Sammanträdesprotokoll

1 (50) Plats och tid Ovalen, stadshuset, måndag 29 september 2014, kl. 13.00 16.10 Beslutande Peter Roslund (S), ordf Brith Fäldt (V) Helena Stenberg (S) Ann-Louise Hagström (MP) Lars-Olof Pettersson (S) Elisabet Berg (M) Lena Vikberg (S) Majvor Sjölund (C) Marita Björkman (S) Helén Lindbäck (KD) Lars U Granberg (S) Åke Forslund (FP) Laila Stålnacke (S) Rune Berglund (S) Agnetha Eriksson (S) tj ers Övriga deltagare Se sida 2 Utses att justera Ann-Louise Hagström Justeringens tid och plats Kommunledningskontoret måndag 6 oktober 2014 Paragrafer 176-204 Sekreterare Inger Ronkainen Ordförande Peter Roslund Justerande Ann-Louise Hagström Organ Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunstyrelsen Anslags uppsättande 2014-10-06 Anslags nedtagande 2014-10-28 Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret, stadshuset Underskrift/anslaget av Inger Ronkainen

2 (50) Övriga deltagare Ulla Persson (FP), adjungerad ledamot Mats Berg, kommunchef Birgitta Samuelsson, ekonomichef Johan Forssell, kommunsekreterare Anna-Lena Pogulis, kommunstrateg, 176-177 Erik Persson, 181 Florian Steiner, arkitekt, 187-188 Inger Ronkainen, kommunsekreterare

3 (50) Innehållsförteckning... Sid 176 PiteåPanelen 2014 Fortsatt utveckling av kvarteren Löjan och Häggen, rapport 27... 4 177 Frågor till PiteåPanelen hösten 2014... 5 178 Förvärv av Pite Rönnskärs fyrplats... 6 179 Överföring av medel för fixartjänst... 7 180 Yttrande över rapporter om tyngre och längre fordon på det allmänna vägnätet... 8 181 Planerad ägarförändring för verksamheten i Stiftelsen Energitekniskt Centrum i Piteå (ETC)... 9 182 Revisionsrapport - årlig granskning 2014 Överförmyndarnämnden... 10 183 Revisionsrapport - årlig granskning 2014 Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning... 11 184 Redovisning till kommunstyrelsen från Piteå Kommunföretag AB (PIKAB)... 12 185 Delegationsbeslut - anmälan till kommunstyrelsen 2014... 13 186 Delgivningsärenden 2014... 14 187 Områdesbestämmelser för Öjebyn 33:68 m fl, Stormyrberget... 15 188 Områdesbestämmelser för Hortlax 18:90 m fl, Höträsket... 16 189 Förvärv av fastigheterna Stadsön 5:52 och Stadsön 5:55, Piteå... 17 190 Nyttjande av reservfond till större investeringar... 18 191 Delårsrapport januari - augusti 2014 för Piteå kommun och koncernen... 19 192 Ansvarsfrihet för direktionen och de enskilda ledamöterna för år 2013 i Kommunalförbundet Norrbottens läns kollektivtrafikmyndighet... 20 193 Svar på motion angående mer fysisk aktivitet i skolan... 21 194 Svar på motion om ungdomsboende... 25 195 Svar på motion om införande av servicegaranti... 27 196 Svar på motion om införande av anhörigkonsulenter till stöd för anhörigvårdare... 30 197 Svar på motion angående offensiv satsning av hemrehabilitering för äldre... 33 198 Svar på motion om kommunal IT-strategi för skolan... 37 199 Svar på medborgarförslag om gratis material från Reprisen till förskola- skola... 41 200 Svar på medborgarförslag angående ungdomsboende i Piteå... 43 201 Svar på medborgarförslag gällande ökad öppenhet vid sammanträden... 45 202 Svar på medborgarförslag om att arrangera världens längsta Luciatåg i Piteå... 47 203 Svar på medborgarförslag om avgift för anmälan återanvändning avfall... 48 204 Redovisning av obesvarade motioner och medborgarförslag... 50

4 (50) 176 PiteåPanelen 2014 Fortsatt utveckling av kvarteren Löjan och Häggen, rapport 27 Diarienr 14KS44 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att delge rapporten till Samhällsbyggnad-Samhälle och näringsliv som ett underlag i deras fortsatta arbete med att utveckla kvarteren Löjan och Häggen. Löjan är Piteås mest centrala kvarter mellan Häggholmen och Kyrkmalmen/Norrmalm. Här planeras två nya stadsrum, dels ett torg för evenemang och aktiviteter och dels en terrass på det nya parkeringshusets tak som ger möjligheter till aktiviteter och upplevelser. Stadsrummen ska kunna användas året om. Läget mitt emot kyrkan och mitt i Piteås historiska kärna kräver att den nya bebyggelsen anpassar sig till stadsbilden. Likaså måste de unika möjligheter som Stadsberget och det nya torget framför tas tillvara på bästa sätt. De miljöer som byggs måste bli så attraktiva som möjligt bli platser som människor gärna besöker och tycker om. Byggnationen av det nya parkeringshuset i kvarteret Löjan är i full gång och planeras vara klart till årsskiftet 2014/2015. När det nya parkeringshuset är klart återstår halva kvarteret Löjan. Olika förslag på hur den andra halvan av kvarterat Löjan kan se ut har tagits fram och finns som utställningar på stan och på webben. Beslutsunderlag Rapporten Fortsatt utveckling av kvarteren Löjan och Häggen Bilaga - Alla synpunkter som inkommit

5 (50) 177 Frågor till PiteåPanelen hösten 2014 Diarienr 14KS44 Beslut 1. Den av kommunstyrelsen beslutade antiryktesundersökningen i handlingsplan Mångfald genomförs i Piteå Panelen under oktober månad, frågan redovisas för kommunstyrelsen i november eller januari 2015. 2. Frågeställningarna i antiryktesundersökningen utgår från Botkyrkas modell. 3. Årets dialogmöte med PiteåPanelen genomförs den 14 oktober i samråd med Polisen under temat trygghets- och brottsförebyggande frågor. Dialogmöte - För närvarande pågår ett pilotprojekt i 13 kommuner i Sverige som leds av Statens offentliga utredningar i linje med genomförandet av den nya Polismyndigheten. Piteå är en av dessa kommuner där polisen ska utveckla samverkan med kommunen och andra aktörer samt stärka dialogen med medborgarna. Utifrån ett antal källor ska polismyndigheterna försöka jobba fram en lokal problembild, som ska resultera i Lokala Medborgarlöften. Medborgarlöften innebär att aktiviteter ska vidtas som ska minska den lokala problembilden. Antiryktesundersökning I Piteå kommuns handlingsplan för ett Piteå för alla med ökad mångfald lyfts olika områden som kommunen bör arbeta med och ett av områdena är attityder och kunskap. Att bygga attityder och förhållningssätt som är tillåtande och bygger på öppenhet är viktigt i ett samhälle som vill bygga samhällsgemenskap med mångfald som grund. Enligt den analys som MIKLO gjort har ryktesspridning ofta en förödande effekt, även om rykten motbevisas reaktivt. Därför är det viktigt att arbeta ryktespreventivt, och agera proaktivt för att hela tiden ge en korrekt bild av utvecklingen, men också kartlägga vilka rykten som finns om olika grupper eller olika områden. I handlingsplanen för mångfald står det att en antiryktesundersökning ska genomföras i syfte att förebygga oönskad attitydutveckling och verka ryktespreventivt i samhället i stort. Botkyrka kommun har genomfört en antiryktesundersökning och tanken är att undersökningen som genomförs i Piteå ska utgå från denna modell. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 24 september 2014

6 (50) 178 Förvärv av Pite Rönnskärs fyrplats Diarienr 14KS308 Beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner förvärv av hälften av fastigheten Rönnskärs fyr- och lotsplats 1:1 för en köpesumma om 400 000 kronor. 2. Kommunstyrelsen beviljar 250 000 kronor för upprustning av huvudbyggnaden. 3. Förvärvet och upprustningen finansieras med medel ur den centrala potten för investeringar som kommunfullmäktige avsatt till kommunstyrelsens förfogande. 4. Beslutet gäller under förutsättning att Skellefteå kommun fattar likalydande beslut. Staten vill avyttra fyr- och lotsfastigheten på Pite Rönnskär. Ön har stora natur- och kulturvärden som borde göras tillgängliga för allmänheten. Pite Rönnskär har goda förutsättningar att bli ett intressant mål för skärgårdsturismen och besöksmål för allmänheten. Diskussion har förts med Skellefteå kommun och förslaget som kommit fram är att Piteå och Skellefteå kommuner tillsammans köper fastigheten och rustar upp huvudbyggnaden. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 18 augusti 2014, 128

7 (50) 179 Överföring av medel för fixartjänst Diarienr 14KS319 Beslut Kommunstyrelsen medger att nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning får disponera medel avsatta för försöksverksamhet med fixartjänst. Kommunfullmäktige beslutade 17 mars 2014, 37, att anslå 500 000 kronor till försöksverksamhet med en fixartjänst. Kommunstyrelsen beslutade därefter 28 april 2014, 113, bland annat att ansvaret för försöksverksamheten skulle ligga på nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning i samverkan med socialnämnden. Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning beslutade 8 september 2014, 38, teckna avtal med Föreningsservice om att för Piteå kommuns räkning utföra fixartjänster för äldre med rörelseproblem och att anställa en person med funktionsnedsättning som koordinator. Då nämnden inte disponerar egna medel för försöksverksamheten villkorades beslutet med att kommunstyrelsen anslår medel, nämnden beslutade även att begära av kommunstyrelsen att få disponera de av kommunfullmäktige anslagna medlen Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 12 september 2014 Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildnings protokoll 8 september 2014, 38 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 22 september 2014, 136

8 (50) 180 Yttrande över rapporter om tyngre och längre fordon på det allmänna vägnätet Diarienr 14KS322 Beslut Kommunstyrelsen yttrar sig enligt bilaga 14KS322-5. Näringsdepartementet har för yttrande senast 20 oktober 2014 översänt två rapporter från Trafikverket respektive Transportstyrelsen. Rapporterna är myndigheternas svar på ett regeringsuppdrag, att föreslå författningsändringar som möjliggör att delar av det allmänna vägnätet ska kunna trafikeras av fordonståg som är längre och tyngre än vad som i dag är fallet, upp till 74 ton bruttovikt mot i dag 60 ton, samt längd upp till 32 meter mot i dag högst 25, 25 meter. Samhällsbyggnad, Fysisk planering samt miljö och hälsoskydd har gemensamt yttrat sig över rapporterna. Utifrån detta har kommunledningskontoret upprättat ett förslag till yttrande, som i huvudsak är positivt till förslagen men framhåller vikten av att steg tas för att säkerställa att framför allt långväga trafik flyttas över från landsväg till tåg. Beslutsunderlag Näringsdepartementets remiss 21 augusti 2014 Samhällsbyggnads yttrande 12 september 2014 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 15 september 2014 med förslag till yttrande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 22 september 2014, 137

9 (50) 181 Planerad ägarförändring för verksamheten i Stiftelsen Energitekniskt Centrum i Piteå (ETC) Diarienr 14KS339 Beslut Kommunstyrelsen ställer sig positiv till den planerade ägarförändringen för verksamheten i Stiftelsen Energitekniskt Centrum i Piteå (ETC). ETC (Stiftelsen Energitekniskt Centrum) bildades år 1989 av Piteå kommun i nära samarbete med LTU /(Luleå tekniska universitet) och länsstyrelsen. Efter en trevande inledning har ETC särskilt under 2000-talet skapat en stabil grund och positiv utveckling, mycket till följd av de världsledande experiment inom förgasningsteknik och framställning av förnybara drivmedel som bedrivs av ETC tillsammans med LTU och tidigare med Chemrec. Affärsidén är att vara ett framstående forskningsinstitut och professionellt tjänsteföretag som arbetar nationellt och internationellt mot akademi, samhälle och industri med att erbjuda skräddarsydda experiment, beräkningar och utredningar för energilösningar baserade på förbrännings-, förgasnings-, och bioraffinaderiteknik. ETC står således idag relativt stabilt med goda förutsättningar för nuvarande verksamhet, åtminstone på kort sikt. Utmaningarna ligger främst i att kunna växa och säkra finansiering för en växande och breddad forskningsverksamhet på lång sikt. Vidare är en säkrad kompetensförsörjning med möjligheten att attrahera kompetent personal en viktig del i detta. Genom ETC:s positiva utveckling har man blivit intressant främst inom den statliga forskningsinstitutsvärlden. Sedan hösten 2012 har diskussioner och sedermera konkreta förhandlingar förts med SP - Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Beslut angående en eventuell försäljning av ETC fattas av stiftelsens styrelse. En stiftelse är alltid fristående och fattar egna beslut via styrelsen, men i vissa fall kan det vara önskvärt att efterfråga stiftarens inställning. Både ETCs styrelse och SPs ledning är angelägna om att detta även harmonierar med kommunens vilja. Kommunfullmäktige har den 16 juni 2014 uppdragit till kommunstyrelsen att avge yttrande rörande Stiftelsen Energitekniskt Centrum. Beslutsunderlag Kommunfullmäktiges beslut 16 juni 2014, 135 Tjänsteskrivelse från Samhällsbyggnad

10 (50) 182 Revisionsrapport - årlig granskning 2014 Överförmyndarnämnden Diarienr 14KS310 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att med beaktande av innehållet i rapporten lägga den till handlingarna. Kommunrevisorerna har för kännedom till kommunstyrelsen överlämnat revisionsrapport beträffande årlig granskning av överförmyndarnämnden. Beslutsunderlag Revisionsrapport 27 maj 2014 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 5 september 2014

11 (50) 183 Revisionsrapport - årlig granskning 2014 Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning Diarienr 14KS324 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att med beaktande av innehållet i rapporten lägga den till handlingarna. Kommunrevisorerna har för kännedom till kommunstyrelsen överlämnat revisionsrapport beträffande årlig granskning av nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning. Beslutsunderlag Revisionsrapport september 2014

12 (50) 184 Redovisning till kommunstyrelsen från Piteå Kommunföretag AB (PIKAB) Diarienr 14KS19 Beslut 1. Kommunstyrelsen lägger redovisningen till handlingarna. 2. Kommunstyrelsen anser sig i och med detta ha fullgjort sin uppsiktsplikt avseende PIKAB och dess dotterbolag. Kommunstyrelsen ska, efter varje styrelsemöte med Piteå Kommunföretag AB (PIKAB), få en redogörelse för styrelsemötet. Detta som ett led i kommunstyrelsens fullgörande av sin uppsiktsplikt avseende kommunala företag. Vid sammanträdet med PIKABs styrelse den 29 september 2014 behandlades bland annat följande frågor: - Tertialbokslut 2 2014 för koncernen och moderbolaget Piteå Kommunföretag AB - Diskussion kring kommande utbildning i PIKAB och bolagsstyrelserna - Riktlinjer för förmånsbil i PIKAB - Justering av bolagsordningar med anledning av nya ägardirektiv - Försäljning av dotterbolaget PiteEnergis lägenhet i Stockholm

13 (50) 185 Delegationsbeslut - anmälan till kommunstyrelsen 2014 Diarienr 14KS4 Beslut Kommunstyrelsen lägger nedanstående delegationsbeslut till handlingarna. Delegationspunkt Ärende Delegat Ärende nr 10) Yttrande angående Peter Roslund 16/14 antagning till hemvärnet Arbetsutskottets beslutsärenden 1 september 2014 och 22 september 2014

14 (50) 186 Delgivningsärenden 2014 Diarienr 14KS3 Beslut Kommunstyrelsen lägger nedanstående delgivningar till handlingarna. Minnesanteckningar från huvudmannagruppsmöte för Norrbotniabanan 8 augusti 2014 Information- och prognosbrev 18 augusti 2014 angående asylsökande Protokoll från kommunala handikapprådets sammanträde 3 september 2014 Kommunförbundet Norrbottens beslut 12 juni 2014 angående avslut av samarbetsprojektet Regionalt Utvecklingscentrum/LTU Kommunförbundet Norrbottens beslut 12 juni 2014 angående kommunernas avgifter år 2015 Cirkulär från Sveriges Kommuner och Landsting 14:24 Avtal om notkopiering inom de kommunala musik/kulturskolorna läsåret 2014/2015 14:32 Budgetförutsättningar för åren 2014 2017 14:34 Konsekvenser av skärpta behörighetsregler och legitimation för lärare och förskollärare samt övergångsbestämmelser 14:35 Fullmäktiges val av revisorer

15 (50) 187 Områdesbestämmelser för Öjebyn 33:68 m fl, Stormyrberget Diarienr 14KS286 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige antar områdesbestämmelser för Öjebyn 33:68 m fl, Stormyrberget, enligt miljö- och byggnämndens förslag 8 september 2014, 58. Miljö- och byggnämnden beslutade 8 september 2014, 58, att föreslå kommunfullmäktige anta områdesbestämmelser för Öjebyn 33:68 m fl, Stormyrberget. Områdesbestämmelserna syftar till att säkerställa riksintresse för totalförsvaret. Hela planområdet ligger inom riksintresse för totalförsvaret. Områdesbestämmelserna omfattar ett område på ca 2 400 hektar, beläget i utkanten av Stridholm och Pålberget i Piteå kommun. Målsättningen är att säkerställa en störningsfri miljö för den verksamhet och den utrustning som finns och används i området. Områdesbestämmelserna avser enbart att reglera förekomsten av objekt som kan orsaka störningar på denna utrustning. Områdesbestämmelserna förtydligar störningskänsliga åtgärder för att underlätta vid plan- och bygglovsärenden. Utökad lovplikt innebär ett antal restriktioner för den mark som ligger inom det avgränsade planområdet. Bestämmelserna berör enbart ny bebyggelse. Beslutsunderlag Miljö- och byggnämndens beslut 8 september 2014, 58, med bilagor Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 16 september 2014 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 22 september 2014, 139

16 (50) 188 Områdesbestämmelser för Hortlax 18:90 m fl, Höträsket Diarienr 14KS287 Kommunstyrelsens förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige antar områdesbestämmelser för Hortlax 18:90 m fl, Höträsket, enligt miljö- och byggnämndens förslag 8 september 2014, 59. Miljö- och byggnämnden beslutade 8 september 2014, 59, att föreslå kommunfullmäktige anta områdesbestämmelser för Hortlax 18:90 m fl, Höträsket. Områdesbestämmelserna syftar till att säkerställa riksintresse för totalförsvaret. Hela planområdet ligger inom riksintresse för totalförsvaret. Områdesbestämmelserna omfattar ett område på ca 900 hektar, beläget söder om Hortlax i Piteå kommun. Målsättningen är att säkerställa en störningsfri miljö för den verksamhet och den utrustning som finns och används i området. Områdesbestämmelserna avser enbart att reglera förekomsten av objekt som kan orsaka störningar på denna utrustning. Områdesbestämmelserna förtydligar störningskänsliga åtgärder för att underlätta vid plan- och bygglovsärenden. Utökad lovplikt innebär ett antal restriktioner för den mark som ligger inom det avgränsade planområdet. Bestämmelserna berör enbart ny bebyggelse. Beslutsunderlag Miljö- och byggnämndens beslut 8 september 2014, 59, med bilagor Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 16 september 2014 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 22 september 2014, 140

17 (50) 189 Förvärv av fastigheterna Stadsön 5:52 och Stadsön 5:55, Piteå Diarienr 14KS329 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige godkänner förvärvet av fastigheterna Stadsön 5:52 och Stadsön 5:55, Piteå. 2. Köpesumman på 7,15 miljoner kronor finansieras genom medel ur kommunens egna kapital. Fastigheterna Stadsön 5:52 och 5:55 i Piteå omfattar delar av bangårdsområdet i Piteå och har en yta på ca 4,5 hektar. Nuvarande ägare, Jernhusen AB, har uttryckt intresse för att sälja fastigheterna samtidigt som Piteå kommun har önskat förvärva dessa. Detta utifrån fastigheternas strategiska läge inför framtida utveckling av Piteå centrum. Förhandlingarna har skett utifrån gjord markvärdering, som visat på ett fastighetsvärde på totalt 8 miljoner kronor. Piteå kommun kommer att ta ansvaret för de kostnader som kan komma att uppstå vid en framtida förädling av området, samtidigt som kommunen även är medveten om att viss järnvägstrafik även fortsättningsvis kommer att bedrivas på de järnvägsspår som löper i närheten av fastigheterna. Teknik- och servicenämnden beslutade 8 september 2014, 72, att överlämna ärendet till kommunstyrelsen, samt att föreslå kommunstyrelsen finansiera inköpet via kommunstyrelsens centrala pott. Denna innehåller dock inte medel i den omfattning som här är aktuell, om inte medel omfördelas från redan beslutade projekt. Beslutsunderlag Teknik- och servicenämndens protokoll 8 september 2014, 72, med bilagor Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 16 september 2014 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 22 september 2014, 141

18 (50) 190 Nyttjande av reservfond till större investeringar Diarienr 14KS323 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige beslutar att delar av reservfonden vid behov får nyttjas till likviditetsförstärkning enligt ärendebeskrivningen nedan. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att inarbeta nyttjandet av reservfonden enligt detta beslut i de befintliga riktlinjerna för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserven (RUR). Piteå energi AB ägdes tidigare gemensamt av Piteå kommun(50%) och Vattenfall(50%). Piteå kommun hade lånat ut medel till det gemensamma bolaget. I samband med att Piteå Energi AB 1997 löste detta lån togs beslut att inrätta en reservfond att nyttjas till framtida pensionsutbetalningar och investeringar. 1997 erhölls en likvid på 71,8 mkr som avsattes i fonden. Åren 1998-1999 avsattes 10 mkr per år och åren 2000 2003 avsattes 15 mkr per år till reservfonden. År 2001 nyttjades 49,2 mkr ur fonden för utbetalning av individuella delen av pensionen för åren 1998-1999. Reservfonden utgör en egen post i det egna kapitalet. Fonden har under åren vuxit med räntor och avkastning på kapitalförvaltningen och uppgår per augusti 2014 till 177,7 mkr. I bilaga 14KS323-2 framgår fondens utveckling 1997-2014. Den stora investeringsvolym som är beslutad medför behov av likvidförstärkning till kommunens utbetalningskonton. Därför är förslaget att nyttja reservfonden vid behov för att så långt som möjligt kunna skjuta upp behovet av eventuell upplåning. Fonden utgörs av ett antal olika typer av placeringar varav korta placeringar 62 mkr. Det är de korta placeringarna som avses i detta beslut. I samband med beslut om budget och verksamhetsplan för 2015 2017 tas beslut om fortsatt avsättning till reservfonden. Den årliga avkastningen ska tillgodoräknas reservfonden. För att underlätta hanteringen av eventuellt behov av förstärkning av likviditeten föreslås att kommunchefen får delegation att ta beslut om överföring från reservfonden till kommunens bankkonton. Beslutsunderlag Ekonomi- och inköpsavdelningens tjänsteskrivelse 15 septermber 2014 Bilaga14KS323-2: Specifikation reservfond 1997-2014 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 22 september 2014, 138

19 (50) 191 Delårsrapport januari - augusti 2014 för Piteå kommun och koncernen Diarienr 14KS332 Kommunstyrelens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen godkänner delårsrapport per 31 augusti 2014. Ekonomi- och inköpsavdelningen har sammanställt delårsrapport per 31 augusti 2014 samt helårsprognos per 31 december 2014. Piteå kommun uppvisar ett resultat för perioden januari augusti 2014 på plus 41mkr. För helåret prognostiseras ett resultat på plus 13,2 mkr. I förhållande till helårsprognosen, som presenterades i den fördjupade månadsrapporten januariapril 2014, är det en förbättring med 8,8 mkr. Resultatförbättringen kan framförallt härledas till att nämnderna sammantaget nu prognostiserar med ett mindre underskott jämfört med prognosen i april samt en förbättrad skatteavräkning. För kommunkoncernen redovisas ett resultat per augusti 2014 på plus 100,8 mkr vilket är 3,6 mkr högre än motsvarande period 2013. Beslutsunderlag Delårsrapport januari augusti 2014

20 (50) 192 Ansvarsfrihet för direktionen och de enskilda ledamöterna för år 2013 i Kommunalförbundet Norrbottens läns kollektivtrafikmyndighet Diarienr 14KS311 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beviljar direktionen samt de enskilda ledamöterna i Kommunalförbundet Norrbottens läns kollektivtrafikmyndighet ansvarsfrihet för år 2013. Revisorerna i Kommunalförbundet Norrbottens läns kollektivtrafikmyndighet har granskat den verksamhet som bedrivits i kommunalförbundet under år 2013. Enligt kommunallagen 9 kap, 20 ska revisorerna avge en revisionsberättelse till var och en av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Revisorerna i kommunalförbundet har avgett revisionsberättelse i vilken tillstyrks att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen och de enskilda ledamöterna i kommunalförbundet. Beslutsunderlag Revisionsberättelse för år 2013- Kommunalförbundet Norrbottens läns kollektivtrafikmyndighet Årsredovisning 2013 Kommunalförbundet Norrbottens läns kollektivtrafikmyndighet Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 5 september 2014 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 22 september 2014, 148

21 (50) 193 Svar på motion angående mer fysisk aktivitet i skolan Diarienr 14KS57 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att motionen inte föranleder någon ytterligare åtgärd. Reservationer Helén Lindbäck (KD) reserverar sig med instämmande av Majvor Sjölund (C), Elisabet Berg (M) och Åke Forslund (FP) mot beslutet till förmån för eget förslag. Helén Lindbäck (KD) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige angående rubricerade och anför följande: Många barn och ungdomar rör sig för lite och har dåliga kostvanor. Det har visat sig att goda upplevelser av idrott och motion under barndomen har stor inverkan på benägenheten att röra sig och vara fysiskt aktiv även senare i livet. Det finns också studier som visar på samband mellan fysisk aktivitet och högre skolresultat. I Brunkeflostrand utanför Malmö har forskare under nio år studerat effekterna på 200 barn som fått mer motion och idrott i skolan. En grupp elever fick ha daglig schemalagd fysisk aktivitet under 45 minuter och kontrollgruppen hade idrott två gånger per vecka. Brunkeflomodellen började som en studie av flickors benmassa men utvecklades senare till att jämföra barns akademiska, fysiska och mentala utveckling beroende på hur ofta man hade fysisk aktivitet i skolan. Slutrapporten visade att 96 procent av eleverna i den grupp som haft daglig aktivitet klarade grundskolans mål och uppnådde behörighet för gymnasieskolan. Bland dem som hade idrott två gånger i veckan var motsvarande siffra 89 procent. Det är framför allt pojkarnas resultat som påverkas (83 procent i kontrollgruppen). Pojkarna med daglig fysisk aktivitet hade dessutom signifikant högre betyg i svenska, engelska, matematik samt idrott och hälsa än de övriga pojkarna. En annan studie visar att eleverna som deltog i gruppen som idrottade mer generellt fick lättare att koncentrera sig i skolan och att de orkade mer under dagen. Svenska elever har mindre schemalagd fysisk aktivitet än eleverna i många andra europeiska länder. Enligt timplanen ska grundskolan ha totalt 500 idrottstimmar; i snitt 1,5 timmar i veckan. Men skolorna har stora möjligheter att bestämma detta själva de kan både minska antalet med 20 procent eller lägga in fler idrottspass. Kristdemokraterna tror att utökad fysisk aktivitet i Piteå kommuns skolor skulle kunna vara gynnsamt på flera plan, både när det gäller att stimulera till hälsa och goda motionsvanor, men också utifrån förbättrade skolresultat.

22 (50) Brunkeflomodellen innebar att civilsamhälle, skola och forskning samverkade och där lokala idrottsföreningar fick en framträdande roll. Kristdemokraterna föreslår därför: - att Utbildningsförvaltningen får i uppdrag att utreda möjligheten till ett testprojekt med utökad fysisk aktivitet i någon av Piteå kommuns skolor med målet att höja måluppfyllelsen i skolan och stimulera till ökad motion för våra skolbarn. Kommunfullmäktige har vid sammanträde 17 februari 2014, 28 remitterat motionen till kommunstyrelsen för beredning. Barn- och utbildningsnämndens yttrande 28 april 2014, 49: Piteå kommuns förskolor och skolor har över tid arbetet med att utöka den fysiska aktiviteten för barn och elever på uppdrag av Barn- och utbildningsnämnden samt utifrån de mål som finns i läroplanen. Barn- och utbildningsnämnden formulerade i Barn- och utbildningsplanen 2012 2014 ett uppdrag till förvaltningen; Alla förskolor/skolor ska avsätta minst 30 minuter till daglig fysisk aktivitet. I läroplanen för förskolan finns mål angående hälsa och välbefinnande under området Utveckling och lärande; Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och välbefinnande. I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet finns angivet i första kapitlet att Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Samma kapitel anger att hälso- och livsstilsfrågor ska uppmärksammas. Under avsnittet Kunskaper i kapitel två finns målet Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället. Det centrala innehållet i kursplanerna för till exempel biologi, religion, idrott och hälsa, hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap anger mål kring hälsa och livsstilsfrågor. Barn- och utbildningsnämnden följer upp hur förskolor och skolor arbetar för att genomföra sitt uppdrag att avsätta tid för fysisk aktivitet i sitt systematiska kvalitetsarbete. I den rapport som delgivits Barn- och utbildningsnämnden 2013-01-17 framgår att: målet om 30 minuters daglig fysisk aktivitet som lätt att uppnå i förskolan

23 (50) elever i förskoleklass-årskurs 6 har daglig utevistelse på raster och de flesta elever är fysiskt aktiva minst 30 minuter per skoldag. Skolorna arbetar medvetet för att stimulera fysiska aktiviteter genom att erbjuda inbjudande utemiljöer, tipspromenader, bad, Skol IF, idrott, promenader och dans. eleverna i årskurs 7-9 erbjuds fysisk aktivitet genom olika rastaktiviteter, idrottsundervisning, dans, exkursioner i naturen, tipspromenader och olika typer av dagar med innehåll av fysiska aktiviteter. på gymnasiets yrkesprogram är fysisk aktivitet en del av lektionerna och skolan strävar efter att stimulera och möjliggöra fysisk aktivitet genom exempelvis längre raster och Skol-IF. några få rektorer upplever att den nya läroplanen gör att målet blir svårare att uppnå och att det är svårare att organisera den fysiska aktiviteten. Barn- och utbildningsnämnden konstaterar vid sammanträdet 2013-01-17 att det genom åren varit svårt att nå full måluppfyllelse vad gäller uppdraget om 30 minuter fysisk daglig rörelse, men ser att aktiviteterna har ökat. Enkätundersökningen Personligt 2012 visar att antal tillfällen då eleverna deltagit i minst 30 minuters fysisk aktivitet under skoltid har ökat framförallt i skolår sju, där ökningen är 15 procent för aktivetet alla dagar. Totalt är det hälften av eleverna som nu har fysisk aktivitet mer än 3 dagar per vecka. Personligt 2013 visar på liknande resultat men andel elever som deltar i fysisk aktivitet på skoltid varje dag har minskat något men elever som utövar fysisk aktivitet på fritiden har ökat. För närvarande har Piteåkommun ett antal förskolor och skolor med inriktning mot hälsa och fysisk aktivitet, kommunen har även fotbollsklasser vid Hortlax skola och vid Christinaskolan bedrivs en statlig dansarutbildning. Barn och utbildningsnämnden har prioriterat och driver två stora utvecklingsprojekt gällande matematik och SFHU (Skola för hållbar utveckling) som omfattar samtliga kommunens förskolor och skolor. Barn- och utbildningsnämnden beslut 28 april 2014, 49: I Piteå kommun förekommer det fysisk aktivitet på förskolor och skolor, i olika omfattning och därmed anser barn- och utbildningsnämnden att det inte finns behov av att utreda möjligheten om att starta ett testprojekt med utökad fysisk aktivitet som föreslås i motionen. Kommunalrådet Helena Stenberg anför följande: I motionen föreslås att barn och utbildningsförvaltningen får i uppdrag att utreda möjligheten till ett testprojekt med ökad fysisk aktivitet i någon av Piteå kommuns skolor.

24 (50) Det är mycket viktigt att vi bygger upp en god hälsa för våra barn/elever, att vi gör dem medvetna om hur viktigt det är med motion och goda kostvanor. Ett av målen i Barn och utbildningsplanen 2012 2014 är att alla barn/elever ska ges förutsättningar för en god hälsa och barn- och utbildningsförvaltningen fick i uppdrag att alla förskolor och skolor ska avsätta minst 30 minuter per dag till fysisk aktivitet. Som framgår av barn- och utbildningsnämndens yttrande så följer nämnden upp hur förskolor och skolor arbetar med att genomföra sitt uppdrag. Resultatet visar på att det har varit vissa svårigheter att nå full måluppfyllelse med 30 minuters fysisk aktivitet per dag och att resultatet även varierar beroende på åldersgrupperna i skolan. Enkätundersökningarna Personligt visar olika resultat, år 2012 en ökning av aktiveterna och år 2013 en liten minskning. I 2013 års undersökning är det dock glädjande att elever som utövar fysisk aktivetet på fritiden har ökat. Det pågår ett kontinuerligt arbete med att öka den fysiska aktiveten i skolan och mängden aktiviter som erbjuds har ökat. Det är något som bedrivs inom den dagliga, ordinarie verksamheten och jag instämmer därmed i barn- och utbildningsnämndens förslag att det inte finns behov av att utreda möjligheten till att starta ett särskilt testprojekt. Med ovan anförda föreslår jag att kommunfullmäktige besluta att motionen inte föranleder någon ytterligare åtgärd. Kommunstyrelsens arbetsutskott förelår vid sammanträde 22 september 2014, 142 kommunfullmäktige besluta att motionen inte föranleder någon ytterligare åtgärd. Yrkanden Ordförande Peter Roslund (S): Bifall till arbetsutskottets förslag. Helén Lindbäck (KD): Bifall till motionen. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunstyrelsen antar arbetsutskottets förslag. Beslutsunderlag Barn- och utbildningsnämndens yttrande 28 april 2014, 49 Kommunstyrelsens arbetsuskotts protokoll 22 september 2014, 142

25 (50) 194 Svar på motion om ungdomsboende Diarienr 14KS147 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige anser motionen besvarad. Maria Holmquist Ek (V) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige angående rubricerade och anför följande: Samhället förändras och det betyder att problemen förändras också. Därför måste vi också hitta nya vägar att möta problemen. Vi har inte råd att förlora våra unga vuxna, vi behöver dem för att kunna bidra och utveckla vårt samhälle. I Piteå kommun har vi många unga vuxna som inte mår bra. Vi vet det genom hög ungdomsarbetslöshet och att många unga vuxna har kontakt med Vuxenpsykiatrin. Vi ser i dag en ökad grupp unga vuxna som har svårt att klara sina liv. Man klarar inte sitt boende, man riskerar att hamna i drogberoende och man kommer inte in på arbetsmarknaden. Man har kontakt med flera olika vård- och samhällsaktörer. I våra kontakter med de som arbetar med dessa unga vuxna framkommer ett behov av ett gemensamt boende för dessa unga vuxna. Ett ställe att bo på med stöd för att komma vidare i livet till studier eller arbete och bli delaktiga i samhällsgemenskapen. Vänsterpartiet föreslår - Att socialnämnden får i uppdrag att undersöka behovet av ett ungdomsboende - Att ta fram ett förslag till finansiering - Att lägga fram förslag till kommunfullmäktige att besluta Kommunfullmäktige har vid sammanträde 7 april 2014, 84 remitterat motionen till kommunstyrelsen för beredning. Socialnämndens yttrande 18 juni 2014, 115: Det finns unga i Piteå som av olika anledningar inte klarar ett eget boende utan stöd. De insatser som idag finns till hands på hemmaplan, stöd i boendet från öppenvård, hemtjänst, boendestöd och gruppbostad, tillgodoser och motsvarar inte de behov som vissa unga har för att klara sin tillvaro. En annan grupp av unga är de som en period varit placerade på institution eller i familjehem och när de ska flytt hem inte kan bo med sina föräldrar. De klarar inte heller ett självständigt boende utan mer omfattande stöd än vad som kan ges idag. Ett stödboende skulle möjliggöra hemtagning tidigare.

26 (50) Tillskapande av ett stödboende för unga är ett sätt att stötta unga inte bara i deras boende utan även med allt annat som hör till, på vägen mot ett fungerande och självständigt vuxenliv. Det är ett av de förslag på hemmaplanslösningar som kommer att genomlysas i det pågående arbetet med Framtidens Stöd och omsorg. Socialnämnden beslutar att upprättat svar lämnas vidare till kommunstyrelsen. Kommunalrådet Helena Stenberg anför följande: I motionen föreslås att socialnämnden får uppdraget att undersöka behovet av ett ungdomsboende. Som socialnämnden skriver i sitt yttrande så räcker inte alltid de stöd till som vi idag kan erbjuda unga vuxna, för att de ska klara sin tillvaro. Det finns behov av mer stöd till dessa både för att klara sitt boende och annat som hör till för att klara ett vuxenliv. Ett ungdomsboende är ett sätt att öka det stödet. I det pågående arbetet med Framtidens Stöd och Omsorg kommer frågan om ett ungdomsboende att genomlysas. Eftersom frågan ingår i det arbetet är processen beträffande behovet av ett ungdomsboende redan igång. Resultatet av genomlysningen kommer att ligga till grund för ställningstagande i frågan. Med ovan anförda föreslås kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad. Beslutsunderlag Socialnämndens yttrande 18 juni 2014, 115 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 22 september 2014, 143

27 (50) 195 Svar på motion om införande av servicegaranti Diarienr 13KS439 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att motionen inte föranleder någon ytterligare åtgärd. Reservation Åke Forslund (FP) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. Åke Forslund (FP) och Ulla Persson (FP) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige angående rubricerade och anför följande: Vi vill med denna motion att de som har kontakt med Piteå kommun ska möta en kunnig och engagerad personal som hanterar pitebornas ärenden på ett professionellt sätt. Vi vill att de som arbetar i Piteå kommun ska vara tillgängliga för att lämna upplysningar, ge vägledning och råd, besvara frågor och hjälpa dem tillrätta. Piteå kommun ska med ett gott värdskap erbjuda en jämställd och likvärdig service. Vi vill erbjuda medborgarna i Piteå att de kan kontakta kommunen dygnet runt via antingen röstbrevlåda, E-post, olika e-tjänster eller via kommunens webbplats: www.pitea.se. Vi vill också att medborgare får svar på brev och E-post inom sju dagar. Behöver kommunen längre tid på sig ska de meddela vem som handlägger ärendet och hur lång tid det kommer att ta. Kommunen ska även ta emot besök av medborgare på tider som passar dem. Kommunen ska även erbjuda företagare en koordinator som samordnar ditt ärende mellan olika förvaltningar om det behövs, när det gäller ansökan om tillstånd som berör flera förvaltningar och bolag. Koordinatorn ska bjuda in till ett möte mellan berörda parter inom två veckor. Om kommunen inte håller vad de lovar ska det finnas uppgifter om hur man går tillväga. Kommunfullmäktige har vid sammanträde 18 november 2013, 201 remitterat motionen till kommunstyrelsen för beredning. Informationsenhetens yttrande 9 september 2014 redovisas i bilaga 13KS439-2.

28 (50) Kommunalrådet Helena Stenberg anför följande: Piteå kommun har tillsammans med YouCall Sverige AB, som har hand om kommunens växelfunktion, genomfört ett samarbete för att utöka servicen, bemötandet och tillgängligheten för medborgarna. Samarbetet med YouCall har lett till inrättande av en gemensam kundtjänst, Medborgarservice. I informationsenhetens yttrande som redovisas i bilaga 13KS439-2, beskrivs utförligt vilka uppgifter som kundtjänsten har, vilka kriterier konceptet bygger på samt vilka kontaktvägar och kommunikationsvägar som finns inom kommunen. Piteå kommun har även ett antal e-tjänster på webbplatsen, vilka man hittar under www.pitea.se/medborgarservice. En del av e-tjänsterna innebär att medborgarna kan göra klart sina ärenden på en gång, medan andra innebär att medborgaren startar en process och ärendet går vidare till en handläggare. Piteå kommun arbetar med att utveckla fler e-tjänster. Kommunfullmäktige har i februari 2012 beslutat att vi ska vara med i utvecklingen av e- förvaltning, detta genom att Piteå kommun antagit den av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) framtagna strategin Strategi för esamhället. I strategin betonas vikten av en ökad kommunal samverkan kring utvecklingen av e-förvaltning. Kommunfullmäktige har också beslutat i juni 2013 att Piteå kommun ska ingå i den gemensamma e-nämnden för Norrbottens län. Syftet med den gemensamma e-nämnden är att minska kostnader för drift som kan ske gemensamt, att säkra kompetensförsörjning, att effektivare utnyttja resurser genom samverkan, att bidra till en snabbare utveckling inom e-förvaltning samt att implementera intentionerna i den nationella strategin för e-samhället. I det ligger naturligtvis även utveckling e-tjänster som underlättar för medborgarna att använda sig av den kommunala servicen. Det pågår ett kontinuerligt arbete med att förbättra vår service till medborgarna, att ha hög tillgänglighet och ett gott bemötande. Det mesta av det som efterfrågas i motionen finns redan och ambitionen är att nå vårt övergripande mål att Piteborna ska uppleva så hög tillgänglighet och gott bemötande att de har anledning att tala väl om kommunens service Med ovan anförda föreslår jag kommunfullmäktige besluta att motionen inte föranleder någon ytterligare åtgärd. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår vid sammanträde 22 september 2014, 144 kommunfullmäktige besluta att motionen inte föranleder någon ytterligare åtgärd. Yrkanden Ordförande Peter Roslund (S): Bifall till arbetsutskottets förslag. Åke Forslund (FP): Bifall till motionen.

29 (50) Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunstyrelsen antar arbetsutskottets förslag. Beslutsunderlag Informationsavdelningens yttrade 21 augusti 2014 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 22 september 144

30 (50) 196 Svar på motion om införande av anhörigkonsulenter till stöd för anhörigvårdare Diarienr 14KS115 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen. Reservationer Majvor Sjölund (C) reserverar sig med instämmande av Åke Forslund (FP) och Helén Lindbäck (KD) mot beslutet till förmån för eget förslag. Majvor Sjölund (C), Erik Åslund (C) och Andreas Nilsson (C) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige angående rubricerade och anför följande: Vid Centerpartiets deltagande på samrådsmöten med föreningar som representerar de funktionsnedsatta, har stora brister pekats ut i Piteå kommuns agerande i handikappfrågor. Den vanligaste upplevda bristen anges vara i stödet till anhöriga som vårdar, hjälper eller stödjer närstående som inte klarar sin livssituation självständigt p g a långvarig sjukdom, ålder eller funktionsnedsättning. Så många som var femte vuxen är anhörig till vuxen eller äldre över 18 år med funktionsnedsättning. I dag hänvisas dessa till en vanlig biståndshandläggare med 1,5 timmes telefontid per dag. (Anhörig = den som vårdare, hjälper eller stödjer en närstående. Närstående = en person som tar emot stöd och hjälp (brukare)) Centerpartiet ser därför behov av att på försök inrätta två tjänster som anhörigkonsulenter, vilket bl. a. Luleå och Boden har goda erfarenheter av, för att förbättra situationen för anhörigvårdare och därmed också för den närstående. Genom anhörigkonsulenter kan direkt och indirekt stöd ges i ett tidigt skede, inte bara biståndsansökan. Inte minst agerar anhörigkonsulenten kunskapshöjande mot både anhörig och socialtjänst för att få en god samverkan kring den närstående som tar emot hjälpen. Att vara anhörigvårdare är frivilligt och innebär såväl fysisk som psykisk och social belastning vilket kan leda till ohälsa med svårighet att bedriva yrkesarbete eller studier. Den preventiva ansatsen måste vara utgångspunkt i kommunens arbete. Det är angeläget att förebygga att den anhöriga blir fysiskt eller psykiskt utsliten och den anhörigas situation och behov av stöd måste därför uppmärksammas tidigt. Eftersom Centerpartiet ser samhällsekonomiska vinster vid införandet av anhörigkonsulenter i form av friskare anhörigvårdare men också i form av närstående som får ett bättre och tryggare liv, föreslår vi en finansiering från den sociala investeringsfonden.

31 (50) Med anledning av ovanstående yrkar Centerpartiet att: Två anhörigkonsulenter med adekvat utbildning tillsätts för att erbjuda stöd för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Finansiering sker i första hand via kommunens sociala investeringsfond. Kommunfullmäktige har vid sammanträde 17 mars 2014, 62 remitterat motionen till kommunstyrelsen för beredning. Socialnämndens yttrande 18 juni 2014, 114: Genom en lagändring i Socialtjänstlagen, SoL, har kommunen ansvar för stöd till anhöriga. Socialnämnden har en skyldighet att underlätta för dem som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk, har funktionshinder eller är äldre. Begreppet stöd kan innefatta exempelvis: bemötande, information, råd, hjälpmedel, ekonomisk ersättning, hemtjänst samt insatser i form av exempelvis avlastning och dagverksamhet. Stödet till anhöriga är en prioriterad fråga. Socialnämnden har i maj 2014 tagit beslut om riktlinjer för anhörigstödet i kommunen. Riktlinjerna tydliggör målet, utformningen och ansvaret för anhörigstödet. Riktlinjerna beskriver även hur uppföljning ska ske. Anhörigstödet i kommunen utvecklas och stärks genom arbetet med en anhörigstödjande kultur där fokus ligger på bemötande och delaktighet. Under 2014 vidareutvecklar socialtjänsten anhörigstödet genom att underlätta kontaktvägarna. Det innebär att vi skapar en tydlig ingång för enskilda medborgare som vill komma i kontakt med socialtjänsten för att få anhörigstöd eller information om anhörigstödet. Socialnämnden har valt att ge samtliga anställda ansvar för ett väl fungerande anhörigstöd, samt en tydlig ingång till anhörigstödet. Socialnämnden beslutar att förslå kommunstyrelsen att anse motionen som färdigbehandlad. Kommunalrådet Helena Stenberg anför följande: I motionen föreslås att kommunen anställer två anhörigkonsulenter som ska erbjuda stöd för de som vårdar sina anhöriga. Den 1 juli 2009 infördes en lagändring i SoL (Socialtjänstlagen) som handlar om socialnämndens skyldighet att erbjuda stöd till anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Anhörigstöd är ingen ny företeelse inom socialtjänsten. Inom stöd och omsorg kan anhöriga som har närstående under 65 år få avlastning i mån av plats på Villa Utkiken, avlastning i omvårdnadsarbetet, rådgivning vid psykisk ohälsa samt alkoholrådgivning.

32 (50) I äldreomsorgen kan avlastning ske via Villa Utkiken och vid dagverksamheterna Munkberga och Edlagården. På Kärnhuset sker utredningar, behovsbedömning och träning för dem som bor i eget boende. Har man hemtjänst eller bor i äldreboende så får man en kontaktperson som ska ha ett särskilt ansvar för individen och för kontakter med anhöriga. Anhörigträffar genomförs också regelbundet. I det nya Äldrecentrat som ska byggas, kommer det att finnas visst korttidsboende. Verksamheten riktar sig till personer som är i behov av tillfälligt stöd och bor i ordinärt boende samt till deras anhöriga. Verksamhetsinnehållet på äldrecentrat är växelvård, bostadsanpassning, anhörigstöd- och dagverksamhet för dementa. Inom socialtjänsten är stödet till anhöriga en prioriterad fråga och socialnämnden har fastställt riktlinjer för anhörigstödet i kommunen. Riktlinjerna innehåller målbeskrivning, utformning och ansvar för anhörigstöd samt rutiner för uppföljning. Det finns också information på kommunens webbplats om anhörigstöd, vem som kan få anhörigstöd, vilka former av stöd som finns samt vart man vänder om man har behov av eller frågor om anhörigstöd. Socialtjänsten fortsätter att utveckla anhörigstödet genom att underlätta kontaktvägarna. Det ska vara tydligt för medborgarna hur man kommer i kontakt med socialtjänsten om man är i behov av anhörigstöd eller behöver få information. Socialnämnden har valt att arbeta med en anhörigstödjande kultur inom den ordinarie verksamheten med fokus på bemötande och delaktighet. Istället för att inrätta särskilda tjänster som anhörigstödjare har man valt att ge samtliga anställda ansvar för ett bra fungerade anhörigstöd. Med ovan anförda föreslår jag att kommunfullmäktige avslår motionen. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår vid sammanträde 22 september 2014, 145 kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Yrkanden Ordförande Peter Roslund (S): Bifall till arbetsutskottets förslag. Majvor Sjölund (C): Bifall till motionen. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunstyrelsen antar arbetsutskottets förslag. Beslutsunderlag Socialnämndens yttrande 18 juni 2014, 114. Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 22 september 2014, 145

33 (50) 197 Svar på motion angående offensiv satsning av hemrehabilitering för äldre Diarienr 13KS218 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige uttalar sig positiv till en utredning, men att en sådan utredning bör ske i samverkan med landstinget. 2. Motionen anses som bifallen. Majvor Sjölund (C) och Helén Lindbäck (KD) har lämnat en motion till kommunfullmäktige angående rubricerade och anför följande: Från och med 1 februari 2012 tog Piteå kommun över ansvaret för hemsjukvården från landstinget. Personalresurser fördes över från landstinget till kommunen baserat på statistik över antalet hembesök. För Piteås del handlade det om 13,2 sjuksköterskor, 4 arbetsterapeuter och ½ sjukgymnasttjänst. Statistiken över antalet hembesök kan vara något missvisande då patienter tidigare fått sjukgymnastik på vårdcentralen och finns därför inte med i landstingets statistik. Det kan också vara så att det låga antalet sjukgymnaster och arbetsterapeuter i primärvården påvisar att rehabiliteringen av hemsjukvården varit bristfällig. En ekonomisk förklaring till varför landstinget inte satsat nämnvärt på just hemrehabilitering kan vara att den vinst man gör inte hamnar i den egna organisationen. Den vinsten skulle kommunerna få genom till exempel minskade utgifter för hemtjänsten. Det finns många vinster med rehabilitering i hemmiljö. Den ökar patientens självständighet och möjlighet att bo kvar hemma samt minskar behov av hemtjänst, hjälpmedel och bostadsanpassning. För att de äldres resurser ska tas tillvara på bästa sätt krävs det att all personal har ett rehabiliterande synssätt. Detta uppnås endast genom nära samarbete mellan hemtjänst och rehabiliteringspersonal. Flera kommuner i Sverige som satsat på hemrehabilitering har gjort stora besparingar, t ex Östersund och Kalmar. För att bedriva en fullgod rehabilitering i hemmiljö har man i Kalmar tagit fram ett nyckeltal för antalet sjukgymnaster och arbetsterapeuter som baseras på antalet invånare över 65 år i kommunen. Kalmar har 1 sjukgymnast och 1 arbetsterapeut per 350 invånare över 65 år. I Piteå är det ½ sjukgymnast på 8 723 invånare över 65 år och 1 arbetsterapeut per 2 180 invånare över 65 år. Det finns stark evidens för att förebyggande insatser som fallprevention bland äldre har effekt och kan ge stora besparingar. Det har vi i Piteå tydligt exempel på. År 2009 hade vi 20 höftfrakturer i särskilt boende och förra året 12 höftfrakturer. Det är en minskning med ca 40%. I pengar handlar det om ca 1,6 miljoner kronor (en höftfraktur kostar 200 000 kronor). I det fallpreventiva arbetet har sjukgymnaster och arbetsterapeuter varit drivande. De har kompetensen och viljan att arbeta med fallprevention även i ordinärt boende. Tyvärr saknas resurserna.