i Huinge kommuns grönstruktur. Stor anel av Huinges grönområen består av natur och en förhållanevis liten el är anlag park. Det finns behov av en öka satsning på parkernas utveckling. Vackra parkmiljöer birar till att skapa en attraktiv kommun att bo och arbeta i. Barnperspektivet är av stor vikt när et gäller parkers betyelse båe gällane utformning och hur långt et är att ta sig till en park. Även älre och funktionshinrae har stort behov av parker i sin närmiljö å e kan ha svårt att röra sig. RiktlinJEr De parkområena som pekas ut på markanvänningskartan och i strukturplanerna bevaras och utvecklas till högkvalitativa parker som kännetecknas av hög kvalitet, tillgänglighet och variation. En större multifunktionell staspark me egen ientitet ska finnas i varje kommunel. Parken ska fungera som mötesplats för boene i områet och vara tilltalane för människor i alla ålrar. Avstånet till närmsta lekplats bör inte överstiga 500 meter från sin bosta. Minst en större park, staspark, ska finnas i varje kommunel som en av områets naturliga samlingspunkter. Det finns behov av anlaga parker i Huinge me vackra blomsterplanteringar, sittplatser, gräsytor, aktiviteter, rekreationsmöjligheter och inslag av konst. Vi utformning av parkerna läggs särskilt fokus på barn och ungomars behov. Vissa parker kan ha inslag av naturpark me rikt jur- och växtliv, gärna kombinerat me agvattenammar. De viktigaste stasparkerna iag innefattar blan annat Skeppsmyreparken (Stuvsta), Sjöalsparken (Sjöalen), Råsparken (Sjöalen), Fullerstaparken (Fullersta), Nytorps mosse (rångsun) och Vårbyparken (Vårby). De har sinsemellan olika karaktär och enna karaktär bör ytterligare renolas. Visionen för kommunens större parker är att e ska ha ett rikt innehåll och egen karaktär. Iag saknas et stasparker i Skogås, Flemingsberg och Segeltorp. Utöver stasparkerna bör et även finnas ett flertal minre närparker i områena, me till exempel lekplatser, planteringar, gräsytor och sittplatser. Översiktsplan

20 Riktlinjer I möjligaste mån tillgängliggörs samtliga grönområen. De områen som är markerae som bevaraneområen på markanvänningskartan bevaras. De gröna kilarna värnas, vilket innebär att åtgärer som splittrar och skapar barriärer inom em i möjligaste mån ska unvikas. Vi befintliga barriärer och svaga avsnitt behöver åtgärer vitas som stärker sambanen. Utrening genomförs gällane om och i såant fall hur sambanet mellan Bornsjökilen och Hanveenkilen kan värnas och stärkas. Från bostaen bör et vara max 300 meter till ett grönområe eller park och max 800 meter till ett större grönområe. Större opåverkae och/eller tysta områena ska beaktas så att eras vären inte påverkas negativt. De strategiskt viktigaste elarna av grönstrukturen bevaras. För närvarane pågår arbete me sky genom naturreservatsbilning av Lissmaalgången och Flottsbroområet. Anra viktiga områen att bevara är: Drevvikens stranområen, Sörskogen, Källbrinksskogen, Vårbystranen, Kynäsberget, Öran, Ruträsket och Kvarnsjön. Obebygga sträner bevaras och bör i möjligaste mån tillgängliggöras. 20 Friluftsliv och stora grönområen Kunskapen om Huinges natur är mycket go. All kunskap om Huinges grönstruktur finns översiktligt samlat i ett planeringsunerlag Huinges natur som uppaterats inför enna översiktsplan. Huinges natur behanlar Huinges övergripane grönstruktur som en el i regionen samt var e mest värefulla naturmiljöerna finns. Båe aspekten biologisk mångfal och rörligt friluftsliv reovisas. Naturens stora vären och variation Huinges natur är ur ett riksperspektiv ovanligt variera. Här finns olingslanskap, skogar och våtmarker me mycket höga naturvären. Några områen har till och me utpekats av EU som viktiga bevaraneområen, et vill säga Natura 2000-områen, och nyckelbiotopsinventeringen har visat att Huinge har en mycket stor anel skysvära skogar. Blan annat finns här länets enskilt största nyckelbiotop vilken är belägen i Paraisets naturreservat. Nyckelbiotoper är biologiskt särskilt rika skogsobjekt som utpekas av Skogsstyrelsen. Så mycket som en trejeel av kommunens yta består av naturreservat vilket meför att en stor el av e skysvära skogarna har ett långsiktigt sky. rots etta finns et skysvära skogar och sjöar som inte omfattas av naturreservat. re är viktiga tätortsnära områen: Drevvikens stranområen, Sörskogen och Källbrinksskogen. Inom Bornsjökilen gäller et Flottsbroområet (naturreservatsbilning pågår) och Vårbystranen. Inom Hanveenkilen gäller et: Lissmaalgången (naturreservatsbilning pågår), Kynäsberget, Öran, Ruträsket, och Kvarnsjön (Glaö). Stora opåverkae grönområen och strategiska viktiga elar av grönstrukturen som ska bevaras framgår av Figur 1 nean. Den viktigaste frågan när et gäller bevarane av en biologiska mångfalen i olingslanskapet är vilken möjlighet som finns att ha kvar aktiva jorbruksföretag. Ofta är bristen på betesjur en viktigaste naturvårsfrågan vilket innebär att åtgärer som ökar antalet nötboskap och får inirekt gynnar bevaranearbetet me en biologiska mångfalen. Av skysvära olingslanskap är et bara Lissmaalgången som saknar ett långsiktigt sky, men här pågår arbete me inrättane av naturreservat. Friluftsliv och sammanhängane grönområen Huinge berörs av regionens övergripane grönstruktur: Hanveenkilen och Bornsjökilen. Dessa områen innehåller viktiga områen för rekreation samt för en biologiska mångfalen. Skötseln av e större sammanhängane grönområena ska ske så att båe e biologiska och friluftsmässiga kvaliteterna bevaras och utvecklas. I än större gra än iag ska e större naturområena tillgängliggöras blan annat genom gångvägar, motionsanläggningar, skispår, skriskoåkning, bergsklättring, stranpromenaer och annat som gör att kommun- och regioninvånarna kan nyttja en stora resurs Vårbystranen Vårbystranen KällbrinksKällbrinksskogen skogen Kynäsberget Kynäsberget Drevvikens Drevvikens stran stran FlottsbroFlottsbroområet områet Sörskogen Sörskogen Drevvikens Drevvikens stran stran FlemingsbergsFlemingsbergsskogen skogen Strategiska viktiga elar av grönstrukturen som bevaras Kvarnsjön Kvarnsjön Reservatsbilning pågår Lissmaalgången Lissmaalgången Ruträsket Ruträsket Stort och opåverkat områe Paraiset Paraiset Öran Öran Figur 1. Stora opåverkae grönområen och strategiska viktiga elar av grönstrukturen som bevaras. Huinge kommun

21 som naturen utgör. Naturens kvaliteter ska även nyttjas för att attrahera fler turister till kommunen. Att vistas i natur har stor positiv påverkan på båe psykisk och fysisk hälsa. Iag är et ock stora skillnaer mellan olika befolkningsgruppers nyttjane av naturen och insatser för att locka ut fler i naturen bör göras. VÅRBY SEGELORP Bornsjökilen GLÖMSA SNÄRINGE SUVSA HUDDINGE C Grönområen påverkas från flera håll: bebyggelse, teknisk infrastruktur, avverkning, föränra skötsel etcetera. En helhetsbeömning av samspelet mellan grönområen och en bebygga miljön är ärför av stor betyelse för arbetet me säkerställanet av attraktiva större naturområen. För att bevara e större grönområena ska exploatering i första han ske i anslutning till befintliga områen i goa infrastrukturoch kollektivtrafiklägen. SJÖDALEN FLEMINGSBERG GLADÖ KVARN Hanveenkilen BALINGSA VIDJA ÅGESA LÄNNA Stora opåverkae och tysta områen Hanveenområet är ett större sammanhängane grönområe som är förhållanevis opåverkat från exploateringar relaterat till länet. Inom et områet finns fyra biologiska kärnområen som är viktiga för en biologiska mångfalen; Flemingsbergsskogen, Paraisets naturreservat (mellan Åran och Haningeleen i öster), Orlångenområet och Ågesta friluftsområe. Av essa fyra är Flemingsbergsskogen och Paraisets naturreservat e minst påverkae elarna. Dessa två elområen är också e sista områena i Huinge som är i stort sett fria från buller. Hanveenområet har också stor betyelse för e ekologiska funktionerna i regionens övergripane grönstruktur och ingår i ett områe av riksintresse för et rörliga friluftslivet. Friluftsväret förstärks me anlening av att områet ligger inom en tätbefolka region. Figur 2 nean visar Huinges el i en regionala grönstrukturen. Varje kil byggs upp av natur-, kulturvetenskapliga och sociala vären. Värekärnor är områen är två eller flera av essa vären sammanfaller. De biologiska kärnområen, nämna ovan, utgör elar av värekärnorna. Kil Kilområe Värekärna Svagt avsnitt Figur 2. Reovisning av Huinges el i en regionala grönstrukturen utarbeta av RK (Regionplane- och trafikkontoret, nuvarane MR). Ett områe som klassats som stort och opåverkat har ett ekosystem me jur och växtliv som är i stort sett intakt för arter som kräver just stora opåverkae områen för sin existens. Hanveenområet ligger iag storleks- och påverkansmässigt precis på gränsen för att kallas för ett stort och opåverkat områe. Detta innebär att även om ess areal skulle minska enast marginellt skulle etta påverka e ekologiska funktionerna negativt. Översiktsplan

22 Riktlinjer De ekologiskt särskilt känsliga områena (EO) ska beaktas så att åtgärer som skaar områets specifika känslighet unviks. Riktlinjer Framtagna riktlinjer för ekologisk kompensation använs vi framtagane av Projektplan för samhällsbyggnasprojekt, etaljplaner och exploateringsavtal. Vi exploatering ska et allti eftersträvas en hög grönytefaktor. Ekologiskt särskilt känsliga områen Enligt miljöbalken ska varje kommun efiniera e områen som är ekologiskt särskilt känsliga. Att ett områe klassas som ekologiskt särskilt känsligt innebär att et har ett ekosystem som lätt kan föränras negativt me avseene på en viss störning. Förekomster av sällsynta jur och växter (rölistae arter) fungerar ofta som inikatorer på särskilt känsliga naturområen. Figur 3 visar ekologiskt särskilt känsliga områen. Ekologisk kompensation Ekologisk kompensation innebär att ekologiska kompensationsåtgärer tillämpas när olika typer av grönområen tas i anspråk i samban me bebyggelseplanering. Syftet är att säkerställa tillgång till värefulla natur- och rekreationsområen samtiigt som kommunens tätorter växer. EKOLOGI SÄRIL KÄNSLIGA OMRÅDEN Ö Ö A A A R R A A R R R Ö Ö A A RA RA AH AH AHR AHR AR AR Ö AH Ö AH A A R R AR AR R R AH AH AH AH RAH RAH A A RHA RHA H H RA RA Ö Ö AHR AHR AH AH A A H H A A HA HA H H H AH AH AH AH AH AH A A AH AH A A A A HA HA AH AH Ö Ö A A A A R R AR AR H H AR AR AH AR AH AR AHR AHR R R R R Ö Ö Ö R R A A R AR R AR R R R RH RH Ö Ö R R Ö Ö A A OMRÅDE OMRÅDE ÄR ÄR EKOLOGI EKOLOGI SÄRIL SÄRIL KÄNSLIG KÄNSLIG MED MED AVSEENDE AVSEENDE PÅ: PÅ: Ö Ö RA RA R R Ö Ö Ö R R ARH ARH AHR AHR AHR AHR R R AHR AHR AHR AHR A A H H AH AH AHR AHR AHR AHR AH AH AH AH AH RH RH Ö Ö ARH ARH RH RH R R RH RH A= A= AVVERKNING AVVERKNING H= H= FÖRÄNDRINGAR FÖRÄNDRINGAR II HYDROLOGIN HYDROLOGIN R= R= FÖREKOMS FÖREKOMS AV AV RÖDLISADE RÖDLISADE ARER ARER = OMRÅDE OMRÅDE KRÄVER KRÄVER SÄRILD SÄRILD ÖSEL ÖSEL = Ö= ÖVERGÖDNING ÖVERGÖDNING Ö= F= FÖRSURNING FÖRSURNING F= AR AR HR HR SVAG SVAG AVSNI AVSNI II GRÖNSRUKUREN GRÖNSRUKUREN R R AHR AHR AHR AHR Ö Ö ÖR ÖR A A RH RH AH AH ARH ARH A A A A Ö Ö AHR AHR AH AH AHR AHR FR FR Figur 3. Ekologiskt särskilt känsliga områen. Vi ekologisk kompensation använs e tre stegen unvikaminimera-kompensera, är fokus ligger på olika steg beroene på var i planeringsprocessen man befinner sig. I översiktsplaneringsskeet ligger fokus främst på steget unvika. Exploatering av oröra grönområen unviks genom att nybebyggelse framför allt sker i centrala områen, på rean exploatera mark och genom en hög exploateringsgra. De intrång som änå görs kompenseras genom att större sammanhängane grönområen bevaras, tillgängliggörs och 22 Utöver e e på på kartan kartan reovisae reovisae områena områena tillkommer tillkommer minre minre Utöver våtmarker och och nyckelbiotoper nyckelbiotoper ii skog skog vilka vilka allti allti ska ska betraktas betraktas våtmarker som EO-områen EO-områen som HA HA aktiveras. Parker utvecklas som utöver ess sociala funktion även är viktiga ur naturhänseene. Sjöarnas vattenkvalitet ska förbättras genom agvattenåtgärer och även sjöarna ska tillgängliggöras så att människor kan ta el av em. Det är viktigt att en exploatering som sker görs på ett såant sätt att en innehåller många gröna kvaliteter som birar till trevliga livsmiljöer men även för en biologiska mångfalen, ta han om agvatten och elvis som temperatursänkare vi värmeböljor. Huinge kommun

23 Minska klimatpåverkan samt klimatanpassning För att begränsa klimatföränringarna är et avgörane att utsläppen av växthusgaser minskas raikalt. Klimatföränringarna är ock rean ett faktum och även om utsläppen upphöre nu kommer jorens meeltemperatur att stiga. Detta skapar behov av anpassning till et nya klimatet. Minska klimatpåverkan Jorens meeltemperatur stiger. FN:s vetenskapliga panel i klimatfrågan, Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), skriver att om temperaturökningen ska begränsas till mellan 2 och 2,4 C måste sannolikt utsläppen av växthusgaser minska me % till Större temperaturökningar skulle troligen få katastrofala följer. Kommunens Klimat- och energiplan visar att transportsektorn står för rygt 50 procent av alla växthusgasutsläpp inom Huinge kommun. De två anra större utsläppssektorer är energiförsörjning och avfall och avlopp som står för ungefär 20 procent varera. För att minska växthusgasutsläppen behöver alltså insatser göras inom essa områen och särskilt inom transportsektorn. För att minska utsläppen från transportsektorn på lång sikt är åtgärer inom samhällsplanering, ekonomiska styrmeel, ny teknik och beteeneföränringar viktiga. Alla områen och insatser är viktiga och inget av områena klarar självt av att minska utsläppen av växthusgaser i tillräckligt stor omfattning. ransportbehovet bestäms i hög gra av avstånet mellan bostäer, arbetsplatser och service. Val av färmeel bestäms i hög gra av tillgång till go kollektivtrafik och tillgång till gena och trygga gång- och cykelvägar. äthet, hög exploateringsgra, vi kollektivtrafikknutpunkter ska eftersträvas å et leer till minskae växthusgasutsläpp. Detta å fler åker kollektivt och fler kan gå och cykla till sina målpunkter å en ökae tätheten ger ökat unerlag för mer lokal service och hanel. Attraktiva boenemiljöer me blan annat rekreationsmöjligheter och väl utvecklae mötesplatser kan bira till att minska fritisresanet. Det effektivaste sättet att minska utsläppen från transportsektorn är att i första han minska behovet av att resa, i anra han välja hållbara transportmeel så som gång, cykel och kollektivtrafik och i treje han välja ett energieffektivt foron me bränslen me låga växthusgasutsläpp. De första två stegen löses blan annat genom täta funktionsblanae miljöer i goa kollektivtrafiklägen. Det sista steget hanlar mycket om ekonomiska styrmeel men även om att bygga ut infrastrukturen för förnyelsebara bränslen. äthet tar tillvara på e investeringar i infrastruktur som gjorts och möjliggör även investeringar i klimateffektiva lösningar så som fjärrvärme. Vi nyexploatering bör man ock i första han säkerställa att bebyggelsen använer så lite energi som möjligt och i anra han säkerställa att val energikälla meför så liten miljöpåverkan som möjligt. Klimatanpassning Klimatföränringarna ställer krav på klimatanpassning å Sverige och Huinge kommer att bli blötare och varmare. Lokala häftiga regn som förekommer mest på sommarhalvåret förväntas öka i intensitet. Översvämningar väntas rabba bebyggelse och infrastruktur. Kraftig neerbör och ökae flöen i vattenrag, liksom höja och varierane grunvattennivåer, ökar risken för ras och skre. Den översiktliga klimat- och sårbarhetsutreningen som genomförts för Huinge kommun visar på potentiella riskområen för översvämning och riskområen för skre och erosion. Figur 4 visar ett utsnitt ur kommunens klimat- och sårbarhetsanalys. Vårbyfjären ullingesjön Fittjaviken Albysjön Karta 1. Kungens kurva, Segeltorp, Vårby Vårby allé VÅRBY Botkyrkaleen FLOSBRO RiktlinJEr äthet, hög exploatering och funktionsblanning eftersträvas i goa kollektivtrafiklägen. SEGELORP KUNGENS KURVA Glömstavägen GLÖMSA Glömstavägen Smista vägen Gömmaren Gamla Stockholmsvägen Kungens kurvaleen Gustav Aolfsvägen Vi nyexploatering eftersträvas i första han att bebyggelsen använer så lite energi som möjligt och i anra han att val energikälla meför så lite miljöpåverkan som möjligt. Vi nyexploatering ska et belysas vilka eventuella klimatanpassningsåtgärer som behöver genomföras. S mista allé Katrinebergsv ägen E4 Gamla Söertäljevägen Härasvägen FULLERSA SNÄRINGE Källbrinksammen Gamla ullingevägen HUDDINGE C 226 Långsjön Åvägen Lönnvägen 1: Förklaring Erosion Grovsan / finsan Svämseiment Ras & Skre Stabilitetsproblem opografi Sänkor area > 5.35 Ha Vattenrag Vattenrag Sjöar Vattenstån års flöe års flöe Spårtraffik \\ Järnväg \\ Järnvägstunnel Väg Coorinate System: SWEREF Projection: ransverse Mercator Datum: SWEREF99 False Easting: False Northing: Central Meriian: Scale Factor: Latitue Of Origin: Units: Meter unnelbana unnelbanetunnel Väglänk rafikplats Planera väg Bebyggelse Samhällsfunktion Bostasområe Hanel och kontor Inustriområe ransformatorer Huinge kommun Översikt km km Sweref RH00 1: Figur 4. Utsnitt ur kommunens klimat- och sårbarhetsanalys som visar på potentiella riskområen för översvämningar och riskområen för skre och erosion. Översiktsplan

24 foto thomas stri För att hantera et änrae klimatet me ökane neerbör behöver et arbetas aktivt me förröjning av vatten i såväl nybyggnationsområen som befintliga områen. Detta för att minimera översvämningsproblematik och för att vattenkvaliteten ska vara go. Rean iag har flera sjöar höga halter av näringsämnen. Insatser kan spänna från större agvattenanläggningar, öppna upp agvattenleningar, minre ammar i bebyggelsen, gröna tak och minska anelen hårgjor yta, mer om agvatten finns i kapitel Dagvatten sian 25. Generellt är et bra me grönska å et även har förelen att et ger skugga och till viss el sänker temperaturen lokalt vilket är viktigt vi framtia värmeböljor. Vattenåtgärer ska utformas på ett såant sätt att et birar till en positiv stasmiljö. Vatten är en grunförutsättning Vattenirektivet EU:s gemensamma regelverk vattenirektivet ska säkra en go vattenkvalitet i Europas yt- och grunvatten. Nu finns en helhetssyn på vattnet är avrinningsområen och inte aministrativa gränser är utgångspunkt för arbetet. Det finns fastställa miljökvalitetsnormer (MKN) för alla sjöar, vattenrag, kust- och grunvatten, som är tillräckligt stora för att omfattas av vattenirektivet och essa vattenområen kallas formellt för vattenförekomster. Miljökvalitetsnormerna är juriiskt binane. Målet är att alla Sveriges vattenförekomster ska ha uppnått minst go vattenstatus år 2015 och att inget vattens status ska försämras. I e fall etta inte är möjligt av olika skäl kan tien förskjutas som längst Miljökvalitetsnormerna omfattar ekologisk och kemisk ytvattenstatus samt kemisk och kvantitativ grunvattenstatus. För yresåns sjösystem finns et ett åtgärsprogram framtaget som visar va kommuner och mynigheter behöver göra för att uppnå miljökvalitetsnormerna. Den ekologiska statusen beöms på en femgraig skala: hög, go, måttlig, otillfresställane och ålig mean kemisk ytvattenstatus har två klasser: go eller uppnår ej go. Av Huinges vattenförekomster är e tre sjöar som i agsläget enast uppnår måttlig ekologisk status, men har go kemisk ytvattenstatus. Sjöarna är Drevviken, Magelungen och Orlången. Vattenirektivet anger att sjöarna ska nå en go ekologisk status till år Föreslagna åtgärer för sjöarna är blan annat agvattenrening, återskapane av våtmarker, anslutning av enskila avlopp till kommunalt nät och inventering och tillsyn av enskila avlopp. Se åtgärsprogram för yresån för vilka åtgärer som bör genomföras. Våtmark kan förröja och rena vatten. De är också hem och matförrå för många växter och jur. Sjöar och vattenrag Huinge kommun är en sjö- och vattenrik kommun, me 22 sjöar och många vattenrag och våtmarker. I kommunens söra el finns et höglänta sjöar som hör till e älsta i 24 Huinge kommun

25 Stockholms län. Kommunens vattenområen hör till fem olika huvuavrinningsområen eller sjösystem: Mälarens, yresåns, Kagghamraåns, Vitsåns och Husbyåns, se Figur 5. Större elen av Huinge kommun och ärme e flesta av kommunens vattenområen ligger inom yresåns sjösystem. Så småningom rinner allt vatten från kommunen ut i Östersjön. Samverkan kring vattenvårsfrågor me grannkommuner och anra aktörer sker blan annat inom yresåns respektive Mälarens vattenvårsförbun. Mälaren J Vårby går J N SOCKHOLM kungens kurva Figur 5 Avrinningsområen i Huinge kommun. Stuvsta Albysjön J J Huinge C Alltför många av kommunens sjöar är övergöa. Hit hör Långsjön i Segeltorp, inom Mälarens avrinningsområe, samt rehörningen i Sjöalen, Orlången, Magelungen och Drevviken inom yresåns sjösystem. rehörningen och Orlången är Huinges mest övergöa sjöar och e påverkar alla vattenområen neströms negativt. Näringshalterna i e sistnämna sjöarna behöver mer än halveras, vilket innebär att utsläppsbegränsane åtgärer behöver vitas omgåene båe i befintlig verksamhet och vi tillkommane exploateringar inom sjöarnas tillrinningsområen. Norrån J Magelungen s ng J BOKYRKA rångsun ån J rlå Flemingsberg Skogås O Drevviken Orlången HANINGE AVRINNINGSOMRÅDEN J Mälarens sjösystem yresåns sjösystem Sjöar, såsom Gömmaren och Åran, vilka omges av bebyggelse me enskila avlopp, är fortfarane näringsfattiga, men riskerar att bli övergöa om avloppslösningarna inte är tillfresställane. Det finns också flera sjöar, främst skogssjöar, som är näringsfattiga och vi go hälsa. Sumpskogar, mossar, kärr, fuktängar, maer och stranmiljöer är exempel på våtmarker. De har vattennivån uner en stor el av året ståene nära, i eller strax över markytan. Sommarti kan en el uppfattas som torra, men typen av växtlighet är å vägleane. iigare har sjöar sänkts och våtmarker ränerats i stor omfattning för att vinna mark, blan annat för jorbruk, skogsbruk och exploateringar. Våtmarker har ock en förmåga att förröja och rena vatten. De är också hem och matförrå för många växter och jur. Förmågan att magasinera vatten och utjämna flöen är allt Översiktsplan 2030 Kagghamraåns sjösystem Vitsåns sjösystem 0 1, 3 6 km J Husbyåns sjösystem Skala A4 1: viktigare också i och me att vi går mot torrare somrar och ökae tillfällen me stora regnmänger. De kvarvarane våtmarkerna är viktiga att bevara och ärför är et inte tillåtet att avvattna eller fylla ut våtmarker. Detta markavvattningsförbu gäller i hela Stockholms län. Vi särskila skäl har Länsstyrelsen möjlighet att meela ispens. Utgångspunkten är att betrakta våtmarkerna som en resurs och i första han bevara e våtmarker vi har kvar men även utveckla befintliga våtmarker och återskapa e våtmarker som tiigare har ränerats. 25

26 Figur 6. Exempel på agvattenanläggning som birar till en attraktivare stasmiljö och bättre vattenkvalité. Källa: WSP. Huinges sjöar är känsliga Nästan alla Huinges sjöar är ekologiskt särskilt känsliga. De iag näringsrika sjöarna Långsjön i Segeltorp, rehörningen i Sjöalen, Orlången, Magelungen och Drevviken är ekologiskt särskilt känsliga me avseene på övergöning och närsalttillförseln måste minskas. Här är et särskilt viktigt att arbeta me att minska näringsämnena i agvattnet, genom els förebyggane arbete och els aktiva reningsåtgärer och bortkoppling av utsläpp från avloppsleningar (bräning av spillvatten). Sjöar som riskerar att bli övergöa är Gömmaren, Kvarnsjön vi Glaö och Åran. Dessa påverkas av intilliggane omvanlingsområen, är et finns bristfälliga enskila avlopp. Vi tillstånsgivning krävs hög skysnivå, vilket innebär vanligen sluten tank för vattenklosetten och infiltrationsanläggning för ba-, isk- och tvättvattnet. Vi utbyggna av kommunalt vatten- och avlopp är et viktigt att se till att utsläpp inte sker från pumpstationer och att agvattnet hanteras på ett miljöriktigt sätt. Grunvatten Grunvattnet rinner så småningom ut i alla sjöar, vattenrag och våtmarker. Det är ärför en viktig utgångspunkt att se till så att grunvattnet inte förorenas. Grunvattnet använs som ricksvatten i e elar av kommunen är e boene är hänvisae till egna brunnar. Huinge kommun berörs i västra elen av utkanterna av en grunvattenförekomst, ullingeåsen Ekebyhov. Riksten. ullingeåsen löper främst inom Botkyrka kommun och är en viktig ricksvattentäkt. Denna vattenförekomst har go kvantitativ och kemisk grunvattenstatus. Förekomsten beöms uppnå go kvantitativ status 2015, men löper risk att inte uppfylla go kemisk status år Huinge kommun behöver beakta grunvattenförekomsten, så att en blan annat inte förorenas. En större grunvattentäkt finns vi Vårby källa som innehas och nyttjas av Spenrups bryggeri. Dagvatten Me agvatten avses ytavrinnane regn- och smältvatten från hårgjora ytor som når recipient, en så kalla mottagare för föroreningar (sjö, vattenrag och hav) eller reningsverk via genomsläpplig mark, iken och/eller VA-anläggning. Utbyggnaen av nya bebyggelseområen och förtätning av befintliga områen gör att mängen hårgjora ytor stänigt ökar. När naturmark exploateras änras regnvattnets naturliga avrinning. Den naturliga infiltrationen i marken minskar och en större el av neerbörsmängerna bilar agvatten i stället för att transporteras till grunvattnet. Föränringen innebär att agvattenvolymerna ökar. Dessutom förväntas neerbörsmängerna öka på grun av klimatföränringar. Den ökae mängen agvatten ökar risken för överbelastning av agvattensystem och ärme risken för översvämningar. Dagvatten orsakar också sprining av föroreningar från mark och byggnaer till grunvatten, sjöar, vattenrag och kustvatten. Från tätortsbebyggelsen i Huinge avles agvatten iag i huvusak via separata agvattenleningar irekt till sjöar och vattenrag, vilket meför en sprining av blan annat tungmetaller och näringsämnen. Dagvatten bör omhänertas lokalt och antingen infiltreras ner i marken irekt eller förröjas i magasin innan et les till leningsnätet. Att ta han om agvattnet i anslutning till en plats et uppstår ger förelar, miljömässiga såväl som ekonomiska. Detta kan göras blan annat genom att minska anelen hårgjora ytor, genomsläppliga material, öppna upp agvattenleningar, ammar, mer grönska och gröna tak. Genom att synliggöra agvattnet kan biologiska, estetiska och peagogiska vären tillföras en urbana miljön samtiigt som en rening av agvattnet sker och systemet, förutsatt rätt utformat, blir minre sårbart i hänelse av extrema neerbörstillfällen. 26 Huinge kommun

27 Dricksvatten De flesta av kommunens invånare får sitt ricksvatten från Mälaren, via et kommunala leningsnätet. Huinge kommun har inget eget vattenverk, utan vattnet levereras av Stockholm Vatten AB från Norsborgs reningsverk i Botkyrka kommun. Bornsjön, i Botkyrka och Salems kommuner, utgör reservvattentäkt. I e elar av kommunen är et saknas kommunalt leningsnät är man hänvisa till bergborrae eller gräva brunnar. I kommunen finns ett stort antal enskila brunnar. Gemensamma anläggningar för flera hushåll finns i Ekeal, Granby, Lissma-Kvarntorp och i en el av Vija. Mälaren inom Stockholms län har ett vattenskysområe, Östra Mälaren, för att skya sjön som ricksvattentäkt. Inom Huinge kommun omfattas en elen som ligger inom Mälarens avrinningsområe, se Figur 5. Vårby, Kungens kurva, Segeltorp, Masmo, Flottsbro och Glömstaalen hör till e områen som har särskila föreskrifter som reglerar olika åtgärer, båe på lan och i vattnet. Det är viktigt för båe Huinge kommun och regionen att långsiktigt säkerställa Mälaren som ricksvattentäkt och även att et finns tillgång till reservvatten. Det är avgörane me en regional samverkan i enna fråga är Mälarens vattenvårsförbun är en viktig arena. Huinge behöver också minska sin påverkan via blan annat agvatten och enskila avlopp. Avloppsvatten Den största elen av et kommunala avloppet i Huinge går iag till Henriksals reningsverk (Stockholm Vatten AB). Den anra elen av avloppsvattnet från blan annat Kungens kurva går till Himmerfjärsverket (SYVAB). I Huinge finns et många fritishus- och omvanlingsområen som saknar kommunalt vatten och avlopp. Dessa områen är hänvisae till enskila avloppssystem, varifrån iffusa utsläpp sker till omgivningen. Allt fler fritishus omvanlas till permanent boene, men fritishusområenas enskila vatten- och avloppssystem är inte imensionerae för e krav som ställs vi ett permanent boene. Permanteringen av fritishusområena meför ökae utsläpp till vattenrag och sjöar och risken för förorening av ricksvattenbrunnar ökar. Stransky Stranskyet finns för att långsiktigt bevara allemansrätten vi vatten samt att bevara goa livsvillkor för jur- och växtlivet i stranområet. Stranskyslagstiftning innebär att kommunen har fått huvuansvar och att grunerna för att ge ispens har preciserats samt att Länsstyrelsen ska granska samtliga kommunala ispensbeslut och överpröva vi behov. Det är också Länsstyrelsen som beslutar om ispenser i områen me statliga intressen. I vissa fall, om et finns så kallae särskila skäl, kan ispens från stranskyet meges om åtgären inte avhåller allmänheten från stranområen eller väsentligt föränrar livsvillkoren för jur- eller växtarter. Det är möjligt att upphäva stranskyet helt eller elvis inom etaljplan om et finns ett särskilt skäl och om stranskyets syften beaktas i planeringen. Stranskyet omfattar generellt 100 meter från stranlinjen båe på lan och i vatten och gäller längs vattenrag, hav och sjöar i Sverige. I särskilt värefulla områen kan et generella stranskyet utvigas till 300 meter. Länsstyrelsen ska senast 2014 göra en översyn av områen är stranskyet iag är utökat till 300 meter. Vissa sträner inom Huinge kommun saknar helt stransky, å etta tagits bort i samban me tiigare planläggning. RiktlinJEr Åtgärer görs i enlighet me åtgärsprogrammet för yresåns sjösystem så att miljökvalitetsnormerna uppnås. VA-planen ses över och ärefter byggs vatten och avlopp ut i enlighet me planen. Mälaren ska värnas som ricksvattentäkt och e åtgärer som krävs för att säkerställa en uthållig vattenförsörjning genomförs. Dagvatten bör i möjligaste mån omhänertas lokalt och antingen infiltreras ner i marken irekt eller förröjas i magasin innan et les till leningsnätet i enlighet me kommunens Dagvattenstrategi. Sträner bör i möjligaste mån tillgängliggöras me stranpromenaer och gångstråk och är stransky saknas införs et i lämplig utsträckning när essa etaljplaner änras. Påverkan på Östersjön via sjöar och spillvattenhantering ska minimeras. Uttagen av grunvatten ska inte vara större än va som hinner nybilas och statusen får inte försämras. Befintliga våtmarker skall i första han bevaras och är brist på våtmarker/agvattenanläggning finns bör nya återskapas. Översiktsplan

28 foto thomas stri Kulturlanskap och mark för jor- och skogsbruk Kulturhistoria De högre elarna av Huinge och Söertörn bilaes på 7000-talet f Kr och var å en skärgår bebo av människor som leve huvusakligen på jakt och fiske. De första spåren av mänsklig aktivitet i länet finns på gränsen mot Haninge, i Hanveen, som har lanets största och tätaste koncentration av boplatser från älre stenålern. Det finns även stenålersfynigheter på anra platser i kommunen som vi Vårby går och Glaö. Miljöerna me stenålersfynigheter är av Stockholms läns museum utpekae som särskilt intressanta och bevaransvära. Rika fynigheter från järnålern och framåt finns framförallt i Vårby och Glömstaalen me närliggane områen. Sammanlagt finns åtta fornborgar från järnålern bevarae i Huinge. I Vårby går finns ett gravfält är fynigheter från vikingatien har gjorts. Uner 1800-talet besto Huinge av ett antal storgårar som låg i anslutning till e böriga algångarna och som iag fortfarane lever kvar i ortnamnen i kommunen. Störst var Vårby säteri som uner sin storhetsti sträckte sig från Botkyrka äna till Brännkyrka. Utvecklingen efter 1800-talets mitt har präglats av utbyggnaen av en västra stambanan mellan Stockholm och Söertälje och senare Nynäsbanan. Marken invi stationerna köptes upp och styckaes av som en el av egnahemsrörelserna. Dessa blev sean egenstyra municipalsamhällen uner 1920-talet och präglar Huinges struktur än iag me stora sammanhängane villaområen i norra elen av kommunen. Från 1950-talet och framåt har Huinge haft en stark befolkningstillväxt och ärme även en kraftig ökning av bostäer. Från 1940-talet bygges flerbostashus i kommunens regi och först från slutet av 1950-talet börjae privata byggföretag i större utsträckning att bygga i Huinge. Uner början av 1960-talet bygges blan annat ett nytt centrum vi Huinge 28 Huinge kommun

29 Figur 7. Utpekae kulturmiljöområen markerat me lila. station och elar av Skogås ut. Mellan åren 1960 och 1974 bygges lägenheter i flerbostashus i Huinge, många som ett le i en rikspolitiska satsningen Miljonprogrammet. Uner 1970-talet växte flera rahusområen fram i Huinge mean och 1990-talet främst innebar en utveckling av flerbostashus i centrumnära lägen och en förtätning me villor i befintlig villaområen. Kulturmiljö Stockholms läns museum tog 1986 fram en kulturmiljöinventering som skulle ientifierae och klassificerae kulturhistoriskt viktiga och tistypiska kulturlanskap, bebyggelsemiljöer och byggnaer. Utifrån inventeringen angavs riktlinjer för framtia planering och bygglovgivning i områena. En reviera kulturmiljöinventering togs fram av Stockholms läns museum Inventeringen ger kunskap om e utpekae områena men även riktlinjer för hur e ska hanteras i planläggningen såväl som enskil bygglovhantering. Utöver kulturhistoriskt intressanta områen finns en ra enskila byggnaer utpekae me beskrivningar. De flesta är från 1960-talet och framåt. Figur 7 nean visar vart e utpekae kulturmiljöområena finns. Kulturmiljöinventeringen är förhållanevis schematisk och övergripane. En förjupa stuie behöver göras för att ientifiera e värefullaste kulturmiljöerna så att e kan bevaras när kommunen förtätas. Utifrån enna översyn utvecklas inriktningen kring kulturmiljöer i kommane arbete me översiktsplanen. RiktlinJEr Vi planläggning eller bygglovgivning inom eller i anslutning till e områen som är utpekae av Stockholms läns museum som intressanta kulturmiljöer, ska kulturmiljöinventeringen vara ett unerlag. Vi planläggning eller bygglovgivning inom eller i anslutning till e enskila byggnaer som är utpekae av Stockholms läns museum som intressanta ur kulturmiljöhänsyn, ska kulturmiljöinventeringen vara ett unerlag. Vi konflikt mellan att bevara och att utveckla vi planeringen inom kulturhistoriskt intressant områen ska e platsspecifika kvaliteterna i kulturmiljöinventeringen förtyligas och fungera som riktlinjer. Kunskapen om Huinges långa historia är viktig för ett ientitetsskapane och ärför bör kunskapen om Huinges historia föras ut på ett tyligare sätt. En översyn av kulturmiljöinventeringen görs för att ientifiera e värefullaste kulturmiljöerna så att e kan bevaras. Översiktsplan

30 RiktlinJEr Styra mot ett uthålligt och ekologiskt jorbruk på kommunens mark och verka för et på icke kommunaläg mark. Bevara och utveckla kulturlanskapets vären avseene natur, kultur och friluftsliv. Jorbruksmark bör ej bebyggas. Skya och våra olingslanskap me fornlämningar och gamla gårsbilningar. RiktlinJEr illgoose behovet av promenaoch strövvänlig skog Bevara, men även utveckla skogsmarkens vären avseene friluftsliv och kulturmiljö. Värefull jorbruksmark I en tät region, som Huinge ingår i, är inte livsmeelsprouktionen förstahansmotivet till bevarane av jorbruksmarken. Huvumotivet är istället bevaranet av et öppna kulturlanskapet och e livsmiljöer som utvecklats uner en lång kontinuitet av jorbruk som en levane el av vårt kulturarv. I kommunen finns iag 22 gårar som beriver någon form av jorbruk. Dessutom finns ytterligare rygt 20 minre gårar som sköter några enstaka hektar me nötjur, får och/eller hästar. Stora elar av Huinges jorbruksmark ligger inom områen som är av riksintresse för rörligt friluftsliv. Även et mesta av övriga elar av jorbruksmarken har stora natur- och kulturvären är jorbruken har en avgörane betyelse för eras värens upprätthållane. ill etta kommer att närheten till ett olingslanskap me rötter i historien kan bira till att ge människan en go livskvalitet. En garanti för att lanskapet hålls öppet och levane är att jorbruksföretagen är lönsamma. För flera av Huinges jorbruksföretag ökar behovet av olingsmark inte minst när prouktion ska ställas om till ekologisk oling. För till exempel mjölkgårarna innebär omställning till KRAV-prouktion att man behöver större olingsareal för att kunna proucera tillräcklig mäng foer till juren. Ekologisk jorbruksprouktion är en viktig faktor för att skapa ett hållbart samhälle, ett lanskap me rik biologisk mångfal, samt ur vattenvårshänseene. I en eventuell framtia krissituation kan också olingsmarken bli viktig. Huinges skogar Rekreationsintresset och naturvåren är viktigare än skogsprouktion i en storstasregion som Huinge ingår i. All skogsmark i Huinge ska också betraktas som tätortsnära och normalt skogsbruk är ärför ej möjligt. Eventuella skogsåtgärer på kommunäg mark ska ärför enast göras på såant foto gabriel uggla sätt att friluftslivets, natur- och kulturmiljövårens intressen istället gynnas. Skogar me höga vären ur frilufts- och naturvårssynpunkt ska vi behov skyas långsiktigt. I Huinge finns ungefär 6500 hektar skog. En stor el av skogarna ligger inom regionens övergripane grönstruktur (Bornsjökilen och Hanveenkilen), och i flera fall även inom riksintresse för rörligt friluftsliv eller naturreservat. Huinge kommun äger huvuelen skogen. Detta gör att e allmänna intressena natur, kultur och friluftsliv har stor möjlighet att få en framskjuten roll. 30 Huinge kommun

31 Klimat-, miljöpåverkan och hälsa rafikens miljö- och klimatpåverkan är väl kän och bilen kan inte längre gälla som planeringsnorm i tätbebygga miljöer utan planeringen måste istället utgå från gång, cykel och kollektivtrafik. Bilen kommer ock ha en oersättlig funktion i vissa sammanhang och ska å använas när en ger bäst nytta. För att klara uppställa miljö- och klimatmål krävs en omfattane teknisk utveckling men et räcker inte hela vägen, bilanvänningen måste också minska för att nå målen. Minska bilanvänning leer även till minskae partikel- och bullernivåer och har positiv inverkan på människors hälsa och förbättrar trafiksäkerheten. RiktlinJEr Kommunen ska aktivt planera för att öka anelen kollektiv-, cykel- och gångresor genom att bygga är kollektivtrafikens turtäthet främjas. Gång, cykel och kollektivtrafik i fokus Huinge kommuns vision för transportsystemet är att et ska vara långsiktigt hållbart samt tillgängligt, tryggt och säkert samt stöja en utveckling av attraktiva och hållbara livsmiljöer. Detta ska åstakommas genom att prioritera gång-, cykel- och kollektivtrafik. Samhällsplaneringen ska utgå från att förbättra tillgängligheten till e verksamheter och utbu kommuninvånarna vill och behöver ta el av för att ha ett välfungerane varagsliv. Det ska vara täta och funktionsblanae miljöer som möjliggör korta resor är många ärenen till förskolan, skolan, butiker, kulturutbu etcetera kan göras till fots eller me cykel. Detta minskar transportbehovet och skapar attraktiva livsmiljöer. illgänglighet illgänglighet är något som gynnar alla trafikantgrupper och gör transportsystemet mer jämlikt och tillgängligt. Oavsett åler, kön eller funktionsnesättning så ska transportsystemet kunna erbjua tillgång till e funktioner som inivien behöver för att klara sitt agliga liv. Gång och cykel, transportslag att räkna me Gång och cykel är inte bara två transportslag me låg miljöpåverkan, e är även jämställa transportslag. I Huinge kommun ska gång och cykel vara et naturliga transportslaget för kortare resor vilket blan annat kräver att cykelnätet byggs ut och förbättras, fler cykelparkeringar och insatser för att möjliggöra cykling året om. Bra gång- och cykelvägar till spårtrafik möjliggör att essa trafikslag enkelt kan kombineras. Det regionala cykelnätet ska möjliggöra arbetspenling på korta och längre sträckor i och igenom kommunen. Det regionala cykelnätet är i huvusak utbyggt. Nätet behöver ock kompletteras me vissa länkar och brister i etaljutformningen meför att et inte är möjligt att cykla snabbt och bekvämt i hela nätet. En översyn pågår av et regionala cykelnätet. RiktlinJEr Prioritering av åtgärer för att skapa ett heltäckane och gent gång- och cykelnät klargörs och genomförs i kommunens gångplan (ska tas fram) samt cykelplan. Översiktsplan

32 Successiva förbättringar bör ske inom et regionala cykelnätet. Ansvaret för såana förbättringar är elat mellan stat och kommuner. Nätet bör vara gent och ges en trafiksäker och attraktiv utformning. Det regionala cykelnätet har stor betyelse för längre cykelresor. För en attraktiv och säker cykeltrafik i regionen måste e regionala cykelvägarna kompletteras me ett trafiksäkert lokalt gång- och cykelvägnät. foto thomas henrikson RiktlinJEr De ientifierae kollektivtrafikstråken ges prioritet för att säkra kollektivtrafikens framkomlighet. Kommunen ska verka för att Spårväg sy ska bli verklighet blan annat genom att säkra ett spårreservat, utrymme för epå samt aktivt meverka för utbyggnaen av strategiskt viktiga länkar så som Drottningrakan. Kommunen ska arbeta aktivt me säkerheten för alla trafikanter bl.a. genom att skapa säkra skolvägar och att ett trafiksäkerhetsprogram tas fram. Figur 8. Områen som ligger inom 1200 meter från en spårstation. Kollektivtrafik är stommen i framtiens transportsystem I Huinge kommun ska kollektivtrafiken vara utgångspunkten vi all planering och områen byggas ut är kollektivtrafikens turtäthet främjas. Personalintensiva arbetsplatser och bostäer nära spårbunen kollektivtrafik har bevisa effekt på minska bilanvänning. Inom ett avstån av ungefär 600 meter är effekterna som störst. Ett avstån på ungefär 1200 meter kan ock anses som kollektivtrafiknära för bostäer. Ungefär 68 procent av Huinge kommuns invånare bor inom etta avstån. Figur 8 visar områen som ligger inom 1200 meter från en spårstation. Den faktiska tillgängligheten till spårstationen beror på hur gen och tylig kopplingen är till stationen eller om stora barriärer finns som försämrar eller till och me omöjliggör tillgången till spårstationen. Bussarnas framkomlighet behöver prioriteras för minskae restier och öka kollektivtrafikens konkurrenskraft. Där et är framkomlighetsproblem behöver bussen egna körfält samt prioritet i korsningar är så är möjligt. De prioriterae busstråken framgår av markanvänningskartan och ska säkra framtia framkomlighet för busstrafik. Spårväg sy, se markanvänningskartan, i kombination me stärkt busstrafik är en förutsättning för att Söertörnskommunerna ska få bättre tillgänglighet till e regionala staskärnorna. Gostransporternas framkomlighet måste vara go för näringslivets konkurrenskraft. En öka anel kollektivtrafik birar till att öka gostransporternas framkomlighet. I Huinge kommun ska kollektivtrafiken vara utgångspunkten vi all planering och områen byggas ut är kollektivtrafikens turtäthet främjas. Årligen skaas och öas många människor i trafikolyckor. Kommunen ska arbeta aktivt för en trygg och säker trafikmiljö är insatser krävs inom en ra områen. En öka anel kollektivtrafik birar till förbättra trafiksäkerhet. 32 Huinge kommun

33 Effektiv markanvänning kan skapa attraktiva offentliga rum Gator och vägar är inte bara till för snabba transporter, e är också naturliga inslag i en levane och trygg miljö även om e iblan kan utgöra barriärer. Gatumiljön har en stor betyelse för et levane gatulivet och biner samman områen me varanra. För att minska behovet av att resa och för att unerlätta varagslivet behöver målpunkter lokaliseras på ett bra sätt exempelvis hanel och kommunal service vi starka kollektivtrafikknutpunkter. Parkering Huinge kommun har variera bebyggelse och även i framtien kommer bilen vara ett viktigt transportmeel. Biltrafik och bilparkering är ock ytkrävane. Ytkrävane bilparkering meför att minre ytor finns för bostäer, service och arbetsplatser i attraktiva lägen. illgången till parkeringsplatser har även visat sig ha stor påverkan på valet av transportslag. Därför bör ekonomiska styrmeel för bilparkering, i kombination me att erbjua konkurrenskraftiga färmeelsalternativ, använas är konkurrensen om markanvänningen är särskilt stor. Vissa av kommunens invånare har ett stort behov av infartsparkering för att transportera sig i regionen. Infartsparkering för bil fungerar som en viktig el i resanet för personer som bor i områen är kollektivtrafiken inte är väl utbygg. Infartsparkering ska ock ha som främsta uppgift att minska bilanvänanet vilket inte allti är fallet. Infartsparkeringar för bil kan behöva förläggas i garage eller omlokaliseras. Infrastruktur För att minska biltrafikens omfattning krävs en rejäl satsning och planering för kollektivtrafik. Vägnätet ska utformas för att på bästa sätt trygga kollektivtrafikens framkomlighet. Huinge kommuns huvuvägnät är relativt väl utbygg och nu genomföra respektive pågåene projekt som Söertörnsleen, Masmolänken och Förbifart Stockholm kommer att stärka vägsambanen ytterligare. Infartsleerna mot Stockholm är iag kraftigt belastae me köbilning och kommer, även me nu pågåene och planerae väginvesteringar, att vara kraftigt belastae uner rusningsti år För att avlasta huvuvägarna krävs satsningar på gång-, cykel- och kollektivtrafiken så att essa trafikslag tar en större anel trafikarbetet. Genom att satsa på framkomligheten för busstrafik säkras även räningstjänstens behov av framkomlighet. RiktlinJEr Parkeringsprogram me följane parkeringsplan ska tas fram. Genom att ta fram etta kan frågan tyliggöras och säkerställa att kommunens mark nyttjas på bästa sätt utan att äventyra transportsystemets funktion. I etaljplane- och bygglovsprocessen ska cykelparkering och bilparkering behanlas likvärigt men vi utrymmesbrist prioriteras cykelparkering. RiktlinJEr Verka för goa kommunikationer mellan e regionala staskärnorna utpekae i RUFS 2010 samt planera för resecentrum i varje regional staskärna. Verka för att e regionala och nationella infrastrukturobjekten genomförs. En trafikplan tas fram, utifrån trafikstrategin, för att säkerställa vilka objekt som ska prioriteras i et kommunala vägnätet och hur framkomligheten kan säkras. Verka för öka kapacitet för spårbunen trafik. Översiktsplan

34 I enlighet me översiktsplanens inriktning verkar kommunen för att e regionala infrastrukturprojekten genomförs. De objekt som nu ientifierats i länsplanen och som irekt berör Huinge är: Citybanan Spårväg sy E4 Förbifart Stockholm Länsväg 226 Förbifart ullinge Länsväg 226 Planskila trafikplatser Huingevägen/ Ågestavägen, Huingevägen/Lännavägen och Huingevägen/ Rågsvesvägen Länsväg 259 Söertörnsleen I essa projekt bör särskil vikt läggas på att minska barriäreffekterna för gåene, prioritera kollektivtrafik samt komplettera och effektivisera cykelstråken. foto thomas henrikson regionen och lanet och att et ärme behöver finnas en bereskap för att möjliggöra ytterligare spår en ag et blir aktuellt. Intrången och e negativa konsekvenserna för kommuninvånarna får ock inte bli oacceptabla varav elar av sträckan högst sannolikt behöver läggas i tunnel. Det åligger rafikverket att ta fram en grunlig reovisning av vilka konsekvenser och vinster ytterligare spår skulle meföra för Huinge kommuns invånare. rafikverket behöver även reovisa hur e negativa konsekvenserna kan minimeras är ett alternativ är att ra spåren i tunnel. På flera av väglänkarna i kommunen som Härasvägen och Storängsleen är et rean iag stuntals köbilningar vilka kommer öka i framtien. På väglänkar som har kapacitetsbrist behöver stuier göras om kapacitetshöjane åtgärer kan vitas. Gång, cykel och kollektivtrafik är kapacitetsstarka färmeel och insatser som gör att fler väljer essa trafikslag ökar framkomligheten. Eventuellt behov av ytterligare spår Inom Huinge kommun har rafikverket lyft behovet av tre ytterligare spår i anslutning till Söra stambanan, från kommungränsen i söer till strax norr om Flemingsberg. Från norr om Flemingsberg och till kommungränsen i norr anser rafikverket att et på lång sikt behövs två ytterligare spår et vill säga totalt sex spår på sträckan. vå ytterligare spår kommer att meföra stor inverkan i form av barriärer, buller och intrång i enskilas fastigheter. Huinge anser att spårtrafikens kapacitet, tillförlitlighet och robusthet är av avgörane betyelse för kommunen, Gång, cykel och kollektivtrafik är kapacitetsstarka färmeel och insatser som gör att fler väljer essa trafikslag ökar framkomligheten. 34 Huinge kommun

35 eknisk försörjning Byggnasmaterial och kemikalier Vi ny- och ombyggna av bostäer eller lokaler är människor staigvarane vistas är et viktigt att minimera skaliga emissioner från byggnasmaterialen. Hänsyn bör också tas till materialens livscykel, hur miljöpåverkan ser ut uner prouktion, rift och estruktion. För byggane på kommunäg mark krävs miljöcertifiering och att inbygga material okumenteras. Avfallshantering och återvinningscentraler Kommunen äger tillsammans me Haninge, Botkyrka, Salem och Nynäshamn SRV Återvinning AB som har Sofieluns återvinningsanläggning i Glaö, Huinge kommun. Anläggningen har nyligen utökats me förbehanlingsanläggning av matavfall och målet är att inom kort även komplettera me en anläggning för biogasprouktion. Kommunerna och SRV har en gemensam avfallsplan som omfattar mål och åtgärer fram till 2020 för att uppnå nationella mål för avfallshanteringen. Återanvänning och återvinning ska öka och utsorteringsgraen av avfallet har utökats. Utsortering av hushållens matavfall har kommit igång och ambitionen är att matavfallsinsamling och omhänertagane kraftigt ska öka. Återvinningscentraler finns i ag i rångsun och i Flemingsbergs inustriområe. Återvinningscentralen i Skogås behöver utöka sitt utrymme och alternativ placering utres. En ytterligare återvinningscentral kan komma att behövas i kommunen på sikt me en ökane befolkning. Återvinningsstationer för förpackningsmaterial ska vara lätt tillgängliga för meborgarna. I nya etaljplaner ska behovet allti övervägas. Utvecklingen mot ett ökat fastighetsnära insamlane av material bör följas och utväreras. Värmeförsörjning Söertörn Fjärrvärme AB (SFAB) levererar båe fjärrvärme och fjärrkyla till hushåll och företag i Huinge, Botkyrka och Salem. Fjärrvärmen prouceras huvusakligen i Igelsta av Söerenergi AB och till ungefär 90 procent av förnyelsebara bränslen. Anra anläggningar för värmeprouktion är blan annat Fittjaverket, Värtaverket, Hammarbyverket och Högalenverket. Det sammankopplae systemet sträcker sig från Liingö till Nykvarn. Söerenergi har även en reservanläggning i kommunen för fjärrvärmeprouktion, Huinge Maskincentral. SFAB har en minre anläggning för fjärrvärmeprouktion, Skogås värmeverk. SRV Återvinning AB i samarbete me SFAB utvinner metangas ur e älsta eponierna och ifrån en minre rötningsanläggning på Sofielun i Glaö. Gasen går i lening till värmecentralen i Skogås är en använs för att värma upp bostäer. Utöver fjärrvärme finns et en ra småskaliga lösningar som har en låg miljöpåverkan som bergvärme, markvärme, solvärme och pelletspannor. Kommunen ser positivt på essa lösningar. Även om et kraftigt har minskat sker en el värmeförsörjning me irektverkane el och/eller olja. Kommunens ambition är att essa värmekällor ska minska å e har en negativ miljöpåverkan. Energieffektivisering I enlighet me kommunens Klimat- och energiplan ska åtgärer vitas för minska energiförbrukning och utfasning av fossilbränslen. Här ingår blan annat energieffektivisering av kommunala lokaler, åtgärer inom transportsektorn och åtgärer för energieffektivt byggane. Kommunen ställer höga krav på energieffektivitet när bostäer och lokaler ska byggas på kommunens mark. Riktlinjerna för byggane på kommunäg mark innebär att varma utrymmen ska ha ett klimatskal som är så effektivt att värmekälla inte behövs mer än för tappvarmvatten och spetsvärme årets kalllaste agar. Krav ställs även på miljöcertifiering. Peak-oil och förnyelsebar energiprouktion Oljeprouktionstoppen, även kalla peak-oil, kommer att inträffa foto beng blomqvist RiktlinJEr: Återanvänning och återvinning ska öka i enlighet me Avfallsplanen. Vi nyplanering bör gemensamma effektiva matavfallslösningar byggas. Återvinningsstationer för förpackningsmaterial och tiningar ska vara lätt tillgängliga för meborgarna. I enlighet me kommunens Klimat och energiplan ska åtgärer vitas för minska energiförbrukning och utfasning av fossilbränslen. Riktlinjerna för byggane på kommunäg mark innebär att varma utrymmen ska ha ett klimatskal som är så effektivt att värmekälla inte behövs mer än för tappvarmvatten och spetsvärme årets kallaste agar. Krav ställs även på miljöcertifiering. Energiprouktion av såväl storskalig som småskalig förnyelsebar energi ska ges stor tyng gentemot anra intressen. Vi planläggning beaktas kommunens brebansstrategi. Översiktsplan

36 förr eller senare å olja är en änlig resurs. Peak-oil är en tipunkt å en maximala råoljeprouktionen är uppnå, varefter en kommer att minska tills en hanterbara råoljan tagit slut. Då olja utgör en stor el av en globala energitillförseln är et avgörane för kommunens framti att ett energisnålt samhälle planeras och att en förnyelsebara energiprouktionen ökar. foto thomas henrikson Vi Sofielun har SRV Återvinning anlagt en förbehanlingsanläggning för matavfall. Anläggningen kommer att kompletteras me en rötningsanläggning så att foronsbiogas prouceras vi Sofielun. Även kommunens gårar me laugårsrift bör kunna proucera biogas. Kommunen ser positivt på småskalig förnyelsebar energiprouktion. En förstuie för vinkraftsetablering i Sofielun har tagits fram som visar att områet skulle kunna rymma 10 vinkraftverk me en samla effekt om cirka 20 MW. Vi en eventuell etablering av vinkraft i områe behöver jupare stuier göras för att klargöra eventuella ytterligare exklueringsområen på grun av höga natur-, fågel- och kulturvären. Kommunen ser positivt på småskalig förnyelsebar energiprouktion som minre vinkraftverk, solceller, solfångare, bergvärme, markvärme och pelletspannor. Kraftleningar/Stockholms ström Svenska Kraftnäts befintliga ubbla 220 kilovolt luftlening me sträckningen Ekuen Högalen kommer att byggas om till en enkel 400 kilovolt lening. Mellan Söertälje och Flemingsberg finns en 70 kilovolt och en 220 kilovolt luftlening i samma leningsgata. En av essa leningar kommer att avvecklas på en cirka 9 kilometer lång sträcka fram till ullinge villasta. På återståene sträcka fram till Högalen rivs Svenska Kraftnäts 220 kilovolt lening. Vattenfalls befintliga 70 kilovolt luftlening på sträckan ullinge villasta till Flemingsberg kommer att ersättas me en tre kilometer lång markkabel. Luftleningarna kan rivas först kring Viare planerar Vattenfall en förstärkning av 70 kilovolt nätet genom en ny anslutning till stamnätsstationen vi Ekuen i Haninge kommun. I-infrastruktur Kommunikation är en növänighet i ett moernt emokratiskt samhälle, båe för att främja företagane, innovation och konkurrens men också för att en enskile ska kunna nå och spria information och utnyttja sin yttranefrihet. I ett alltmer igitaliserat samhälle föränras e igitala tjänsterna 36 Huinge kommun

37 Säkra livsmiljöer Bullerriktlinjer för bostäer rafikbuller är en miljöstörning som är vanligast förekommane i samhället och människors hälsa påverkas negativt av buller. Därför ska en så go ljumiljö som möjligt me låga bullernivåer allti eftersträvas och eventuella avsteg från bullerriktvärena ska inte ske slentrianmässigt, utan skälen till avsteg ska tyligt motiveras. En bullerkartläggning har gjorts som reovisar ygnsekvivalenta och maximala ljunivåer från väg och spårtrafik inom Huinge kommun. Bullernivåerna är som väntat högst längs e vägar me största trafikflöen så som E4/E20, väg 226 (Huingevägen), väg 73 (Nynäsvägen), Glömstavägen och Härasvägen samt längs me spårtrafiken. Kommunen kommer verka för att bullernivåerna ska minska och färre personer utsättas för höga bullernivåer. Vi nybyggna av bostäer i centrala och kollektivtrafiknära lägen kan et vara motiverat att göra avsteg från riksagens riktvären för trafikbuller vi husfasa utomhus. Gällane föreskrifter och Boverkets allmänna rå om buller ska följas. RiktlinJEr: En så go ljunivå som möjligt me låga bullernivåer ska allti eftersträvas. Avsteg från riktvären för trafikbuller kan göras: Inom en raie på ungefär 600 meter från en spårstation. Inom områen me gena och välintegrerae gång och cykelstråk som knyter an till spårstation kan ett något större avstån tillåtas. I e regionala staskärnorna Flemingsberg och Kungens kurva. I e områen om klassas som inreoch yttre staskärna i strukturplanerna. Längs befintliga kollektivtrafikstråk eller är ett kollektivtrafikstråk kan tillskapas me en högre exploatering. rafikbuller är en miljöstörning som är vanligast förekommane i samhället och människors hälsa påverkas negativt av buller. Därför ska en så go ljumiljö som möjligt me låga bullernivåer allti eftersträvas (bilen visar bostashus i Skogås). stänigt och nya tjänster växer fram vilket gör att efterfrågan på överföringskapacitet är stark. För att möta efterfrågan på breban me hög kvalitet finns et behov av att kommunen tar hänsyn till etta i sitt planeringsarbete och unerlättar för marknaens olika aktörer att ombesörja utbyggnaen av en igitala infrastrukturen. I arbetet me översiktsplanen har strukturbiler tagits fram för ett antal centrala områen me närhet till kollektivtrafik. Avsteg bör huvusakligen kunna ske i e centrala elarna av essa områen, i e områen är förjupae översiktsplaner tagits fram samt längs me kollektivtrafikstråk. Men även är avsteg kan prövas ska en så go ljumiljö som möjligt eftersträvas. Vi planering ska et tiigt avgöras om buller är ett problem och om avsteg från riktvärena får tillämpas. Utifrån platsen och planerae bostäers förutsättningar ska relevanta konsekvenser beskrivas för att möjliggöra en beömning av ljumiljön. Översiktsplan

38 Miljökvalitetsnormer för luft För att skya människors hälsa och miljön finns nationella miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Förorningen (SFS 2010:477) omfattar gränsvären för ämnena kväveioxi och kväveoxier, svavelioxi, kolmonoxi, bly, bensen, partiklar och ozon. Luftföroreningarna i Huinge kommer främst från trafiken, E4/E20 och järnvägen. Miljökvalitetsnormer kommer att utreas viare i senare planeringsskeen, blan annat ingår frågan i miljökonsekvensbeskrivningar för etaljplaner samt tillstånsprövningar. Luftvårsförbunet i Stockholm och Uppsala län har kartlagt halterna för kväveioxi, bensen, bens(a)pyren och partiklar i Huinge. De senaste mätningarna inför översiktsplanen visae att miljökvalitetsnormen för kväveioxi inte överskris inom Huinge kommun. Längs me E20/E4 låg halterna strax uner gränsväret men är låga i övriga kommunen. Halten av bensen och bens(a)pyren var å låga i hela Huinge. Partikelhalten är generellt låg i Huinge. Partikelhalten PM 2,5 är låg i hela kommunen mean halten av PM10 överskris längs E20/E4 och är strax uner gränsen längs järnvägen. Översiktsplanen syftar till att minska trafikens totala miljöbelastning genom att öka e hållbara transporternas anel av resanet blan annat genom förtätning i goa kollektivtrafiklägen och funktionsblanning. Markraon Raon är en osynlig och luktfri raioaktiv gas. Om man utsätts för höga raonhalter uner en längre ti ökar risken för lungcancer. Jorarter som utgör särskil raonrisk är exempelvis grovsan, grus och blockrik, grusig, sanig morän. Oavsett om et är hög eller låg risk för raon inom ett områe går et inte att försäkra att et är raonfritt förrän mätningar har gjorts. Huinge kommun uppmanar till mätningar och åtgärer vi höga raonvären. Om et ska byggas på ett områe me hög raonhalt bör byggnaerna byggas raonsäkert. Markföroreningar I områen me risk för markföroreningar bör en unersökning göras tiigt i planeringen för att klarlägga typ och mäng av eventuella föroreningar. Vi speciella förhållanen kan jupare analyser behöva göras. Som en el av behovsbeömning vi etaljplanering kontrolleras om risk för föroreningar föreligger inom planområet. Flera aktiviteter kopplae till förorenae områen pågår inom kommunen. Det finns ett 30-tal älre avfallsupplag (schaktmassor, byggavfall me mera) varav e flesta är nelaga. Åtta av essa har riskklassificerats, Österhagen, Jeriko och Hammaral beömes tillhöra riskklass 1 2 (mycket stor risk stor risk). Det finns även flera objekt inom kommunen som är klassificerae enligt MIFO-moellen (Naturvårsverkets metoik för inventering av förorenae områen). Käna och misstänkt förorenae områen finns registrerae i kommunens atabas, vi behov kan information för specifika platser tas fram. Elektromagnetiska fält Ansvariga mynigheter i Sverige kan inte utesluta hälsoeffekter från magnetfält på lång sikt och har ärför valt att rekommenera en viss försiktighet. Följane rekommenationer för samhällsplanering och byggane anges av mynigheterna, uner förutsättning att et kan genomföras till rimliga kostnaer: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftleningar och anra elektriska anläggningar så att människors exponering för magnetfält begränsas. Unvik att placera nya bostäer, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöja magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från va som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Av elsäkerhetsskäl är minsta tillåtna avstån mellan luftburna kraftleningar och bebyggelse satt till tio meter. 38 Huinge kommun

39 Krisbereskap En go krisbereskap är viktig och inom mark- och vattenanvänningsplaneringen är et viktigt att növäniga klimatanpassningsåtgärer vitas. Åtgärer för en robust energiförsörjning behöver också vitas är negrävning av elleningar är en åtgär. ransport av farligt gos Huinge kommun genomkorsas av leer, båe väg och järnväg, som är rekommenerae för farligt gos. Som primära vägar för transporter me farligt gos rekommeneras E4/ E20, Nynäsvägen och väg 259 (Haningeleen Lännavägen Glömstavägen). Huingevägen rekommeneras som sekunär väg. ågtransporter av farligt gos sker på stambanan genom Stuvsta Huinge C Flemingsberg och på Nynäsbanan genom rångsun Skogås Länna. Huinge kommuns bebyggelseutveckling har länge varit bunen till essa leer och rekommenationerna i en föreslagna översiktsplanen är att även fortsättningsvis koncentrera bebyggelsen till befintlig infrastruktur, särskilt en spårbunna. Önskemål finns om utveckling nära e stora transportleerna samtiigt som riskavstånen från transporterna innebär ett hiner för utvecklingen. Det finns inga fastställa skysavstån eller risknivåer men länsstyrelsens rekommenationer för skysavstån ska beaktas i planeringen och riskanalyser tas fram är så krävs. Me en utveckling av e rekommenerae transportleerna kan riskavstånen även påverka befintlig bebyggelse å säkerhetsavstånen ökar. I takt me att bebyggelsen förtätas ses transportleerna som hiner som behöver överbryggas. I e båa regionala staskärnorna, Flemingsberg och Kungens kurva, och i Huinge centrum har överäckningar lyfts fram som möjliga lösningar för att minska befintliga barriärer och samtiigt skapa byggbar mark. Mälaren använs som ricksvattentäkt för blan anra Huinge kommun. Bornsjön i Salem och Botkyrka fungerar som reservvattentäkt. Vi en katastrof kan också Vårby källa och cirka 300 enskila brunnar använas. Konflikt mellan befintliga grunvattentäkter och vägar för transport av farligt gos finns vi Vårby källa, Ekeal, Granby och Kvarntorp Lissma. En olycka vi sjötransport på Mälaren skulle påverka hela kommunens ricksvatten. Verksamheter som meför risker för omgivningen Det finns en ra verksamheter i Huinge kommun som har skysavstån som kan påverka befintlig och nytillkommane bebyggelse. Dessa finns framförallt i kommunens inustriområen. Men översiktsplanens inriktning om att eftersträva ett mer levane samhälle me goa livsmiljöer genom att blana bostäer, arbetsplatser och service kan stå i konflikt me verksamhetsutövarens intressen. I många fall går skysavstånen att hantera genom att tiigt i planprocessen jobba me placering och utformning av tillkommane bebyggelse. Det största skysavstånet inom kommunen, på 1000 meter, finns i Glaö inustriområe och kan påverka närliggane bostäer i Glaö kvarn. För kommunens övriga inustriområen som rångsun, Länna, Storängen och elar av Kungens kurva gäller vanligen ett skysavstån på 500 meter. För småinustriområen som till exempel elar av Kungens kurva eller Gräsvreten samt för vissa enskila verksamheter gäller skysavstån på 200 meter. Figur 9 visar inustriverksamheter me riskavstån på 400 meter eller mer. Även anläggningar som rivmeelsstationer har rekommenerae skysavstån att beakta vi planläggning. För jurhållning och rianläggningar finns inga klara riktlinjer men inom 500 meter bör ny bebyggelse tyligt motiveras. De olika rekommenationerna om skysavstån finns samlae i Boverkets skrift Bättre plats för arbete. Figur 9. Inustriverksamheter me riskavstån på 400 meter eller mer. Avstånen markerat me rö skraffering. RiktlinJEr Länsstyrelsens riktlinjer om när och hur riskutreningar ska tas fram vi bebyggelse nära riskkällor ska följas. Vi en utveckling av infrastruktur som meför en öka risk för omgivningen ska riskutreningar tas fram. Fortsatta utreningar ska göras för e överäckningar över transportleer för farligt gos som är föreslagna. Vi planering nära verksamheter me skysavstån ska en avvägning göras tiigt i processen mellan e olika motståene intressena. På sikt bör verksamheter me större skysavstån flytta ut från kollektivtrafiknära lägen till rean störa lägen är e inte står i konflikt me stasutvecklingen. Översiktsplan

40 Riktlinjer för geografiska områen I etta kapitel reogörs för riktlinjer för specifika geografiska områen i kommunen. Flemingsberg Bakgrun Flemingsberg är utpekat som en regional staskärna i RUFS Den regionala staskärnan omfattar Flemingsberg samt elar av ullinge i Botkyrka kommun. Målet är att en regionala staskärnan ska fungera som ett alternativ till Stockholms city me en funktionsblana och hållbar stasmiljö. Förjupa översiktsplan för Flemingsberg För att se hur Flemingsberg kan utvecklas båe på kort och lång sikt pågår ett arbete me att ta fram en förjupa översiktsplan för områet Flemingsberg och elar av Botkyrka kommun. Ett planförslag har tagits fram gemensamt av e båa kommunerna och samrå har skett kring förslaget. Målet för utvecklingen av Flemingsberg är att skapa en levane, tät, grön och hållbar sta me en blanning av bostäer, arbetsplatser, service, hanel, kultur me mera. Områet ska utgöra en sammanhängane stasväv som biner ihop e olika elarna och överbryggar barriärerna i områet. Det ska vara enkelt att cykla, gå och åka kollektivt i och till Flemingsberg. Den högsta graen av funktionsblanning sker i e mest centrala elarna som utgörs av Hälsovägen och Flemingsbergsalen. Efter samrå kring en förjupae översiktsplanen har rafikverket reovisat att totalt tre nya järnvägsspår behöver byggas på lång sikt längs me sträckan förbi Flemingsberg. Iag finns fem spår. Fler spår och en eventuell flyttning av väg 226 får konsekvenser för övrig infrastruktur i områet, blan aannat måste hänsyn tas så att inte barriäreffekten för gång och cykel ökar ytterligare. Fortsatt planering Bearbetning av planförslaget pågår och förslaget beräknas ställas ut uner hösten 2013 och antas vintern Flemingsberg utgör en viktig kollektivtrafikknutpunkt me sin penel-, regional- och fjärrtågsstation samt busstrafik. På lång sikt planeras Spårväg sy som ska bina ihop Flemingsberg me Kungens kurva-skärholmen. Det är mycket viktigt att et blir möjligt att på ett enkelt och smiigt sätt byta mellan alla olika trafikslag vi Flemingsbergs station. Områet rymmer iag ungefär boene, arbetsplatser och stuenter. Den föreslagna strukturen och förelningen mellan bostäer och arbetsplatser i samråsförslaget för år 2030 möjliggör ca nya bostäer och cirka nya arbetsplatser. otalt finns et å boene i Flemingsberg och staskärnan fungerar som centrum för personer. Figur 10 Föreslagen tillkommane bebyggelse i förjupa översiktsplan för Flemingsberg, samråsversion. 40 Huinge kommun

41 Markanvänning Vår Väg- och/eller spårområen Blansta - staskärna Planområesgräns Blansta - vår-, utbilnings- och forskningsanknuten verksamhet / bostäer Blansta - verksamheter / bostäer Blansta - Grönområe Bostäer Verksamheter Befolkning Huinge Områe 1 Områe 2 Områe 3 Anel (%) Bostäer Hyresrätt GRANORP Bostasrätt Grönområe - naturmark Äganerätt FLEMINGSBERGSDALEN Grönområe - park / irott Grönområe - kulturlanskap CE BY N E RA SP L UN K Våtmark ULLINGE VILLASAD VISÄRA BJÖRNKULLA HANVERKSBYN Översiktsplan 2030 Figur 11. Markanvänningskarta i förjupa översiktsplan för Flemingsberg, samråsversion

42 Kungens kurva Bakgrun Kungens kurva är tillsammans me Skärholmen en av Stockholms regionala staskärnor enligt RUFS Kungens kurva-skärholmen är också Skaninaviens största hanelsplats utanför citykärnorna. Målet är att områena ska utvecklas till ett gemensamt områe. Inriktningen är att skapa ett blanat områe som är levane och har en tylig struktur för e som arbetar och besöker områet samt för e som bor i områet. För att se hur Kungens kurva kan utvecklas, båe på kort och på lång sikt, pågår ett arbete me att ta fram en förjupa översiktsplan. Ett planförslag har tagits fram och samrå har skett kring förslaget. Förjupa översiktsplan för Kungens kurva Förslaget meger en tätare gatu- och bebyggelsestruktur och en högre exploateringsgra än agens. anken är att områet ska utvecklas och få en tyligare stasbil och kvartersstruktur för att göra områet mer attraktivt för besökare. Den tätare bebyggelsestrukturen är även ur ett hållbarhetsperspektiv önskvär å en Figur 12. Struktur för Kungens kurva, samråsversion. skapar förutsättningar för gång- och cykeltrafik, lokalt färre transporter och en go teknisk infrastruktur. Generellt föreslås en relativt flexibel markanvänning för att kunna skapa utvecklingsmöjligheter för fastighetsägare. Detta ger även förutsättningar för att utveckla verksamheter som kompletterar agens hanel och ger en mer blana och mångsiig använning av områet. På sikt är målet att genom en överäckning av motorvägsområet knyta samman Kungens kurva och Skärholmen i höj me Skärholmens centrum och minska barriäreffekten av E4/E20. Dagens hanelsområe föreslås utvigas västerut och omfatta områet kring Dialoggatan. Jämfört me iag föreslås också viss hanel kunna tillkomma kring en i planen angivna nya trafikplatsen som blan annat ansluter Förbifart Stockholm till Kungens kurva och Skärholmen. Planen föreslår också att gränsen för Gömmarens naturreservat änras söer om Kungens kurvaleen så att et blir möjligt att bebygga områet närmast vägen. Som kompensation föreslås att naturreservatet utviags me ett områe mellan Masmo och Flottsbro. Fullt genomför skulle en förjupae översiktsplanen kunna innebära nya arbetsplatser i områet. Kungens kurvas fortsatta utveckling innebär att tillgängligheten till områet behöver förbättras. Planen föreslår en sträckning för Spårväg sy genom områet, en utveckling av et lokala gatunätet och gång- och cykelvägar samt anslutningar till Förbifart Stockholm. Kopplingen mot omkringliggane områen, inte minst Vårby går, behöver också stärkas så att Kungens kurvas utveckling i viss mån kan bira till utvecklingen i anra områen. Fortsatt planering Bearbetning av planförslaget pågår och i et fortsatta arbetet kommer förutsättningarna att komplettera Kungens kurva me bostäer att utreas samt prioriterat busstråk för att säkra en effektiv kollektivtrafik. Planen beräknas antas första halvåret Dessförinnan kommer et bearbetae planförslaget att ställa ut. 42 Huinge kommun

43 Markanvänning Kommungräns FÖP-områesgräns Kontor / Icke störane verksamheter / Viss hanel Kontor / Upplevelser / Utbilning / Viss hanel / Icke störane verksamheter Kontor / Upplevelser / Utbilning / Viss hanel Kontor / Upplevelser / Utbilning / Viss hanel Hanel / Kontor / Upplevelser / Utbilning Kontor / Upplevelser / Icke störane verksamheter Upplevelser / Irott / Viss hanel / Icke störane verksamheter (gärna me anknytning till naturreservatet) Irottsänamål (kvartersmark inom Naturreservat) Framtia överäckningsområe org / Park / Natur Naturreservat Föreslagen ny gräns för Naturreservat Nuvarane gräns för Naturreservat Skya biotop Planera spårvägsragning Planerat läge för spårvägsstation Figur 13. Markanvänningskarta för förjupa översiktsplan för Kungens kurva, samråsversion. Översiktsplan

44 Storängen Bakgrun En förjupning av översiktsplanen har tagits fram för Storängen och antogs av kommunfullmäktige juni Storängen är iag ett inustriområe beläget strax öster om Huinge centrum. Inustriområet har förhållanevis lågt markutnyttjane. Det tillsammans me att kollektivtrafiken är väl utbygg i närområet och närheten till kommunal och kommersiell service är huvuorsakerna till varför en omvanling är önskvär trots att områet är ett fungerane inustriområe. Förjupa översiktsplan för Storängen Huvuinriktningen i en förjupae översiktsplan är att Storängen vi en omvanling ska få ett högt markutnyttjane. Målsättningen är en så kalla blansta är bostäer utgör huvuelen, men är verksamheter som är förenliga me bostäer kan finnas kvar i områet. Huinge centrum och Figur 14. Markanvänningskarta för förjupa översiktsplan för Storängen. Gult: bostäer, service och kontor. Orange: bostäer, service och icke störane verksamheter. Grönt: park. Storängen knyts ihop me Sjöalsvägen som sammanlänkane stråk. Sjöalsvägen utvecklas essutom till ett grönt promenastråk som fungerar som länk mellan parker och grönområen. En omvanling kommer att ske etappvis, kvarter för kvarter eller fastighet för fastighet över lång ti. Det är ärför viktigt att en tillkommane bebyggelsen utformas så att en passar in i befintlig stasbyggnasstruktur. För att en slutliga miljön ska upplevas som en helhet bör områet präglas av en gemensam stasbyggnasinriktning är e viktigaste principerna är stasmässighet me tyliga gaturum samt kontinuitet och orienterbarhet i gatunätet. Anra viktiga principer i planen är en mötesplats i form av torgbilning i korsningen Sjöalsvägen/Förråsvägen, en nya iagonalvägen som ligger i Sjöalsvägens förlängning, en nya parken som iagonalen leer till samt e butiker och service som ska återfinnas i bottenplan. Ett helt omvanlat Storängen rymmer ungefär lägenheter. Den lägre siffran är om icke störane verksamheter anläggs på samtliga kvarter närmast Storängsleen och en högre siffran om et blir bostäer i samtliga kvarter. Markanvänning längs me Storängsleen avgör naturligtvis även hur många arbetsplatser områet rymmer. Strukturplanen för Huinge centrum slår fast att Storängsleen ska utvecklas till en attraktiv stasgata. Den förjupae översiktsplanen fokuserar ock enast på områet norr om Storängsleen varav etta inte framgår av en förjupae översiktsplanen. Fortsatt planering En första etapp av omvanlingen har påbörjats i och me planläggning av kvarteret Branstegen. Omvanlingen beräknas pågå i etapper uner förhållanevis lång ti. Ett aktivt arbete pågår från kommunens sia för att hitta attraktiva lösningar för fastighetsägarna så att en omvanling kan skynas på. Den kommunomfattane kollektivtrafikutreningen ska klargöra hur kollektivtrafiken bäst löses i områet. 44 Huinge kommun

45 Scenario Flemingsberg Masmo Mellan e två utpekae regionala staskärnorna Flemingsberg och Kungens kurva ligger Glömstaalen me omnej me jorbruksmark, småskalig bebyggelse och en tvåfilig väg som är en viktig regional genomfartsle. rafikverket har tagit fram en arbetsplan för en större trafikle i algången och iskussioner förs om en framtia spårväg som skulle kunna sammanbina e regionala staskärnorna. Stora föränringar kommer att ske i områet och frågan är hur marken bäst ska använas, som jorbruksmark, för bostäer eller som inustrimark eller kanske i någon lämplig blanning? re scenarier för sträckan Flemingsberg-Masmo har tagits fram för att iskuteras i översiktsplanen, Flemingsberg Masmo re scenarier för fortsatt utveckling. De tre scenarierna skiljer sig åt när et gäller hur mycket mark som ska tas i anspråk för ny bebyggelse och vilket typ av bebyggelse som ska tillkomma. Scenarierna har öpts till: Oling i staen (alternativ låg) Bebyggelse blan berg och alar (alternativ mellan) ät stasbyg (alternativ hög). Nean beskrivs respektive scenario kortfattat och övergripane. Gemensamt för alla scenarier Genomfartstrafiken på Glömstavägen kommer att minska raikalt och inte längre vara primärle för farligt gos som följ av Söertörnsleens utbyggna. De minskae risk- och bullernivåerna gör att ny bebyggelse kan placeras närmare Glömstavägen. Me tien kan Glömstavägen omvanlas till en mer stasmässig lokalgata me prioritering av gång- och cykeltrafik, träraer och små platsbilningar. I e tre scenarierna tas inte ställning till Spårväg sys slutliga sträckning, utrymme lämnas för flera alternativ. Utgångspunkten i samtliga förslag är att mark reserveras för en epå i Glömstaalens västra el. Däremot måste sträckningen av spårvägen anpassas till kommane bebyggelsestruktur och meverka till en rationell markanvänning. Det förseslagna verksamhetsområet i Loviseberg upptar mark som lämpar sig bättre för bostasbebyggelse me tanke på avstån till buller från Västra Botkyrkaleen, lokalklimat, solläge och avstån till föreslagen no i Glömsta. rafikverkets arbetsplan gäller som förutsättning för alla scenarierna. För scenario mellan och hög föreslås ock att Lovisebergsvägens läge och profil anpassas till föreslagen bebyggelse. Efter samrå görs en avvägning och ställningstagane för markanvänningen i etta områe. Oling i staen Det är ett faktum att jorbruksmarken i Stockholmsområet minskar mean efterfrågan på närproucerae livsmeel ökar. I förslaget sparas större elen av Glömstaalens jorbruksmark för oling. Dalgångarna vi Loviseberg kan olas upp eller röjas för bete. Lanskapet tyliggörs genom att algången hålls öppen och bilar gräns mellan olika bostasområen. Figur 15. Oling i staen Översiktsplan

46 Figur 16. Bebyggelse blan berg och alar Ny bebyggelse, i etta fall främst verksamheter, lokaliseras i en västra och östra elen av Glömstaalen är marken blir alltför fragmentera för jorbruk. Områets läge i och intill rekreations-, natur- och jorbruksmark skulle även kunna omhänertas och manifesteras i form av till exempel kunskapsorienterae skolor/verksamheter me inriktning natur-, sport- eller jorbruk. Förslaget innebär en total areal för jorbruksmark/oling och betesmark på cirka 40 hektar. Nya ytor för verksamhetsområe uppgår till cirka 2 hektar. Bebyggelse blan berg och alar Ett lokalt centrum skapas i Glömsta som blir noen i områet. För att ge så bra förutsättningar som möjligt för etta kopplas befintlig bebyggelse i Kästa och ullinge till centrumområet i Glömsta via ny bebyggelse söer om Glömstaalen. Hållplatsläge för Spårväg sy utgör en central roll. En bra omstigning mellan buss och spårväg i nära centrumläge måste prioriteras. yngpunkten av boene koncentreras till et lokala centrumets närområe. Verksamheter som inte är störane blanas me bostäer, är så är möjligt. Störane verksamheter hittar sina lägen längre ut från noen. Förslaget prioriterar i första han bostäer söer om Glömstaalen och tanken är att essa i så stor utsträckning som möjligt ska anpassas till befintlig terräng. Detta ger goa förutsättningar för att områet blir en levane stasbygg me närhet till natur, sta, närservice och goa kommunikationer. En ny gata knyter samman Botkyrka Flottsbro Loviseberg Kästa och Flemingsberg. Förslaget meger ett tillskott på cirka nya bostäer, varav 300 kan tillkomma genom förtätning i Glömstas befintliga bebyggelseområe närmast centrum. Förslaget ger även ett tillskott på cirka 10 hektar mark för verksamhetsområe. I siffran över nya bostäer är inte förtätning av övriga Glömsta inräkna. Detta skulle ge ytterligare cirka bostäer. ät stasbyggna Det finns en stor efterfrågan på mark för verksamhet av olika slag. Många småföretagare i söra Storstockholm tvingas flytta sina verksamheter när bostasområen kryper närmare, miljökraven skärps och markpriserna stiger. Områet har go tillgänglighet för verksamheter av olika slag, å Botkyrkaleen har ett strategiskt läge mellan flera stora marknasområen. I etta scenario tas mer mark i anspråk för verksamheter framför allt söer om Botkyrkaleen. Här vigas algången mot Loviseberg genom att bergskanter tas bort och massorna använs för fyllning så att lämplig lutning ger optimalt markutnyttjane. Här kan ett kluster av verksamheter utvecklas 46 Huinge kommun

47 men också en stor mäng bostäer. Närmast Glömstavägen, i anslutning till ett lokalt centrum vi spårvägens hållplats, kan kvarter me flerbostashus tillkomma. En ny gata knyter samman Botkyrka Flottsbro Loviseberg Kästa och Flemingsberg. Förslaget meger ett tillskott på rygt nya bostäer. Cirka 500 av essa tillkommer genom exploatering på Masmoberget och 300 genom förtätning av Glömstas befintliga bebyggelseområe närmast centrum. Därutöver rymmer förslaget cirka 16 hektar mark för verksamhetsområe. I siffran över nya bostäer är inte förtätning av övriga Glömsta inräkna. Detta skulle ge ytterligare cirka bostäer. Figur 17 ät stasbyg Översiktsplan

48 foto thomas henrikson Utveckling av lokala centrum me omgivning För kommunens lokala centrum Huinge, rångsun, Skogås, Stuvsta, Segeltorp och Vårby går har så kallae strukturplaner tagits fram. Inför framtaganet av strukturplanerna har elaktighetsinsatser genomförts för att inhämta kunskap om vilka kvaliteter och eventuella brister som finns i respektive områe så att kvaliteterna kan stärkas och bristerna i möjligaste mån motverkas. Ett kunskapsunerlag för samtliga områen har också tagits fram, Stasbyggnasanalyser och förtätningsstrategier, som legat till grun för strukturplanerna. Strukturplanerna har tagits fram för att et är i essa områen, tillsammans me e regionala staskärnorna Flemingsberg och Kungens kurva, som e största föränringarna väntas äga rum. I essa områen finns et goa förutsättningar för att uppfylla översiktsplanens mål om levane stasmiljöer, prioritera gång, cykel och kollektivtrafik och funktionsblanning. Strukturplanerna reovisar en önskvär utveckling är e viktigaste föränringarna reovisas samt e mest värefulla parkerna och naturområena som ska bevaras och utvecklas. Strukturplanernas geografiska avgränsning är meter. Denna avgränsning är val utifrån möjligheten att erhålla ett hållbart resane å forskning visat att fler inivier väljer att åka kollektivt om tillgängligheten är go till spårtrafik. Inriktningen är att et ska vara ett högt exploateringstal inom hela strukturplanerna. Generellt gäller att ju närmare spårstationen esto högre exploateringstal och positivare inställning till tillkommane exploatering, oavsett om en är markera på strukturplanerna eller inte. Go tillgång på närrekreationsområen ska ock allti säkerställas. Den markanvänning som reovisas är en huvusakliga markanvänningen. Exploaterings- och förtätningsområen ska naturligtvis rymma funktioner som minre grönytor, parker, lekplatser, agvattenanläggningar och spontanirottsytor. Likaså kan parker och naturområen rymma rekreations- och upplevelsefunktioner samt agvattenanläggningar. Strukturplanerna visar ett önskat framtia läge, hur situationen ser ut ifall strukturplanerna har genomförts. Statistiken gällane upplåtelseform inom respektive strukturplan visar på en grov nivå hur förelningen iag är inom minre elområen. Statistiken återger inte en exakt sanning å strukturbilernas geografiska inelning inte helt överensstämmer me en inelning som statistik finns för upplåtelseformer. 48 Huinge kommun

49 eckenförklaring Detta är teckenförklaringen till strukturplanerna och visar på grunprinciperna för respektive begrepp. Inre staskärna är ett områe me hög samla täthet, vilket ger unerlag för lokalt stasliv, service och hanel i gatuplan och ett högre besökstryck på gator och i parker Yttre staskärna är ett områe me måttlig täthet, som ger visst unerlag för lokal service, hanel och parker. Exploateringsområe är ett områe är kommunen uppmuntrar och ser mycket positivt på exploatering av byggnaer, gator och utveckling av allmänna platser. Förtätningsområe är ett befintligt bebyggelseområe är kommunen ser positivt på en högre/tätare bebyggelse me bostäer/arbetsplatser och vi behov även nya gator och allmänna platser. Stasgata är ett stråk som har plats för samtliga trafikslag, gåene, cyklar och motorforon, me trottoarer och är byggnaer lämpligen placeras me entréer i gatuliv. Publika lokaler och service eftersträvas är så är möjligt. GC-stråk är ett stråk som enast är till för gåene och cyklister, ofta separerat från väg och gata. Samban är ett områe eller ett stråk som bör stärkas me bebyggelse, gator, parkstråk eller anra förbinelser för att stärka kopplingen mellan olika områen så att båe mentala och fysiska barriärer minskar. Mötesplats är en central offentlig plats eller en anläggning för sport, rekreation eller kultur som har stor social betyelse. Grönstråk är antingen ett smalt parkstråk genom bebyggelse eller ett viktigt promenastråk genom ett större naturområe. Parkområe är ett grönområe me särskila vären för rekreation och lek. Naturområe är ett grönområe me särskila natur- och friluftsvären. Skyat naturområe är ett naturområe me formellt sky som naturreservat eller biotopsky. Dagvatten ytor för större agvattenanläggningar utformae så att e birar till en attraktiv miljö. Småskaliga agvattenanläggningar kan rymmas i bebyggelseområen. Stasutveckling beroene på geografiskt områe inom strukturplanerna Neanståene tabell visar vilken stasutveckling som ska eftersträvas beroene på va e är markerae som och var e är belägna. Avstånen i neanståene tabell är ungefärliga. Begreppen i tabellen återfinns i strukturplanerna. Exploateringsområe Förtätningsområe Stasgata Park Naturområe Övriga områen Inom 600 m Inom 1200 m Inre staskärna Yttre staskärna Exploateringsområe som har högsta prioritet. Hög exploateringsgra. illgänglighet i gatunät och go parktillgång tillgooses. Utveckling av befintlig bebyggelse har högsta prioritet. Hög exploateringsgra. illgänglighet i gatunät och go parktillgång tillgooses. Stasgator ska vara tillgängliga och trygga särskilt för gåene och cyklister me hög nivå för gestaltning. Här förväntas mycket högt besökstryck, vilket kräver mycket hög skötsel- och gestaltningsnivå. Naturområen ska vara tillgängliga och trygga särskilt för gåene och cyklister. Exploatering ses som mycket positivt av kommunen. illgänglighet i gatunät och go parktillgång ska tillgooses. Exploateringsområe som har hög prioritet. Måttlig exploateringsgra. illgänglighet i gatunät och go parktillgång tillgooses. Utveckling av befintlig bebyggelse har hög prioritet. Måttlig exploateringsgra. illgänglighet i gatunät och go parktillgång tillgooses. Stasgator ska vara tillgängliga och trygga särskilt för gåene och cyklister me en hög nivå för gestaltning. Här förväntas högt besökstryck, vilket kräver hög skötsel- och gestaltningsnivå. Naturområen ska vara tillgängliga och trygga särskilt för gåene och cyklister. Exploatering ses som positivt av kommunen. illgänglighet i gatunät och go parktillgång ska tillgooses. Lokaler i gatuplan längs stasgator. Gator och parker skall ha mycket hög gestaltningsnivå. Exploatering skall ha lokaler i gatuplan längs stasgator. Gator och parker skall ha mycket hög gestaltningsnivå. Lokaler i gatuplan eftersträvas och avsteg görs enast i unantagsfall. Gatumark me mycket hög skötseloch gestaltningsnivå. Här förväntas mycket högt besökstryck, vilket kräver mycket hög skötsel- och gestaltningsnivå. Här förväntas mycket högt besökstryck, vilket kräver mycket hög skötselnivå. Gator och parker skall ha mycket hög gestaltningsnivå. Lokaler i gatuplan eftersträvas längs stasgator. Gator och parker bör ha hög gestaltningsnivå. Exploatering bör ha lokaler i gatuplan längs stasgator. Gator och parker bör ha hög gestaltningsnivå. Lokaler i gatuplan rekommeneras. Gatumark har hög skötsel- och gestaltningsnivå. Här förväntas högt besökstryck, vilket kräver hög skötsel- och gestaltningsnivå. Här förväntas högt besökstryck, vilket kräver hög skötselnivå. Gator och parker bör ha hög gestaltningsnivå. Översiktsplan

50 Strukturplan för Huinge centrum aministrativt centrum Huinge centrum ligger centralt i kommunen mellan Stuvsta och Flemingsberg, längs me Huingevägen. Nuläge statistik och kunskapsunerlag otalt sett inom områet är et en balans mellan upplåtelseformer men skillnaerna är stora mellan elområena och et skulle vara positivt om anelen hyresrätter kune öka i områe 2 och 3. Av e sex centrumområena har Huinge centrum flest boene och arbetane i närheten av centrum. Utbuet av hanel, restauranger och kulturverksamheter är ock betyligt större än va som är förväntat me hänsyn till antalet boene och arbetane i närområet. I elar av områet är tillgången till grönområen mätt i grönyta per person och hur nära et är till grönområena inte helt tillfreställane, varför et är viktigt att bevara och utveckla attraktiva parker och grönområen i Huinge centrum. Pågåene och planerae föränringar Huinge centrum är utpekat som kommunens aministrativa centrum och är en expansiv el av kommunen. Flera etaljplaner pågår inom områet och även ett planprogram för en förhållanevis stor el av områet. Planprogrammets remissversion rymmer ungefär bostäer, kvm kontor, kvm hanel samt kommunal service såsom förskolor. Befolkning Bostäer Anel (%) H y r e s- rätt Huinge Områe Områe Områe Bostasrätt Äganerätt Inriktning och strukturplan Huinge centrum (1) lyfts genom att fler entréer och framsior tillskapas. Men även genom kompletteringsbebyggelse av olika funktioner. Centrum växer längs Sjöalvägen (2) fram till Storängen (3) som omvanlas till en blansta (se kapitel Storängen). Kommunalvägen (4) utvecklas till en attraktiv stasgata genom att änra ess utformning men även genom tillkommane exploatering som väner sig mot gatan me vissa lokaler i bottenplan. Ett nytt torg (5) och mötesplats tillskapas genom att bil- och busstrafiken på Kommunalvägen stängs av och istället les i tunnel uner spåren (6). Denna koppling förbättrar även kopplingen mellan e västra och östra elarna vilket även fler peneltågs-uppgångar kommer att göra. Kollektivtrafikens attraktivitet förstärks inte bara genom fler peneltågsuppgångar utan även genom att busstrafikens samlas på ett och samma ställe (7). Huinge centrum är i sig själv en mycket viktig mötesplats 50 Huinge kommun

51 Huinge C Prioriterae platser, stråk och grönområen Kommungräns 600/1200 m raie Inre staskärna Yttre staskärna Exploateringsområe Förtätningsområe Parkområe Naturområe Skyat grönområe Norrängsvägen 10 Huingevägen S Kommunalvägen Grönstråk 5 7 J 1 8 Järnväg/tunnelbana ovan jor Huvuvägnät Befintlig stasgata 14 J J 15 2 Lännavägen 18 illkommane stasgata Befintligt GC-stråk 12 Storängsleen illkommane GC-stråk Samban som behöver stärkas 13 Stomnät för kollektivtrafik, huvualternativ Stomnät för kollektivtrafik, utreningsalternativ Spårväg sy Mötesplats SDagvatten Figur 18. Strukturplan för Huinge centrum, teckenförklaring finns på sian 49. Översiktsplan

52 me ess torg, butiker, restauranger, kaféer och folkliv. Anra viktiga mötesplatser att särskilt satsa på och utveckla i områet är Sjöalsparken (8), Råsparken (9), Fullersta parken (10) och et blivane torget i entrén till Storängen (11). För att utnyttja et goa kollektivtrafikläget och et centrala läget eftersträvas en högre exploatering i småhusområet söer om centrum (12). Även söer om Storängsleen tillkommer exploatering som ska bira till att omvanla Storängsleen (13) till en stasgata vilket är möjligt först efter Söertörnsleen är färigställ. Längs Rosenhillsvägen (14) eftersträvas flerbostashus å boenetypen är unerrepresentera i områet samt att områet ligger nära spårtrafik. Kopplingen från etta områe till centrum och kollektivtrafik behöver stärkas och förbättras så att fler kan gå, cykla och åka kollektivt till centrum och spårtrafiken. För att boene i Solgår ska ha en tylig och bra koppling till Huinge centrum behöver kopplingen (15) mellan essa områen stärkas. I områet vi Kyrkammarna (16) föreslås en hög exploatering av främst arbetsplatser å bullernivåerna är höga. Från Kyrammarna anläggs ett grönt stråk som biner ihop områet me Sjöalsparken, Storängen och rehörningen. Sjöalsparken (8) lyfts till en attraktiv staspark och en vattenspegel tillskapas genom att öppna upp agvattenleningen. Det är även viktigt att sambanet mellan centrum, Sjöalsparken och Råsparken (17) stärks å etta är tre viktiga platser i områet som människor lätt ska kunna röra sig mellan. Den kraftiga expansionen kräver ett stort tillskott av kommunal service vilket et blan annat finns utrymme för i Storängen, vi Huinge gymnasium, öster om Ängsnässkolan (18) och kolonilotterna (19) omlokaliseras till grönområet väster om rehörningen och bereer å plats för kommunal service, troligen en irottsanläggning som kan nyttjas av boene i områet och av e skolor som ligger i anslutning. Strukturplan för rångsun rångsun ligger i Huinges noröstra el och gränsar i norr till Stockholm sta och till sjöarna Drevviken och Magelungen. Nuläge statistik och kunskapsunerlag otalt sett inom områet är et en balans mellan olika upplåtelseformer. Områe 2 har få bostäer och tillkommane bostäer bör vara av olika upplåtelseformer. Inom områe 1 skiljer flerbostashusområet norr om centrum ut sig ur socioekonomiska aspekter varav en öka blanning inom områe 1 skulle vara önskvär me fler bostasrätter och/eller ägarlägenheter. Befolkning Bostäer Anel (%) H y r e s- rätt rångsun Områe Områe Områe Bostasrätt Äganerätt 52 Huinge kommun

53 rångsun Prioriterae platser, stråk och grönområen Kommungräns J J 600/1200 m raie J Inre staskärna Forsfararvägen Yttre staskärna Exploateringsområe 2 10 Förtätningsområe 3 S Parkområe Naturområe 1 jäerstigen Skyat grönområe Grönstråk J Järnväg/tunnelbana ovan jor Huvuvägnät Befintlig stasgata illkommane stasgata rångsu n svägen 7 11 Befintligt GC-stråk 6 illkommane GC-stråk 9 Gamla Nynäs vägen Samban som behöver stärkas Stomnät för kollektivtrafik, huvualternativ Stomnät för kollektivtrafik, utreningsalternativ Spårväg sy Mötesplats J SDagvatten Figur 19 Strukturplan för rångsun, teckenförklaring finns på sian 49. Översiktsplan

54 Av samtliga sex centrumområen har rångsun en lägsta genomsnittliga fastighetsexploateringen och beaktat att områet ligger intill en peneltågsstation är exploateringsgraen mycket låg i förhållane till anra områen. Den låga exploateringsgraen förklaras els genom att stora elar av områet består av villa- och rahusbebyggelse men även att et inom områet finns relativt mycket obebygg mark. illgången till grönområen är mycket go i områet. Pågåene och planerae föränringar I anslutning till centrum pågår planarbete för bostäer. På anra sian järnvägen från centrum sett pågår bostasbebyggelse och planarbete ska även starta för verksamheter vi rångsuns ronellen. Inriktning och strukturplan rångsun saknar en central park och ärför anläggs en minre park norr om centrum (1). De vägar, rångsunsvägen, Hammartorpsvägen och Norströms väg, som kopplar ihop omkringliggane bostäer me centrum kan stärkas och förtyligas till stasgator genom en kompletteringsbebyggelse i goa kollektivtrafiklägen och gärna me inslag av verksamheter. För att koppla Stortorp bättre till centrum och peneltågstrafiken behöver kopplingen mellan Forsfararvägen och Norströms väg förbättras och göras tryggare (2). Söer om centrum och Nynäsbanan är et en låg exploateringsgra, särskilt beaktat att et ligger så nära peneltåget. Småhusbebyggelsen (4) bör förtätas för att ta tillvara på kollektivtrafikläget och mellan Storvretsvägen och Gamla Nynäsvägen (5) sker en exploatering, gärna me personalintensiva verksamheter för att lea till en öka blanning i områet men även å platsen är bullerstör. rångsun och Skogås ligger geografiskt nära varanra men mentalt är avstånet längre. För att knyta ihop områena bättre utvecklas Storvretsvägen (6) till en attraktiv stasgata vilket utöver gatuutformningen kräver en tillkommane exploatering som väner sig mot gatan, gärna me inslag av publika lokaler i bottenplan. För att uppnå etta och för att ta till vara på spårkollektivtrafikläget sker en omvanling av inustriområet (7), Skogås värmeverks verksamhet måste ock säkras. Gamla Nynäsvägen utvecklas också till en stasgata äna från Länna, genom Skogås och fram till rångsuns centrum. Längs enna väg (8) kan et rymmas båe bostäer och verksamheter och e värefulla ekmiljöer som finns kan bli ett värefullt inslag i områet. Genom att förbättra sambanen me Storvretsvägen knyts e olika områena bättre ihop. Kopplingen behöver också stärkas ut mot Magelungen är ett viktigt rekreationsstråk finns som utvecklas och platsen stärks till en välfungerane mötesplats (9). Anra viktiga grönområen och mötesplatser som bevaras och utvecklas är Stortorpsparken (10) och Nytorps mosse (11). Då tillgången till grönområen är mycket go och exploateringen är låg i områet exploateras elar av grönområet norväst om centrum (3). Den el som exploateras är en närmast väg 73 vilket har en viss bullerämpane effekt på kvarvarane grönområe, av bullerskäl är troligen enast verksamheter aktuellt. 54 Huinge kommun

55 Strukturplan för Skogås Skogås ligger i Huinges noröstra el och gränsar i norr till rångsun och i öster till sjön Drevviken. Nuläge statistik och kunskapsunerlag otalt sett är förelningen mellan upplåtelseformer jämn men skillnaerna är stora inom områet vilket återspeglas i statistik över socioekonomiska faktorer så som sysselsättningsgra, utbilning och inkomst. För att uppnå en positiv utveckling i hela områet är et bra om anelen bostasrätter och/eller ägarlägenheter i områe 3 ökar. I områe 2 är et positivt ifall i första han anelen hyresrätter kan öka men även bostasrätter och/eller ägarlägenheter. Sett till antalet boene och arbetane i områet bore et finnas förutsättningar för ytterligare kommersiell service i områet. illkommane exploatering vi centrum och längs lämpliga stråk mot centrum behöver skapa förutsättningar för etta till exempel genom lokaler i bottenplan på bostashus. Jämfört me kommunens anra centrumområen har Skogås en högsta genomsnittliga fastighetsexploateringen mycket på grun av et stora antalet rahusfastigheter me relativt hög exploateringsgra men även flerbostashusbebyggelsen i anslutning till centrum. ack vare att bebyggelsen är samla i tätare kvarter finns et mycket obebygg mark och tillgången till grönytor är mycket go i områet. Pågåene och planerae föränringar Entré Skogås, längs Gamla Nynäsvägen och Österleen, planläggs för i huvusak verksamheter. Vi Storvretsvägen söer om centrum pågår planläggning för flerbostashus. Uner 2013 ska planläggning för bostäer starta för Lyckåshöjen, väster om Gamla Nynäsvägen. Befolkning Bostäer Anel (%) H y r e s- rätt Bostasrätt Äganerätt Skogås Områe Områe Områe Inriktning och strukturplan Skogås centrum lyfts genom att markparkeringen (1) omvanlas till en park och/eller ett torg och parkering löses istället i et parkeringshus som ligger invi centrum, sannolikt bäst me infart från Österleen. Fastigheten (2) bör även kunna förtätas vilket ock kräver att bensinstationen omlokaliseras. Från centrum går ett tyligt och bra stråk söerut (3) och här kan främst flerbostashus anläggas i ett centralt och kollektivtrafiknära läge. Områet omineras av hyresrätter och et är viktigt att få in anra upplåtelseformer. Även kring Vallhornsvägen och Säterbacken (4) är et värefullt att få in anra upplåtelseformer genom en förtätning som kan erhållas Översiktsplan

56 Skogås Prioriterae platser, stråk och grönområen J Kommungräns 600/1200 m raie Inre staskärna Yttre staskärna Exploateringsområe Förtätningsområe Parkområe Naturområe Gamla Nyn äsvägen J 12 Skogåsleen 13 S Skyat grönområe Grönstråk 8 J Järnväg/tunnelbana ovan jor Huvuvägnät 1 2 Öst erle en Befintlig stasgata 9 illkommane stasgata Befintligt GC-stråk illkommane GC-stråk Samban som behöver stärkas 15 Stomnät för kollektivtrafik, huvualternativ Stomnät för kollektivtrafik, utreningsalternativ 6 5 S Spårväg sy Mötesplats SDagvatten Figur 20 Strukturplan för Skogås, teckenförklaring finns på sian Huinge kommun

57 genom mer yteffektiva parkeringslösningar vilket skulle bli ett lyft för områet. Sambanet mellan essa områen och Länna behöver stärkas vilket kan åstakommas genom hur bebyggelsen väner sig, bättre gång- och cykelvägar mellan områena och aktiviteter och funktioner på grönområet mellan områena (5). I Lyckåshöjen (6) kan en blana bebyggelse me olika upplåtelseformer rymmas och även kommunal service. Områet ligger förhållanevis nära centrum och spårtrafiken men blan annat på grun av topografin är kopplingen mellan områena ålig och behöver stärkas (7). Strukturplan för Stuvsta Stuvsta ligger i norra Huinge irekt angränsane till Stockholm sta i norr och Huinge centrum i söer. Nuläge statistik och kunskapsunerlag Äganerätter ominerar inom hela områet vilket återspeglas i att en genomsnittliga fastighetsexploateringen är låg, särskilt beaktat en goa kollektivtrafikläget. Därför skulle et vara positivt me en högre exploateringsgra me fler hyresrätter, bostasrätter och ägarlägenheter. Entré Skogås (8) utvecklas me båe bostäer och verksamheter och skapar en trevligare entré till områet. Österleen (9) är iag en storskalig infrastrukturlösning som byggs om till en stasgata me tillkommane exploatering längs gatan. För att få in fler bostäer och/eller verksamheter i irekt anslutning till kollektivtrafiken och utveckla Storvretsvägen till en attraktiv stasgata som knyter ihop Skogås och rångsun så exploateras markparkeringen i höj me Skogåsleen (10) och parkeringen löses istället på ett mer yteffektivt sätt. Även grönområet (11) längs Storvretsvägen exploateras elvis blan annat me kommunal service. Längs Skogåsleen (12) finns et utrymme att få in fler bostäer som bör vara flerbostashus och helst hyresrätter å et är unerskott på et i etta områe. illgången på grönområen är bra i Skogås och likaså kollektivtrafiken och ärför exploateras elar av Richarsviksparken (13), även här me flerbostashus och helst hyresrätter av samma skäl som ovan. Kvarvarane elar av parken bevaras och utvecklas vilket är viktigt för e boene i områet och för e skolor och förskolor som ligger i närheten. Utöver centrum är Nytorps mosse (14) och baplatserna (15) viktiga mötesplatser som et särskilt ska satsas på. Längs vattnet går ett attraktivt rekreationsstråk. Befolkning Bostäer Anel (%) H y r e s- rätt Stuvsta Områe Områe Områe Bostasrätt Äganerätt Översiktsplan

58 Stuvsta Prioriterae platser, stråk och grönområen Kommungräns 600/1200 m raie Inre staskärna Yttre staskärna 10 9 Exploateringsområe Förtätningsområe Parkområe Naturområe Skyat grönområe Härasvägen Grönstråk Järnväg/tunnelbana ovan jor 1 J Huvuvägnät Stuvsta leen Befintlig stasgata S illkommane stasgata Befintligt GC-stråk illkommane GC-stråk Samban som behöver stärkas 4 Huingevägen Stomnät för kollektivtrafik, huvualternativ Stomnät för kollektivtrafik, utreningsalternativ 6 Spårväg sy Mötesplats 7 SDagvatten Figur 21 Strukturplan för Stuvsta,, teckenförklaring finns på sian Huinge kommun

59 En stor el av Stuvsta är bebyggt och tillgången på grönområen är inte helt tillfreställane. Det är ärför viktigt att bevara och utveckla befintliga parker och tillkommane exploatering behöver ske i huvusak genom ett effektivare markutnyttjane på rean exploaterae ytor. illgången på service är avsevärt större än va som är väntat me hänseene till antalet boene och arbetane i områet. En förtätning i områet skulle meföra ett bättre kununerlag för servicen. Pågåene och rean planerae föränringar På infartsparkeringen väster om centrum pågår planarbete för ett flerbostashus och även vi Härasvägen/Stambanevägen pågår planarbete för bostäer. Inriktning och strukturplan En fortsatt förtätning väster om centrum (1) längs Härasvägen me flerbostashus eller verksamheter me butiker i bottenplan meför att centrum växer åt etta håll och att områet kompletteras me flerbostashus eller arbetsplatser vilket är unerrepresenterat i områet. För att lyfta centrum och skapa goa mötesplatser utres möjligheten att anlägga ett torg på hela eller elar av en parkeringsyta (2) som finns i centrum. Parkeringen norr om centrum (3) exploateras me bostäer eller kontor som knyter ann mot centrum. Hur parkeringsbehovet ska lösas klargörs i en pågåene kommunomfattane parkeringsutreningen. I och me att befolkningen växer ökar även behovet av ytterligare kommunala lokaler. Vi allgåren (6) och Huinge gymnasium (7) kan kommunala lokaler rymmas för såväl älreboene, skola och irottsanläggning beroene på vilket behov som finns. Stråket längs me Huingevägen (8) lämpar sig väl för i huvusak näringslivsetableringar och et är positivt om marken kan nyttjas mer effektivt än iag båe för att få in fler arbetsplatser men även för att elvis fungera som bullsky för bostäer som ligger bakom. I och me peneltågsstationen i Stuvsta är kollektivtrafiken go i områet. illgängligheten till kollektivtrafiken förbättras ytterligare genom tyliga och gena stråk till tunnelbanan i Hagsätra (9). Även till Älvsjöskogen (10) behöver kopplingarna stärkas så att boene i Huinge kan ta el av etta värefulla natur- och rekreationsområe och viare till Älvsjö centrum me ess service, arbetsplatser och peneltåg. Anra viktiga mötesplatser i Stuvsta utöver centrum som et särskilt ska satsas på är Skeppsmyreparken (4) och Stuvsta IP (5) som rean iag är välbesökta, attraktiva och viktiga mötesplatser i områet. Översiktsplan

60 Strukturplan för Vårby går Vårby ligger i västra Huinge och gränsar i norost till en regionala staskärnan Kungens kurva-skärholmen och i norr till Vårberg i Stockholm sta. Mälaren och Albysjön gränsar i söer till områet. Nuläge statistik och kunskapsunerlag Områet har en kraftig ominans av flerbostashus i allmänhet och hyresrätter i synnerhet. För att öka blanningen i områet är et angeläget att anelen bostasrätter, ägarlägenheter och äganerätter ökar. För att ta el av et goa kollektivtrafikläget är et ock viktigt att exploateringsgraen är hög, även för tillkommane äganerätter. Utöver tillkommane exploatering kan en öka blanning uppnås genom omvanling av hyresrätter till bostasrätter. ack vare att områet i princip enbart består av flerbostashus blir en genomsnittliga fastighetsexploateringsgraen hög i områet i jämförelse me övriga centrumområen. Bebyggelsen är ock koncentrera till en minre yta varav et finns en förhållanevis go tillgänglighet till grönytor. Det finns ett något minre utbu av kommersiell service än väntat me hänseene till antalet boene och verksamma i områet. Pågåene och planerae föränringar Vi Duvbergsvägen pågår planläggning för religiös samlingslokal. Utbyggna av småhus sker på Norra Duvberget och utbyggna av småhus planeras även norr om Korpberget. Befolkning Bostäer Anel (%) H y r e s- rätt Vårby går Områe Områe Bostasrätt Äganerätt Inriktning och strukturplan Centrumanläggningen (1) bör rivas eller avsevärt förnyas och en högre exploatering tillskapas som även rymmer bostäer eller arbetsplatser. Detta för att lyfta och utveckla centrum så att et fungerar som ett attraktivt och välfungerane centrum och en ännu bättre mötesplats än iag. För att et ska finnas unerlag för ett lokalt välfungerane centrum krävs et att kununerlaget ökar och att et blir fler boene och verksamma i områet. Vårbyhuset (2) me alla ess funktioner är en plats att värna och utveckla som en värefull mötesplats me bra kvaliteter. Vårbyparken (3) är en värefull och central park i områet som utvecklas blan annat genom att agvattnet les till ravinen så att et blir en bäck igen. Grönstråket leer ner till Mälaren och områet kring Vårby brygga (4) vilket är en annan stor kvalitet som et ska satsas på så att platsen blir en ännu attraktivare mötesplats. Nere vi vattnet ligger även Vårbybaet (5) som även en är en välbesökt och värefull mötesplats. Kopplingen viare till Botkyrka bör stärkas. 60 Huinge kommun

61 Vårby går Prioriterae platser, stråk och grönområen Kommungräns 600/1200 m raie Inre staskärna Yttre staskärna 13 Exploateringsområe 15 Förtätningsområe Parkområe Naturområe Skyat grönområe Grönstråk Järnväg/tunnelbana ovan jor 14 S 3 S Vårby allé Bäckgårsvägen Huvuvägnät 4 10 Befintlig stasgata 7 illkommane stasgata 9 Befintligt GC-stråk illkommane GC-stråk Samban som behöver stärkas Stomnät för kollektivtrafik, huvualternativ 5 Stomnät för kollektivtrafik, utreningsalternativ 8 Spårväg sy Mötesplats SDagvatten Figur 22 Strukturplan för Vårby går, teckenförklaring finns på sian 49. Översiktsplan

62 Norr om centrum (6) anläggs flerbostashus gärna me inslag av service och arbetsplatser i irekt anslutning till kollektivtrafiken och service. Söer om centrum (7) sker en förtätning för att ta tillvara på et mycket goa kollektivtrafikläget och vi behov ryms även kommunal service i områet. Vårby allé utvecklas till en stasgata me tillkommane exploatering. När Spenrups flyttar sin tillverkning kan såväl bostäer som arbetsplatser tillskapas i irekt anslutning (8) till Mälaren. Villaområet längs me Vårby allé (9) förtätas, gärna me flerbostashus för att ta till vara på et mycket attraktiva läget och en entré till centrum och attraktiva boenemiljöer erhålls när (10) exploateras. Kopplingen till Kungens kurva behöver stärkas och utvecklas så att människor enkelt kan röra sig mellan områena. Kungens kurva (11) står inför en kraftig expansion, se kapitel Kungens kurva. Strukturplan för Segeltorp Segeltorp ligger i norvästra Huinge angränsane till Stockholm sta i norr och öster. I söer gränsar områet till Långsjön och Gömmarens naturreservat. Nuläge statistik och kunskapsunerlag I områet finns främst äganerätter men även en el bostasrätter. Det är positivt om framförallt anelen hyresrätter kan öka i områet men bra om områet även kan rymma fler bostasrätter och ägarlägenheter. Norr och öster om Grinstuskolan (12) sker en exploatering me såväl småhus som flerbostashus och även en el kommunal service. Norr om Korpberget (13) sker en förtätning och exploatering främst av småhus i enlighet me rean framtagna etaljplaner. Såväl norväst om Krongårsvägen (14) som norväst om Lammholmsbacken (15) är enast ena sian av vägen bebygg och fler bostäer kan rymmas som leer till en öka blanning och ett ökat unerlag för service. Främst bör bostasrätter eller ägarlägenheter anläggas i områet å Vårby omineras av hyreslägenheter. Det är även bra att komplettera me stora lägenheter å et är en brist i områet. Det bör tillskapas större lägenheter i områet. I befintlig bebyggelse bör uteplatser på bottenvåningarna tillskapas på lämpliga ställen för att skapa en mer personlig och trygg miljö. Anel (%) Befolkning Bostäer H y r e s- rätt Bostasrätt Äganerätt Segeltorp Områe Områe Huinge kommun

63 Segeltorp Prioriterae platser, stråk och grönområen Kommungräns 600/1200 m raie Inre staskärna Yttre staskärna 4 8 Exploateringsområe Förtätningsområe Parkområe Smista allé Naturområe 2 Skyat grönområe Grönstråk 3 1 Härasvägen Järnväg/tunnelbana ovan jor Huvuvägnät Befintlig stasgata Gamla Söertäljevägen illkommane stasgata 6 Befintligt GC-stråk 7 S illkommane GC-stråk 5 Samban som behöver stärkas Stomnät för kollektivtrafik, huvualternativ Stomnät för kollektivtrafik, utreningsalternativ Spårväg sy Mötesplats SDagvatten Figur 23 Strukturplan för Segeltorp, teckenförklaring finns på sian 49. Översiktsplan

64 Bortsett från Gömmarens naturreservat så är i princip hela områet bebyggt vilket meför att tillgången på bostasnära natur och parker inte är bra. Det innebär också att et finns få ytor för tillkommane exploatering. illkommane exploatering behöver i huvusak tillkomma på rean ianspråktagen mark. Utbuet av kommersiell service är något större än va som är att vänta utifrån antalet boene och verksamma i områet. För att skapa förutsättningar för att öka en kommersiella servicen i områet, vilket är eftersträvansvärt, behöver et tillkomma fler bostäer och arbetsplatser i områet. Pågåene och planerae föränringar I angränsning till centrum ska planläggning påbörjas för ett flerbostashus. Längs Smista allé pågår utbyggna av såväl bostäer som hanel. Planläggning ska även starta för ett minre områe för kontor eller hanel vi Härasvägen intill kommungränsen till Stockholm. Segeltorp har en brist på parker och grönområen och et är ärför särskilt viktigt att e grönområen som finns utvecklas till attraktiva mötesplatser. Områen som et särskilt ska satsas och utvecklas är elen av Gömmarens naturreservat som ansluter till områet (5) och entrén till Långsjön som utvecklas till en attraktiv park me agvattenlösningar som lyfter parken (6). Satsningar behöver även göras på att lyfta stråket runt Långsjön. Sambanet mellan Gömmarens naturreservat, Spårväg sy och Sätra tunnelbanestation (7) behöver stärkas och tyliggöras så att boene båe lätt kan ta el av Gömmarens naturreservat men även enkelt ta sig till spårbunen kollektivtrafik. Det är även viktigt att sambanet är tyligt och bra till och från Fruängen (8) är tunnelbana finns och som Stockholm pekat ut som en tyngpunkt att utveckla ytterligare. Inriktning och strukturplan Ett minre torg tillskapas, alternativt ytterligare ytor för exploatering, genom att centrumparkeringen läggs uner mark och genom en högre exploatering på nuvarane fastighet norr om parkeringen (1) skapas förutsättningar för mer service. Föränringen innebär även att centrum fungerar bättre som mötesplats. För att knyta ihop centrum me Spårväg sy, utveckla Härasvägen norr om centrum till en attraktivt stasgata sker en exploatering längs me enna gata (2). Exploateringen ger även ett välbehövligt tillskott av flerbostashus som i anslutning till centrum rymmer vissa lokaler i bottenplan. Även fastigheterna längs me Gamla Söertäljevägen (3) förätas me flerbostashus för att skapa unerlag för servicen, få in fler bostäer och komplettera områet me bostastyper som är unerrepresenterae i områet. Områet längs me Spårväg sy (4) förtätas är så är möjligt för att ta tillvara och nyttja et goa kollektivtrafikläget. 64 Huinge kommun

65 Övriga större utvecklingsområen Masmo/Vårby Haga Vårby Haga är en stasel som innefattar Masmo, Myrstuguberget och Vårby och som iag har rygt invånare. Områet är iag främst ett bostasområe men ett antal olika verksamheter finns i områet. Ur kollektivtrafiksynpunkt är områet välförsett me en tunnelbanestation (Masmo) och angörs även av ett flertal busslinjer. Ett utvecklingsprogram har tagits fram för Masmo/Vårby Haga me syfte att på en översiktlig nivå inventera behov och önskemål kring staselens framtia utveckling. Avgränsningen för utvecklingsprogrammet framgår av figur 24. Fyra huvuområen ientifieras i utvecklingsprogrammet: service och hanel, trygghetsskapane åtgärer, utemiljö och mötesplatser samt bostasfrågor. Huvuåtgärer i utvecklingsprogrammet är: eftersträva att ett nytt lokalt centrum vi tunnelbanestationen Masmo anläggs ta fram en hanlingsplan me åtgärer för att höja tryggheten i områet anlägga en minre mulitirottsplats på nuvarane fotbollsplan i Solhagaparken utrea möjligheten att få till ett bättre gångstråk längs me vattnet försöka få till en ny baplats utme Masmovägen förbättra tillgänglighet till Gömmarens naturreservat utrea möjliga bulleråtgärer mellan husen för en tystare innergår i Solhagaparken olika upprustningsåtgärer i befintligt hyreshusbestån utrea möjligheterna för nya bostäer i Masmo/Vårby Haga I utreningen av möjligheter för nya bostäer föreslås komplettering av bostäer i Solhagaparken och på några platser utme Masmovägen. Ny närservicebutik planeras i anslutning mot tunnelbanan. För genomförane av övriga åtgärer har ett hanlingsprogram framtagits. Länna företags- och hanelsområen En betyane el av kommunens företag och arbetsplatser finns i Länna (figur 25) och en fortsatt expansion i områet är önskvär och planera för att öka antalet arbetstillfällen i kommunen och för att näringsliv i kommunen som helhet ska vara iversifierat. De verksamheter som finns i områet och områets karaktär innebär ock att avsteg från översiktsplanens inriktning behöver göras gällane funktionsblanning och prioritera kunskaps- och tjänsteföretag. Det är inte heller sannolikt att et finns marknasförutsättningar för rena kontorsetableringar i områet. Översiktsplanens målsättning om en effektiv markanvänning gäller ock för områet och målsättningen är att få in så många arbetstillfällen som möjligt i områet. Norr om Länna, et så kallae Länna norra, planläggs för verksamheter är inriktningen är lättare inustri och viss tillverkning. De företag som även lokaliserar sina kontor till områet prioriteras å et skapar fler arbetstillfällen i kommunen båe irekt och inirekt blan annat genom nyttjanet av olika företagstjänster. Gräsvreten är planerat att utvigas öster ut. Här kan något tyngre verksamheter och mer ytkrävane verksamheter vara aktuellt. Vi etablering av ytterligare verksamheter i Gräsvreten måste hänsyn tas till boene i angränsane områen i Haninge kommun. Vatten och avlopp byggs ut i hela Gräsvreten när områet expanerar. Länna gårs hanelsområe kompletteras me verksamheter, inte hanel, som knyter ihop Huinge me en exploatering som är planera i Haninge. Hela Lissma ån me ett grönstråk bevaras, även i etta områe. Figur 24. Geografisk avgränsning för utvecklingsprogrammet för Masmo/Vårby Haga Figur 25. Länna företags- och hanelsområen Översiktsplan

66 RiktlinJEr Det bör vara max 300 meter från sin bosta till en park eller grönområe och max 800 meter till ett större grönområe. Längs kollektivtrafikstråken eftersträvas en hög exploatering och etablering av lokal service och verksamheter. Fritishusområena inom kommunen ska på sikt omvanlas till områen me permanent bebyggelse. De ska VA-försörjas och bör i viss omfattning kompletteras me anra bostastyper samt om möjligt även viss service. Översynen av VA-planen ska resultera i en beömning av i vilken orning omvanlingsområena ska VAförsörjas och planläggas. Bebyggelse bör inte tillkomma utanför sammanhållen bebyggelse utan enbart kompletteringar av befintliga hus bör tillåtas. Minre tomtstorlekar, flera lägenheter i huvubyggna och anra verksamheter meges i övervägane småhusområen. Övrig tätort kompletteras är så är möjligt me e funktioner, upplåtelseformer och bostastyper som är unerrepresenterae i områet. Fortsatt utveckling i övrig sammanhållen bebyggelse Utveckling ska främst ske i e regionala staskärnorna, områen kring spårstationer och lokala centra samt e områen som beskrivs i kapitel Övriga större utvecklingsområen. Detta å essa områen har störst potential att uppfylla många av e mål som beskrivs i översiktsplanens inriktning. Men hela kommunen, bortsett från e områen som är utpekae som bevaraneområen i markanvänningskartan och bebyggelse utanför sammanhållen bebyggelse, är potentiella föränringsområen i olika utsträckning. I etta kapitel reovisas vilken inriktning som gäller för essa områen. Bebyggelseutveckling längs kollektivtrafikstråk Detta kapitel reovisar bebyggelseinriktningen längs kollektivtrafikstråken, se markanvänningskartan. Inriktningen gäller enast för sammanhållen bebyggelse och inte i en sammanhängane grönstrukturen. I enlighet me inriktningen för översiktsplanen ska kollektivtrafiken vara utgångspunkt vi all planering och områen byggas ut så att en mer turtät kollektivtrafik främjas. För att uppnå etta ska en högre exploatering me blanae upplåtelseformer eftersträvas längs me e utpekae kollektivtrafikstråken. Exploateringen ska ta hänsyn till befintlig bebyggelse. Inriktningen för översiktsplanen lyfter även att ett levane samhälle me olika funktioner ska eftersträvas. En funktionsblanning är inte realistisk att få till på varje minre elområe men längs huvuvägnätet i bostasområen finns et rean iag vissa verksamheter och service. Där huvuvägnätet sammanfaller me kollektivtrafiknätet finns et särskilt goa förutsättningar att få till en öka funktionsblanning. Det ska ärför eftersträvas att mer lokal service och fler verksamheter, som är förenliga me bostäer, etableras längs me kollektivtrafikstråken. Det är positivt om service och verksamheter kan centreras till vissa platser å et skapar små lokala centrum. Fokus ska ligga på just ett levane samhälle, är et är möjligt att gå och cykla till mer lokal service. Det meför många positiva saker så som rörelse, trygghet, öka attraktivitet och trivsel. Vi exploatering längs kollektivtrafikstråken måste kollektivtrafikens framkomlighet beaktas och säkras. Övrig tätort Den samlae bebyggelsen som inte omfattas av e förjupae översiktsplanerna, strukturplaner eller stomnät för kollektivtrafik (se markanvänningskartan) klassas i enna översiktsplan som övrig tätort. Detta är områen som inte ligger i anslutning till högklassig kollektivtrafik eller i närheten av ett lokalt centrum. Inriktningen för översiktsplanen slår fast att ett mer levane samhälle me goa livsmiljöer ska eftersträvas genom att blana bostäer, arbetsplatser och service. Sammanhållningen ska även stärkas genom fler mötesplatser, blanae upplåtelseformer, bostastyper och funktioner och att områen bins ihop. För en övriga tätorten gäller att funktioner, upplåtelseformer och bostastyper som leer till en öka blanning är eftersträvansvärt. Kommunen ser positivt på en utveckling är renolae småhusområen kompletteras me flerbostashus och verksamheter som är förenliga me bostäer men även me attraktiva mötesplatser och parker. Hänsyn ska tas till områets befintliga karaktär. Omvanling av fritishusområen pågår och fortsätter I Huinge finns ett flertal fritishusområen som har vuxit fram från 1940-talet och framåt. Dessa påverkas av et exploateringstryck som finns i Huinge och många har valt att bosätta sig permanent i områena trots att byggrätterna är begränsae och ett allmänt vatten- och avloppssystem saknas. Områen som Glömsta, Vistaberg, Högmora Svartvik, Mellansjö, Sjöängen och elar av Länna har i tiigare översiktsplan utpekats som omvanlingsområen som på sikt ska 66 Huinge kommun

67 planläggas för permanentbebyggelse me framförallt småhusbebyggelse. Även områen som Glömsta, Glaö kvarn, Åran, Vija, övriga elar av Länna och Lissma har utvecklats mot ett året runt-boene trots tiigare ambitioner att bevara em som fritisbebyggelse. Områena ligger centralt i länet och erbjuer ett attraktivt boene för e som söker ett mer naturnära läge. Områena saknar iag kommersiell och kommunal service och är åligt kollektivtrafikförsörja. Enligt RUFS 2010 så bör inriktningen för fritishusområen som omvanlas till permanentbostäer vara att gemensamma försörjningsanläggningar bör byggas. Den nya bebyggelsen bör även få en täthet och omfattning som ger förutsättningar för kollektivtrafikförsörjning. Fritisbebyggelsen i Huinge genomgår en spontan omvanling som inte hinrats av begränsae byggrätter. Det finns miljömässiga och sociala vinster av att på sikt etaljplanelägga Huinges fritishusområen för permanentboene och bygga ut allmänna vatten- och avloppssystem, mege en förtätning, komplettera me verksamheter och mötesplatser samt förstärka gatustrukturen. Detta bör göras me hänsyn tagen till områenas befintliga karaktär och utifrån e miljömässiga krav som e ofta känsliga miljöerna ställer på omvanlingen. Dessa områen ska på sikt få samma förutsättningar som anra småhusområen me en kommunal stanar på vägarna, ett kommunalt huvumannaskap för allmänna platser samt tillgång till mötesplatser och viss service. illåtane byggregler i småhusområen för en gravis utveckling Huinge är en el av en expansiv storstasregion vilket meför ett starkt exploateringstryck. Iag består stora elar av kommunen av småhusbebyggelse, iblan även i centrala lägen vi spårstationer. Områen me småhusbebyggelse har ofta en stark struktur på grun av sin fastighetsinelning och föränringar i essa områen kan vara svåra att få till. Samtiigt finns et ett behov av att förtäta i essa områen och skapa större möjligheter för blanae upplåtelseformer och bostastyper men även för att skapa ett förbättrat unerlag för service. Föränringar i essa områen kommer mestaels att utgå utifrån fastighetsägarnas egna önskemål vilket leer till en långsammare förtätning. För att uppmuntra till en såan gravis förtätning som har positiva effekter bör planbestämmelserna i områet vara mer tillåtane va gäller föränringar i fastighetsstruktur eller upplåtelseformer. I essa områen bör ärför minre fastighetsstorlekar meges och även att flera lägenheter inom huvubyggnaerna meges. Detta kan skapa en större möjlighet att bo kvar i ett områe vi föränrae livsförhållanen och skapa ett större unerlag för service. Förtätningen bör göras me stor hänsyn tagen till områets befintliga karaktär va gäller placering på tomter, husvolymer och exploateringsgra. På så sätt meges en försiktig förtätning som kan tas om han i infrastrukturen och servicebehovet. Utanför sammanhållen bebyggelse Me sammanhållen bebyggelse menas områen me tomter som gränsar till varanra eller skiljs åt enast av en väg, gata eller parkmark. Sammanhållen bebyggelse är ett begrepp inom plan- och bygglagen som blan annat anger när krav på etaljplan uppstår. Ny bebyggelse bör inte tillkomma utanför sammanhållen bebyggelse utan enligt inriktningen för översiktsplanen ska exploatering i första han ske i anslutning till befintliga områen i goa infrastruktur- och kollektivtrafiklägen. Vi föränring av bebyggelse utanför planlaga områen eller utanför sammanhållen bebyggelse inträffar i vissa fall krav på framtagane av etaljplan. För e byggnaer som ligger utanför sammanhållen bebyggelse och som består av enstaka hus bör enast minre kompletteringar av befintliga byggnaer meges för att skapa en bättre stanar för e boene. Översiktsplan

68 Regionala och statliga intressen Mellankommunala och regionala intressen Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010, klargör e mellankommunala och regionala intressena i länet. Bostäer, arbetsplatser och utbilning Såväl RUFS 2010 som OECD:s granskning av Stockholmsregionen lyfter behovet av fler bostäer, arbetsplatser och kvalificera arbetskraft för att regionen ska ha en fortsatt hög attraktivitet och tillväxt. Det kan sålees uttryckas att et är ett mellankommunalt intresse att alla kommuner birar till att tillskapa etta. Huinge kommun utgår från RUFS 2010 alternativ hög gällane tillkommane bostasbebyggelse, har en stor bereskap för fler arbetsplatser och även en bereskap för ytterligare expansion av en högre utbilningen i Flemingsberg. Regionala staskärnor och infrastruktur Kungens kurva-skärholmen och Flemingsberg är två av e utpekae regionala staskärnorna. Kommunen beriver ett aktivt arbete för att kraftigt utveckla e båa områena. Inom Söertörnssamarbetet sker ett arbete kring hur man kan förbättra tillgängligheten till och mellan samtliga regionala staskärnor. Det är ett mellankommunalt intresse att e regionala staskärnorna genomförs å en stor el av framtia arbetsplatser och service kommer att lokaliseras i staskärnorna. ransportsystemet ska byggas ut me kollektivtrafiken som grun. Infrastrukturobjekten i RUFS 2010 behöver genomföras och tismässigt bör objekten på Söertörn prioriteras för att stimulera en jämn regional utveckling. För att förverkliga Flemingsberg och Kungens kurva-skärholmen som regionala staskärnor är et avgörane att Spårväg sy skynsamt anläggs. För Huinges el är et även viktigt me bra kopplingar till Stockholms innersta och Stockholms stas tyngpunkter i söerort. Frigöra livschanser och stärka sammanhållningen vå av strategierna i RUFS 2010 hanlar om att frigöra livschanser och stärka sammanhållningen. Detta innebär att ta bort barriärer så att människor kan tillvarata sin fulla livspotential och stärka en sociala sammanhållningen. Huinge kommun har för avsikt att bira till etta blan annat genom att blana funktioner, bostastyper, upplåtelseformer och knyta samman områen. Gröna kilar och go vattenkvalitet I Stockholms län finns et tio stycken så kallae gröna kilar som är utpekae som viktiga för regionen. vå av essa gröna kilar passerar genom Huinge, Bornsjökilen och Hanveenkilen. Dessa kilar värnas och tillgängliggörs i enlighet me översiktsplanen. Vattnet känner inga aministrativa gränser varav samtliga kommuner måste genomföra insatser för en fortsatt go vattenkvalitet. Huinge har ett stort fokus på olika vattenfrågor i översiktsplanen. eknisk försörjning För att en tekniska försörjningen ska fungera bra är et viktigt me en regional samverkan. Huinge kommun tar ett regionalt ansvar i och me avfallsanläggningen i Sofielun är et även finns viss energiprouktion som har förutsättningar att byggas ut. 68 Huinge kommun

69 Riksintressen Huinge kommun berörs av riksintressen för friluftsliv, vägar, järnvägar, kraftleningar och Natura J E20 Friluftsliv I söra Huinge finns ett stort områe av riksintresse för friluftslivet, Ågesta Lia Riksten, som även berör Botkyrka och Haninge kommuner. Riksintresseområet genomskärs av Söertörnsleen som också är av riksintresse. E4 Vårby N SOCKHOLM Kungens går kurva J Stuvsta 226 J J Mälaren och ess sträner är av riksintresse för turism och friluftsliv, vilket berör Huinges norvästra el. Huinge C 259 J rångsun J Järnväg Söra stambanan är av internationell betyelse och ingår i et utpekae EN- nätet. Banan sträcker sig från Stockholm till Malmö och är mycket viktig för person- och gostrafik. Banan ingår även i et utpekae strategiska gosnätet. BOKYRKA J Skogås Flemingsberg RIKSINRESSE HANINGE Nynäsbanan är av riksintresse och går genom kommunens östra el. Väg Järnväg Kraftlening J ransformatorstation Vägar av riksintresse E4/E20 och Nynäsvägen samt tvärförbinelsen Söertörnsleen är av riksintresse. Detsamma gäller Förbifart Stockholms anslutning till Skärholmens trafikplats. Nytillkommen väg av riksintresse är väg 226, elsträcka Gullmarsplan väg 75 pl Huinge. Vägen är av särskil betyelse för regional eller interregional trafik. Kraftleningar, större transformatorstationer och teleleningar av riksintresse Kraftleningen Breäng Masmo Ekuen (400 kv) är av riksintresse samt en transformatorstation i Kungens kurva. En befintlig telelening går längs E4/E20. Översiktsplan 2030 Natura 2000 Rörligt friluftsliv 0 1, 3 6 km J Mälaren me öar och stranområen Skala A4 1: Figur 26 Riksintressen Natura 2000 I Huinges östra el finns två större och två minre Natura områen. Vi Fullersta Kvarn finns också ett minre Natura 2000-områe. 69

70 foto thomas stri Konsekvensanalys Samråsförslaget stämmer mycket väl me inriktningen för ny översiktsplan som kommunfullmäktige beslutat om i maj I Länna företags- och hanelsområen föreslås ock i princip enbart arbetsplatser vilket meför ett avsteg från elmålet: Huinge eftersträvar ett mer levane samhälle me goa livsmiljöer genom att blana bostäer, arbetsplatser och service samt genom att komplettera kommunens hanelsområen me bostäer, upplevelser och kultur. Beömningen för etta områe är att et inte är möjligt att få till en funktionsblanning och inte heller främst verksamheter inom tjänste- och kunskapssektorn som inriktningen för översiktsplanen också fokuserar på. För områet ska ock en effektiv markanvänning eftersträvas i linje me inriktningen för översiktsplanen. För sträckan Flemingsberg - Masmo är inriktningsbeslutet inte entyigt och ärför tas tre scenerier fram för områet för att belysa konsekvenser av respektive scenario. Efter samrå kommer ställning tas till vilken markanvänning som ska föreslås för områet. illgängliggjora grönområen, attraktiva parker och ökae möjligheter för rekreation är positivt ur ett socialt perspektiv. 70 Huinge kommun

71 Miljökonsekvenser Nollalternativet, et vill säga en utveckling utan ny översiktsplan, skulle meföra en mer utglesa bebyggelse, minre effektiv markanvänning, att bebyggelseutveckling och kollektivtrafikutbyggna inte fullt ut samornas, högre växthusgasutsläpp och inte tillräckligt fokus på klimatföränringar och klimatanpassningsåtgärer som ärme riskerar att försämra vattenkvaliteten. Ny bebyggelse, förtätning och ny infrastruktur kommer visserligen att resultera i att grönområen av betyelse för rekreation tas i anspråk. Me hänsyn till att e ytor som tas i anspråk är relativt små, samt att intrång ska kompenseras, beöms en exploatering som följer av planförslaget enast vara av marginell betyelse för Huingebornas möjlighet till rekreation. Sammantaget beöms förslaget till ny översiktsplan väsentligt öka möjligheterna till rekreation och friluftsliv i Huinge vilket i sin tur främjar en fysiskt aktiv och hälsofrämjane livsstil. Planförslaget beöms innebära att kommunens stora naturområen i stort kommer att förbli oexploaterae. Sammantaget beöms riktlinjer och åtgärer resultera i lägre kolioxiutsläpp och att Huinges klimatpåverkan minskar. Samtiigt som kollektivtrafik och cykel stimuleras kommer ock en ökane befolkningen, ekonomisk tillväxt och e regionala infrastrukturprojekten, Förbifart Stockholm och Söertörnsleen, lea till att vägtrafiken ökar och ärför beöms att Huinges klimatpåverkan inte kommer att minska i tillräckligt stor omfattning. Det ökane resanet me kollektivtrafik birar till att luftkvaliteten förbättras, eller åtminstone till att en inte försämras. En lägre vägtrafiktillväxt i Huinge leer inte bara till mer begränsae utsläpp inom kommunen utan också, om än marginellt, till bättre luftkvalitet på platser i länet. För att komma till rätta me vägtrafikens stora tillväxt krävs sannolikt åtgärer som är irekt hämmane på biltrafiken. Beömningen är att planförslaget leer till att fler Huingebor i framtien kommer att vara utsatta för skaliga bullernivåer vi sina bostäer än iag på grun av förtätning i goa kollektivtrafiklägen. Anlägganet av Söertörnsleen kommer innebära att e i et närmaste ostöra naturmiljöerna i Flemingsbergsskogen rabbas av buller vilket beöms som allvarligt. Miljökonsekvensbeskrivningen lyfter att översiktsplanen tyligare bör beskriva hur kulturmiljöer bör beaktas å planförslaget riskerar meföra att viktiga kulturhistoriska vären går förlorae. Sammantaget beöms planförslaget meföra positiva konsekvenser för vattenkvalitén. Sociala konsekvenser Planförslaget har överlag positiva sociala konsekvenser. Inriktningen på levane stasmiljöer, funktionsblanning och förtätning i goa kollektivtrafiklägen meför positiva sociala konsekvenser blan annat genom att fler invånare får nära kommunal och kommersiell service, tryggheten ökar och i vissa fall även nära till arbetsplatsen. illgängliggjora grönområen, attraktiva parker och ökae möjligheter för rekreation är positivt ur ett socialt perspektiv. Fokus på en sammanhållen kommun me blanae upplåtelseformer och bostastyper är positivt å flera av kommunens områen iag har förhållanevis ensiigt bostasutbu. Inom vissa områen så som Stuvsta, Snättringe och Segeltorp finns et ock begränsat me ytor för tillkommane exploatering samtiigt som befintlig bebyggelse är förhållanevis ensiig. Beömningen är att i essa områen kommer översiktsplanens inriktning om blanae upplåtelseformer enast få begränsat genomslag och ärför är et än viktigare att en bebyggelse som tillkommer så långt som möjligt leer till en öka blanning. Det är viktigt att ta fram en strategi för att genomföra ambitionen att skapa bostasområen me blanae upplåtelseformer, bostastyper och prisklasser. Fokus på en sammanhållen kommun me blanae upplåtelseformer och bostastyper är positivt å flera av kommunens områen iag har förhållanevis ensiigt bostasutbu. Översiktsplan

72 Ambitionen att knyta samman kommunens olika elar är positiv för att öka sammanhållningen och för att människor från olika elar i kommunen ska mötas. Inom strukturplanerna framgår vilka kopplingar som behöver stärkas. Men för övriga områen reovisas enast en övergripane inriktning att olika områen bör knytas samman men inte hur et ska göras. På enna punkt bore planförslaget förtyligas. Riktlinjerna för mötesplatser har ett tyligt socialt fokus som skapar förutsättningar för gränsöverskriane möten mellan människor. De många ialoger och elaktighetsinsatser som har gjorts inom ramen för översiktsplanearbetet är positiva ur ett socialt perspektiv. Även et fortsatta arbetet behöver präglas av etta likväl som genomföranet av översiktsplanen. Ekonomiska konsekvenser En kommunalekonomisk beömning har gjorts som visar att kostnasökningen (inom politisk verksamhet, peagogisk verksamhet, omsorg, kultur- och fritisverksamhet och infrastruktur och sky) av översiktsplanen beräkningsmässigt uppgår till cirka miljoner kronor. Även inkomsterna beräknas öka. Uner förutsättning att kommunalskatter, förvärvsinkomster och et kommunala utjämningssystemet ligger kvar på samma nivå som uner 2010 beöms kommunens ekonomi fortsatt vara i balans. Utifrån e antaganen som gjorts, antyer kalkylerna sålees att Huinges ekonomi inte skulle belastas negativt av en betyligt större befolkning än iag. De reovisae siffrorna är ock behäftae me stora osäkerheter. Det gäller båe kostnaerna och e framtia intäkterna. Marginalen mellan e beräknae intäkterna och kostnaerna är liten, vilket innebär att om kostnaerna ökar mer än beräknat, eller om intäkterna blir lägre än prognostiserat kan resultatet bli negativt. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är et positivt att kommunen utgår från ett bostasbyggane i enlighet me alternativ hög i RUFS 2010, planerar för kapacitetsstarka infrastrukturlösningar som gång, cykel och kollektivtrafik, står bakom e regionala infrastrukturobjekten samt att et finns möjligheter att utöka en högre utbilningen. Detta å bristen på bostäer, framkomlighetsproblem och bristen på högutbilae riskerar att hämma tillväxten i regionen. Planförslaget uttrycker även att förutsättningar ska skapas för en stor mäng nya jobb och att kvoten arbetstillfällen i relation till antalet förvärvsarbetane Huingebor ska öka från 0,91 till 1,0 et vill säga för varje förvärvsarbetane existerar ett arbetstillfälle. I och me att tjänste- och kunskapssektorn är e sektorer som växer mest i regionen är planförslagets fokus på essa branscher positivt men även viktigt att planförslaget lyfter vikten av ett iversifierat näringsliv. Detta är viktigt för att ämpa effekterna av konjunktursvängningar. 72 Huinge kommun

73 Genomförane och unerlag Arbete för att genomföra översiktsplanen Detta är översiktsplanens samråsförslag. Efter samrå kommer förslaget att revieras för att sean ställas ut för granskning vilket enligt tiplanen sker hösten/vintern Därefter justeras översiktsplanen och planeras att antas våren/ sommaren Nean beskrivs övergripane hur arbetet me att genomföra översiktsplanen ska berivas. I genomföranet av översiktsplan är et viktigt att fortsätta arbeta me elaktighetsinsatser är Hanbok för elaktighet kan vara ett värefullt stö. Delaktigheten vi genomförane av till exempel etaljplaner ska präglas av tylighet, öppenhet och meningsfullhet. Me et menas tylighet gentemot invånare och intressenter me vilken form av elaktighet som erbjus att veta, tycka, resonera, genomföra eller bestämma. Me et menas också öppenhet genom stor insyn i processen och genom jämlikt eltagane. Meningsfullhet betyer inbjuan till elaktighet i ett tiigt skee och att et allti finns en tylig koppling till styrprocess och verksamhetsutveckling. foto thomas henrikson Inriktningen på förtätning kommer även kräva ett aktivt och prioriterat arbete för att utveckla attraktiva parker och insatser för att minska e bullerstörningar som finns i täta stasmiljöer. Översiktsplanen fokuserar på förtätning, funktionsblanning och blanae upplåtelseformer. För att uppnå etta krävs kontinuerlig information och ialog så att invånarna får insikt och förståelse för va som planeras. Informationen och ialogen behövs även för att e som bor och verkar på platsen ska kunna bira me sin expertkunskap om områet så att tillkommane bebyggelse tar tillvara på e vären som finns så att utvecklingen blir bästa tänkbara. Befolkningen i Huinge ska bjuas in till ialog i genomföranet av översiktsplanen. För att få till en önskae utvecklingen krävs ett aktivt arbete från kommunens sia för att attrahera fler kunskaps- och tjänsteföretag och för att få till förtätningsbebyggelse me service i bottenplan. Det kommer även krävas särskila insatser för att få till blanae upplåtelseformer och bostastyper i alla områen. Översiktsplan

74 Planeringsunerlag Miljökonsekvensbeskrivning av Översiktsplan 2030 samråsversion, WSP, juni 2012 Kommunalekonomisk beömning av Översiktsplan 2030, WSP, maj 2012 Marknasanalys av kontorsmarknaen i Huinge kommun, Jons Lang LaSalle, januari 2012 Näringslivsutveckling i Huinge kommun, Ramböll, ecember 2010 Hanelspolicy för Huinge kommun, Huinge kommun, 2010 Förstuie Vinkraftsetablering, WSP, ecember 2010 rafikprognos för Huinge kommun, WSP, april 2012 rafikstrategi för Huinge kommun remissversion, Huinge kommun, PM Infartsparkeringar i Huinge, november 2009 Infartsparkering för bil i Huinge kommun, april 2011 Bullerkartläggning, Huinge kommun, april 2012 Cykelplan, Huinge kommun, mars 2009 Kollektivtrafikutrening, Stamnätsförslag 1, förslagsversion maj 2012 Förjupa översiktsplan för Storängen, Huinge kommun, april 2009 Förjupa översiktsplan för Flemingsberg - samråsversion, Huinge kommun, september 2009 Förjupa översiktsplan för Kungens kurva - samråsversion, Huinge kommun, mars 2010 Flemingsberg Masmo tre scenarier för fortsatt utveckling, WSP, maj 2012 Stasbyggnasanalyser och förtätningsstrategier, Spacescape, maj 2012 Utvecklingsprogram Masmo Vårby Haga, Huinge kommun, maj 2010 Huinges natur En reovisning av värefull natur och grönstruktur för rörligt friluftsliv och biologisk mångfal. Huinge kommun, april Huinges Jor- och skogsbruksprogram. Huinge kommun Blåplan Miljöbarometern reovisar aktuell och tiigare miljöstatus för Huinges alla sjöar ( Blåplanens åtgärsel är uner uppbyggna. Mälarens vattenvårsförbun. ( yresåns vattenvårsförbun. ( Dagvattenstrategi för Huinge kommun VA-utbyggnasprogram. Huinge kommun. Januari yresåns åtgärsprogram yresåns vattenvårsförbun. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Huinge, IVL, april 2012 Klimat- och energiplan för Huinge, Huinge kommun, augusti 2010 Lokal Agena 21för Huinge , Huinge kommun, 2009 Meto för ekologisk kompensation, Huinge kommun, mars 2012 Gemensam avfallsplan för kommunerna Botkyrka, Haninge, Huinge, Nynäshamn och Salem, 2011 Huinge reviera kulturmiljöinventering, Stockholms läns museum och Huinge kommun, Rapport 2003:20 Huinge Kulturmiljöinventering, Stockholms läns museum, 1986 Bättre plats för arbete Boverkets allmänna rå 1995:5 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010, Stockholms läns lansting, 2010 Planer som styrmeel för att minska samhällets klimatpåverkan, Boverket, Huinge kommun

75

76