Konsumentföreningen Stockholm. Bäst före- och Sista förbrukningsdag på livsmedel. Vad är skillnaden? Februari 2011



Relevanta dokument
Konsumentföreningen Stockholm. Uppföljande undersökning om matavfall. Januari 2011

RAPPORT2013. Konsumentföreningen Stockholm. Konsumenten om kylskåpstemperatur och hållbarhetsmärkningar. - Uppföljning av 2011 års enkät

Förvaring av ägg en enkätundersökning April 2012

Konsumentföreningen Stockholm. Enkätundersökning. Juni 2011

Bilaga 2. Rapport från en slaskhink. Attitydundersökning - Maten vi slänger

RAPPORT2010. Konsumentföreningen Stockholm. Häll inte ut maten. Hur mycket flytande föda häller vi ut i vasken? En stickprovsundersökning.

SAMMANFATTNING. Syfte. Metod. Resultat

RAPPORT2013. Konsumentföreningen Stockholm. Salt III Konsumenten och saltet. Attitydundersökning KfS September 2013

Rätt att reklamera - vad vet svenska folket?

RAPPORT2010. Konsumentföreningen Stockholm. Långkok eller färdiglagat? Föräldrajuryn om vardagsmaten. December 2010

Konsumentföreningen Stockholm. Vad händer sen med våra kläder? Enkätundersökning. April 2011

Louise Ungerth, chef för

Rapport från en slaskhink

SE Omnibuss Express. Så tycker konsumenterna Projektet Klimatcertifiering för mat Maj 2012

SE Internationella Familjedagen. Internationella Familjedagen SOS Barnbyar April 2012

Pressmeddelande

Undersökning - Klimatcertifiering av livsmedel Projektet Klimatcertifiering av Mat, KRAV, LRF & Svenskt Sigill Juni 2010

RAPPORT2013. Konsumentföreningen Stockholm. Föräldrajuryn. - om hormonstörande ämnen. Maj 2013

Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten

RAPPORT2015. Konsumentföreningen Stockholm. Släng inte maten! Hur arbetar kommunerna för att minska hushållens matsvinn? Enkätundersökning Maj 2015

Attitydmätning ursprung. Malmö februari 2017

Animaliska livsmedel. Beställt av World Animal Protection Sverige, Djurskyddet Sverige m.fl

Föräldrajuryn om skolkafeterior. Mars 2005 Konsumentföreningen Stockholm

PACK. En rapport om svinn och hygienförpackningar. December Laura Werup

Konsumenterna och GMO

Consumer attitudes regarding durability and labelling

Livsmedelsverket. Kvantitativ undersökning om konsumenters kännedom, attityd och beteende kring matsvinn. Presentation

Klimatvalet i mataffären så kan konsumenterna välja. Sören Persson Svenskt Sigill Johan Cejie KRAV

Semesterekonomi och planer Ingela Gabrielsson Privatekonom

Medlemspanelen - om naturkosmetik, hudvård och märkning

Undersökning hepatit C

Åsikter om företagens miljöuttalanden

Sammanfattning/Pressmeddelanden sid. 3. Bakgrund och syfte sid. 5. Konsumentenkät i Sundsvall - redovisning av 5 av totalt 10 frågor sid.

Konsumentföreningen Stockholm. Föräldrajuryn om barnens kläder. April 2011

Föräldrajuryn om marknadsföring av livsmedel till barn

Avtalsrörelsen Februari 2012

Förrådsundersökning 2011 B Locket AB Februari 2011

Fem frågor om jordgubbar och vad svenska folket svarade. En konsumentundersökning av YouGov för Bärfrämjandet & Svenskt Sigill, maj 2012

Bakningsdag Märkningen med bakningsdag är frivillig men uppskattas av kunderna.

Nordeas Boendebarometer Om bostadspriser, räntor och boendeplanering

MINSKAT MATSVINN - vad kan man göra för att minska matsvinnet? Webbinar 27 november Sanna Due Sjöström, Naturvårdsverket

Undersökning om matsvinn i ICAs kundpanel. Januari 2017

Svenskarna och lokalproducerat

för plånboken och miljön.

Svenskmärkning AB Kännedoms- och attitydmätning. Malmö, mars 2016

MINSKA MATSVINNET! Tips och åtgärder för alla led i livsmedelskedjan

KfS:s medlemmar om Sveriges medlemskap i EU och dess betydelse för konsumenterna. - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1999

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Föräldrajuryn - om marknadsföring av livsmedel till barn

Totala koldioxidutsläpp från konsumtionen av buteljerat vatten i Sverige

Innehållsförteckning. Svenska folket om matsvinn - Vad tyckte man 2009/2010, vad tycker man nu December 2015

Föräldrajuryn - om badkläder till barn

Allt färre drömmer om tidig pension

RESULTAT Mer än var tredje tänker på vattenresurserna när de handlar.

Rapporten om nordisk snickarglädje

Livsmedelsverkets arbete inom hållbar mat och matsvinn

Mitt i karriären barometern 2015

NANOTEKNIK VAD TYCKER SVENSKA FOLKET? PUBLICERAD MARS 2018

MINSKA MATSVINNET! Tips och åtgärder för alla led i livsmedelskedjan. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Var tredje svensk saknar eget pensionssparande. Undersökning av Länsförsäkringar 2008

mer med Förslag till nationellt miljömål.

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

SE Bilundersökning. Bilundersökning. Blocket AB. April Stockholm april 2011

Opinionsundersökning. Svenskarnas kostvanor och användning av kosttillskott. Konsult: Lena Berggren,

Tack för att du deltar i ForskarFredags bästföre-försök 2011.

TILLSAMMANS MINSKAR VI MATSVINNET

RFSU AB. Nordisk undersökning om sexleksaker. Mars 2008

Kännedom Sepsis Genomförd av YouGov på vägnar av Sepsisfonden Fältperiod: July 11, 2019

Svenska folkets vitvaror och åsikter om vitvaror Undersökning gjord av YouGov, 9-13 december 2009

RAPPORT2011. Konsumentföreningen Stockholm. Extrapris, Multipris, Super Duperpris - en rapport om prisinformation i livsmedelsbutiker.

Beteende, miljömärkning, pris och ansvar

Släng inte maten. konsumentstudie

ZA6647. Flash Eurobarometer 425 (Food Waste and Date Marking) Country Questionnaire Finland (Swedish)

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010

Antal svar 80 personer har svarat via Internet (68 kvinnor och 12 män). 6 personer har svarat på den postala enkäten. Totalt har 86 personer svarat.

Skåneopinion i samarbete med Sydsvenskan Oktober 2011

SE Julundersökning. Julundersökning Blocket AB. Oktober Stockholm oktober 2011

Väljaropinion i samarbete med Metro December 2011

Väljaropinion i samarbete med Metro Maj 2011

Projekt 2013 Kontroll av bestämning av hållbarhet. Miljö- och hälsoskydd

KfS Medlemspanel om tvivelaktig marknadsföring av livsmedel Fria eller fälla? Juli 2008 Konsumentföreningen Stockholm

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

Familjeekonomi mina, dina och våra pengar. Ingela Gabrielsson Privatekonom

Härlig grillkväll. eller. risk för magont?

Svårt att navigera i bolånedjungeln

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media

SMS-deklaration är populärast bland kvinnor. Undersökning från Länsförsäkringar mars 2009

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Delningsekonomi Så ser vi på delningsekonomi och delningsekonomiska tjänster

Formulär Pytt i panna (icke-medieintensiv) (150101) U nr: Projektledare: Margareta Brundin, Jenny Frank

Vad ska en polis tåla? En undersökning bland poliser.

EKOLOGISK SKINKA TILL JUL? en undersökning av konsumenternas attityder till julskinkan

Föräldrajuryn - om barn och mobiltelefoner. Mars 2006 Konsumentföreningen Stockholm

Europa minskar avfallet 2011

Medlemspanel om hälsopåståenden i reklam och marknadsföring av livsmedel

Projekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun

Medlemspanelen. - om marknadsföring av naturkosmetik. Oktober 2009 Konsumentföreningen Stockholm

Transkript:

RAPPORT2011 Konsumentföreningen Stockholm Bäst före- och Sista förbrukningsdag på livsmedel Vad är skillnaden? Februari 2011 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71, 070-341 55 30 Anna Carlsson, informatör, 08-714 39 79, 076-015 39 72 www.konsumentforeningenstockholm.se Konsumentföreningen Stockholm är en medlemsorganisation med 640 000 medlemmar. Uppgiften är att göra medlemsnytta genom påverkan på den kooperativa detaljhandeln, opinionsbildning i konsumentfrågor samt att förmedla information, kunskap och medlemsförmåner. Föreningen är delägare i Kooperativa Förbundet (KF).

Innehållsförteckning INLEDNING... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Tillvägagångssätt... 2 KfS tidigare undersökningar om matavfall (ett urval)... 2 MER ÄN HÄLFTEN VET INTE SKILLNADEN MELLAN BÄST FÖRE-DAG OCH SISTA FÖRBRUKNINGSDAG... 3 1

INLEDNING Bakgrund Det slängs mycket mat i livsmedelskedjan vilket ger onödig påverkan på miljön och är negativt för ekonomin. Konsumentföreningen Stockholm arbetar för att minska matavfallet i livsmedelskedjan i allmänhet och i hushållen i synnerhet. Sedan hösten 2008 har föreningen genomfört ett antal undersökningar, tagit fram en broschyr samt arrangerat seminarier och föredrag kring problematiken om matavfall och vad man kan göra för att minska det. KfS tidigare studier visar att en orsak till att hushållen slänger mat är att bäst före-datumet passerat. En studie, som KfS genomfört i samarbete med studenter från Sveriges Lantbruksuniversitet i Ultuna, visade att en del hushåll inte visste skillnaden mellan hållbarhetsmärkningarna bäst före-dag och sista förbrukningsdag. Syfte Syftet med enkäten är att få reda på om svenska folket vet vad det är för skillnad mellan bäst före-dag och sista förbrukningsdag. Tillvägagångssätt Undersökningen är genomförd av marknadsundersökningsföretaget YouGov via onlineintervjuer, det vill säga enkäter som skickats ut via e-post, under perioden 11-14 januari 2011. Urvalet gjordes ur YouGovs Internetpanel som består av förrekryterade män och kvinnor i åldrarna 18-74 år. Totalt har 1 005 personer genomfört undersökningen. Dessa utgör ett representativt urval av den svenska befolkningen vad gäller kön, ålder och region. KfS tidigare undersökningar om matavfall (ett urval) Har du uppmärksammat debatten om det onödiga matavfallet?, jan 2011 En attitydundersökning genomförd av YouGov visar att 94 procent har uppmärksammat debatten om att det slängs mycket mat i onödan. 14 procent uppger att de slänger mindre mat idag än när debatten började för några år sedan. Rapport från en slaskhink, mars 2009 En liten plockanalys utförd på hushållsavfallet från ca 70 hushåll visar att ett hushåll slänger cirka 5,6 kg mat i veckan. Över hälften av det (57%) är onödigt matavfall, det vill säga mat som hade gått att äta om den hanterats på rätt sätt. Rapport från en slaskhink innehåller även en attitydundersökning som visar att en vanlig orsak till att mat slängs är att bäst före-datumet passerat. 2

Mer än hälften vet inte skillnaden mellan bäst före-dag och sista förbrukningsdag Fråga: Många livsmedel har en hållbarhetsmärkning, det kan vara Bäst före-dag eller Sista förbrukningsdag. Vet du vad som skiljer dessa märkningar åt? Fråga 1. Många livsmedel har en hållbarhetsmärkning, det kan vara "Bäst före-dag" eller "Sista förbrukningsdag". Vet du vad som skiljer dessa märkningar åt? Bas: Alla Ja, nämligen 38% 27 procent av dem som har svarat JA har antingen uppgett fel förklaring eller gett en svårtolkad förklaring. Korrekt förklaring: Bäst före-dag är en rekommendation från tillverkaren, det går ofta att äta livsmedlet flera dagar till om det har förvarats rätt. Undantaget är känsliga livsmedel som vakuumförpackad lax. Nej 62% Sista förbrukningsdag betyder att livsmedlet kan vara otjänligt när datumet passerat. Märkningen används på känsliga produkter som snabbt kan försämras, t ex köttfärs, rå fågel och rå fisk. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Series1 Diagram 1: 38 procent uppger att de vet skillnaden mellan märkningarna, 62 procent uppger att de inte gör det. Av dem som svarar Ja, lämnar 73 procent en förklaring som tydligt deklarerar att de förstår skillnaden mellan märkningarna. Men i 27 procent av fallen är svaret antingen felaktigt eller otydligt. Några av dessa felaktiga och otydliga svar presenteras nedan: Bäst före ska konsumeras före detta datum. Sista förbrukningsdag innebär att jag kan konsumera den samma dag som märkningen. Betyder samma sak De är färska fram till den dagen 3

Efter bäst före finns en tid fram till sista förbrukning Egentligen ingen skillnad, det är överdrivet!! Sista förbrukningsdag betyder att produkten ofta möglar/blir dålig ca 2 dagar innan detta datum. Däremot bäst- före-dag är endast en beskrivning om när produkten börjar förlora den kvalité som de skriver på förpackningen att den har. Ålder på varorna De personer som tillfrågades är i olika åldrar och kommer från olika slags hushåll; några med små barn, några med äldre barn, några utan barn och några pensionärshushåll. Ingen åldersgrupp och inget hushållsslag sticker ut åt något håll, samtliga svarar ungefär lika. Däremot skiljer sig svaren åt beroende på var i landet man bor. I Norra mellersta Sverige, som till exempel Värmland, Dalarna och Närke var det 46 procent som svarade Ja. Även i Skåne, Halland och Blekinge var det fler (44%) som svarade Ja. I Norra Sverige däremot (från Jämtland och uppåt) var det bara 27 procent som svarade Ja. 4