VÅR REFERENS Jan Siezing 08-762 75 77 jan.siezing@eio.se Elbehörighetsutredningen (N 2013:04) Departementsråd Bo Diczfalusy Regeringskansliet 103 33 Stockholm Stockholm 2014-01- 28 Elteknikbranschens möjligheter och utmaningar Elektriska Installatörsorganisationen EIO vill med denna skrivelse bidra till den pågående elbehörighetsutredningen genom att beskriva trender på elteknikområdet som vi bedömer påverkar branschen och som bör vägas in i utredningens fortsatta arbete. En bransch stadd i förändring Den svenska elteknikbranschen bestod länge av företag som primärt utförde traditionella installationstjänster, främst starkströmsarbeten på bygg- och industriområdet. Uppdragen var mestadels kundstyrda och branschöverskridande samarbeten förekom sällan. Idag är situationen en annan. Vid sidan av traditionell verksamhet inriktad på service och underhåll finns i elteknikbranschen numera också företag som tillhandahåller avancerade tjänster i hela värdekedjan inom exempelvis tele, data, teknisk säkerhet, styr & regler, hiss, telekom, automation, energilösningar och belysning samt kvalificerad rådgivning, konstruktion, energioptimering, driftsättning, drift och underhåll. Arbetena utförs både som enskilda uppdrag och inom ramen för stora entreprenadåtaganden. Elteknikbranschen har inte varit oberörd av de senaste årens lågkonjunktur. När exporten viker och den inhemska konsumtionen minskar sjunker också efterfrågan på elteknikföretagens tjänster. Under det första halvåret 2013 utfördes elinstallationer till ett värde av drygt 33 miljarder kronor. Det utgör ungefär hälften av omsättningen i hela installationsbranschen i Sverige. 1 EIO samlar 2 700 av landets el- och teleteknikföretag. De sysselsätter tillsammans 25 000 personer och omsätter 28 miljarder kronor på årsbasis. Elteknikföretagen är verksamma på flera marknader och har beställare inom olika sektorer i samhället. Vid sidan av industrin, som länge varit en viktig uppdragsgivare, har en allt större del av branschens omsättning på senare tid kommit från husbyggnad. Industriinstallationer utgör idag cirka 32 procent av företagens omsättning, husbyggnad 30 procent. Teleinstallationer står för 29 procent av omsättningen medan underhåll 1 Till installationsbranschen räknas elinstallationer, värme- och sanitetsarbeten, ventilationsarbeten samt kyl- och Elektriska Installatörsorganisationen EIO Medlemsservice AB, Rosenlundsgatan 40, Box 17537, 118 91 Stockholm TEL 08-762 75 00 FAX 08-668 86 17 E- POST info@eio.se WEBB www.eio.se 1 (7)
utgör 9 procent av marknaden. Den här utvecklingen ställer givetvis nya krav på företagen. Marknadsmöjligheter med förhinder Den snabba teknikutvecklingen i samhället skapar nya marknader för elteknikföretagen. Till exempel bedöms tillväxtpotentialen för installationer i industrins produktionsprocesser och energieffektivisering som mycket god. De elteknikföretag som arbetar med ny- och ombyggnad av bostäder, såväl småhus som flerbostadshus, har också anledning att se ljust på framtiden. I den delen av branschen bedöms marknadsmöjligheterna vara särskilt intressanta till följd av utvecklingen av smarta elnät, ökade krav på energieffektiv belysning, högre efterfrågan på solceller samt kameraövervakning. Marknaden för tele, data och säkerhet bedöms också utvecklas positivt framöver. När nya marknader växer fram ger det landets elteknikföretag möjlighet att växa, bredda sin verksamhet och nyanställa. Men utvecklingen utgör också en utmaning. För att kunna tillvarata nya tekniska innovationer och möta en växande efterfrågan på avancerade eltekniktjänster behöver företagen kunna rekrytera personer med aktuell och relevant kompetens. Redan nu vittnar emellertid många elteknikföretag om betydande svårigheter att hitta rätt personal. Enligt EIOs senaste konjunkturrapport uppger nio av tio företag att det är mycket svårt eller ganska svårt att hitta personer till ledande befattningar. För tjänstemän ger åtta av tio samma svar (83 procent) medan sju av tio företag (71 procent) uppger att det är besvärligt att hitta montörer. 2 Detta är ett illavarslande tecken som stärker vår övertygelse om att de bestämmelser i lagar och kollektivavtal som styr elteknikföretagens verksamhet inte i tillräcklig utsträckning har följt branschens utveckling. Nya krav från beställarna pressar elteknikföretagen De generella kraven på kompetens växer och kan delas in i tre kategorier: teknik, ekonomi samt projektledning och samordningsansvar. Kraven på ökad teknisk kompetens står de flesta företag inför, oavsett om verksamheten är inriktad på service och traditionell installationsverksamhet eller om företaget har specialiserat sig inom industri, automation och säkerhet. Ofta är den nya tekniken komplex och kräver en helhetssyn som många gånger saknas hos företagen. Energieffektivisering är ett aktuellt exempel på en sådan tjänst. 2 EIO (2013), Konjunkturrapport kvartal 1-2 2013. Industrifakta, september 2013. 2 (7)
Elteknikföretagen generellt har också svårigheter att möta den växande efterfrågan på avancerad datorstödd byggproduktion, BIM (Building Information Modeling). Men det ställs också allt större krav på ekonomisk kompetens. Elteknikföretagen förväntas i växande utsträckning kunna ta ett övergripande ekonomiskt projektansvar. Beroende på projekt kan det handla om alltifrån att tillhandahålla alternativa finansieringslösningar för större installationer och beräkna olika livscykelkostnader till att samordna arbetet mellan olika parter i ett projekt eller att axla totalansvaret för en större entreprenad. Även detta leder till nya och breddade kompetenskrav, förväntningar som ofta är svåra att tillmötesgå för företagen. Kompetensbristen är påtaglig i hela installationsbranschen, från teknikinstallatörer till system- och reglerinstallatörer och system- och IT- leverantörer. Den ökade komplexitet som utmärker elteknikföretagens uppdrag kommer att stärka efterfrågan på djupare samverkan med närliggande branscher. Detta ställer givetvis krav på företagen och dess kompetensförsörjning. Företagen behöver säkerställa kunskaper och färdigheter, bland annat i planering, logistik och dokumentation samt utvärdering. Men ökad branschöverskridande samverkan förutsätter också en öppenhet för flexiblare arbetstider i syfte att möjliggöra samarbetsuppdrag, till exempel arbete i team eller i skift. Samhällsutvecklingen driver på för reformering av behörighetsregler Men det är inte enbart den tekniska utvecklingen som påverkar efterfrågan på olika tjänster och därmed företagens kompetensbehov. Politiskt initierade processer och förändrande attityder i samhället är minst lika viktiga förutsättningar att ta hänsyn till. Vi har identifierat tre övergripande förändringsprocesser i samhället som tillsammans aktualiserar behovet av en genomgående reformering av det nuvarande regelverket för behörighet. Gränsöverskridande rörlighet Den ökade rörligheten inom EU förändrar svensk arbetsmarknad. Det gäller tjänster genom bestämmelserna om fri rörlighet för tjänster 3, men också arbetstagare. Yrkeskvalifikationsdirektivet 4 medför bland annat att elektriker från andra medlemsländer kan arbeta här i landet. Men även personer från länder utanför Europa kommer i växande utsträckning till Sverige för att arbeta. Utländska dataspecialister är väldigt eftertraktade hos svenska 3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden. 4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer. 3 (7)
arbetsgivare och på senare år har allt fler sökt sig till Sverige. Bara under år 2012 utfärdades 3 259 arbetstillstånd för yrkesgruppen. Den ökade rörligheten påverkar även installationsmarknaden, även om den fortfarande i huvudsak är nationell. År 2012 beviljades 119 elmontörer, tele- och elektronikreparatörer från länder utanför EU arbetstillstånd i Sverige. Det var en ökning jämfört med året dessförinnan då antalet beviljade tillstånd var 53 stycken, enligt statistik från Migrationsverket. Denna utveckling är i grund och botten positiv. När arbetstagare från andra länder söker sig till Sverige tillförs svenska företag ny kunskap och kompetens som bidrar till att stärka verksamheten. Men den ökade rörligheten och inslaget av utländska yrkesutövare blottar också brister i de nuvarande behörighetsreglerna. Eftersom yrkesmannen, till skillnad från elinstallatören, inte omfattas av några formella yrkeskrav kan Sverige heller inte ställa några krav på personer som kommer från andra EU- länder och vill arbeta i Sverige. Av detta följer givetvis att det kan vara svårt för en svenskutbildad yrkesman att få sina kvalifikationer erkända om han eller hon vill arbeta i ett annat land i EU/EES. Tanken med regelverket för behörighet är dock att formella kompetenskrav inte ska behövas, eftersom yrkesmannen arbetar och utför elinstallationer under elinstallatörens överinseende. Enligt nuvarande bestämmelser i Elinstallatörsförordningen är det elinstallatören, inte yrkesmannen själv, som bär ansvar för att den som besöker kunderna har tillräckliga kunskaper och färdigheter. Utgångspunkten är att det är elinstallatören, inte yrkesmannen som gör själva installationerna, som ska svara för att den utförda elinstallationen kontrolleras. 7 Elinstallatören skall se till att den som utför elinstallationsarbete under hans överinseende har de kunskaper och färdigheter som fordras för arbetet. Han skall vidare se till att den del av den elektriska starkströmsanläggningen eller anordningen som arbetet omfattar har kontrollerats i betryggande omfattning innan den tas i bruk genom att spänning, ström eller frekvens påförs som kan vara farlig för person eller egendom. 5 Detta är givetvis problematiskt. Den osäkerhet en arbetsgivare alltid upplever inför en rekrytering riskerar att öka om den sökandes kvalifikationer är svåra att verifiera och jämföra. Lagstiftningen kräver trots allt att elinstallatören ska kunna lita på yrkesmannens förmåga. Följden kan bli att svenska företagare avstår ifrån att rekrytera utländsk arbetskraft vilket givetvis är till nackdel både för de företag som söker ny personal och för den enskilde arbetssökanden. För att åtgärda de problem som orsakas av bristen på formella yrkeskrav och därigenom underlätta rörligheten för arbetstagare bör yrkesmannens roll formaliseras, förslagsvis genom en övergång från behörighet under överinseende till individuell behörighet. 5 Elinstallatörsförordningen 1990:806, 7 4 (7)
Flexibilitet Den snabba tekniska utvecklingen höjer kraven på kunskap och färdigheter i elteknikbranschen och föranleder en tilltagande specialisering på arbetsmarknaden. Detta breddar elteknikföretagens tjänsteutbud, men ställer också krav på ökad kompetensbredd. Men eftersom marginalerna i elteknikbranschen överlag är låga saknas ofta utrymme för företagen att hålla sig med alla dessa kompetenser samtidigt. Den kompetens som efterfrågas i ett specifikt projekt kan en kort tid senare visa sig mindre efterfrågad. För att hantera skiftande projektbehov och svängningar i efterfrågan använder sig många företag av möjligheten att låna av varandra. Ett system som naturligtvis har ett begränsat utbud varför efterfrågan på bemanningsföretag har ökat. Till priset av en högre arbetskostnad får företaget i utbyte ökad flexibilitet samtidigt som yrkesmannen behåller sin anställningstrygghet. Dessvärre innebär de gällande kravet i Elinstallatörsförordningen om att elinstallatör och yrkesman måste vara anställda i samma företag ett hinder för utvecklingen. 6 Elinstallationsarbete får utföras endast av elinstallatör eller av yrkesman under överinseende av elinstallatör hos vilken yrkesmannen är anställd eller som är anställd i samma företag som yrkesmannen. Elsäkerhetsverket medgav i nya föreskrifter som började gällande den 1 januari 2014 vissa undantag från bestämmelsen som innebär att elinstallatör och yrkesman, under vissa omständigheter, inte behöver vara anställda i samma företag. 6 En förutsättning är dock att arbetets omfattning, tidsramar och vilka personer som deltar i förväg ska dokumenteras. Det är emellertid i praktiken svårt att förutse elarbeten, särskilt i större projekt där tidsplaner ständigt behöver revideras och extraarbeten kan tillkomma. Undantaget som medges i föreskrifterna från Elsäkerhetsverket innebär därmed ytterligare ett administrativt hinder för elteknikföretagen. För att elteknikbranschen ska kunna tillvarata de marknadsmöjligheter som erbjuds behöver regelverket reformeras. Anställningsvillkoret mellan elinstallatör och yrkesman behöver tas bort och fler yrkesgrupper än idag bör kunna få utföra enklare elarbeten. Detta förutsätter att begreppet elinstallationer förtydligas i en ny lagstiftning. Riskmedvetenhet Riskmedvetenheten i vårt samhälle har ökat. Även elteknikföretagen känner av utvecklingen och de allt högre krav på säkerhet som kunderna ställer. Kraven är inte omotiverade. Undersökningar i Danmark visar på en utbredd förekomst av felaktiga, och 6 ELSÄK- FS 2013:1 Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om behörighet för elinstallatörer; beslutade den 4 juni 2013. 5 (7)
i en del fall direktiv livsfarliga, elinstallationer i privatbostäder. Det finns ingen anledning att tro att situationen i Sverige skulle vara väsentligt bättre. För att undvika elfel och minska olycks- och brandrisken är det viktigt att nya elinstallationer inspekteras noggrant innan de kopplas in. I Elinstallatörsförordningen framgår att det är elinstallatören som ska kontrollera elinstallationer. 7 Elinstallatören skall ( ) se till att den del av den elektriska starkströmsanläggningen eller anordningen som arbetet omfattar har kontrollerats i betryggande omfattning innan den tas i bruk genom att spänning, ström eller frekvens påförs som kan vara farlig för person eller egendom. 7 Bestämmelsen hänger ihop med kravet på överinseende och innebär att elinstallatören bör kunna följa det arbete yrkesmannen utför. Men några skriftliga garantier för att elinstallatören de facto har överinseende finns inte i Elinstallatörsförordningen. Vanligtvis är det heller inte elinstallatören som utför kontrollen. I normalfallet sköts kontrollen av samma person som utfört elarbetet. På sätt och vis är denna ordning förståelig. Antalet verksamma elinstallatörer är betydligt färre än antalet yrkesmän och det vore sannolikt praktiskt omöjligt för en elinstallatör att kontrollera samtliga installationer som de yrkesmän som arbetar under dennes överinseende utför innan de tas i bruk. Inte desto mindre utgör detta en osäkerhetsfaktor för uppdragsgivaren. Nuvarande lagstiftning ger inga garantier för vilken kompetens den enskilde yrkesmannen har. Därtill strider praktiken mot lagstiftningen där det tydligt framgår att det är elinstallatören som bär ansvaret för kontrollen. Nuvarande ordning är ohållbar och dessutom i sig ett bevis för att behörighetsregelverkets bestämmelser är illa anpassat för dagens situation. Det är därför angeläget att utredningen kan föreslå åtgärder på detta område. Rekommendationer Utredaren bör överväga: att föreslå en övergång från behörighet under överinseende till individuell behörighet. En formalisering av den nuvarande yrkesmannens roll skulle ge fler människor från andra länder möjlighet att komma till Sverige och arbeta, underlätta elteknikbranschens kompetensförsörjning och stärka Sveriges möjligheter att kontrollera och motverka oseriösa montörer. att föreslå ett förtydligande i lagstiftningen av begreppet elinstallationer. Därigenom skapas förutsättningar för andra yrkesgrupper att utföra 7 Elinstallatörsförordningen 7. 6 (7)
arbetsuppgifter som idag enbart får utföras av elinstallatör eller yrkesman under dennes överinseende. att föreslå ändringar i lagstiftningen som gör det möjligt att tilldela behörighet till fler yrkesgrupper för att därigenom stärka elteknikbranschens behov av breddad kompetens. att föreslå ändringar som belyser och understryker ansvarsförhållandet vid elinstallationer. Uppdragsgivare måste kunna lita på att den person som enligt lagstiftningen har nödvändiga kunskaper för att kontrollera utfört arbete innan driftstart också är den som genomför inspektionen. 7 (7)