PM Miljöteknisk undersökning av sediment

PM Miljöteknisk undersökning av sediment Del av Norrtäljeviken Norrtälje kommun Norrtälje hamn www.bjerking.se

Sida 2 (11) PM Miljöteknisk undersökning av sediment Uppdragsnamn Norrtälje Hamnen Norrtälje kommun Norrtälje kommun Gata/parkavdelningen Box 800 761 28 Norrtälje Uppdragsgivare Norrtälje kommun Gata/parkavdelningen Våra handläggare Mimmi Andersson Annika Uggla Datum 2013-12-13 Syfte Verktyg: Miljö PM/Rapport / V-A5 / 2010-01-12 Dokument: K:\Uppdrag_i_navet\13U22495\N - Miljöteknik\-163 Sedimentprovtagning\PM\PM Miljöteknisk undersökning sediment.docx Sparat: 2013-12-13 Bjerking AB har på uppdrag av Norrtälje kommun utfört översiktliga miljötekniska undersökningar av hamnområdet i Norrtälje under våren 2013. Norrtälje kommun avser att ta fram en sk skelettplan för hamnområdet i Norrtälje, ca 13 ha, som syftar till en förnyelse av området med ny infrastruktur och bostäder samt översyn av marknivåer, kajkant mm. I förprojekteringen ska den miljö- och geotekniska undersökningen utgöra underlag för planering, projektering och kostnadsbedömningar av de olika aktiviteter som planeras. Hamnområdet har troligtvis sedan tidigt 1900-tal använts som industriområde. Bjerking AB har under hösten 2013 fått utökat uppdrag av Norrtälje kommun, bl a att anlägga en damm för att ta hand om dagvatten från det planerade området. Dagvattendammen ska anläggas söder om nuvarande uppställningsplats för småbåtar i Norrtälje hamn. I samband med anläggandet kan det bli aktuellt att muddra och transportera bort sediment i syfte att öka vattendjupet. Inför muddring och hantering av muddermassor ska en miljöteknisk undersökning av sedimenten genomföras. I undersökningen ingår provtagning och miljöteknisk analys av sedimenten i aktuellt område för att undersöka eventuell föroreningshalt och bedömning av alternativ för hantering av massorna. Områdesbeskrivning Området för sedimentprovtagning är lokaliserat söder om fastighet Tälje 3:256 (del av) i Norrtälje hamn. I väster finns en kaj för angöring av större båtar medan det i den östra delen av området finns en flytbrygga där småbåtar lägger till. Strandkanten är vassbeklädd. Se bild 1 för en översikt av området. Norr om området är en båtklubb belägen medan åt väst-nordväst finns industrimark. Vilka verksamheter som finns och har funnits på platsen finns beskrivet i detalj i PM 13U22495-150 PM Miljöteknisk markundersökning Norrtälje hamn. Bjerking AB Box 1351 751 43 Uppsala Telefon 010-211 80 00 Fax 010-211 80 01 www.bjerking.se Org.nr 556375-5478 F-skattebevis

Sida 3 (11) Bild 1: Bilden illustrerar det ungefärliga området för provtagning av sediment i anslutning till bryggor för förtöjning av småbåtar och kaj för angöring av större fartyg i Norrtälje hamn. Markytan sluttar svagt från väst-nordväst mot hamnbassängen och aktuellt område. Regnvatten från området leds i befintligt dagvattensystem till Norrtäljeviken. Ett utlopp från dagvattensystemet är beläget i den västra delen av provtagningsområdet. En bottenavvägning har gjorts för att undersöka vattendjup inne i området. Resultaten av undersökningen visar att söder om kajen är djupet mellan 5 och 6 meter medan vattendjupet i området innanför kaj och bryggor mot strandlinjen är ca 0,5-4,5 meter med variationer enligt bild 2. Observera att den uppmätta vattennivån var -1,00 vid mättillfället. Bjerking AB

Sida 4 (11) Bild 2: Vattendjup i området. Djup anges som höjdkurvor, där vattenytans nivå var -1,00 i RH1900. Bakgrund I hamnområdet har olika typer av industriverksamhet bedrivits. I områdena närmast viken finns idag en båtuppställningsplats och det har tidigare varit en deponi för industri- och hushållsavfall i området. Jord, damm och andra partiklar har följt med dagvattnet ut från fastigheterna och sedimenterat på botten i viken. Tidigare undersökningar av sediment i viken har visat på innehåll av tungmetaller, oljekolväten, polycykliska aromatiska kolväten (PAH), PCB och tributyltenn (TBT). Utförande Sedimentprovtagning utfördes den 29-30 oktober 2013 med kajakprovtagare från kaj/brygga eller båt. Totalt togs prover från nio provtagningspunkter i anslutning till bryggor för förtöjning av småbåtar och kaj för angöring av större fartyg (SED 1-9) samt ett referensprov (SED ref) ca 500 meter in i den inre delen av hamnbassängen, intill bron på Roslagsgatan. Proverna togs så djupt ned i sedimenten som det gick att få ned provtagaren och få upp materialet i samtliga punkter. Det var svårt att få upp några djupare sedimentprover då sedimenten var så lösa att de gled ur provtagaren på väg upp genom vattnet. Provtagningsdjup varierade mellan 0,09 meter och 0,3 meter i de olika punkterna. Referensprovet togs från en betongpir öster om bron, i den södra delen av hamnbassängen. Proverna från kaj/brygga togs med provtagaren fäst med stång medan proverna från båten togs med provtagaren fäst vid lina. Samtliga provtagningspunkter har mätts in med GPS Garmin etrex 30 med noggrannhet 3 meter. Provpunkternas placering redovisas i provtagningsplan, bilaga 4. Bjerking AB

Sida 5 (11) Bedömningskriterier Det finns inga vedertagna rikt- eller gränsvärden för bedömning av sediment i Sverige idag. En jämförelse görs med riktvärden för jord med känslig respektive mindre känslig markanvändning (KM respektive MKM) enligt Naturvårdsverket 1. Jämförelse görs även med förslag till gränsvärden för särskilt förorenade ämnen 2 samt jämförelsevärden för sediment som motsvarar förindustriella nivåer i marina miljöer 3. För båtbottenfärgerna irgarol och TBT finns utarbetat förslag till riktvärden för jord, som finns med i jämförelsen 4. Det finns gränsvärden för TBT och trifenyltenn (TFTO) från Holland som reglerar högsta tillåtna halt av pesticider i ytvatten och sediment, vilka redovisas som referens 5. Det finns ett tillstånd från miljööverdomstolen som reglerar muddring i Norrtälje hamn, där gränsvärde för halter av TBT i muddermassor som får dumpas på särskild plats i Norrtäljeviken är satt till 200 µg/kg 6. Jämförelse görs också med resultat av det referensprov som tagits uppströms det aktuella området i denna undersökning. Laboratorieanalyser Prov från samtliga provpunkter skickades in för analys på ackrediterat laboratorium Eurofins Environment Sweden AB. Analysparametrar var dioxiner, screening, irgarol och TBT. I screeninganalysen (enviscreen) ingår analys av flyktiga ämnen (VOC-EPA), bekämpningsmedel, klorfenoler, alifater, aromater, PAH-16, PCB, nitroföreningar, klorerade föreningar, metaller och ftalater. Referensprovet (SED ref) analyserades med avseende på samtliga ovan nämnda parametrar för att få en jämförelsehalt av sediment som är opåverkade av industriområdet. Dioxinanalys utfördes i SED 5, vilket ligger närmast deponin och dagvattenutloppet från området. Irgarol och TBT, vilka är ämnen som härrör från båtbottenfärg, analyserades i de provpunkter som är närmast bryggorna för förtöjning av småbåtar (SED 3, 4, 6 och 9). Analys med screeningspaket gjordes i minst ett skikt från varje provpunkt samt även från de undre lagren i SED 1, 2 och 7. Nedan följer en sammanställning av utförda analyser: Enviscreen Dioxin Irgarol och TBT TOC 14 st 2 st 6 st 2 st Resultat och diskussion Fältobservationer Vid provtagningen noterades att det var sedimentationsbotten i samtliga provpunkter. Generellt bestod sedimenten av gyttjig lera. Proverna togs i diffusionstäta påsar och förvarades mörkt och kylt i väntan på analys. Där tydliga skikt kunde urskiljas delades proverna i olika delprov. I provpunkt SED 1 och 2 syntes svarta fläckar i leran. Prov från 1 Naturvårdsverket rapport 5976 Riktvärden för förorenad mark. 2 Naturvårdsverket rapport 5799 Förslag till gränsvärden för särskilt förorenande ämnen. 3 Naturvårdsverket rapport 4914 Bedömningsgrunder för miljökvalitet kust och hav. 4 Länsstyrelsen i Västra Götalands län, rapport 2013:37 från projekt Hav möter land, Kriterier för tributyltenn, irgarol och diuron i muddermassor som omhändertas på land. 5 Crommentujin et al, Journal of Environmental Management 58 (2000):297. 6 Dom Miljööverdomstolen, Mål nr M 92-05, 2007-02-22. Bjerking AB

Sida 6 (11) SED 4 och 9 innehöll mer växtdelar än övriga prov. I den östra delen av provtagningsområdet (SED 3, 4, 6 och 9) var de översta lagren i sedimenten något mer sandiga medan sedimenten i den västra delen (SED 1, 2, 5, 7 och 8) var av lösare karaktär. Referensprovet (SED ref) var grövre material i form av sand och lite grus. I provpunkt SED 2 och 9 noterades trä/barkrester. I de understa lagren i SED 2 kändes en lukt av olja eller PAH. I SED 3 fanns en plastbit. För övrigt noterades inga främmande föremål eller okulära/luktindikationer på föroreningar i någon provpunkt. Fältanteckningar från samtliga provpunkter redovisas i bilaga 1. I SED 1 och 2 kunde en tydlig skiktindelning av de olika sedimentlagren ses. Bild 3: SED 2 med svarta fläckar Bild 4: SED ref med grövre material Bjerking AB

Sida 7 (11) Bild 5: SED 6 med sand i det övre lagret Analysresultat Bild 6: Skiktning av sedimentprov En sammanställning av ett urval analysparametrar görs i bilaga 2. De parametrar som redovisas i denna sammanställning är de där ämnet har detekterats i någon provpunkt. Kompletta analysresultat med samtliga parametrar finns i bilaga 3. Laboratorieanalyserna visar att metallhalterna i sedimenten generellt ligger över jämförvärden som motsvarar förindustriell tid. Detta är dock inte förvånande med tanke på att industriell verksamhet har förekommit inom området under en lång tid. Kadmiumhalterna är över riktvärdet för känslig markanvändning (KM) i de flesta prov och för några av proverna överskrids KM för kvicksilver, bly, zink och koppar. I det översta lagret i SED 7 överskrids riktvärdet för mindre känslig markanvändning (MKM) för koppar. För övrigt överskrider inga halter riktvärden för MKM i någon provpunkt. Halter av arsenik, kobolt, krom, nickel och vanadin ligger under KM i alla punkter. De metallhalter som är högre i provtagningsområdet jämfört med i referenspunkten är kadmium, krom, nickel och vanadin. Den högsta kvicksilverhalten återfinns i referensprovet. Oljekolväten i form av alifater har påvisats i SED 1, 2, 5 och 7. Halterna är något över riktvärdet för KM i SED 2 och 5 medan de ligger under KM i SED 1 och 7. I SED 1, 2 och 7 är proven indelade i skikt där alifater har påvisats i samtliga skikt. PAHH (polycykliska aromatiska kolväten) och PAHM är påträffat i SED 1, 2, 5, 6 och i referensprovet. PAHH finns i halter överskridande KM medan halterna av PAHM ligger under KM. Inga halter av oljekolväten eller PAH överskridande MKM har påvisats i någon provpunkt. Flyktiga organiska ämnen såsom m/p-xylen, trimetylbensen, butylbensen och propylbensen har påvisats i ett flertal provpunkter. Det saknas riktvärden för dessa ämnen men bedömningen är att halterna är låga då de generellt ligger endast något över detektionsgränsen. Bjerking AB

Sida 8 (11) Rester av båtbottenfärg i form av TBT har hittats i fyra av sex analyserade prover, där de näst högsta halterna återfinns i referensprovet. Samtliga påvisade halter ligger under föreslagna riktvärden för KM i samtliga prov och även under den halt på 200 µg/kg som anges i tillståndet som Norrtälje kommun har för att dumpa muddermassor i Norrtäljeviken. Även nedbrytningsprodukterna dibutyltenn och monobutyltenn har påvisats i några prover men i halter som underskrider föreslagna riktvärden för KM. I referensprovet påvisades även trifenyltenn, som också använts som tillsats i båtbottenfärger. Monofenyltenn, vilket är en nedbrytningsprodukt av trifenyltenn, återfanns också i referensprovet samt i SED 6. Irgarol, vilket också är en tillsats i båtbottenfärg, har inte påvisats i något av de sex analyserade proverna förutom i referensprovet. Halten som påvisats i referensprovet ligger mellan riktvärde för KM och MKM. Dioxinanalys utfördes i SED 6 och i referensprovet. Halterna är långt under riktvärden för KM och de är likvärdiga i de båda proverna. Bedömningen är att dioxinhalterna är att betrakta som bakgrundshalter inom regionen. I referensprovet detekterades även di-(2-etylhexyl)ftatal, vilket inte påvisats i något annat prov. Ftalater är samlingsnamnet på en grupp kemiska ämnen som bland annat används som mjukgörare i plast, vid gummitillverkning, kosmetika och myggbekämpningsmedel. Ftalater förekommer i låga halter i stort sett överallt på jordklotet. De kommer ut i miljön via läckage och spridning från varor samt från avfallsupplag. Det saknas svenska riktvärden för ftalater. I Holland bedöms 0,1 mg/kg motsvara ingen påverkan medan 60 mg/kg motsvarar kraftig påverkan och är den nivå när åtgärder bedöms nödvändiga. De uppmätta halterna var 3,2 mg/kg och bedöms inte som höga. Det finns ett dagvattenutsläpp från Roslagsgatan, på den norra sidan av hamnbassängen, på motsatt sida där referensprovet är taget. Närheten till dagvattenutsläppet kan vara orsak till påvisande av bl a metaller, PAH och ftalater i referensprovet. Båtar brukar lägga till i området vilket kan förklara förekomst av båtbottenfärg i referensprovet. Bjerking AB

Sida 9 (11) Riskbedömning I Naturvårdsverkets rapport 5976 finns nedanstående konceptuella figur som visar exponeringsvägar för människor som vistas inom det förorenade området. Utöver dessa måste man även ta hänsyn till transport och spridning av föroreningar i miljön, skydd av yt- och grundvatten samt skydd av markmiljön. Bild 7. Konceptuell modell för exponeringsrisker Exponeringsrisker samt miljörisker belyses nedan i två olika scenarier. Nollalternativ hamnområdet förblir oförändrat och ingen dagvattendamm anläggs Människor riskerar inte att exponeras för förorenade sediment som situationen är idag, när det är ett hamnområde. Det är industrimark i anslutning till vattnet och området utgör inget naturligt strövområde. Det finns inte heller någon iordninggjord badplats. Ur spridningssynpunkt är det ofta mindre risk att låta förorenade sediment ligga kvar orörda. Detta förutsätter dock att sedimenten inte riskerar att grumlas upp av båttrafik eller andra aktiviteter i vattnet. Området trafikeras av småbåtar men vattendjupet är litet vilket gör att det finns risk för grumling vid mycket trafik. De uppmätta halterna är dock inte alarmerande höga och bedömningen är att det inte utgör någon betydande miljörisk att låta sedimenten ligga kvar. Alternativ 1 hamnområdet blir bostadsområde och dagvattendamm anläggs Om hamnområdet omvandlas till bostäder kommer fler människor att vistas inom området. Så länge det endast anläggs en dagvattendamm och ingen badplats iordningsställs bedöms dock risken för att människor exponeras för förorenade sediment som liten. Möjligen kommer boende i området bada sina hundar i vattnet och de kan därmed riskera att exponeras. Om det ska anläggas ett strandbad i anslutning till dammen ökar risken för exponering av föroreningar markant och särskilda försiktighetsåtgärder för att minska riskerna bör vidtas. Se vidare under förslag till fortsatta arbeten. Under byggnationstiden för dagvattendammen finns det en risk för att grumling och därmed spridning av föroreningar i sediment uppstår men denna spridning kan minimeras genom försiktighetsåtgärder. Villkor för arbetet kommer troligen att regleras i tillstånd/anmälan för muddring. Bjerking AB

Sida 10 (11) Rekommendationer för fortsatt arbete I samband med anläggande av den dagvattendamm som är under utredning inom området kan det bli aktuellt med muddring för damm och dagvattenledning. Muddringsdjup kommer troligen bli djupare än vad sedimentproverna i denna undersökning är tagna. De djupaste sedimentproverna är 0,3 meter och det kan bli aktuellt att muddra över en meter djupt. Proverna i denna undersökning är tagna så djupt det var möjligt med provtagningsutrustningen. Om det ska muddras djupare kan det bli aktuellt med kompletterande provtagning under muddringsarbetets gång för att kunna klassificera massorna inför omhändertagande. Tidigare sedimentundersökningar har indikerat att belastningssituationen avseende metaller inte har förändrats nämnvärt med tiden och att likartade halter av metaller kan förväntas i hela sedimentets mäktighet 7. I samma rapport dras slutsatsen att belastning av PAH har avtagit under senare år, vilket innebär att djupare sediment kan innehålla högre halter. För TBT visade undersökningen att situationen var den motsatta, med de högsta halterna i de ytliga sedimentlagren. Båtbottenfärger med TBT började användas i Sverige på 1960-talet. Förbud mot användning av TBT infördes för småbåtar i Sverige 1989 men färgerna användes fortfarande på större båtar och fartyg. I juli 2003 förbjöds båtbottenfärger med TBT i alla EU:s medlemsstater 8. Då användning av TBT skett under en sen tidsperiod kan ämnet förväntas påträffas i övre sedimentlager. Det utreds även om det finns möjlighet att anlägga ett strandbad i den västra delen av området, i anslutning till dagvattendammen. Då halter överskridande riktvärden för KM har påvisats i sedimenten kan försiktighetsåtgärder i form av muddring och/eller övertäckning av förorenade sediment krävas för att undvika att badgäster exponeras för föroreningar. Anmälan om förorening Alla påvisade föroreningar ska omgående anmälas till Bygg- och miljökontoret, Norrtälje kommun, i enlighet med Miljöbalken 10 kap. 11. Anmälan om vattenverksamhet Om muddring ska utföras inom området krävs en anmälan om vattenverksamhet till länsstyrelsen i Stockholms län. För omfattande muddringsarbeten kan tillstånd hos miljödomstolen krävas. För arbetet kan då särskilda villkor som reglerar skyddsåtgärder ställas, t ex en tidsbegränsning när arbetet får utföras, krav på användning av geotextilskärmar vid muddringsarbete för att förhindra spridning av föroreningar i sediment och upprättande av kontrollprogram under tiden som muddringsarbetet pågår. 7 Sweco VIAK, 2006-08-28, Resultat från kompletterande sedimentprovtagning i delområde 4 och 5, Norrtälje hamn 2006-07-24. 8 Länsstyrelsen i Västra Götalands län, rapport 2013:37 från projekt Hav möter land, Kriterier för tributyltenn, irgarol och diuron i muddermassor som omhändertas på land. Bjerking AB

Sida 1 (4) Bilaga 1 Sammanställning av fältanteckningar

Sida 1 (3) Bilaga 1 Sedimentprovtagning Sammanställning av fältanteckningar De prover som markerats med färg har inlämnats till laboratorium för analys. Resultat av laboratorieanalyser är infärgade enligt följande: Prover med halter under KM <KM* Prover med halter mellan KM och MKM KM-MKM* Prover med halter över MKM >MKM* Prover med halter över farligt avfall >FA** * Naturvårdsverkets rapport 5976 ** Avfall Sveriges rapport 2007:01 Prover med detekterbara halter Prover med detekterbara halter Prover med detekterbara halter TBT Irgarol dioxiner Dokument: K:\Uppdrag_i_navet\13U22495\N - Miljöteknik\-163 Sedimentprovtagning\PM\Bilaga 1 Sammanställning av fältanteckningar.docx Sparat: 2013-12-11 Punkt Nivå (m u my) SED 1A 0-0,1 0,1-0,3 SED 1B 0-0,1 0,1-0,3 SED 2A 0-0,07 0,07-0,23 0,23-0,3 SED 2B 0-0,07 0,07-0,23 0,23-0,3 Material Kommentar lösa sediment Lera lösa sediment Lera SED 1: 0-0,1 = samlingsprov 1A och 1B SED 1: 0,1-0,3 = samlingsprov 1A och 1B Ljusgrå. Svarta fläckar. Svarta fläckar, träflis. Jämn grå färg. Randig lera i lera lager. Lukt av olja/pah. SED 2: 0-0,07, 0,07-0,23 och 0,23-0,3 = samlingsprov 2A och 2B Svarta fläckar, träflis. Jämn grå färg. Lera i lager. Lukt av olja/pah. Provtagningsmetod och vattendjup (m) Kajakprovtagare på stång från pir 2,5 Kajakprovtagare på stång från pir 2,5 Kajakprovtagare på stång från pir 1,2 Kajakprovtagare på stång från pir 1,2 Detekterbara halter TBT/Irgarol dioxiner

Sida 2 (3) Bilaga 1 SED 3 0-0,07 0,07-0,3 Sand Lera Mörkare. Brun färg. Plastbit. Kajakprovtagare på stång från brygga 1,4 TBT SED 4 0-0,1 0,1-0,35 Sand Lera Brunt material med svarta inslag. Växtdelar. Kajakprovtagare på stång från brygga 0,7 Samlingsprov 0-0,35 TBT SED 5A 0-0,1 sediment/ Allra översta lagret mycket löst, ljust sediment. Resterande löst, mörkare material. Kajakprovtagare med lina från båt 1,0 SED 5: 0-0,15 = samlingsprov 5A och 5B TBT dioxiner Dokument: K:\Uppdrag_i_navet\13U22495\N - Miljöteknik\-163 Sedimentprovtagning\PM\Bilaga 1 Sammanställning av fältanteckningar.docx Sparat: 2013-12-11 SED 5B 0-0,15 SED 6A 0-0,08 SED 6B 0-0,13 SED 7 0-0,02 0,02-0,1 0,1-0,23 SED 8 0-0,04 0,04-0,1 sediment/ sandig gyttjig Lera sediment/ Sediment sediment Sand Liknar 5A. Sand överst, gyttja nederst. SED 6: 0-0,13 = samlingsprov 6A och 6B Liknar 5A mer än 6A. Ljusa, mycket lösa sediment. Mörkare sediment. Randiga lager i leran. Samlingsprov 0-0,1 Samlingsprov 0-0,1 Kajakprovtagare med lina från båt 1,8 Kajakprovtagare med lina från båt 2,15 Kajakprovtagare med lina från båt 2,15 Kajakprovtagare med lina från båt 6,30 Kajakprovtagare med lina från båt 1,70 TBT

Sida 3 (3) Bilaga 1 SED 9A 0-0,04 0,04-0,09 Sand SED 9: 0-0,12 = samlingsprov 9A och 9B Kajakprovtagare med lina från båt 1,0 TBT SED 9B 0-0,06 0,06-0,12 Sand 0-0,12: Växtdelar, snäckskal, larver, enstaka trä- /barkrester. Kajakprovtagare med lina från båt 1,0 SED ref 0-0,12 grusig Sand Flera försök att få upp prov. Hårt och svårt att komma ner. I upptaget prov var materialet dock löst och homogent. Kajakprovtagare med lina från båt 0,7 TBT Irgarol dioxiner Dokument: K:\Uppdrag_i_navet\13U22495\N - Miljöteknik\-163 Sedimentprovtagning\PM\Bilaga 1 Sammanställning av fältanteckningar.docx Sparat: 2013-12-11

Sida 1 (5) Bilaga 2 Sammanställning av analysresultat

Sida 1 (4) Bilaga 2 Sammanställning av laboratorieanalyser Sedimentprovtagning I tabell 1 och 2 redovisas en sammanställning över prover utförda på ackrediterat laboratorium. De parametrar som detekterats i något prov redovisas i tabellerna. Jämförelse görs med generella riktvärden för förorenad mark, känslig (KM) respektive mindre känslig markanvändning (MKM). KM och MKMriktvärden är hämtade från Naturvårdsverkets rapport 5976. Jämförelse görs även med föreslagna gränsvärden enligt Naturvårdsverkets rapport 5799 samt jämförvärden motsvarande förindustriella nivåer i sediment enligt Naturvårdsverket rapport 4914. För tributyltenn och trifenyltenn finns kriterier för högsta tillåtna koncentration för individuella pesticider i sediment enligt holländska miljöministeriets miljökvalitetsstandard som också refereras till. För muddring av massor finns ett tillstånd enligt en dom i Miljööverdomstolen som reglerar vilka halter av tributyltenn som muddermassorna får innehålla. Halter enligt den domen redovisas också i tabellen. Fet stil markerar värden över KM. Fet och understruken stil markerar värden över MKM. Tabell 1: Sammanfattning analysresultat av sedimentprov, prov SED1 4, mg/kg TS. Provpunkt SED 1 SED 1 SED 2 SED 2 SED 2 SED 3 SED 3 SED 4 KM MKM GV 5799 Jämförvärden 4914 Holländska gränsvärden Dom MÖD Djup (m u botten) 0-0,1 0,1-0,3 0-0,07 0,07-0,23 0,23-0,3 0-0,07 0,07-0,3 0-0,35 Organiska ämnen Alifater >C 8-C 10 u.d. u.d. u.d. u.d. 23 u.d. u.d. u.d. 20 120 Alifater >C 10-C 12 u.d. u.d. u.d. u.d. 31 u.d. u.d. u.d. 100 500 Alifater >C 12-C 16 u.d. u.d. u.d. u.d. 26 u.d. u.d. u.d. 100 500 Alifater >C 16-C 35 70 80 190 36 190 u.d. u.d. u.d. 100 1000 Aromater >C 8-C 10 u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. 10 50 Aromater >C 10-C 16 u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. 3 15 Aromater >C 16-C 35 u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. 10 30 PAH L u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. 3 15 PAH M 1,0 u.d. 2,0 u.d. 1,3 u.d. u.d. u.d. 3 20 PAH H 1,4 u.d. 3,6 u.d. 1,4 u.d. u.d. u.d. 1 10 m/p-xylen 0,0059 u.d. 0,0056 u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. 10 50 1,2,4-trimetylbensen u.d. u.d. 0,016 0,13 0,06 u.d. u.d. u.d. 1,3,5-trimetylbensen u.d. u.d. u.d. u.d. 0,019 u.d. u.d. u.d. Isopropylbensen u.d. u.d. u.d. u.d. 0,005 u.d. u.d. u.d. n-butylbensen u.d. u.d. u.d. 0,071 0,015 u.d. u.d. u.d. Propylbensen u.d. u.d. u.d. 0,011 0,012 u.d. u.d. u.d. Sec-butylbensen u.d. u.d. u.d. 0,02 0,025 u.d. u.d. u.d. Bjerking AB Box 1351 751 43 Uppsala Telefon 010-211 80 00 Fax 010-211 80 01 www.bjerking.se Org.nr 556375-5478 F-skattebevis

Sida 2 (4) Provpunkt SED 1 SED 1 SED 2 SED 2 SED 2 SED 3 SED 3 SED 4 KM MKM GV 5799 Djup (m u botten) 0-0,1 0,1-0,3 0-0,07 0,07-0,23 0,23-0,3 0-0,07 0,07-0,3 0-0,35 Metaller Arsenik u.d. 9,1 8,2 7,8 5,7 6,0 u.d. 7,7 10 25 10 Bly 60 43 66 40 53 25 20 66 50 400 31 Kadmium 1,4 1,1 1,2 0,85 0,97 u.d. 0,38 0,86 0,5 15 0,2 Kobolt 9,9 11 7,7 11 8,7 10 8,8 11 15 35 14 Koppar 74 72 110 68 61 25 35 76 80 200 15 Krom 44 45 33 46 37 24 40 47 80 150 80 Kvicksilver 0,19 0,21 0,15 0,25 0,23 0,042 u.d. 0,27 0,25 2,5 0,04 Nickel 33 38 36 39 28 18 28 35 40 120 33 Vanadin 37 40 29 43 36 52 41 48 100 200 Zink 270 200 300 170 170 84 100 290 250 500 85 Övriga ämnen Dioxiner WHO(2005)-PCDD/F TEQinkl LOQ (ng/kg) - - - - - - - - 20 200 0,85 Tributyltenn TBT (µg/kg) - - - - - 12 u.d. u.d. 150* 300* 0,7 200 Dibutyltenn (µg/kg) - - - - - 2,4 u.d. u.d. 400* 3000* Monobutyltenn (µg/kg) - - - - - 3,3 u.d. 1,9 400* 1500* Trifenyltenn (µg/kg) - - - - - u.d. u.d. u.d. 1 Monofenyltenn (µg/kg) - - - - - u.d. u.d. u.d. Irgarol (µg/kg) - - - - - u.d. u.d. u.d. 4* 12* 0,18-0,8 Di-(2-etylhexyl)ftalat (µg/kg) - - - - - - - - 0,1-60** u.d. = under detektionsgräns; - ej analyserad parameter. *förslag till riktvärden, ej fastställda av Naturvårdsverket; **motsvarar ingen-kraftig påverkan för summa ftalater. Jämförvärden 4914 Holländska gränsvärden Dom MÖD Bjerking AB

Sida 3 (4) Tabell 2: Sammanfattning av resultat av sedimentprov, prov SED 5 9 samt referensprov (SED ref), mg/kg TS. Provpunkt SED 5 SED 6 SED 7 SED 7 SED 8 SED 9 SED ref KM MKM GV 5799 Jämförvärden 4914 Holländska gränsvärden Dom MÖD Djup (m u botten) 0-0,15 0-0,13 0-0,1 0,1-0,23 0-0,1 0-0,12 0-0,12 Organiska ämnen Alifater >C 8-C 10 u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. 20 120 Alifater >C 10-C 12 u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. 100 500 Alifater >C 12-C 16 u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. 100 500 Alifater >C 16-C 35 110 u.d. 53 47 u.d. u.d. u.d. 100 1000 Aromater >C 8-C 10 u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. 10 50 Aromater >C 10-C 16 u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. 3 15 Aromater >C 16-C 35 u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. 10 30 PAH L u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. 3 15 PAH M 1,3 1,4 u.d. u.d. u.d. u.d. 1,5 3 20 PAH H 1,9 1,8 u.d. u.d. u.d. u.d. 1,3 1 10 m/p-xylen 0,0051 u.d. 0,0058 0,0079 0,0053 u.d. u.d. 10 50 1,2,4-trimetylbensen u.d. u.d. u.d. 0,096 u.d. u.d. u.d. 1,3,5-trimetylbensen u.d. u.d. u.d. 0,035 u.d. u.d. u.d. Isopropylbensen u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. n-butylbensen u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. Propylbensen u.d. u.d. u.d. 0,0077 u.d. u.d. u.d. Sec-butylbensen u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. Metaller Arsenik u.d. 5,6 u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. 10 25 10 Bly 44 15 39 37 18 22 25 50 400 31 Kadmium 1,5 0,38 1,2 1,3 0,33 0,49 0,19 0,5 15 0,2 Kobolt 10 4,7 10 11 7,1 4,9 4,1 15 35 14 Koppar 78 23 230 74 30 29 24 80 200 15 Krom 43 16 44 49 29 19 8,5 80 150 80 Kvicksilver 0,2 0,086 0,37 0,15 0,041 0,32 1,1 0,25 2,5 0,04 Nickel 33 13 32 36 21 14 5,6 40 120 33 Vanadin 42 18 42 45 32 19 11 100 200 Zink 310 79 210 220 100 140 100 250 500 85 Bjerking AB

Sida 4 (4) Provpunkt SED 5 SED 6 SED 7 SED 7 SED 8 SED 9 SED ref KM MKM GV 5799 Djup (m u botten) 0-0,15 0-0,13 0-0,1 0,1-0,23 0-0,1 0-0,12 0-0,12 Övriga ämnen Dioxiner WHO(2005)-PCDD/F TEQinkl LOQ (ng/kg) 3,98 - - - - - 3,91 20 200 0,85 Tributyltenn (TBT) (µg/kg) - 52 - - - 5,1 30 150* 300* 0,7 200 Dibutyltenn (µg/kg) - 12 - - - 1,4 12 400* 3000* Monobutyltenn (µg/kg) - 11 - - - 3,8 11 400* 1500* Trifenyltenn (µg/kg) - u.d. - - - u.d. 4,7 1 Monofenyltenn (µg/kg) 2,4 - - - u.d. 4,6 Irgarol (µg/kg) - u.d. - - - u.d. 10 4* 12* 0,18-0,8 Di-(2-etylhexyl)ftalat (µg/kg) u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. u.d. 3,2 0,1-60** u.d. = under detektionsgräns; - ej analyserad parameter. *förslag till riktvärden, ej fastställda av Naturvårdsverket; **motsvarar ingen-kraftig påverkan för summa ftalater. Jämförvärden 4914 Holländska gränsvärden Dom MÖD Bjerking AB

Sida 1 (2) Bilaga 4 Miljöplan N-10-1.111

1 TÄLJE E F 2 3:16 5:1 5:1 TÄLJE 5:1 5:1 1 1 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 TÄLJE G H I J K L M N O P Q 3:256 R S T U V X Z Lr 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 1 1 3:1 3:1 Kommunstyrelsekontoret Gatu- och parkavdelningen Estunavägen 14 Box 804, 761 28 NORRTÄLJE Tel: 0176-74677 1 Telefax: 010-211 80 01 www.bjerking.se 4:69 1 TÄLJE 5:46 4:73