Miljöutredning Specialpedagogiska skolmyndigheten April/maj 2011 Goodpoint AB Norrlandsgatan 18 SE-111 43 Stockholm Sweden Tel +46 8 789 04 00 Fax +46 8 789 04 01 E-mail info@goodpoint.se www.goodpoint.se VAT no. 556469-714101 Board Stockholm
- 2 - Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Genomförande... 4 Intervjuade personer... 10 Bilaga 1. Miljöaspektförteckning... 11 Direkt miljöpåverkan... 11 Indirekt miljöpåverkan... 18 Bilaga 2. Värdering av miljöaspekter... 20 Direkta miljöaspekter... 20 Indirekta miljöaspekter... 20 Direkt miljöpåverkan... 21 Indirekt miljöpåverkan... 25 Sammanfattning... 27 Bilaga 3 Underlag för jämförelser samt beräkning av kvantiteter och nyckeltal... 28 Goodpoint AB, Miljöutredning, Specialpedagogiska skolmyndigheten 2011
- 3 - Inledning Bakgrund Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) bildades den 1 juli 2008 för statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Myndighetens verksamhet syftar till att barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättningar ska få en utveckling och utbildning som präglas av likvärdighet, delaktighet, tillgänglighet och gemenskap. Huvudkontoret finns i Härnösand, verksamheten utgår från fem regioner med regionkontor i Härnösand, Örebro, Stockholm, Göteborg och Malmö. SPSM har för närvarande ca.1 150 anställda och finns på 26 orter. Myndigheten är indelad i 11 avdelning. Flera avdelningar bedriver verksamhet på olika orter och/eller i olika lokaler på samma ort. Med anledning av att Förordningen (SFS 2009:907) om miljöledningssystem i statliga myndigheter började gälla den 1 januari 2010, behöver Specialpedagogiska skolmyndigheten se över sitt systematiska miljöarbete. Grunden för myndighetens miljöledningssystem ska uppfylla kraven för certifiering enligt den internationella miljöledningsstandarden ISO 14001:2004. Syfte Syftet med miljöutredningen är att kartlägga Specialpedagogiska skolmyndighetens direkta och indirekta miljöpåverkan. Resultatet av miljöutredning används som underlag för att prioritera de miljöfrågor som är mest angelägna att sätta mål på och arbeta med. Miljöutredningen består av två delar: 1. Kartläggning av verksamhetens miljösituation och dess miljöpåverkan Detta görs genom att Specialpedagogiska skolmyndighetens aktiviteter som påverkar miljön identifieras, beskrivs och kvantifieras med fokus på direkt- och indirekt miljöpåverkan (så kallade direkta och indirekta miljöaspekter). 2. Underlag för inriktningen av det fortsatta miljöarbetet Miljöutredningen innehåller en modell för att värdera de identifierade miljöaspekterna. De aktiviteter som har stor miljöpåverkan ska identifieras (s.k. betydande miljöaspekter) och prioriteras för att bland annat ligga till grund för Specialpedagogiska skolmyndighetens miljömål, handlingsplaner och en eventuell revidering av miljöpolicyn med mera.
- 4 - Genomförande Miljöutredningen har genomförts av Goodpoint i samarbete med Specialpedagogiska skolmyndighetens miljösamordnare och chefsjurist. Utredningen genomfördes dels genom analys och sammanställning av insamlad dokumentation, dels genom intervjuer och arbetsplatsbesök. Se sidan 9 för intervjuade personer. Miljöutredningen är en kartläggning av hur Specialpedagogiska skolmyndighetens verksamhet påverkar miljön. Verksamheterna har delats in i olika aktiviteter och för varje aktivitet har de viktigaste orsakerna till miljöpåverkan redovisats. En aktivitet som påverkar miljön och aktivitetens miljöpåverkan benämns miljöaspekt. Specialpedagogiska skolmyndighetens miljöaspekter har identifierats och sammanställts i en miljöaspektförteckning, se bilaga 1. Verksamhetens miljöaspekter kan beskrivas som: Direkta, det vill säga påverkan som sker kopplat till aktiviteter i den egna verksamheten. Indirekta, vilket innebär att miljöpåverkan sker utanför myndighetens direkta kontroll, exempelvis genom påverkan i utbildning eller till följd av de myndighetsbeslut som fattas. Myndighetens verksamhet Direkt miljöpåverkan Indirekt miljöpåverkan Den direkta miljöpåverkan handlar exempelvis om hur tjänsteresor, energiförbrukning och pappersförbrukning påverkar miljön. Figur 1. Direkt och indirekt miljöpåverkan Specialpedagogiska skolmyndigheten har indirekta miljöaspekter exempelvis genom att lyfta miljöfrågor inom utbildningsverksamheten. Direkta miljöaspekter De direkta miljöaspekter (se bilaga 1 för detaljer) som har identifierats är: Pappersförbrukning Pappersförbrukningen inom myndigheten för 2010 bedöms till ca 63 ton. Papper tillverkas av en förnyelsebar resurs. Skogsavverkningen är dock idag i nivå med eller över nivån som är långsiktigt hållbar. Vid tillverkningen, som är energikrävande, uppkommer utsläpp till vatten och luft. Syreförbrukande substans (påverkar ekosystem och kan leda till döda bottnar), kväve och fosfor (övergödning) släpps ut i avloppet. Svavel (försurning), koldioxid (växthuseffekten) och kväveoxider (övergödning och försurning) är de största luftutsläppen. Goodpoint AB, Miljöutredning, Specialpedagogiska skolmyndigheten 2011
- 5 - Resor i tjänsten Mängden koldioxid från resor i tjänsten 2010 beräknas till 911 ton. Utsläppet kommer huvudsakligen från flyg- och bilresor. Utsläppen från de tågresor som gjordes under 2010 är försumbara jämfört med bil- och flygresor. Som jämförelse mellan flyg/bil och tåg kan sträckan Stockholm Göteborg, tur och retur, studeras: Flyg (med 50 % beläggning) genererar ett koldioxidutsläpp på ca 130 kg/passagerare, för tåg samma sträcka genereras < 10 g koldioxid (med 50 % beläggning,). Motsvarande beräkning för bil (med 2 personer) resulterar i utsläpp av 95 kg koldioxid/person. (NTM 1 ) Elanvändning och uppvärmning Total elanvändning för verksamheten, 2010 var 12 520 MWh och energiåtgången för uppvärmning av lokaler var 7 447 MWh. Specialpedagogiska skolmyndighetens elförbrukning motsvarar en årsförbrukning för drygt 2000 genomsnittliga villor i Sverige och energiåtgången för uppvärmning motsvarar en årsförbrukning för 550 genomsnittliga villor (Energimyndigheten 2008). Produktion av 12 520 MWh elektricitet orsakade ett koldioxidutsläpp i storleksordningen 87 ton (antaget Vattenfalls produktionsmix 2009). Hur myndighetens värmeproduktion fördelar sig är inte känt, om man antar att all värme produceras med fjärrvärme skulle detta innebära ett koldioxidutsläpp på ca 520 ton (Svensk Fjärrvärmeförening, medelutsläpp av CO 2 /MWh, 2007). 87 Utsläpp av koldioxid, ton 911 521 Elanvändning Värme Resor Figur 2 Utsläpp av koldioxid 2010 Klimatpåverkan och pris på utsläpp Utsläppen av koldioxid uppgick totalt till minst 1520 ton för SPSM under 2010, vilket omfattar tjänsteresor (bil och flyg), el och värme. 1 Nätverket för Transporter och Miljön, www.ntmcalc.se
- 6 - Sedan 2005 har handel med utsläppsrätter bedrivits inom EU. Priset för utsläppsrätter sätts av marknaden och har varierat mellan cirka 100-250 kr per ton koldioxid. Med ett antaget snittpris på 150 kr per ton kan man beräkna ett marknadspris för Specialpedagogiska skolmyndighetens koldioxidutsläpp på ca 225 000 kr för 2010. Skulle Specialpedagogiska skolmyndigheten välja att klimatkompensera koldioxidutsläpper via ett certifierat projekt under Kyotoprotokollets Clean Development Mechanism, så ligger kostnaden på ca 280 000 kr för 2010 års utsläpp (se exempelvis www.tricorona.se). Vatten Under 2010 uppskattas Specialpedagogiska skolmyndighetens vattenanvändning till drygt 14 000 ton. I Sverige är färskvattentillgången god och vattenanvändning bedöms i dagsläget inte vara ett miljöproblem i sig. Globalt sett är tillgången till rent färskvatten ett allt större problem i och med att jorden blir allt varmare. Vattenbrist är ett av de stora hoten mot tillgången till mat och samtidigt kan översvämningar ställa till med svåra katastrofer. Restprodukter och Avfall Specialpedagogiska skolmyndigheten genererar ett antal avfallsslag som källsorteras. I dagsläget saknas uppgifter om de exakta mängderna av de olika avfallsfraktionerna som myndigheten sorterar. Total avfallsmängd har bedömts till < 250 ton utifrån ett antal tidigare genomförda miljöutredningar 2 Det avfall som blir över efter källsortering kan antingen deponeras, rötas eller förbrännas. Deponier kan ge upphov till förorenat lakvatten och metangas (bidrar till växthuseffekten). Vid förbränning av avfall tas energin tillvara. Förbränningen orsakar dock utsläpp som kan vara giftiga, övergödande och försurande och bidrar till växthuseffekten. Askan innehåller olika miljöskadliga metaller. Farligt avfall som tungmetaller (kvicksilver m m) och andra giftiga och stabila ämnen kan ackumuleras i näringskedjan. Köldmedia Myndigheten har inga större kylanläggningar i verksamheten. Mängden köldmedia totalt för myndigheten bedöms mindre än 100 Kg, utsläppen bedöms försumbara. De typer av köldmedia som används i kylar/frysar mm. är inte känt, huvuddelen bedöms dock vara av HCFC-typ. Datorer och elektronik Specialpedagogiska skolmyndigheten har en rätt omfattande användning av elektronik med bland annat ca 1600 datorer. Den totala mängden elektronik (datorer, skärmar, kopiatorer, telefoner mm) bedöms understiga 30 ton. Produktion av IT-produkter och elektronik innebär flera olika slags miljöeffekter, såsom uttag av naturresurser, utsläpp vid produktion av insatsvaror och komponenter. 2 Miljöutredning för: Vinnova, Karolinska Institutet, Kammarkollegiet, Odontologiska Institutionen
- 7 - Produkterna kan innehålla tungmetaller som kadmium, arsenik, kvicksilver och bly, samt olika typer av flamskyddsmedel som kan frigöras då produkterna är uttjänta. Användning av rengöringsmedel/diskmedel/kemikalier Mängden rengörings-, diskmedel och andra kemikalier som används i verksamheten bedöms uppgå till mindre är 1,5 ton/år. Rengöringsmedel innehåller bl a komplexbildare i form av fosfater samt tensider. Fosfater fälls ut i reningsverken. Tensider har ganska låg giftighet för människan som får i sig tensider från exempelvis diskmedel. Däremot är de giftiga för många organismer i naturen. De mest miljövänliga tensiderna bryts ner snabbt till koldioxid och vatten men det finns även svårnedbrytbara tensider. För att säkerställa att de minst miljöbelastande rengöringsmedlen/diskmedlen används bär dessa vara miljömärkta (exempelvis Svanenmärkta). Maskindiskmedel är starkt frätande och innebär en arbetsmiljörisk om ämnet hamnar på huden eller i ögonen. Ur ett yttre miljöperspektiv är miljöpåverkan låg om produkten hanteras på rätt sätt. Indirekta miljöaspekter De delar av organisationen där indirekta miljöaspekter skulle kunna vara aktuella är: Utbildningsverksamheten Utbildningsverksamheten kan åstadkomma en indirekt miljöpåverkan beroende av innehållet i den grundläggande utbildning som bedrivs. Miljöfrågor vävs i dagsläget till viss del in i utbildningen beroende på enskilda lärares engagemang för miljöfrågorna. I Lgr 11 Läroplan för specialskolan samt för förskoleklasser och fritidshemmet i vissa fall anges bl.a. som mål att eleverna har: Fått kunskaper om förutsättningar för en god miljö och en hållbar utveckling Har fått kunskaper om och förståelsen för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället. Utveckling av läromedel Specialpedagogiska skolmyndigheten har till uppgift att främja utveckling och anpassning av läromedel för barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning. Det görs genom att ge konsultativt och ekonomiskt stöd till förlag och andra kommersiella aktörer och genom egen utveckling/anpassning av läromedel. I dagsläget har ingen indirekt miljöpåverkan kunnat identifieras när det gäller själva läromedelsutvecklingen, dock har verksamheten en miljöpåverkan när det gäller att kommunicera miljökrav mot de leverantörer som används i verksamheten och de läromedelsproducenter som söker produktionsstöd.
- 8 - Statsbidragsverksamheten Myndighetens övergripande mål är att alla elever ska ges möjlighet att nå målen för sina studier och utbildning. Ett sätt som myndigheten har för att arbeta i linje med dessa mål är att fördela statsbidrag till utbildningsanordnare och i vissa fall till enskilda personer. Myndigheten har i dagsläget ingen möjlighet att ställa miljökrav på de utbildningsanordnare som ansöker om bidrag. Råd och stöd Myndigheten ger specialpedagogiskt stöd i frågor som rör pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättningar. I uppdraget ingår bland annat att: erbjuda rådgivning kring enskild elev och elevgrupper erbjuda utredningar kring dövhet/hörselskada i kombination med utvecklingsstörning, dövblindhet, syn samt tal och språk främja och informera om tillgång till anpassade läromedel för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning anordna och medverka i kompetensutveckling sprida information till skolhuvudmän och föräldrar bedriva och medverka i specialpedagogisk utvecklingsverksamhet Verksamheten inom Råd och Stöd bedöms inte ge upphov till någon indirekt miljöpåverkan. Betydande miljöaspekter En sammanfattande värdering av ovanstående miljöaspekter gjordes vid arbetsmöte med myndighetens miljögrupp, 2011-05-19. De betydande miljöaspekter, som då identifierades, pekar på de områden som bör ha en hög prioritet i det fortsatta arbetet med att förbättra Specialpedagogiska skolmyndighetens miljöprestanda. Betydande miljöaspekter: Utsläpp till luft av koldioxid, direkt miljöaspekt (6 p) Utbildningsverksamheten, indirekt miljöaspekt (6 p) Utveckling av läromedel, indirekt miljöaspekt (6 p) Elanvändning, direkt miljöaspekt (5 p) Energianvändning vid uppvärmning, direkt miljöaspekt (5 p) Vattenanvändning, direkt miljöaspekt (5 p) Användning av datorer och elektronik, direkt miljöaspekt (5 p) Fortsatt arbete Utifrån de ovan identifierade betydande miljöaspekterna ovan formuleras miljöpolicy, miljömål (på minst en av de betydande miljöaspekterna), handlingsplan/er för att nå målen och övrig verksamhetsstyrning som krävs för att hantera myndighetens prioriterade miljöområden.
- 9 -
- 10 - Intervjuade personer Ulrika Ehlin, Chefsjurist Sören Karlsson, Miljösamordnare Åke Stenberg, Utredare Lotta Granér, Rådgivare Sofia Åkerberg, Verksamhetsutvecklare Nina Lundholm, Administrativ chef
- 11 - Bilaga 1. Miljöaspektförteckning Miljöaspektförteckning innehåller dels direkt miljöpåverkan (pappersförbrukning, energianvändning, tjänsteresor med mera), dels indirekt miljöpåverkan (Utbildning, Utveckling av läromedel, Stadsbidragsverksamheten, Råd och stöd) Direkt miljöpåverkan Aktivitet Precisering av miljöpåverkan Kvantifiering och kommentarer 1. Pappersförbrukning Papper tillverkas av en förnyelsebar resurs. Skogsavverkningen är dock idag i nivå med eller över nivån som är långsiktigt hållbar. Vid tillverkningen, som är energikrävande, uppkommer utsläpp till vatten och luft. Syreförbrukande substans (påverkar ekosystem och kan leda till döda bottnar), kväve och fosfor (övergödning) släpps ut i avloppet. Svavel (försurning), koldioxid (växthuseffekten) och kväveoxider (övergödning och försurning) är de största luftutsläppen. Vid trycksaksproduktion sker utsläpp till luft av lösningsmedel, kemikalier släpps ut i avloppsvattnet. Energi förbrukas och avfall uppkommer. 2010 Städ hygienpapper: 119 000 kr. Antag ett pris på 25 kr/kg ger ca 4.8 ton. Kontorspapper: ca 58 ton Total pappersförbrukning ca 63 ton Beräkning 3 Städ/hygienpapper Konto 5073. Städmateriel. Tot. 397.000 kr för myndigheten. Tittat på olika fakturor och konstaterat att papper för städ och hygien ligger på ca 30 %. Kontorspapper Konto 5631, kontorsmaterial. Totalt. 1 675 000 kr. Ca 25 % av fakturasummorna härrör till kopieringspapper. 3 Sören Karlsson, miljösamordnare SPSM Goodpoint AB, Miljöutredning, Specialpedagogiska skolmyndigheten 2011
- 12 - Aktivitet Precisering av miljöpåverkan Kvantifiering och kommentarer Totalt 419 000 kr. 1 kg kopieringspapper kostar ca 12 kr ger ca 35 ton. Kontot 5621 Papper/pappersvaror. Ca 40 % av beloppen är att räkna till kopiepapper. Ger 0.4 x 675 000 kr = 270 000 kr. 270 000/12 = 23 ton papper/pappersvaror (antaget 12 kr/kg). 2. Resor Förbrukningen av fossila bränslen vid tjänsteresor med bil och flyg genererar utsläpp till luft av främst koldioxid, CO2 (växthuseffekten) och kväveoxider, NOx (försurning av mark och vatten, övergödning och marknära ozon). Avgaserna innehåller dessutom partiklar och andra hälsoskadliga ämnen. 2010 Utsläpp från tjänsteresor, koldioxid Flyg (< 50 mil): 41 ton Flyg (> 50 mil): 212 ton Tåg: 6 kg Bil: 658 ton Total mängd koldioxid : 911 ton 3. Restprodukter och avfall Det avfall som blir över efter källsortering kan antingen deponeras, rötas eller förbrännas. Deponier kan ge upphov till förorenat lakvatten och metangas (bidrar till växthuseffekten). Deponier innebär också att landområden tas i anspråk. Vid förbränning av avfall tas energin tillvara. Förbränningen orsakar dock utsläpp som kan vara giftiga, övergödande och försurande och bidrar till växthuseffekten. Askan innehåller 2010 Avfall < 250 ton Beräkning Myndighetens avfallsmängd är okänd. En uppskattning har gjorts utifrån Goodpoints tidigare miljöutredningar 4 där avfallsmängderna legat på 50 165 kg/anställd och år. Med 1156 anställda inom myndigheten skulle avfallsmängden 4 Miljöutredning för: Vinnova, Karolinska Institutet, Kammarkollegiet, Odontologiska Institutionen
- 13 - Aktivitet Precisering av miljöpåverkan Kvantifiering och kommentarer olika miljöskadliga metaller. Farligt avfall som tungmetaller (kvicksilver m m) och andra giftiga och stabila ämnen kan ackumuleras i näringskedjan. kunna uppskattas till 58 190 ton/år 4. Elanvändning Miljöpåverkan från elproduktion beror på hur elektriciteten har producerats. Eldas fossila bränslen blir det luftutsläpp av främst koldioxid (växthuseffekten) och kväveoxider (försurning av mark och vatten, övergödning och marknära ozon). Produceras elen i kärnkraftverk eller vattenkraftverk är miljöpåverkan framförallt produktion av radioaktivt avfall och risken för radioaktiva utsläpp vid ett kärnkraftshaveri respektive lokala effekter på naturmiljöer från reglerade vattendrag. 2010 Elförbrukning: 12 520 MWh Motsvarar ett koldioxidutsläpp på ca 87.4 ton Källa: Vattenfall, genomsnittlig elmix 2009 (Vattenfalls elmix hade 2009 följande sammansättning: 46,5% kärnkraft, 53 % förnybar el och 0,5 % fossil- och torvbaserad el)
- 14 - Aktivitet Precisering av miljöpåverkan Kvantifiering och kommentarer 5. Uppvärmning Fjärrvärme står för ca 50 % av uppvärmningen av bostäder och lokaler i Sverige. Miljöeffekterna är främst utsläpp av koldioxid från icke-förnyelsebar energi som t ex olja och gasol (växthuseffekten), utsläpp av kväveoxider (försurning och övergödning) samt svaveldioxid (försurning). Dessutom sker utsläpp av stoft vid förbränningen. Fjärrvärme produceras i huvudsak av förnyelsebar råvara samt olika typer av avfall. Olja, kol eller gas tillsätts för att förbättra förbränningen. Utsläppen varierar mellan olika fjärrvärmenät beroende på att produktionsmetoderna är olika. Dessutom ändras bränslemixen med tiden beroende på ändringar i pris och tillgång till olika bränslen. 2010 Värmeförbrukning: 7447 MWh Värmeproduktionen är inte känd för de olika enheterna inom myndigheten. För att få en indikation på mängden koldioxid som genereras av värmeproduktionen, antag att hela produktionen genereras via fjärrvärme: 70 5 x 7447 = 521 ton koldioxid 6. Användning av vatten I Sverige är färskvattentillgången god och vattenanvändning bedöms inte vara ett miljöproblem i sig. Däremot går det åt energi för att värma och distribuera vatten, vilket för med sig utsläpp av klimatpåverkande och hälsopåverkande gaser. Globalt sett är tillgången till rent färskvatten ett allt större problem i och med att jorden blir varmare. Vattenbrist är ett av de stora hoten mot tillgången till mat, och samtidigt kan översvämningar ställa till med svåra katastrofer. 2010 Förbrukningssiffror saknas för myndighetens totala vattenförbrukning 2010. Verksamheten vid Kristinaskolan har studerats. Enligt Specialfastigheter förbrukades där 1000 m 3 vatten 2010. Antal anställda vids Kristinaskolan var 80 st. vilket ger 12,5 m 3 /anställd. Om man antar att vattenförbrukning är av samma storleksordning för alla anställda inom hela myndigheten ger detta en vattenförbrukning 12,5 x 1156 = 14 450 m 3. Total mängd vatten bedöms > 14 000 ton 5 Fjärrvärmeproduktion, medelutsläpp av koldioxid/mwh Sverige 2007. Svensk Fjärrvärmeförening
- 15 - Aktivitet Precisering av miljöpåverkan Kvantifiering och kommentarer 7. Användning av rengöringsmedel /diskmedel/ kemikalier Rengöringsmedel innehåller bl a komplexbildare i form av fosfater samt tensider. Fosfater fälls ut i reningsverken. Tensider har ganska låg giftighet för människan som får i sig tensider från exempelvis diskmedel. Däremot är de giftiga för många organismer i naturen, t ex fisk. De mest miljövänliga tensiderna bryts ner snabbt till koldioxid och vatten men det finns även svårnedbrytbara tensider. Maskindiskmedel är starkt frätande och innebär en arbetsmiljörisk om ämnet hamnar på huden eller i ögonen. Ur ett yttre miljöperspektiv är miljöpåverkan låg om produkten hanteras på rätt sätt. Outspädd eller icke neutraliserad produkt får inte hällas ut i avloppet. 2010 Mängden rengöringsmedel/ diskmedel och övriga kemikalier bedöms mindre än 1,5 ton/år. Mängduppskattning 1 En skola och ett kontor har undersökts. Skola 15 + 35(disk, rengöring, städ), undervisning 4 liter. = 54 liter. 9 skolor = 486 liter. 20 villor 200 liter (ca 10 liter per år) Kontor 23 lokaler ca 20 liter/år totalt 460 liter Totalt: 1 146 liter
- 16 - Aktivitet Precisering av miljöpåverkan Kvantifiering och kommentarer 8. Användning av köldmedia Ozonskiktet är ett glest gasmoln som svävar 15-30 km ovan jordytan och som hindrar skadlig ultraviolett strålning från solen att nå jordytan. Utan ozonskyddet skulle det inte finnas något mänskligt liv på jorden. Utsläpp av CFC-ämnen (och HCFC) som består av kol, klor och fluor (freoner) skadar ozonskiktet genom att bryta ner ozonmolekylerna (andra ämnen som skadar ozonskiktet är haloner och koltetraklorid). En ökad UV strålning orsakar skador på plankton, växter och människor. Ett alternativ till CFC/HCFC är HFC-ämnen som inte innehåller klor. HFC-ämnen är inte skadliga för ozonskiktet med späder på växthuseffekten. HFC-ämnen har från 1000 ggr och uppåt starkare växthuseffekt än koldioxid. Mängden köldmedia totalt för myndigheten bedöms mindre än 100 Kg, utsläppen bedöms försumbara. Typ av köldmedia är inte känt, huvuddelen bedöms dock vara av HCFC-typ. Mängduppskattning 1 För en skola och ett kontor har antalet kyl/frysapparater studerats. Antaganden. Litet kylskåp: 100 g köldmedia Frysskåp: 150 g köldmedia Stor kyl: 300 g köldmedia Stor frys: 500 g köldmedia Hus: Kontor: Skola: 1 kyl + 1 frys 1.5 kyl + 1.5 frys 20 kylar + 10 frysboxar 5 stora kylar och 5 stora frysar 2 kylrum. För en skola ger detta 8,5 kg köldmedia. Totalt för 9 skolor = 75,6 kg köldmedia För ett hus : 0,1 + 0,15 = 0,25 kg Total för 20 hus: 5 kg köldmedia För ett kontor: 0,15 + 0,225 = 0,375 kg Totalt för 23 kontor: 8,6 kg köldmedia 2 st Serverrum totalt 3 kg.
- 17 - Aktivitet Precisering av miljöpåverkan Kvantifiering och kommentarer 9. Användning av datorer och elektronik Produktion av IT-produkter och elektronik innebär flera olika slags miljöeffekter, såsom uttag av naturresurser, utsläpp vid produktion av råvaror och komponenter, kemikalieanvändning, betydande avfallsmängder etc. Produkterna kan innehålla tungmetaller som kadmium, arsenik, kvicksilver och bly, samt olika typer av flamskyddsmedel. 2010 Specialpedagogiska skolmyndigheten har Datorer med bildskärmar: 1600 st. (medelvikt vikten antas till 7 kg) Skrivare/Kopiatorer: 485 st. (medelvikt antas till 20 kg) Telefoner/mobiltelefoner: 1818 st. (medelvikt antas till 1,5 hg). Totalt ca 21,2 ton elektronik. Eftersom den faktiska vikten elektronik inte är känd antas den totala mängden elektronik understiga 30 ton
- 18 - Indirekt miljöpåverkan Aktivitet Beskrivning av indirekt miljöpåverkan Påverkansmöjligheter/rådighet 10. Utbildningsverksamheten Utbildningsverksamheten kan åstadkomma en indirekt miljöpåverkan beroende av innehållet i den grundläggande utbildning som bedrivs. Miljöfrågor vävs i dagsläget till viss del in i utbildningen beroende på enskilda lärares engagemang för miljöfrågorna. Myndigheten har stor påverkansmöjlighet när det gäller utbildningens innehåll och lärarnas kunskaper i miljöfrågor. I Lgr 11 Läroplan för specialskolan samt för förskoleklasser och fritidshemmet i vissa fall anges bl.a. som mål att eleverna har: Fått kunskaper om förutsättningar för en god miljö och en hållbar utveckling Har fått kunskaper om och förståelsen för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället. 11. Utveckling av läromedel Specialpedagogiska skolmyndigheten har till uppgift att främja utveckling och anpassning av läromedel för barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning. Det görs genom att ge konsultativt och ekonomiskt stöd till förlag och andra kommersiella aktörer och genom egen utveckling/anpassning av läromedel. I dagsläget har ingen indirekt miljöpåverkan kunnat identifieras när det gäller själva läromedelsutvecklingen, dock har verksamheten en miljöpåverkan när det gäller att kommunicera miljökrav mot de leverantörer som används i verksamheten och de läromedelsproducenter Verksamheten har stor rådighet över de miljökrav som ställs mot de underleverantörer som används i verksamheten och mot de producenter som söker produktionsstöd för läromedel.
- 19 - Aktivitet Beskrivning av indirekt miljöpåverkan Påverkansmöjligheter/rådighet som söker produktionsstöd. 12. Statsbidragsverksamheten Myndighetens övergripande mål är att alla ska ges möjlighet att nå målen för sina studier och utbildning. Ett sätt som myndigheten har för att arbeta i linje med dessa mål är att fördela statsbidrag till utbildningsanordnare och i vissa fall till enskilda personer. Myndigheten har möjlighet att ställa miljökrav på de utbildningsanordnare som ansöker om bidrag. Verksamheten har ingen möjlighet att ställa miljökrav på utbildningsanordnare som söker bidrag.
- 20 - Bilaga 2. Värdering av miljöaspekter Här redovisas resultatet från värderingen av miljöaspekterna i form av siffror men framförallt med en kort kommentar som bakgrund till den erhållna värderingspoängen. Specialpedagogiska skolmyndighetens verksamhet ger upphov till både indirekta och direkta miljöaspekter, värderingen har därmed gjorts separat för de indirekta respektive de direkta aspekterna. Poängsättningen har gjorts med följande skalor: Direkta miljöaspekter Kriterium 3 poäng 2 poäng 1 poäng Miljömässiga kriterier Miljöaspekten innebär stor miljöpåverkan Miljöaspekten innebär medelstor/begränsad miljöpåverkan Miljöaspekten innebär liten eller ingen miljöpåverkan Kvantitet Stor Medelstor Liten > 1000 ton 10 1000 ton < 10 ton > 5000 MWh 1000 5000 MWh < 1000 MWh Indirekta miljöaspekter Kriterium 3 poäng 2 poäng 1 poäng Miljöpåverkan Den indirekta miljöaspekten innebär stor miljöpåverkan Den indirekta miljöaspekten innebär medelstor miljöpåverkan Den indirekta miljöaspekten innebär liten miljöpåverkan Påverkansmöjlighet (rådighet) Stor möjlighet att påverka Medelstor möjlighet att påverka Liten möjlighet att påverka Goodpoint AB, Miljöutredning, Specialpedagogiska skolmyndigheten 2011
- 21 - Direkt miljöpåverkan Pappersförbrukning (1) Kriterier Poäng Kommentar Miljöpåverkan 1-3 2 Papper tillverkas av en förnyelsebar resurs. Skogsavverkningen är dock idag i nivå med eller över nivån som är långsiktigt hållbar. Vid tillverkningen av papper sker utsläpp till luft och vatten. Stora krav på rening har medfört att utsläppen idag är relativt små per producerad mängd papper. Miljöpåverkan bedöms som medelstor. Kvantitet 1-3 2 Totalt 2010 ca 63 ton Summa 4 Utsläpp till luft av koldioxid (2,4,5) Kriterier Poäng Kommentar Miljöpåverkan 1-3 3 Energiproduktion, uppvärmning och resor/transporter ger upphov till utsläpp av koldioxid, en av växthusgaserna. För att uppnå ett av våra nationella miljömål, Begränsad klimatpåverkan, måste koldioxidutsläppen minskas. Kvantitet 1-3 3 Miljöpåverkan bedöms vara stor. Resor: 911 ton Elanvändning: 87 ton Uppvärmning: 521 ton Totalt 2010 minst 1519 ton Summa 6
- 22 - Restprodukter och avfall (Nr 3) Kriterier Poäng Kommentar Miljöpåverkan 1-3 2 Avfall som deponeras kan ge upphov till förorenat lakvatten och metangasbildning som bidrar till växthuseffekten. Deponier innebär också att markområden tas i anspråk. Förbränning av avfall innebär att energin i avfallet tas tillvara. Förbränningsprocessen orsakar dock utsläpp som är övergödande och försurande, bidrar till växthuseffekten och som kan vara giftiga. Askan innehåller ofta miljöskadliga metaller. Miljöpåverkan bedöms som medelstor. Kvantitet 1-3 2 Totalt 2010 < 250 ton Summa 4 Elanvändning (Nr 4) Kriterier Poäng Kommentar Miljöpåverkan 1-3 2 Elproduktionen i Sverige är till mycket stor del baserad på kärnkraft och vattenfall. Den genomsnittliga elproduktionen medför relativt små utsläpp till luft. Kärnkraften genererar radioaktivt avfall. Miljöpåverkan bedöms som medelstor främst på grund av kärnkraftens risker och det radioaktiva avfall som produceras. Kvantitet 1-3 3 Totalt 2010: 12520 MWh Summa 5
- 23 - Energianvändning vid Uppvärmning (Nr 5) Kriterier Poäng Kommentar Miljöpåverkan 1-3 2 Miljöeffekterna är främst utsläpp av koldioxid från ickeförnyelsebar energi som t ex olja och gasol (växthuseffekten), utsläpp av kväveoxider (försurning och övergödning) samt svaveldioxid (försurning). Dessutom sker utsläpp av stoft vid förbränningen. Miljöpåverkan bedöms som medelstor. Kvantitet 1-3 3 Totalt 2010: 7447 MWh Summa 5 Vattenanvändning (Nr 6) Kriterier Poäng Kommentar Miljöpåverkan 1-3 2 I Sverige är färskvattentillgången god och vattenanvändning bedöms inte vara ett miljöproblem i sig. Miljöpåverkan uppkommer framförallt vid rening i vattenverk (förbrukning av kemikalier). Globalt sett är tillgången till rent färskvatten ett allt större problem i och med att jorden blir allt varmare. Vattenbrist är ett av de stora hoten mot tillgången till mat, och samtidigt kan översvämningar ställa till med svåra katastrofer. Miljöpåverkan bedöms som medelstor. Kvantitet 1-3 3 Total mängd vatten 2010 > 14 000 ton Summa 5