NÅGRA AV DE PRODUKTER SOM KAN ANVÄNDAS FÖR SNIFFNING

SNIFFNING

FÖRORD Detta material har sammanställts av KTF, Kemisk-Tekniska Leverantörsförbundet, och CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Det är avsett för dig som arbetar med ungdomar och känner ett behov av att få veta mer om sniffning. Materialet kan användas fristående eller som komplement till videon Ett laddat gevär, som kan beställas från närmsta AV-central. Sniffning är ett problem som det sällan talas om. Ändå uppger lika stor andel (7-8 % ) av eleverna i skolår nio 2005 att de någon gång sniffat som att de någon gång prövat narkotika. Att det inte talas om problemet har säkert flera skäl. Ett kan vara att det inte upplevs som något stort problem. Även om det, bland grundskoleelever, är lika vanligt som att ha testat narkotika, så är narkotika ett större problem i samhället totalt. Sniffning är emellertid ett livsfarligt sätt att droga sig. Ändå är medel som går att sniffa väldigt lätta att få tag i. Därför bör vi skaffa oss en beredskap för att möta det. I Sverige är droganvändningen bland unga ett litet problem jämfört med situationen i andra europeiska länder. Detta kan göra att beredskapen hos vuxna runt ungdomarna är mindre än i andra länder. Vi hoppas att detta material ska hjälpa dig och dina kollegor att öka kunskapen och höja handlingsberedskapen.

VAD KAN MAN SNIFFA? Det finns många kemisk-tekniska preparat som går att använda till sniffning. Gemensamt för dem är att de lätt förgasas, kan inandas och ge berusning. Dessa preparat ingår i en rad produkter, som vi använder i hemmen och på arbetsplatser. De säljs lättåtkomligt bland annat hos färghandlare, på varuhus, på bensinstationer och i tobaksaffärer. NÅGRA AV DE PRODUKTER SOM KAN ANVÄNDAS FÖR SNIFFNING Påfyllnadsgas till cigarettändare Aerosoler deodoranter, hårspray, färgspray, produkter för möbler, färgborttagningsspray, luftrenare, flugspray, rengöringsmedel för mattor mm Lösningsbaserat lim Bensin Nagellack och remover för nagellack Kemtvättsvätskor Förtunningsmedel och borttagningsmedel för färg Startgas Rengöringsprodukter avfettningsmedel, borttagningsmedel för plåster osv. Gastub till sifoner Lustgas HUR GÅR SNIFFNING TILL? Ett sätt att sniffa är att andas in ångor från lättflyktiga lösningsmedel i djupa inandningar. Det är ett obehagligt sätt att berusa sig, men de naturliga reflexerna med äckel- och kvävningskänslor mattas av efter några inandningar. Det finns olika tekniker att koncentrera gaserna och undvika att ångorna försvinner ut i luften. Vanligt är att samla gasen i en plastpåse och sniffa från denna.

Ett annat sätt att sniffa är att andas in gas vanligtvis butangas i cigarettändare eller propangas (gasol). Denna gas innehåller egentligen inte berusande ämnen, utan ruset uppstår när gasen ökar i volym i lungorna och försvårar syretransporten till hjärnan. Av syrebristen blir man omtöcknad, yr och får egendomliga känslor och syner. En nedfrysning av struphuvud och luftvägar är kännbar då man sniffar tändargas. Att sniffa är ett riskfyllt sätt att berusa sig på. Marginalen är liten mellan tung berusning och medvetslöshet det kan handla om några få andetag. RUSET ÄR KORT OCH AVTAR SNABBT När ångorna kommer ner i lungorna tas de snabbt upp i blodet och förs till hjärnan. De första berusningssymptomen kommer redan efter 20-30 sekunder. Ruseffekterna kommer alltså betydligt snabbare än när man dricker alkohol eller röker hasch. De avtar också mycket snabbare. Ett enstaka sniffningsrus varar i regel inte mer än 40 minuter och efter någon timme märks ingen berusning alls. Personen som sniffar lösningsmedel upplever ofta till en början en känsla av exalterat lyckorus, välbefinnande och avslappning, så väl som eventuell förvirring och ostadighet.

Symptomen och effekterna av medel som sniffas är relativt lika alkoholberusning men tillslaget är mycket snabbare. Följande effekter förekommer: Den första upprymdheten följs ofta av sömnighet Eufori Illamående Virrighet Sluddrigt tal Förlust av samordningsförmåga Surrande i öronen Yrsel Huvudvärk Känslolöshet och pirrande känsla i händer och fötter Andningssvårigheter och andningsförlamning Syn och hörselhallucinationer Våldsamt/aggressivt beteende Humörsvängningar Hämningslöshet Paranoia och ängslighet Blackout Effekterna av sniffning kan variera från person till person beroende på vikt, ålder, hälsa och den sniffade produkten. Effekten kan också variera beroende på individens sinnesstämning före sniffningen. Annat som kan påverka upplevelsen av sniffningen är om personen är van att sniffa och omgivningen de sniffar i till exempel om personen är ensam eller med andra.

VILKA SKADOR KAN ETT ENSKILT RUS GE? Att sniffa är mycket farligt, även om det sker en enda gång. Samtidigt är det så, att de flesta som sniffat enstaka gånger inte tagit någon synbar skada. Riskerna är dock långt ifrån försumbara. De ökar om man samtidigt använder någon annan drog, t ex alkohol. OLYCKOR Omtöckningen, med dålig balans och muskelkontroll samt dämpade reflexer, leder till att olyckor lätt händer. Sniffningsmedlen är brandfarliga vilket även det kan leda till olyckor. KVÄVNING Stora doser vid ett enskilt rustillfälle kan leda till medvetslöshet och i värsta fall till förlamning av andningscentrum i hjärnan, vilket kan leda till kvävning. PLÖTSLIG SNIFFNINGSDÖD En annan typ av dödsfall är dock vanligare, nämligen s k sudden sniffing death, plötslig sniffningsdöd. Detta kan inträffa under, eller strax efter, ett sniffningsrus i samband med kroppslig ansträngning eller stark psykisk stress. Vissa sniffningspreparat gör dessutom att hjärtat reagerar onormalt på de hormoner som utsöndras under stress. Den del av hjärnan som reglerar hjärtverksamheten kan störas, så att hjärtat slår okontrollerat och i värsta fall stannar. ÅNGESTATTACKER Det finns också exempel på att de hallucinationer som följer på ett tungt sniffningsrus givit panik- och ångestattacker eller en stark nedstämdhet.

VAD KAN JAG GÖRA OM JAG MÖTER UNGDOMAR SOM SNIFFAT? Håll dig lugn skräm dem inte Håll sniffaren lugn och stilla. Det finns en risk för plötslig död om ansträngning följer på sniffning. Jaga inte upp eller reta dem. Stanna hos dem tills effekterna har avtagit. Se till att det finns tillräcklig ventilation genom att öppna fönster eller lossa hårt sittande kläder osv. Under ruset är det inte lämpligt att diskutera deras sniffningsproblem. Att vara stödjande i detta skede kommer att öppna kanaler för kommunikation senare. OM NÅGON ÄR MEDVETSLÖS: Berusning gör inte medicinsk vård nödvändig. Men om någon är medvetslös skall ambulans tillkallas omedelbart. Ta reda på vilket preparat som använts och meddela ambulanspersonalen. Lägg den som är medvetslös i framstupa sidoläge och underlätta andningen. Öppna fönster för frisk luft om ni är inomhus. Se till att lägga över något värmande. Uppträd lugnt om han/hon vaknar ur medvetslösheten. Ta omedelbart kontakt med föräldrarna och berätta vad som hänt. Om situationen är lämplig, stanna kvar och tala med kompisarna till den som råkat illa ut.

SKADOR PÅ LÄNGRE SIKT TRÖTTHET, HUVUDVÄRK OCH RETLIGHET Om en person sniffat upprepade gånger under en tid märks det tydligt. Rinnande näsa, hosta och irriterad hals är vanligt, liksom trötthet och ofta återkommande huvudvärk. Retlighet, ångest och nedstämdhet kan uppkomma. Omgivningen ser att han/hon inte mår bra och märker ofta att personligheten och beteendet förändras. HJÄRNSKADOR Det är klarlagt att personer som under lång tid i sitt yrke utsatts för lösningsmedel fått permanenta hjärnskador. Det är rimligt att anta att även sniffning under lång tid kan ge hjärnskador, med psykisk avtrubbning, lättretlighet och motoriska störningar som följd. LEVER, NJURE OCH BLODBILDANDE ORGAN Långvarigt sniffande har visat sig ge skador på lever och njurar. Några lösningsmedel, t ex bensen, ger skador på de blodbildande organen i benmärgen, med sänkt immunförsvar som följd. Om sniffning eller annan användning av droger upphör går dock de flesta skadeverkningar tillbaka. SNIFFNING GER BEROENDE TOLERANS Upprepad sniffning ger toleransutveckling, det vill säga den vanemässige sniffaren behöver ta allt större doser för att uppnå samma effekt som tidigare.

ABSTINENS Abstinensbesvär kommer när man plötsligt slutar efter en tids mer intensivt sniffande. Symptomen kan vara sömnlöshet, frysningar, huvudvärk, retlighet och till och med kramper. Besvären är i allmänhet inte så starka att man behöver söka vård för dem. BEROENDE Liksom för andra droger kan sniffningsruset skapa ett psykologiskt beroende som gör att sniffningen får en central roll i tankar och handlingar och det blir svårt att sluta. Fysiskt beroende (när personen utvecklar abstinenssymptom) av lösningsmedel är sällsynt men kan uppträda. ENSAMSNIFFAREN Om en ung människa sniffar i ensamhet är det mycket allvarligt. Då kan man utgå från att berusningen ersätter andra och viktiga psykosociala behov och man kan vara säker på att han/hon är inne i en beroendeutveckling. Här krävs mycket stöd och professionella behandlingsinsatser. Att sniffa utan sällskap innebär också betydande risker för olyckor och död. LEDER SNIFFNING TILL ANNAT MISSBRUK? Eftersom sniffning är något som ofta sker i kamratgäng av yngre tonåringar handlar det ofta om en tillfällighet och en parentes i vanliga ungdomars liv. Det leder oftast inte vidare till fortsatt missbruk. Det finns dock en uppenbar risk att ungdomarna börjar uppskatta ruseffekterna och anse någon form av droganvändning som en nödvändig beståndsdel för att ha roligt. Sniffning är inte något som kan särskiljas från att använda alkohol, röka hasch eller andra uttryck för gränsöverskridande, som mobbning, snatteri eller allmänt struligt uppförande. Allt detta hänger ihop.

Vuxna som finns nära de ungdomar som ertappats med att sniffa, skall vara uppmärksamma på detta, även efter det att sniffningen upphört. HUR VANLIGT ÄR SNIFFNING? I början av 1970-talet var andelen ungdomar som hade prövat att sniffa hög. Vid de enkätundersökningar som görs av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) varje år bland elever i skolår 9 ställs frågor om erfarenhet av sniffning. 1971 hade 27% av pojkarna och 16% av flickorna i nian sniffat. År 2005 var motsvarande siffror 7% av pojkarna och 8% av flickorna. Procent 30 25 Pojkar Flickor 20 15 10 5 0 71 73 75 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 Erfarenhet av sniffning bland elever i skolår 9 efter kön. 1971 2005.

Jämför man andelen elever som har sniffat någon gång med andelen som prövat narkotika finner man att den är ungefär lika stor. Andelen elever som provat narkotika samt andelen som sniffat. 1983-2005. En del skolor och bostadsområden känner inte igen beskrivningen ovan. Lokalt kan andelen ungdomar som sniffar vara både fler och färre. Det är den lokala situationen, som skall styra bedömningarna och behovet av både förebyggande och akuta insatser. ÄR SNIFFNING OLAGLIGT? Det är inte olagligt att sniffa lösningsmedel eller gaser men den som sniffar kan omhändertas enligt Lagen om vård av unga (LVU) eller Lagen om vård av missbrukare (LVM). VILKA BESTÄMMELSER FINNS OM FÖRSÄLJNING? Enligt förordningen om försäljning och förvaring av vissa flyktiga lösningsmedel ska sådana vara förvarade så att sniffning hindras

eller motverkas och de får inte säljas när det kan antas att de skall användas som berusningsmedel. Läkemedelsverket kan även, efter samråd med Kemikalieinspektionen, införa särskilda föreskrifter om märkning, förvaring och försäljning av sådana produkter som kan användas till sniffning. HUR VET DU OM NÅGON SNIFFAT? Tecken på sniffning är svåra att skilja från normalt tonårsuppförande. Därför är alltid det viktigaste att vara lyhörd för förändringar i beteendet och inte stirra sig blind på fysiska tecken. Ofta känner vuxna i den ungas närhet att något är fel, även om det kan vara svårt att sätta fingret på vad det rör sig om. FÖRNEKELSE Oron kan slå över i förnekelse. Man vägrar att erkänna sin oro och låtsas som ingenting. Det är en naturlig psykisk skyddsmekanism, som träder in när hot upplevs för starkt. Förnekelsen är farlig för den du oroar dig för. Lita på din intuition. DET LÖNAR SIG ATT VISA SIN ORO Om någon sniffar är det bråttom. Reagera! Gör klart att du är beredd att vända upp och ner på himmel och jord för att få klarhet. Samla nätverket, ingen kan stå utanför detta. Var öppen mot den du är orolig för och gör inga kontrollåtgärder i smyg. Visa att du är beredd att tala om detta, lyssna och förstå! HÅLL UNGDOMARNA ANSVARIGA I din iver att få slut på sniffningen får du inte ta ifrån ungdomarna deras eget ansvar. Det är viktigt att du hela tiden gör ungdomarna ansvariga för att sniffningen upphör. Avkräv dem förslag på vad som behöver göras och förändras. Gör överenskommelser och följ noga upp att de efterlevs. Ge stöd och uppmuntran, men släpp inte taget. BÖRJA BYGGA NÄTVERKET Ta, i första hand, kontakt med kompisarnas föräldrar och ta, tillsammans

dem, kontakt med skolan, fritidsgårdspersonalen, fältassistenter och den lokala polisen. Berätta vad du vet och vad du misstänker. Man måste inte ha bevis. Visa bara din oro. I detta läge är det viktigt att inte moralisera över eller kritisera de sniffande barnen, deras föräldrar eller skol- och fritidspersonal. Det föder bara mer skuld, skam och förnekelse. Inrikta allt du gör på samverkan för att förhindra att det fortgår. Samla till ett möte och jämför era erfarenheter. Diskutera fram en gemensam hållning så att ungdomarna framöver möter samma budskap och regler. STOPPA SNIFFNINGEN OMEDELBART Det är riskfyllt att vänta med ingripanden. När det gäller sniffning har man inte tid att utreda, resonera och hålla tummarna för att det ska ha effekt. Vilken dag som helst kan det inträffa en tragedi att någon av ungdomarna dör eller blir skadad av sniffning. Sådana resoluta och konfliktfyllda ingripanden utesluter inte andra och mer långsiktiga positiva insatser. KONTAKTA BUTIKER OCH BENSINSTATIONER De anställda vid varuhus, färgaffärer, bensinstationer och tobaksaffärer är viktiga bundsförvanter, när det gäller att förhindra sniffning. Ta personlig kontakt med så många som möjligt. Skriv gärna till alla tänkbara försäljningsställen och ge skriftlig information av samma slag som detta material ger. Om föräldrar, skola, sociala myndigheter och närpolis tillsammans står som avsändare får informationen större tyngd. GÖR NÅGOT POSITIVT Akuta ingripanden skall leda vidare. Försök förbättra ungdomarnas fritidsmiljö genom egna insatser. Påverka kommunens politiker och tjänstemän inom fritidsförvaltningen. Samarbeta med ungdomarna i området och vänd oron och konflikterna till något bra. VIKTIGAST ÄR ATT FÖREBYGGA Att förebygga är att bygga försvar i förväg. Sniffning kan inte särskiljas från andra så kallade ungdomsproblem eller livsproblem. Allt hänger samman.

I stort går det förebyggande arbetet ut på att skapa goda livsvillkor för alla, barn, ungdomar och vuxna. Att göra livet glatt genom att skapa rika tillfällen till gemenskap och fritidsengagemang är förebyggande. Ju rikare möjligheter, desto färre ungdomar och vuxna som blir utanför. Att ha vettiga organiserade fritidsaktiviteter har forskningen visat är effektivt för att förebygga droganvändning och andra oönskade beteenden som skolk, kriminalitet och mobbning. Likaså är trivsel och trygghet i skolan såväl en effektiv förebyggande faktor som en förutsättning för en god inlärningsmiljö. Det är det roligaste med förebyggande arbete lyckas man förbättra situationen på ett område blir annat bättre på köpet. Våra barn bildar nätverk i sin klass, i mindre kamratgäng och i par. Lika viktigt är att vuxna skapar motsvarande nätverk. På så sätt kan vi hålla dialogen öppen och ha möjlighet att stödja det positiva. Nätverk är något så enkelt som att känna att vi inte stör, när vi behöver resonera om något. Skolan och fritidsgården är utmärkta arenor för att mötas och underlätta vuxnas kontakter! GÖR EN HANDLINGSPLAN En handlingsplan skall innehålla både förebyggande strategier och överenskommelser om vilka åtgärder som skall sättas in om man upptäcker ungdomar som sniffat. Handlingsplanen måste vara förankrad hos både skol- och fritidspersonal, föräldrar och ungdomar. Alla skall vara medvetna om sin egen roll och uppgift. VIKTIGT ATT INFORMERA VUXNA När det gäller information om sniffning är vuxna den viktigaste målgruppen. Föräldrar, skolpersonal och fritidsledare behöver kunskap som grund innan och om ett sniffningsproblem uppstår. De kan då agera snabbt och på ett bra sätt. Det är därför detta material tillkommit. Upplysning till vuxna skall alltid inbegripa samtal i mindre grupper för att skapa en öppen och vardaglig kommunikation kring barnen.

BUTIKSPERSONAL SPELAR STOR ROLL Upplysning till dem som säljer kemisk-tekniska preparat är mycket effektiv åtgärd både när det gäller att förebygga och ingripa. De anställda vid färgaffärer, varuhus, bensinstationer etc behöver ökad kunskap om sniffningspreparaten och de regler som gäller vid försäljning av dem. Därför hoppas vi att detta material skall vara till nytta även för denna grupp. FÖREBYGGANDE INFORMATION TILL UNGDOMAR SKALL VARA VARSAM Man bör vara återhållsam med särskilda informationsinsatser kring sniffning när det gäller barn och tonåringar. Preparaten är så lättillgängliga och förefaller så vardagliga att alltför detaljerad upplysning kan ha motsatt effekt, d v s väcka intresse och öppna möjligheter. Som vägledning kan nämnas: Man skall inte koncentrera upplysningen kring olika preparat eller hur rusupplevelsen känns. Man bör betona att sniffning är mycket farligt och göra en realistisk beskrivning över faror och skador. Samtidigt skall man inte överdriva. Det kan skapa ångest hos dem som sniffat och minskar trovärdigheten. Ungdomarna kan ju med egna ögon se att kamrater, som de vet har sniffat, ännu lever och förefaller oskadda. Sniffningen skall inte särskiljas från andra drogproblem eller ungdomsproblem. Diskutera istället värdet av berusning, kamrattryck och ungdomarnas ansvar för varandra och sitt eget liv. De vuxna som informerar bör göra klart för ungdomarna hur skola och övriga vuxna kommer att handla om man upptäcker sniffning.

RÅD ATT GE TILL UNGDOMARNA OM DE ÄR OROLIGA FÖR EN KOMPIS: Berätta för kompisen att du är orolig och att du inte gillar det han/hon håller på med. Prata med någon vuxen, dina föräldrar, kompisens föräldrar, skolsköterskan, kuratorn, någon lärare eller annan vuxen du har förtroende för. I de flesta kommuner finns någon form av rådgivning. De kan heta lite olika från kommun till kommun, men leta efter allt som börjar på beroende, missbruk, alkohol eller narkotika. Många kommuner har också en ungdomsmottagning. Landstinget eller regionen brukar också ha vårdenheter som är specialiserade på beroende. Men kom ihåg, du kan aldrig göra någon annan drogfri. Det är inte heller ditt ansvar. Det är personen själv, eller hans/hennes föräldrar, skola och sociala myndigheter som har ansvaret. Ditt ansvar är att berätta för någon av dem om problemet.

FÖR YTTERLIGARE INFORMATION: Internet är en värdefull källa till information om sniffning och andra former av drogmissbruk. Nedan finns en lista över ett antal webbsidor som innehåller vidare information och resurser om ämnet sniffning. SVENSKA WEBBPLATSER: www.can.se Faktainformation om alkohol, narkotika och sniffning. Här finns också en sökfunktion till CANs specialbibliotek med mängder av litteratur inom området. Litteraturen kan beställas via fjärrlån om du befinner dig utanför Storstockholm. www.drugsmart.com Här kan ungdomar läsa fakta, ställa frågor som berör sniffning, alkohol, narkotika och tobak. www.drogportalen.se Är ett samarbete mellan flera olika organisationer och myndigheter. Webbplatsen samlar information om sniffning, alkohol och narkotika; såsom rapporter, statistik, aktörer, fakta etc. ur flera olika perspektiv www.ktf.se/default.asp Kemisk-Tekniska Leverantörförbundet är en branschorganisation för företag som importerar, tillverkar eller marknadsför kemtekniska konsumentprodukter som kosmetik och hygienprodukter, tvättmedel och rengöringsmedel. www.giftinformation.apoteket.se Här finns bl.a. en förteckning över farliga kemiska produkter i hemmet. Apoteket svarar även på frågor om akuta förgiftningar och ger råd om lämplig behandling vid inträffade förgiftningstillbud via telefon, dygnet runt. Ring 112 vid inträffade förgiftningstillbud och begär Giftinformation. När du ringer får du tala direkt med en specialutbildad apotekare, som har tillgång till mer specifika telefonnummer inom sjukvården beroende på ditt problem. På dagtid kan du även ringa 08-331231. www.fhi.se Statens folkhälsoinstitut är en statlig myndighet som har till huvuduppgift att förbättra folkhälsan. Särskild vikt fästs vid insatser för de grupper som är utsatta för de största hälsoriskerna. Institutet är ett nationellt kunskapscentrum för metoder och strategier inom folkhälsoområdet.

FÖR TVÅSPRÅKIGA: http://213.121.214.244/nationalstrategy/diversity/ Under denna brittiska webbplats återfinns en s.k. mångfaldssektion där informationsmaterial om sniffning och droger finns publicerade på flera olika språk såsom arabiska, farsi, somaliska, turkiska och kurdiska. Under varje språk finns sektionen solvents (lösningsmedel) där informationen finns publicerad som pdf-dokument. www.nida.nih.gov NIDA är USAs nationella institut för forskning om drogmissbruk, deras webbplats innehåller en omfattande sektion om sniffning (under inhalants ) och finns även i en spansk version. www.health.nsw.gov.au/health-public-affairs/mhcs/ publications/5910.html Här finns generell information om drogmissbruk, däribland sniffning ( inhalants ). Informationen är anpassad för föräldrar och finns som pdf-dokument på språk som bosniska, serbiska, kroatiska och makedonska. ENGELSKSPRÅKIGA RESURSER: www.re-solv.org Är en innehållsrik och användarvänlig webbsida helt ägnad åt förebyggande arbete mot missbruk av lösningsmedel och andra lättflyktiga ämnen. Den innehåller relevant och uppdaterad information om sniffning. På denna webbsida finns det också en länk under Interactive training till en gratis träningskurs online om missbruk av lättflyktiga ämnen, för professionella vars arbete rör dessa ämnen. Man kan få tillgång till kursen genom denna webbsida och ett intyg utdelas när man avslutat kursen på ett tillfredställande sätt. www.drugscope.org.uk Mest information om andra droger men har användbar möjlighet till sökning i biblioteket. Innehåller också en mycket omfattande rapport om drogsituationen i Storbritannien och Nordirland och många användbara länkar.

! Information från KTF, Kemisk-Tekniska Leverantörsförbundet, och CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. FORMGIVNING Eric Myrin, Anders Linder