Var trivs du bäst? Vad ser du när du tänker på den platsen? Vad hör du?

Transkript

1 JAG I et här blocket kommer u att få läsa flera olika slags texter. e flesta är skrivna i jag-form. et betyer att textförfattarna skriver om sina egna minnen, känslor, erfarenheter, åsikter och tankar. u får lära ig att berätta, beskriva, instruera och argumentera genom att läsa, lyssna och iskutera. u får tillfälle att själv berätta om ina minnen, känslor, åsikter, tankar och hänelser u varit me om. et får u göra båe genom att samtala och iskutera samt genom att skriva kortare texter själv. 1. jag 5

2 1. Jag trivs bäst Funera och iskutera Var trivs u bäst? Va ser u när u tänker på en platsen? Va hör u? A Lyssna Öppna lanskap heter en här mycket omtyckta sången av Ulf Lunell. I sången beskriver han hur et kan se ut i öppna lanskap på sommaren. Kan u se lanskapet framför ig? Lyssna på sången flera gånger och fyll i e or som saknas. Öppna lanskap SÅNG Jag trivs bäst i öppna lanskap, nära havet vill jag bo, några månaer om året, så att själen kan få. Jag trivs bäst i öppna lanskap, är är lärkorna slår högt i skyn, och får fart. unerbart. är bränner jag mitt brännvin själv, och kryar me Johannesört, och ricker et me välbehag, till sill och hembakt vört. Jag trivs bäst i öppna lanskap, nära havet vill jag bo. Jag trivs bäst i fre och, för båe kropp och själ, ingen kommer in i min närhet, som stänger in och. Jag trivs bäst när agen bräcker, och fälten fylls av ljus, när tuppar gal på avstån, när et är långt till närmsta hus. Men änå så pass nära, att en tyst och stilla natt, 6 1. jag

3 när man sitter uner, kan höra festens skratt. Jag trivs bäst i fre och frihet, för båe kropp och själ. Jag trivs bäst när havet svallar, och måsarna ger skri, när fylls me snäckskal, me havsmusik uti. När et klara och et enkla, får råa som et vill, när ja, är ja, och nej, är nej, och tvivlet tiger still. å biner jag en krans av, och lägger en runt närmaste, är runor ristats för vår skull, nån gång för länge sen. Jag trivs bäst när havet svallar, och måsarna ger skri. Text & Musik: Ulf Lunell Rockhea Music FAKTA Ulf Lunell Ulf Lunell ebuterae båe som musiker och författare på 1970-talet och har sean ess släppt många musikalbum och skrivit romaner och ikter. En av hans mest omtyckta låtar är Öppna lanskap som till och me föreslagits som ny svensk nationalsång. Hans ebutroman Jack kom 1976 och finns också som film, liksom romanen Sömnen som kom Romanerna skilrar Stockholm så som unga människor me römmar om att bli författare och musiker upplever staen. Böckerna är skrivna på ett språk som är fyllt av slang och inte följer vanliga skrivregler. Ulf Lunell har fått många priser och utmärkelser, bl.a. Rockbjörnen för Årets svenska manliga artist hela tre gånger. 1. jag 7

4 B Va står et i texten? Läs sångtexten och svara kort på frågorna. 1 Hur ser et ut i et lanskap är huvupersonen i sången trivs bäst? 2 Vilka människor finns i hans närhet är? 3 Vilken ti på agen tycker han är bäst i et här lanskapet? 4 Var vill han att närmaste granne ska bo? 5 Vilka lju hör han i et här lanskapet? 6 Va menar han me att tvivlet ligger still? 7 Var lägger han kransen av löv? C Resonera 1 Känner u igen en sorts lanskap som Ulf Lunell beskriver? Var skulle et kunna ligga? 2 Trivs u också i ett öppet lanskap? Varför? Varför inte? 3 Skulle en här sången passa som svensk nationalsång, tycker u? Varför? Varför inte? 4 Vilken typ av lanskap gillar u själv bäst? Varför? Öva or 1 Markera e uttryck i texten som beskriver hur något låter. 2 Va kallas anra jurs läten på svenska? Ta rea på svaren genom att använa lexikon och orböcker. Fyll i listan nean. jur a tupp b katt c hun groa e ko f gris g (eget förslag på jur) Va gör juret? gal 3 I svenskan finns et flera satt att stava till ljuet [sj]. I sångtexten hittar u förutom en ganska vanliga stavningen sj, två anra sätt att stava ljuet. Vilka? Stryk uner oren i texten jag

5 Var trivs u bäst? Jag trivs bäst i storstäer eftersom jag älskar liv och rörelse. Jag blir orolig när et är så tyst som på lanet. Jag trivs bäst vi havet ärför att jag är uppvuxen i Halmsta och hae havet utanför huset när jag var liten. Jag saknar havet om jag inte hör och ser et på flera månaer. I framtien kommer jag att bo nära havet. Jag gillar tystnaen i skogen allra bäst. et är så härligt att gå i skogen på hösten och känna lukten av löv på marken. Min pappa läre mig att älska skogen i Sverige, men själv var han visst rä för skogen när han var liten. et berättae han för mig för några år sean. Skriv Var trivs u bäst? Skriv om ig själv. Välj blan följane uttryck och fyll i et på raen. u kan också skriva ett eget förslag. Förklara varför u trivs bäst just är. i en storsta, i bergen, i en småsta, i en liten by, på lanet, i öppna lanskap, vi havet, i skogen Jag trivs bäst eftersom 1. jag 9

6 Funera och iskutera Hur väljer u om u tycker lika mycket om två platser, men måste välja en ena eller en anra? Läs här en saga, skriven av författaren Maria Nikolajeva. en hanlar om Renata som slits mellan en plats är hon föes och en plats är hon levt en stor el av sitt liv. Var hör hon hemma? Renata och sjökungen SAGA et var en gång en flicka som hette Renata. En vacker ag när hon promenerae vi havets stran såg hon Sjökungen stiga ur vågorna. Renata, sa Sjökungen. Många kvällar har jag sett ig när u gick förbi här på stranen. Mitt hjärta tillhör ig. Följ mig till havets botten och bli min rottning. u ska leva i prakt och rikeom, och hela havets befolkning ska tjäna ig och älska ig. Sjökungen var ung och stilig. Han hae krona av gröna sjöväxter, och hans ögon var som två glänsane pärlor. Ja, sa Renata, jag ska följa ig till havets botten och bli in rottning. Och så tog Sjökungen henne me sig ner till havets botten. Allting var annorluna är, och först blev Renata helt förvirra. Man kune inte tala som vanligt är, utan alla talae me gester och me kroppen. et tog lång ti innan Renata läre sig att förstå och ännu längre innan hon kune tala själv. Maten var konstig och smakae inte alls som hemma. Och mörkt var et på havets botten, för solstrålarna nåe alrig ner it. Men Sjökungen var go, och han älskae Renata, och hon läre sig att älska honom och hans rike. Hon blev van vi en konstiga maten, och hon blev van vi et svaga, mystiska ljuset. Hon blev van vi att små fiskar simmae förbi henne, precis som små fåglar flaxar omkring uppe på joren. Sju år hae gått, och Renata hae fått sju söner me Sjökungen. En ag när hon lekte me sina söner på ett rev höre hon kyrkklockorna från lan. e ringe så lockane, och plötsligt sto inte jag

7 1. jag 11

8 Renata ut. Hon gick till sin make Sjökungen och sa: Sju år har jag bott me ig på havsbotten, men nu vill jag tillbaka till joren och hälsa på min mor och min far. Som u vill, sa Sjökungen, men lova att u kommer tillbaka, för om u lämnar mig ör jag av sorg. Renata lovae att återväna så fort som möjligt, och Sjökungen tog upp henne på lan. Va mor och far blev glaa när e fick se sin Renata! Va alla väninnor kom springane och börjae fråga henne om et unerbara riket på havets botten. Va härligt et var att få äta riktig mat och tala sitt vanliga språk. Va vackert musiken lät när man samlaes till ans om kvällarna. Och va skönt et var att se solen, och blommor och alla färger, att känna solvärme på huen och vinens svaga pustar. Gå inte tillbaka till Sjökungen, Renata, sa mor och far och alla väninnor. Här är itt hem. Ja, sa Renata, här är mitt hem. Jag stannar här och återväner alrig till havets botten. agarna gick, och en kväll gick Renata längs stranen när hon plötsligt höre Sjökungens röst: Renata, ina söner gråter utan ig, och mitt hjärta håller på att brista av sorg. å sa Renata till sin mor och far och sina väninnor: Jag älskar er alla, men mitt hem är nu på havets botten, jag har mina söner är, och jag måste återväna. Och hon tog farväl av solen och värmen och ljuset, av en goa maten och en ljuva musiken, och återväne till havsbotten och sina söner och sin make Sjökungen. Åren gick, och sönerna blev större, och en ag sto Renata inte ut längre, utan gick till Sjökungen och sa: Jag måste upp på lan igen och se solen och hälsa på mina nära och kära. Gör et, sa Sjökungen, men lova mig att u kommer tillbaka. Gjore jag inte et förra gången? sa Renata sorgset. Jo, et gjore u, ärför litar jag på att u kommer tillbaka en här gången också, sa Sjökungen och tog henne upp på lan. et var sorg i Renatas barnomshem, för hennes mor hae ött för en vecka sean, och hennes far og agen ärpå. Renata grät och lae blommor på eras grav, och hennes väninnor sa till henne: jag

9 Stanna här hos oss, Renata, et är itt hem. ina förälrars grav är här, om u inte vårar en kommer graven att förfalla och gräs och mossa växer på en. Ja, jag stannar, sa Renata. Här är mitt hem, och jag vill alrig återväna till havets botten. et gick några agar, men en kväll när hon gick längs stranen höre hon Sjökungens röst: Renata, vår älsta son har gift sig, och u ska snart få ett barnbarn. Kom hem, för mitt hjärta håller på att brista av sorg. å suckae Renata och sa till sina väninnor: Jag måste återväna till et som nu har blivit mitt hem. Jag vill se mina barnbarn, och jag vill inte att min kung ör av längtan. Hon tog farväl av förälrarnas grav och såg en sista gång på en sköna varma solen och gick tillbaka till havets botten, är Sjökungen och sönerna mötte henne me kärlek och ömhet. Och Renata kune sean länge laga läcker mat av havets frukter, och hon kune sean länge berätta e vackraste sagorna på havets språk, och alla innevånare på havets botten tyckte om henne trots att hon var främling. Och åren gick, och Renata blev gammal, och varje gång hon höre kyrkklockorna från lan fick hon ont i hjärtat, och en ag sto hon inte ut längre. Hon gick till sin make Sjökungen, som också hae blivit gammal och vithårig och vitskäggig, och sa: Jag måste upp på lan och få se solen en gång till innan jag ör. Jag förstår et, sa Sjökungen, men lova mig att u kommer tillbaka och är vi min sia när min stun kommer. Jag lovar, sa Renata, har jag inte allti kommit tillbaka? Jo, sa Sjökungen, och tog upp henne på lan. Renatas väninnor hae också blivit gamla, och många av em hae ött. Men solen sken fortfarane, och e varma vinarna blåste, och blommorna hae klara färger. Renata hae blivit nästan blin, för hon hae bott på havets botten i hela sitt liv, och musiken höre hon inte så bra längre. Och hennes väninnor, e som fortfarane leve, sa: Stanna här, Renata, gå inte tillbaka till havets botten. Visst vill u väl ö här, i itt eget hem, och ligga begraven brevi ina förälrar? Ja, jag stannar, sa Renata, här är mitt hem, och även om jag inte har levt här vill jag åtminstone ö här. Och hon gick sakta till stranen för att ropa på Sjökungen och tala om för honom att hon bestämt sig för att stanna på lan. Men å tänkte hon på alla sina barn och barnbarn och barnbarns barn som 1. jag 13

10 hon brukae berätta sagor för på havets eget språk. Hon tänkte på e friska, kalla källorna på havets botten. Hon tänkte på e lena stenarna, slipae av vågorna uner tusentals år. Hon tänkte på en mjuka sanen som lägger sig så lätt över kroppen som ska begravas. Och hon tänkte på sin make Sjökungen som hon hae levt ett långt och lyckligt liv me. Och hon tittae på solen som höll på att gå ner i havet. Och hon följe solen till havets botten. Maria Nikolajeva A Va står et i texten? 1 Varför ville Sjökungen att Renata skulle följa me honom till havets botten när e möttes på stranen en första gången? 2 Nämn tre saker som var annorluna på havets botten än va Renata var van vi. 3 Hur reagerae Renata på allt et nya och ovana? 4 Varför fick Renata plötsligt en stark längtan efter att komma upp på lan? 5 Berätta om Renatas första besök på lan. 6 Va hae hänt när Renata kom tillbaka till sitt barnomshem för anra gången? 7 I slutet av sagan måste Renata fatta ett svårt beslut. Vilket beslut måste hon fatta och hur blir hennes beslut? B Läs mellan raerna 1 Sagan hanlar om en flicka, en Sjökung och ett rike på havets botten. Va symboliserar essa tre faktorer, tror u? 2 Vilka personer är et som påverkar Renata i hennes beslut? 3 Varför har författaren valt att skriva berättelsen som en saga, tror u? 4 Varför följe Renata me solen i slutet av berättelsen, tror u? jag

11 C Öva or ajektiv 1 I texten finns många ajektiv. Några av em kan använas för att beskriva människor, anra beskriver anra saker. Para ihop ajektiv från texten me följane substantiv. Flera alternativ är möjliga. iskutera ina svar me en kamrat. stilig glänsane förvirra mystisk lockane ljuv läcker vitskäggig blin len a kaka b hu c iskussion person e ålring f hår g musik h oft 2 Ajektiv kan bilas på flera sätt. I övning C 1 finns exempel på ajektiv som bilats av substantiv. Substantiven stil blir stilig och vit + skägg blir vitskäggig. Vilka ajektiv kan u bila till följane substantiv? a sol b bråk c skrik hår e buller f Skriv fem egna exempel på ajektiv som bilats på samma sätt av substantiv. 1. jag 15

12 3 Ajektiv kan också sluta på isk. I texten finns till exempel oret mystisk. Änelsen isk finns också i vissa nationalitetsor, till exempel turkisk, österrikisk, arabisk. Hur blir nationalitetsoren i följane exempel? Iblan måste u göra anra änringar också för att oret ska bli rätt. Slå gärna upp i en orbok. a från Schweiz b från Tjeckien c från Somalia från Kanaa e från Kina f Skriv tre anra nationalitetsor. Stryk uner änelserna? 4 Ajektiv kan också bilas av verb. I texten finns exempelvis ajektiven lockane och glänsane som har bilats av verben locka och glänsa. Ajektiven har bilats genom att tillägg av änelsen -ane till grunformen (= imperativ)av verbet. Vilka ajektiv kan bilas på samma sätt av följane verb i texten? Skriv på raerna. a leva b springa c flaxa ringa E Resonera 1 Varför tror u att Renata är så osäker på var et är bäst för henne att leva? Kan u känna igen ig i hennes osäkerhet? 2 Renata är kvinna och Sjökungen man. I berättelsen är et kvinnan som slits mellan e båa värlarna. Skulle samma sak häna om Renata hae varit en man? Varför? Varför inte? 3 Va tycker u om beslutet Renata fattar till sist? Skulle u ha beslutat likaant? Varför? Varför inte? jag

13 F Sammanfatta Tänk ig att en kamrat vill veta va u just har läst. Kamraten har inte själv läst texten Renata och sjökungen och u har bara några raer att skriva på. Skriv sammanfattningen. Se s. xx hur u ska göra när u skriver en sammanfattning. G Skriv Vilket beslut skulle u ha fattat om u var Renata? Skriv och berätta hur u skulle ha gjort och varför. FAKTA Maria Nikolajeva Maria Nikolajeva är professor i litteratur vetenskap, författare och översättare. Hon föes i Moskva men flyttae till Sverige I Om hur jag växte upp uner iktaturen beskriver hon livet i Moskva uner sin uppväxt och ger läsaren en bil av rysk varag från flera olika håll. Sean några år är hon bosatt och verksam i Cambrige i Englan. 1. jag 17

14 Funera och iskutera Renata har hemlängtan. Va ser u framför ig när u längtar hem? Följane mycket käna ikt av Verner von Heienstam beskriver hemlängtan. Jag längtar... IKT Jag längtar hem sen åtta långa år. I själva sömnen har jag längtan känt. Jag längtar hem. Jag längtar, var jag går men ej till människor! Jag längtar marken, jag längtar stenarna, är barn jag lekt. Verner von Heienstam jag

15 FAKTA Verner von Heienstam Författaren och poeten Verner von Heienstam leve mellan 1859 och Han fick Nobelpriset i litteratur Hans sätt att skriva bröt på flera sätt mot et som å var vanligt. Istället för en realistisk stil skrev han texter me romantik och iniviualism. Flera av hans böcker hae nationella och historiska teman. e raer ur Ensamhetens tankar, som u kan läsa på s. xx, är några av e allra mest käna iktraerna i svensk litteratur. A Va står et i ikten? 1 Hur länge har iktens jag varit hemifrån? 2 När brukar han längta? 3 Va är et är hemma som han längtar till? B Läs mellan raerna 1 Va vill författaren säga me ikten, tror u? 2 Känner u igen något av et författaren skriver? 3 Vilken beskrivning av stämningen i ikten tycker u stämmer bäst? Välj blan följane or: vemo, sorg, ensamhet, gläje, räsla, förvirring, nostalgi, lycka, ilska C Resonera 1 Grammatiken är inte helt korrekt i ikten. Va är et som saknas? Hur skulle ikten vara me korrekt grammatik? 2 Varför kan felaktig grammatik fungera i en ikt men inte lika bra i anra texter, tror u? 1. jag 19

16 Stuietips Läsa texter När u arbetar på egen han me texterna i boken kan u göra så här: 1 Skaffa ig förståelse genom att besvara eller resonera om frågan uner Funera och iskutera före en text u ska läsa. Va tror u att texten kommer att hanla om? 2 Läs textens rubrik. Kan en ge letråar till va texten hanlar om? 3 Läs igenom orlistan till texten och funera på vilka letråar en ger. 4 Läs frågorna till texten. Vilka av frågorna vill u gärna ha svar på? 5 Lyssna och följ me i texten. Markera gärna or u inte förstår. 6 Funera en stun på texten och innehållet. Kan u rean nu svaret på någon av frågorna? 7 Ta rea på va oren som u markerat betyer. et gör u antingen genom att läsa i orlistan eller slå upp i ett lexikon eller en orbok. 8 Läs texten noga en gång till och svara på så många av frågorna u kan. Vissa av uppgifterna ska u göra tillsammans me en eller flera kamrater, men u kan allti läsa och funera på frågorna själv i förväg. 9 Kontrollera ina svar me hjälp av facit eller iskutera me en kamrat jag

17 Sammanfatta texter Om u sammanfattar en text som u har läst får u båe repetition och ett tillfälle att funera på va som är viktigast i texten. Skriv gärna ner in sammanfattning i en anteckningsbok. Försök göra sammanfattningen så kort u kan och ta bara me et allra növänigaste. Skriv så att någon som inte har läst texten änå kan förstå va texten hanlar om. Arbeta så här: 1 Markera nyckelor: Vissa or i en text är viktigare än anra för förståelsen av et som häner, eller et som informeras om i texten. Såana or kallas nyckelor. Iblan är et inte bara ett or utan en hel mening som är viktig, en så kalla nyckelmening. Stryk uner nyckelor eller nyckelmeningar när u hittat em, eller skriv em på ett separat papper. 2 Tänk på styckeinelningen: e flesta texter elas in i flera kortare stycken. Läs ett stycke i taget och funera över et huvuinnehåll varje stycke har. Oftast presenteras innehållet i stycket i början. 3 Egna formuleringar: Lägg unan texten. Titta på ina anteckningar me nyckelor och om textens huvuinnehåll. Tänk på en person u känner som inte har läst texten. Berätta så kortfattat som möjligt för en personen om va u just har läst. Tänk ig att u bara har kort ti på ig att säga et u ska eller några få raer att skriva på. Va måste komma me? Använ gärna nya or som u har lärt ig men formulera meningarna på itt eget sätt, et vill säga skriv inte av texten. 1. jag 21

18 2. Jag och mina barnomsminnen Funera och iskutera Har u någon särskil plats som får ig att minnas in barnom? Boken Karlstas Zoologiska av författaren och krönikören Hanna Hellquist är en memoarbok. Hon berättar om sin barnom och sin ovanliga pappa som uner en perio äge en juraffär. Familjen hae många olika jur hemma och flera av bokens korta kapitel hanlar om juren i hennes liv. Men i följane avsnitt är et en blomma hon berättar om. en heter förgätmigej, vilket betyer glöm mig inte. Läs berättelsen och svara sean på frågorna. Förgätmigej BERÄTTELSE Varagsrummet på neervåningen på lanet har en öppen spis, en vit gustaviansk soffa me blått tyg och ett hörnskåp. et har ett fönster mot ängen bakom huset, två mot et stora gäret me hästhagarna, och ett fjäre mot laan som ligger på anra sian vägen. När jag var liten satt jag och farmor i en gustavianska soffan och tittae på Nor och Sy på teven. Farfar satt i sin skinnfåtölj och åt varmkorv. Farmor och farfar åt allti så konstig kvällsmat. Kokt korv och kokt ägg. e hae inget brö till korven utan en låg irekt på e blåa Willowtallrikarna från Gustavsberg, me ägget brevi. e rack Ramlösa till. Jag kommer inte ihåg om e hae ketchup. et måste e väl ha haft. På sommarkvällarna satt vi i varagsrummet och tittae på teve allihop. Jag tyckte om att en möjligheten fanns, att vi kune gå hem till farmor och farfar och titta på teve. Teven påmine mig om att lägenheten i stan fortfarane existerae, me varagen och agiset och maten som kom från konserver och inte från sallaslanet. Allt jag

19 et är var lätt att glömma bort när et var sommar på lanet. Inte för att et var så hemskt är, men et var isolerat. et var skog överallt och jag var allti naken, på kvällen lae sig imman över åkrarna och jag fick trolska känslor och blev rä. et var inte mycket som var sig likt på sommaren. Mamma hae ti att leka. Jag gillae känslan i et är varagsrummet. Farmors oformliga kropp i kortärmae tröjor och fritiskjolar i bomull, brevi mig i finsoffan. Jag vill ha tillbaka varagsrummet som et var. Min barnom susar är, skrev Fröing. Jag älskar et uttrycket! Min barnom susar i et är varagsrummet och längs en är grusvägen, är jag och farmor gick på sommarmorgnarna och plockae smultron och blommor. Min favoritblomma är liten och blå och växer överallt i åkrarna som omger sommarstugan. Förgätmigej, en är nästan ett ogräs men en är så liten och söt att man förlåter en allting. et finns en historia bakom ess namn, en sliskig berättelse om en ung pojke och en jättejup brunn, runt vilken et växte tuvor me små blåa blommor. Pojken var så klart kär i en flicka och han ville ge henne en bukett 1. jag 23

20 blåa blommor så han börjae plocka och plocka runt brunnen, fler och fler, en stor bukett skulle hon få! Sen bar et sig inte bättre än att pojkfan trillae i brunnen och mean han föll skrek han Förgät mig ej! till sin älskae, glöm mig inte för allt i värlen. Och jag har alrig kunnat glömma honom. Jag och farmor hae en speciell tuva me förgätmigej i kanten av åkern. en var stor och vilvuxen. Man kune plocka hur många som helst från en är tuvan, hur många buketter som helst utan att et märktes på en. Vi gick ofta till en är tuvan jag och farmor, jag i mitt nattlinne och hon i sin morgonrock. Hanna Hellquist A Va står et i texten? Svara kort på frågorna. 1 Hur såg et ut i Hanna Hellquists farmors varagsrum? 2 Varför tyckte hon om att titta på tv me farmor och farfar på sommaren? 3 Hur tyckte hon att et var på lanet? 4 Varför brukae hon bli rä på lanet? 5 Hur käne hon sig i varagsrummet? 6 Va gjore farmor och hon när e gick längs grusvägen? 7 Hur beskriver hon sin favoritblomma? 8 et finns en berättelse om blomman. Va hanlar en om? B Läs mellan raerna 1 Varför tyckte Hanna Hellquist att hennes farmor och farfar åt konstig kvällsmat, tror u? 2 Va var et i varagsrummet som känes tryggt för flickan? 3 Flickan hae på sig nattlinne och farmor hae morgonrock när e plockae blommorna. Varför hae e just såana kläer på sig, tror u? 4 Va tror u Fröing kan ha menat me uttrycket Min barnom susar är? Varför använer han oret susar? jag

21 C Resonera 1 Vilken betyelse kan en plats från barnomen ha för oss människor? 2 Har u någon såan plats? Berätta för en kamrat. 3 Känner u igen något i Hanna Hellquists berättelse? 4 Är et varagsrummet, farmor eller blomman som är viktigast för henne, tror u? 5 Har blomman ett passane namn, tycker u? 6 Hur ser et ut på en här platsen iag, tror u? TIPS Gå gärna ut i naturen och titta på blomman förgätmigej när u har möjlig het. en är ganska vanlig i hela Sverige. u kan också söka på internet efter en bil på blomman. Öva or 1 Följane substantiv ur texten beskriver såant som u hittar på lansbygen i Sverige. Va heter motsvarane på itt moersmål? Leta efter biler som illustrerar oren i till exempel en veckotining, en turistbroschyr eller på internet. Klistra gärna in bilerna i en anteckningsbok och visa för en kamrat. äng, gäre, hästhage, laa, åker, grusväg, brunn, tuva, lanet, sallaslan 2 Leta efter en bil som visar såan lansbyg som u minns från in egen barnom. Visa för en kamrat och beskriv bilen. Förklara varför u vale just en här bilen. Anteckna ärefter substantiv på svenska som passar till bilen u hittat. E Sammanfatta Tänk ig att en kamrat vill veta va u just har läst. Kamraten har inte själv läst texten Förgätmigej och u har bara några raer att skriva på. 1. jag 25

22 Följane sång sjungs i filmen om Emil Lönneberga som utspelas på en svenska lansbygen för ungefär 100 år sean. Filmen bygger på boken Emil i Lönneberga av Astri Lingren. Hon har också skrivit texten till sången som hanlar om Emils bästa vän, rängen Alfre. Han berättar om sitt slitsamma liv och förhållanet till Gu. Funera och iskutera Va vet u om hur folk leve i Sverige för 100 år sean? A Lyssna Lyssna på sången flera gånger och fyll i e or som saknas. Jag är fattig bonräng SÅNG Jag är fattig bonräng, men jag lever änå. agar går och kommer, mean jag knogar på. Harvar, sår och plöjer, mockar, gräver och bär. Går bak mina oxar, hojtar, visslar och. Jag är fattig bonräng, och jag tuggar mitt. Och när Sen, när jag kommer, vill jag ta mig ett rus. liva vill jag tampas och Vila hos en flicka vill jag också, förstås. Sen, så kommer, och å vill, att jag ska i kyrkan, men å jag mest. Prästen kan väl sova hela månagen men, för en fattig bonräng, börjar knoget igen jag

23 Så går hela veckan, alla agar och år. Jag går me min lie, och jag plöjer och. Jag kör mina oxar och jag hässjar mitt hö. Harvar, gnor och trälar, och till sist ska jag ö. Står är, fattig bonräng invi Himmelens port. Lite rä och lesen för e jag gjort. Man ska inte supa, hålls me flickor och slåss. Herren, Gu i himlen, är väl förstås. Men, å säger Herren: Fattig bonräng, kom hit. Jag har sett in strävan och itt eviga. ärför, fattig bonräng, är u välkommen här. ärför, fattig bonräng, skall u vara mig när. Åh, jag, fattig bonräng står så inför Gu. Och sen klär han på mig en mest snövita skru. Nu u, säger Herren, är itt arbete slut. Nu u, fattig bonräng, nu får u ut. Musik: Georg Rieel Text: Astri Lingren Gazell Music 1. jag 27

24 B Va står et i sångtexten? 1 Hur lever rängen på varagarna? 2 Va brukar han göra på löragar? 3 Vem säger att han ska gå i kyrkan på sönagar? 4 Varför sover han mest på sönagar? 5 Hur tror han att han kommer att känna sig vi Himmelens port? 6 Va kommer Gu att tycka om hur han levt sitt liv, tänker han sig? 7 Hur tror han att et blir efter öen? C Resonera 1 Känner u igen något i sången? Va i så fall? 2 Varför är Alfres liv så fyllt av arbete? 3 Hur tror u att Alfre ser ut? Beskriv honom så som u tänker att han ser ut. 4 Följane fem verb i texten har me jorbruk att göra. Har u någonsin gjort något av etta? harva, så, plöja, mocka, hässja FAKTA Astri Lingren Astri Lingren heter en välkän och prisbelönt författare som leve mellan 1907 och Hon har skrivit e käna böckerna om Emil i Lönneberga, Pippi Långstrump, Karlsson på taket, Bröerna Lejonhjärta, Barnen i Bullerbyn och många anra böcker. Astri Lingrens böcker har översatts till nästan 100 olika språk och e uppskattas i stora elar av värlen. Många av em har också filmatiserats. et gäller till exempel boken om Emil i Lönneberga. Många av sångerna som komponeraes till en filmen har blivit käna och populära, till exempel Ias sommar visa som ofta sjungs på skolavslutningar i Sverige och Jag är fattig bonräng jag

25 Ett minne från min barnom Berätta muntligt Berätta för en kamrat om ett trevligt och positivt minne från in barnom, om en trygg plats, en fin människa, en rolig leksak eller något annat u minns väl och tänker på å och å. Berätta skriftligt Anteckna stöor från in berättelse om ett barnomsminne. Använ stöoren och skriv en kort text om barnomsminnet. Skriv på separat papper. Stuietips Verktyg som hjälper ig som stuerar språk et finns många bra verktyg för ig som stuerar språk. 1 Lexikon är viktiga hjälpmeel så se till att u har tillgång till minst ett bra lexikon som u kan använa för att få översättningar till itt moersmål. Förutom i bokform finns et också använbara igitala lexikon. u kan självklart inte slå upp alla nya or, men ta för vana att slå upp såana or som återkommer ofta. e kan vara viktiga för förståelsen av texten. Lyssna gärna på oren för att lära ig hur e uttalas. 2 En svensk-svensk orbok är ett annat viktigt hjälpmeel. I en såan får u förklaring till oren på svenska samt information om orklass och vilka olika former av oren som finns. Iblan finns et också exempelmeningar i svensk-svenska orböcker. 3 et finns stavningskontroll till e flesta orbehanlingsprogram. Lär ig att använa stavningskontrollen som är ett utmärkt hjälpmeel om u använer et på rätt sätt. 4 Många orbehanlingsprogram har också grammatikkontroll. en funktionen kan vara svårare att använa, men ger i alla fall en signal om att u behöver se över in text när et gäller grammatiken. 5 Många har svårt att se fel i sin egen text, men e kan höra felen. Me talsyntes i atorn får u texten uppläst och kan lättare upptäcka va u behöver rätta till. Talsyntes finns också i många smarta mobiltelefoner. Talsyntes är en funktion som innebär att u lyssnar på texter me hjälp av syntestiskt tal. 1. jag 29

26 3. Jag och min berättelse Funera och iskutera Fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimović växte upp i en miljö är et inte fanns så mycket pengar. Hur tror u att et har påverkat honom? I sin självbiografi berättar Zlatan Ibrahimović blan annat om barnomen i Malmö och om hur han blev en han är iag. Läs följane utrag ur boken och svara sean på frågorna. et är författaren avi Lagercrantz som berättar me Zlatans or. Jag fick en trickcykel UTRAG UR ROMAN Jag fick en trickcykel av brorsan när jag var liten, en BMX. Jag kal lae en Fio io. Fio io var en tuff liten teckna lirare me spretigt hår. Jag tyckte han var hur cool som helst. Men cykeln blev sno utanför Rosengårsbaet och farsan kom it me skjortan öppen och armarna uppkavlae. Han är en typen som säger: Ingen rör mina barn! Ingen tar eras saker. Men inte ens en tuffing som han kune göra något åt et. Fio io var borta, och jag var helt förtvivla. Efter et börjae jag sno cyklar. Jag slog upp låsen. Jag blev en mästare på et. Bang, bang bara, och hojen var min. Jag var cykeltjuven. et var min första grej. et var rätt oskyligt. Men iblan spårae et ur. En gång kläe jag mig i svarta kläer och gick ut i mörkret som värsta Rambon och klippte en militärcykel me en stor jävla bultsax och absolut, visst, en hojen var cool. Jag älskae en. Men uppriktigt sagt, et var mer kicken än cykeln. Jag triggae igång på att smyga runt i mörkret, och jag slänge en el ägg på fönsterrutor och en typen av prylar och bara iblan åkte jag fast. et var en pinsam grej i Wessels varuhus ute på Jägersro, blan annat. Men jag förtjänae et, ärligt talat. Jag och en kompis var kläa i unjackor mitt i sommaren, helt iiotiskt, och uner e är jackorna jag

27 hae vi fyra pingisrack och annat skit som vi plockat på oss. Hörnini, hur ska ni betala för e här? sa vakten när vi åkte fast. Jag tog fram sex tioöringar från fickan: Me e här, typ. Men killen hae ingen humor och jag bestäme mig för att bli mer professionell i fortsättningen, och jag gissar att jag blev en rätt skicklig galning till sist. Jag var en liten kille. Jag hae en stor näsa och jag läspae och fick talträning. En kvinna kom till mig i skolan och läre mig säga s och jag tyckte et var förnerane, och jag antar att jag behöve häva mig. essutom spratt et i kroppen. Jag kune inte sitta stilla en sekun och jag rusae runt hela tien. et var som om inget ont kune häna mig bara jag sprang tillräckligt fort. Vi boe i Rosengår utanför Malmö och et var fullt av somalier, turkar, juggar, polacker, alla möjliga blattar, och svenskar, vi grabbar spelae kaxiga allihop, vi täne på ingenting och et var inte lätt hemma, et kan man inte säga. 1. jag 31

28 Vi boe fyra trappor upp å på Cronmans väg, och vi köre inte me kramar och en grejen. Ingen frågae: Hur har u haft et iag lille Zlatan, inget sånt. Ingen vuxen hjälpte me läxor eller unrae om u hae några problem. u fick klara ig själv och et var inte läge att gnälla om någon varit taskig. u fick bita ihop, och et var kaos och bråk och en el slag och smällar. Men et är klart, iblan hoppaes u på lite sympati. En ag föll jag från ett tak på agis. Jag fick en stor blåtira och sprang gråtane hem och förväntae mig en klapp på huvuet, eller åtminstone några snälla or. Jag fick en örfil. Va hae u på taket att göra? et var inte: Stackars Zlatan. et var: Förbannae iiot som klättrat upp på ett tak, här har u en lusing, och jag blev helt chocka och jag rog mig unan, eller så stack jag ut. Morsan hae inte ti för tröst, inte å. Hon stäae och slet för att försörja oss, hon var verkligen en fighter. Men hon orkae inte me mycket annat. Hon hae haft et tufft och vi hae ett fruktansvärt humör allihop. et var inget vanligt svenskt snack hemma irekt, inget: Älskling, var snäll och räck mig smöret, utan mer: Hämta mjölken in iiot! et var örrar som slog igen och morsan som grät. Hon grät ofta. Hon har min kärlek. Hon har fått slita i livet. Hon stäae typ fjorton timmar om agen, och å och å följe vi me och töme papperskorgar och sånt och fick lite fickpengar. Men iblan brast et för morsan. Hon slog oss me träslevar och et häne att e är slevarna gick söner, och å fick jag pallra mig iväg och köpa en ny, som om et var mitt fel att hon slagit så hårt. En ag minns jag speciellt. Jag hae slängt en tegelsten på agis som stusat på något vis och krossat en fönsterruta, och när morsan höre om et fick hon spel. Allt som kostae pengar gjore henne vansinnig, och hon slog mig me sleven. Bang, bom! et gjore ont och kanske gick skeen söner igen. Inte vet jag. Iblan fanns inga såna är slevar hemma, och en gång kom morsan efter mig me en brökavel. Men å hann jag unan, och jag talae me Sanela om et. Sanela är mitt ena helsyskon. Hon är två år älre. Hon är en tuff tjej, och hon tyckte att vi bore riva lite me mamma. Fan, banka oss i huvuet! Helt sjukt! Så vi stack till Ica och köpte såna är slevar, typ tre för tio kronor, och gav em till morsan i julklapp. Jag tror inte hon fattae ironin. Hon hae inte marginaler för sånt. et måste finnas mat på boret. Alla hennes krafter gick åt till et. avi Lagercrantz och Zlatan Ibrahimović jag

29 A Va står et i texten? 1 Va häne efter att Zlatans cykel blivit stulen? 2 Va säger Zlatan om en egentliga orsaken till att han stal en coola militärcykeln? 3 Va häne på Wessels varuhus i Jägersro? 5 Varför sprang Zlatan runt så mycket när han var liten? 6 Hur hae e anra pojkarna i hans omgivning et? 7 Hur reagerae Zlatans mamma när han hae ramlat från ett tak på agis? 8 Va tänkte Zlatan om sin mammas reaktion? 9 Varför hae inte Zlatans mamma ti att ge tröst, tror Zlatan? 10 Va gjore mamman när hon var jättearg och inte orkae längre? B Läs mellan raerna 1 Kan u förstå varför Zlatan börjae stjäla cyklar? 2 Varför berättar Zlatan om sina sämre egenskaper och om åliga saker han gjore som barn, tror u? 3 Zlatan tror inte att hans mamma fattae ironin när hon fick slevar i julklapp. Tror u att hon försto va barnen menae me et? C Resonera 1 et har gått bra för Zlatan i livet, men va tror u att hans omgivning tänkte om hans framti när han var liten? 2 Va tycker u om mammans sätt att vara mot sina barn? 3 Va tror u att Zlatans besvärliga uppväxt har betytt för hans framgångar? Slang Följane or i texten är varagliga or eller slangor. Även sväror förekommer. Oren här står som e står i texten, alltså inte allti i grunform: brorsan, lirare, farsan, sno, hojen, grej, värsta, jävla, cool, kicken, triggae igång, åkte fast, skit, plockat på oss, kille, blattar, grabbar, kaxiga, täne, taskig, förbannae, lusing, stack ut, morsan, snack, pallra sig iväg, fick spel, fan, helt sjukt 1 Leta efter oren i texten, stryk uner em och byt ärefter ut em mot mer neutrala or. iskutera me en kamrat varför et ena eller et anra oret använs och när. 2 Vilka av oren använer u själv? När? iskutera me en kamrat. 1. jag 33

30 Sammanfatta Tänk ig att en kamrat vill veta va u just har läst. Kamraten har inte själv läst texten Jag fick en trickcykel och u har bara några raer att skriva på. E Öva or Verb 1 Rörelseverb a I texten förekommer flera verb som har me rörelse på olika sätt att göra. Visa en kamrat va följane verb från texten betyer. smyga, stusa, spritta b Skriv en mening är u använer verben i övning 1 a. 2 Partikelverb a Följane verb får en speciell betyelse på grun av et korta och betonae oret (partikeln) som står efter verbet: spåra ur, åka fast, ta fram, rusa runt, bita ihop, hinna unan Lär ig va e här partikelverben betyer. Uttala em tyligt och var noga me att lägga betoningen på partikeln. Uttala varje partikel verb högt minst tio gånger. b Va betyer verben om u tar bort partikeln? Slå upp e or u inte kan i ett lexikon eller en orbok. iskutera gärna me en kamrat. F Skriv I Grunhjulet har u nu läst flera berättelser och essutom själv berättat om olika saker. Berättelser följer ofta ett och samma mönster: e innehåller en kort bakgrun, en slags komplikation, ett hänelseförlopp, en lösning och en kort slutkommentar. Många berättelser är personliga och berättas i åti (preteritum) jag

31 I texten Jag fick en trickcykel kan man räkna till hela fyra korta berättelser som alla följer et här mönstret. Texten är personlig (Zlatan skriver i jag-form) och en berättas i åti. En illustration av mönstret för berättelserna i texten om Zlatan hittar u på se. Läs också mer om att berätta på s. 37. Skriv nu om ett eget minne från in barnom och följ et här berättarmönstret. Om u inte vill berätta om något u själv har varit me om kan u fantisera. Hänelsen behöver alltså inte vara sann, men skriv texten i jag-form änå och låtsas att u berättar om något u varit me om. Följ gärna mallen. Mall för en berättelse FAKTA Zlatan Ibrahimović En av värlens mest framgångsrika fotbolls spelare heter Zlatan Ibrahimović. Han föes i Malmö och har sitt hjärta är, men han har bott i flera anra läner mean han gjort fotbolls karriär. Zlatans fotbollsintresse börjae i mycket unga år. Sina första fotbollsskor fick han vi fem års åler och som lite pojke spelae han mycket fotboll hemma på Cronmans väg i Rosengår i Malmö. et var är han växte upp uner enkla förhållanen och i sin självbiografi Min historia Jag är Zlatan Ibrahimović, skriven tillsammans me avi Lagercrantz, berättar han om sin barn om, sin spelarkarriär, sin träning och om klubbarna han tillhört. Iag tjänar Zlatan otroligt mycket pengar tack vare sin fotbolls talang och sitt håra slit. Självbiografin publi ceraes 2011 och blev snabbt populär. en har blivit översatt till flera språk och finns också som lättläst bok Jag är Zlatan. 1. jag 35

32 G Lyssna En fabel är en kort be rättelse som ofta hanlar om jur me mänskliga egenskaper. et finns iblan en så kalla sensmoral på slutet, et vill en mening som talar om va vi ska lära oss av berättelsen. Aisopos hette en kän fabeliktare som leve i Greklan för mer än år sean. Hans fabler berättas än iag i stora elar av värlen. u har kanske hört några av em tiigare. På www kan u lyssna till tre av Aisopos fabler. 1 Arbeta i grupper om tre. Var och en lyssnar på var sin fabel. 2 Skriv korta svar på e fyra frågorna nean. Skriv på separat papper. a Vem eller vilka hanlar fabeln om? b Vilket problem presenteras? c Hur går et? Va finns et för sensmoral i fabeln? 3 Berätta fablerna för varanra i grupperna. 4 iskutera vilken situation berättelsen skulle kunna passa in på i vårt moerna liv jag

33 Typiskt för genren Berätta att berätta = verb en berättelse, -er = substantiv 1 Tänk på en saga. Så här kan et stå i början: et var en gång för mycket länge sean i ett lan långt borta. är boe en liten pojke me sina fattiga förälrar Berättelser börjar nästan allti me att läsaren får en bakgrun. u får kanske veta ti och plats. u får också veta vem berättelsen ska hanla om. 2 ärefter presenteras ofta en komplikation av något slag. et betyer ett problem som ska lösas, en fara som hotar, en konflikt eller något liknane. Så här kan et stå i sagan: I lanet fanns en otäck rake som varje år kräve att få äta upp små pojkar. 3 Sean följer hänelserna i berättelsen i tisfölj efter varanra. För att visa ti använs gärna tisor som: Först ville inte pojken ärefter kläe han på sig Sean gick han upp på berget Till sist sto han me raken framför sig 4 Mot slutet av berättelsen kommer lösningen. I sagan kan et stå så här: Så stack pojken sväret i raken och en föll ö ner. 5 Oftast följer sean en kort kommentar eller en sensmoral på slutet. I sagan kan et stå: Me sin klokhet och list hae pojken lurat båe en otäcka raken och räat hela lanet från olycka. et är inte allti pengar och styrka som räknas. eller Snipp, snapp, snut så var sagan slut. Berättelser följer alltså et här mönstret: 1 Bakgrun 2 Komplikation (presentation av ett problem) 3 Hänelseförlopp 4 Lösning 5 Kommentar 37

34 4. Jag och ekonomi Funera och iskutera Blir u gla av att köpa nya saker? Varför? Varför inte? I en här krönikan, skriven av Hanna Hellquist, kan u läsa om författarens inställning till nytillverkae respektive begagnae cyklar. Att göra bra affärer KRÖNIKA Lina köpte en ny cykel förra veckan. En alleles sprillans ny, som ingen någonsin cyklat på tiigare, en svart fin klassisk amcykel me cykel korg och tre växlar. et var en allra första cykeln som Lina haft som alrig tillhört någon före henne. Hon var så gla när hon rullae ut från affären. Provköre på gatan och plingae me ringklockan. Ska inte u köpa en likaan? hojtae hon till mig. Men jag köper inga nya grejer jag. Jag köper gamla. Allti gammalt, allti använt, jag vill allti känna att jag har överlistat marknaen och gjort ett riktigt fyn. För några år sean köpte jag en gammal skev cykel på Blocket. Lina följe me mig till Skanstull, är han som hae cykeln boe, och jag tog en provtur på fyra meter och slog till. 800 spänn. Vilket fyn! På vägen hem cyklae jag i via cirklar runt Lina (för styret var så svajigt så jag vågae liksom inte chansa) och plingae glatt och förklarae att jag nu skulle vara CYKLIST på helti. Cyklar är mitt liv et, se! Halvvägs uppför Skanstullsbron hoppae jag av. et gick för jävla trögt. Och et skramlae. När jag kom hem så parkerae jag cykeln utanför mitt hus och sen använe jag en alrig mer, snipp snapp snut. Och så här brukar et gå. Inte att jag samlar på gamla gistna cyklar, utan att jag i min iver att göra bra affärer gärna bortser från e efekter som varan i fråga kan jag

35 tänkas ha. Jag köper änå! et finns alrig någon ti att förlora. Jag köper nesuttna soffor och för trånga kjolar och mattor me fel mått, och et som skulle kunna vara ett rätt sjyst miljötänk änå växer sig snabbt till ett enormt sopberg i mitt förrå, en massa prylar, gärna tre av varje, som inte går att använa. Jag förstår att Lina köper en alleles ny cykel som funkar från början. När jag såg Linas gläje för sin nya cykel väcktes mina egna cykelrömmar till liv. Cyklistlivet, et är allt härligt änå. Har nu köpt mig en cykel jag me. På Blocket så klart. När jag hae köpt alla e növäniga tillbehören så kostae en allt som allt ungefär lika mycket som Linas. Fast min har inga växlar. Hanna Hellquist (N 8 maj 2013) 1. jag 39

36 A Va står et i texten? 1 Vilken slags cykel köpte Hanna Hellquists kompis Lina? 2 Varför köper hon inte nya saker, säger hon? 3 Varför slog hon till och köpte cykeln i Skanstull? 4 Varför hoppae hon av cykeln på Skanstullsbron? 5 Va gjore hon när hon kom hem? 6 Varför brukar Hanna Hellquist köpa gamla saker som inte fungerar? 7 Va tänker hon om Lina som köpte en ny cykel? 8 Va för slags cykel har hon köpt en här gången? B Läs mellan raerna 1 Va menar Hanna Hellquist me att et är sjyst miljötänk att köpa begagnae saker? 2 Hanna Hellquist verkar kritisk till hur hon själv tänker när et gäller gamla saker. Varför är hon kritisk, tror u? 3 Är Hanna Hellquist nöj me en cykel hon till slut köpte trots att en inte har växlar, tror u? C Orfläta Vilket or bilas i en loräta raen när u har skrivit in alla vågräta or? Vågrätt 1 framtill på cykel 2 sne 3 långsam 4 kän sean lång ti 5 För att veta hur stor uk u behöver måste u känna till borets 6 som hör till 7 inte äna framme än 8 nästan för liten 8 Lorätt 9 gör en trasig cykel som rullar jag

37 Resonera 1 Brukar u själv köpa begagnae saker? Varför? Varför inte? 2 Vilka är förelarna me att köpa nytillverkae saker? Va finns et för nackelar? 3 Gör upp en lista me et som talar för och et som talar emot begagnae saker. iskutera ärefter me en kamrat om era listor. Vilken lista väger tyngst? Varför? E Sammanfatta Tänk ig att en kamrat vill veta va u just har läst. Kamraten har inte själv läst texten Att göra bra affärer och u har bara några raer att skriva på. F Skriv berätta om ig själv Hur tänker u själv när et gäller att göra bra affärer? Va är viktigast för ig: pris eller kvalitet, nytt eller gammalt, utseene eller funktion? Skriv en kort text och berätta om hur u gör bra affärer. FAKTA Hanna Hellquist Hanna Hellquist är författare, krönikör och programleare i tv och raio. Hon börjae som journalist och har blivit uppmärksamma för sina krönikor och kåserier i blan annat tiningen agens Nyheter. I memoarboken Karlstas Zoologiska skriver hon på ett humoristiskt sätt blan annat om sin uppväxt me en ovanlig pappa och många olika jur. 1. jag 41

38 HÖRFÖRSTÅELSE Raioprogram om ekonomi 1 Lyssna på ett raioprogram om privatekonomi, till exempel Plånboken i raions P1. 2 I varje program tas flera olika saker upp, men välj ut ett inslag som intresserar ig och lyssna på et inslaget flera gånger. 3 Skriv stöor och öva på att berätta kort om inslaget för ina kamrater. in reogörelse får ta högst fem minuter så ta tien mean u övar. 4 Skriv två saker i inslaget som u skulle vilja iskutera. 5 Skriv minst tio or u vill minnas. Slå upp or u inte förstår. 6 Arbeta i grupper om tre personer är ni alla har lyssnat på olika inslag. Berätta för kamraterna om itt inslag (högst fem minuter) och presentera e två sakerna u vill iskutera. Va tycker u själv? Va tycker ina kamrater? 7 Lyssna på när ina kamrater presenterar sina inslag. iskutera eras frågor. 8 Repetera e nya or som u skrivit jag

39 Stuietips Att minnas nya or et finns många olika sätt att lära in nya or. et viktigaste är att hitta många tillfällen att använa oren och att repetera ofta. Så här kan u göra för att minnas nya or: + Skriv or som u vill komma ihåg i en anteckningsbok, i in mobil telefon, surfplatta eller ator. et är bra om u allti har anteckningarna me ig. Läs oren ofta och använ em så ofta u kan. å kommer oren att ingå i itt aktiva orförrå snabbare. Gör orövningarna i en här boken. + Planera in minst ett tillfälle för repetition varje ag. u behöver inte sätta av lång ti, hellre tio minuter varje kväll än en hel timme en gång i veckan. + När u repeterar läser u igenom alla or u skrivit uner agen. Skriv e or som u absolut vill lära ig i en speciell anteckningsbok och skriv atum. Skriv inte för många or i anteckningsboken å blir et svårare att minnas. Välj ut e viktigaste oren och repetera va e betyer, hur e uttalas, hur e böjs och stavas. + Vi varje repetitionspass går u också tillbaka till e or u läre ig a) kvällen före, b) för precis en vecka sean och c) för en måna sean. Titta på atumet så vet u vilka or u ska repetera. Om u har glömt or skriv em igen och repetera! Me såana rutiner stannar oren lättare kvar i itt minne. + Läs oren och tänk på em så ofta u kan. å blir lättare att minnas em. Repetition är kunskapens moe 1. jag 43