1 Mödra - Barnhälsovårdsteamet i Haga - en resursenhet för gravida kvinnor med missbruksproblem och deras barn i Primärvården Göteborg och Södra Bohuslän i nära samverkan med Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Verksamhetsberättelse 2008
Verksamhetens uppdrag 2 Bakgrund Barn och familjer i riskmiljöer behöver uppmärksammas inom hälso- och sjukvården och metoder för tidig identifikation och tidigt förebyggande insatser utvecklas. Gravida kvinnor med missbruk/beroendeproblem och deras barn är en angelägen grupp att uppmärksamma inom mödra- och barnhälsovården. Missbrukets negativa påverkan på barn och familj och föräldrablivandets kraftfulla motor till förändring är starka motiv för tidig upptäckt och tidig insats i samverkan. Beslut om att etablera en enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn togs av Göteborgs och Södra Bohusläns hälso- och sjukvårdsnämnder (HSN 4,5,7,11 och 12) i april 2006. Primärvården i Göteborg fick, i enlighet med överenskommelsen inför 2007, i uppdrag att tillsammans med primärvården i Södra Bohuslän och i nära samverkan med Beroendekliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, starta och driva en resursenhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Syfte Verksamhetens syfte är att tillvarata det väntade/nyfödda barnets rätt och möjlighet att inte utsättas för fara och komplikationer på grund av missbruk hos den gravida kvinnan, stödja kvinnan att ta sig ur och avstå från sitt missbruk samt verka för ett förbättrat omhändertagande av gravida kvinnor och nyblivna mödrar med missbruk/beroendeproblem och deras barn. Styrgrupp I styrgruppen för verksamheten ingår primärvårdsområdescef för PVO Mödrahälsovård/Gynekologi i Göteborg, mödrahälsovårdsöverläkaren i Södra Bohuslän, barnhälsovårdsläkaren i Göteborg, två verksamhetschefer inom Beroendekliniken och enhetens verksamhetschef. Styrgruppen är ett betydelsefullt forum för mer övergripande samverkansfrågor och för enhetens utveckling. Styrgruppen har träffats en gång under året. Målgrupper Verksamheten riktar sig till gravida kvinnor med aktuell eller tidigare (under de senaste två åren) missbruk/beroendeproblematik och deras barn inskrivna på MVC respektive BVC och personal verksamma inom mödra- och barnhälsovården i Göteborg och Södra Bohuslän samt andra för kvinnan, barnet och familjen angelägna verksamheter under graviditet, förlossning och spädbarnstid som t ex socialtjänst och SU:s obstetrikerenheter.
Innehåll 3 Enheten erbjuder en mödra- och barnhälsovård med en tvärprofessionell kompetens för att tillgodose de behov av hälsovård och stöd berörda kvinnor, barn och familjer har genom att tillhandahålla specialiserad och individuellt anpassad hälsovård under graviditeten inkl förlossningsförberedelse och stöd inför föräldraskapet, i enlighet med mödrahälsovårdens verksamhetsbeskrivning specialiserad och individuellt anpassad barnhälsovård under barnets första levnadsmånader och en uppföljande kontakt med kvinnan/barnet under spädbarnstiden utifrån specifika omständigheter och behov. Uppföljningen sker i nära samverkan med hem-bvc (barnavårdscentral) där barnet formellt är inskrivet och barnet/familjen har sin kontakt. Den uppföljande kontakten är ett stöd för såväl kvinnan som för ordinarie BVC-personal rådgivning, stöd och behandling för kvinnans beroendeproblematik handledning och konsultation till personal inom ordinarie MVC och BVC. Samverkan Verksamheten förutsätter en nära samverkan genom kontinuerlig kontakt och regelbundna samverkansmöten med andra verksamheter under graviditet, förlossning och spädbarnstid, exempelvis kvinnoklinik och barnklinik. Den förutsätter också en nära samverkan med socialtjänsten för mobilisering av såväl tidiga insatser som långsiktigt stöd. Kommentar: Mottagningsarbetet förutsätter stor flexibilitet för att kunna fånga upp målgruppens behov. Samtidigt måste insatserna vara väl strukturerade och samordnade, såväl inom teamet som med samverkanspartners. Parallellt med mottagningsarbetet sker därför fortlöpande ett arbete med metod- och kunskapsutveckling som innefattar utvecklingen av olika former för samverkan. Verksamhetens struktur Lokal Verksamheten är förlagd till lokaler i direkt anslutning till Beroendeklinikens verksamhet vid Järntorget i centrala Göteborg. Lokaler som hyrs i andra hand av Beroendekliniken. Kommentar: Under året har fortsatt samråd skett mellan teamets verksamhetschef och ledningen för Beroendeklinken kring möjligheterna att få tillgång till ytterligare utrymme för verksamheten. Mottagningsarbetet på enheten, främst vad gäller kontakter efter barnets födelse är mer omfattande än från början förväntat och planerat för. Målsättningen är att utöka lokalerna i direkt närhet till Beroendeklinkens verksamhet då det ses som en viktig förutsättning för ett nära samarbete.
4 Personal På enheten arbetar ett tvärprofessionellt team. Den samlade kompetensen ger bredd och fördjupning och möjliggör därmed ökad professionalitet. I teamet finns kompetens från mödrahälsovård, barnhälsovård, socialt arbete och beroendevård: Barnmorska två heltidstjänster Barnsjuksköterska/ Distriktsjuksköterska två halvtidstjänster Socionom/Kurator en heltidstjänst Undersköterska/Teamassistent en heltidstjänst Sjuksköterska i psykiatri en heltidstjänst (köps från Beroendekliniken) Gynekolog 20 tim/mån Barnläkare 20 tim/mån Psykiater 20 tim/mån (köps från Beroendekliniken) Verksamhetschef 16 tim/v Kommentar: Under verksamhetsåret har det blivit än tydligare att barnhälsovårdens del i arbetet kräver mer tid och utrymme för BVC-sjuksköterskorna än ursprungligen planerat. Barnmorskorna liksom BVC- sjuksköterskorna har under året varit fortsatt engagerade i Risksbruksprojektet i Göteborg och Södra Bohuslän, något som gagnar utvecklingen av en vårdkedja avseende risk- och missbruksproblematik under graviditet och spädbarnstid. Under 2008 har två nya medarbetare från Beroendekliniken börjat på enheten, en sjuksköterska med beroendekompetens under fortbildning i psykiatri och en psykiater. Verksamhetens innehåll under 2008 Mödrahälsovård specialiserad och individuellt anpassad hälsovård under graviditeten inkl förlossningsförberedelse och stöd inför föräldraskapet, i enlighet med mödrahälsovårdens verksamhetsbeskrivning Enheten erbjuder en specialiserad och individuellt anpassad hälsovård under graviditeten inkl förlossningsförberedelse och stöd inför föräldraskapet (individuellt och i grupp). I huvudsak förmedlas kontakt med enheten genom barnmorskan på den lokala MVC. Kontakt sker även genom att socialtjänsten eller, i mer sällsynta fall, att kvinnan själv hör av sig. Kvinnan har under hela graviditeten tät kontakt med barnmorskan, vars stöd samordnas med insatser från övriga professioner. En individuell kartläggning och vårdplanering görs tillsammans med kvinnan, som följs upp vid regelbundna teamkonferenser. Kontakten innefattar ofta att kvinnan även regelbundet lämnar övervakade urinprover för att säkerställa och dokumentera
drogfrihet. Hembesök och besök i annan verksamhet ingår i arbetssättet. BVC introduceras under graviditeten som en resurs för barnet, kvinnan och familjen. 5 Samtliga kvinnor träffar enhetens gynekolog. En bedömning görs som innefattar gynekologisk, obstetrisk och allmän hälsa. I brist på psykiatriresurs har i en del fall en preliminär psykiatrisk bedömning även gjorts. Besöken är oftast tidskrävande på grund av påtaglig problematik. Barnmorskan har så gott som ständig möjlighet till konsultation under kontorstid med enhetens gynekolog. Statistik Barnmorskorna har under året haft kontakt med 64 gravida kvinnor. 47 kvinnor har följts under hela graviditeten. Kvinnorna har, bortsett från några enstaka fall, bedömts vara drogfria under graviditeten. Huvuddrogen för 16 kvinnor har varit alkohol, för 23 kvinnor narkotika och för 4 kvinnor läkemedel. Flera av kvinnorna har ett blandmissbruk. Åtta kvinnor har fått missfall. Nio kvinnor har valt att avbryta graviditeten. Svårast att motivera till kontakt med enheten har varit kvinnor med ett läkemedelsmissbruk. Totalt antal barnmorskebesök har varit 650 varav 44 hembesök. Totalt har 110 läkarbesök genomförts. Barnmorskorna har haft fem föräldragrupper med 3-8 deltagare i varje grupp vid totalt 19 grupptillfällen. 57 av kvinnorna som gått på enheten var hemmahörande i Göteborg och 7 kvinnor i Södra Bohuslän. handledning och konsultation till personal på MVC Handledning och konsultation sker dels ute på MVC i de båda primärvårdsområdena dels genom telefonkontakt med enheten. Konsultation och handledning i enskilda ärenden är en betydelsefull del i fortbildnings- och utvecklingsarbetet och har gynnats av barnmorskornas arbete också med Riskbruksprojektet. Konsultation kring riskbruk har i vissa fall lett vidare till konsultation kring eventuellt missbruk Statistik Barnmorskorna har haft enskilda handlednings- och konsultationstillfällen kring 69 gravida kvinnor (konsultationspatienter). 47 av konsultationspatienterna har varit aktuella på MVC i Göteborg och 21 kvinnor på MVC i Södra Bohuslän. Regelbunden telefonkonsultation har skett. Barnhälsovård specialiserad och individuellt anpassad barnhälsovård under barnets första levnadsmånader och en uppföljande kontakt med kvinnan/barnet under spädbarnstiden utifrån specifika omständigheter och behov. Uppföljningen ska ske i nära samverkan med hem-bvc där barnet formellt är inskrivet och barnet/familjen har sin kontakt. Den uppföljande kontakten ska vara ett stöd för såväl kvinnan som för ordinarie BVC-personal
Betoningen ligger på täta kontakter, hembesök och stöd i föräldraskapet samt riktade läkarkontroller. Målsättningen är att erbjuda ett tidigt föräldrastöd, såväl individuellt som i grupp, samt att tidigt upptäckta eventuella avvikelser i det späda barnets hälsa och utveckling. BVC- sjuksköterskan är delaktig i vårdplaneringen redan under graviditeten. I flera fall har första hembesöket efter förlossningen gjorts tillsammans med barnmorskan på enheten. Den tidiga föräldragruppverksamheten fokuserar på att stärka samspelet mellan mor och barn, föräldrakompetensen och det sociala nätverket. Barnläkaren på enheten har träffat samtliga barn som fötts under året och deras föräldrar. Besöken har i vissa fall fokuserat på eventuella sviter efter drogpåverkan på barnet under fostertiden. Flertalet av barnen har bedömts haft en drogfri fostertid. Barnläkaren har deltagit i samtal i tidig graviditet inför ett eventuellt beslut om abort, bedömt betydelsen av viss medicinering under graviditet och amning, haft föräldrastödjande samtal tillsammans med BVC- sjuksköterskan, givit råd och behandling vid medicinska problem hos barnet, hälsoundersökt barnet inför omhändertagande på social indikation och vid försäkringsbedömningar. Det faktum att barnläkaren är man har haft betydelse i samtal med fäder som varit i kontakt med enheten. Statistik Under verksamhetsåret har 32 barn har tagits emot på enheten, varav 27 barn till förstföderskor och fem till omföderskor. Totalt antal BVC-sjuksköterskebesök har varit 361 varav 88 hembesök. Totalt har 67 barnläkarbesök genomförts. Vid årsskiftet var 21 barn inskrivna och följs veckovis genom besök på enheten eller genom hembesök. Fyra barn och deras mödrar har, genom bistånd från socialtjänsten, placerats på institution för stöd och vidare utredning. Några skador på grund av drogpåverkan på barnet under fostertiden har ännu inte fastställts hos något av barnen. (Tre barn har omhändertagits av sociala myndigheterna sedan april 2007). Åtta föräldragrupper, med tre till sju deltagare i varje grupp, har genomförts vid totalt 27 grupptillfällen. BVC-sjuksköterska har medverkat vid 29 samverkansmöten med socialtjänsten. 25 av barnen på BVC hör hemma i Göteborg och sju barn i S Bohuslän. Kommentar: De första BVC-besöken har för flera barn kommit att ske på mottagningen. Detta har inneburit täta kontakter främst under barnets första 5-6 månader med BVC- sjuksköterskan, vilket inte var planerat för i den ursprungliga modellen för BVC- verksamheten. Planerna var att hem-bvc skulle ha en mer aktiv roll redan från början. Men det framstod mycket snart att det fanns ett stort behov av att följa familjen ytterligare en tid på enheten, dels för att erbjuda ett fortsatt riktat föräldrastöd med hänsyn till kvinnornas problem dels för att mer specifikt följa barnets tidiga hälsa och utveckling. En successiv utslussning har sedan skett till hem-bvc. Några barn har varit inskrivna på enheten på grund av att modern ej haft någon egen adress och då ej haft någon självklar hem-bvc. Formerna för BVC- arbetet samt uppföljning av barnen under förskoletiden diskuteras återkommande i teamet. Det bedöms som angeläget att finna former för den fortsatta uppföljningen av barnets hälsa och utveckling och att det långsiktiga stödet till föräldrarna är tillräckligt för att tillförsäkra barnet en trygg och stabil miljö. Information om enhetens arbete behöver fortsatt intensifieras i Södra Bohuslän under 2009. 6
handledning och konsultation till personal på BVC. 7 Handledning och konsultation sker ute på BVC i de båda primärvårdsområdena, vid besök på enheten och genom telefonkontakt med enheten. Konsultation och handledning har gynnats av BVC- sjuksköterskornas arbete med Riskbruksprojektet. Information om enheten och möjlighet till konsultation har kommit in som en del i Riskbrukets fortbildnings- och utvecklingsarbete. Statistik 13 inbokade konsultations- och samverkansträffar har skett på BVC i områdena. BVC sjuksköterskorna har haft två grupphandledningsträffar, en per termin, med Hem BVC- sjuksköterskor på enheten. Merparten av konsultations- och samverkansträffarna har gällt kvinnor och barn i Göteborgs primärvårdsområde. Regelbunden telefonkonsultation har skett. Kommentar: Information om enhetens uppdrag och verksamhet behöver intensifieras i Södra Bohuslän genom kontakt med de centrala mödra- och barnhälsovårdsteamen, lokala träffar ute på BVC och genom pågående riskbruksarbete. BVCsjuksköterskorna har fått positiv respons på införandet av konsultations/ handledningsgrupp som träffas på enheten. Socionom/ Kurator specifik kompetens för verksamheten, med hänsyn till de speciella behov av vård och stöd de berörda kvinnorna har Socionomen/kuratorn svarar för den psykosociala kompetensen i teamet och bidrar till utvecklingen av ett helhetsperspektiv och att insatser samordnas. Denna kompetens är betydelsefull på flera nivåer i verksamheten. Kuratorn deltar i teamets kartläggning av familjens behov, problem och resurser och kan tidigt etablera en kontakt med den gravida kvinnan/paret utifrån den individuella vårdplanen, som samordnar teamets olika stödinsatser. Den samordnande funktionen är också viktig för att mobilisera och knyta ihop det professionella nätverket runt kvinnan, barnet och familjen. I teamet har socionomen ett särskilt uppdrag att genom utåtriktat arbete utveckla samverkan med i första hand socialtjänst men också med andra för målgruppen betydelsefulla verksamheter och organisationer. Statistik Kuratorn har under verksamhetsåret haft kontakt med 35 kvinnor på totalt 253 besök, varav besök tillsammans med någon teammedlem skett vid 129 tillfällen och i samverkan med socialtjänst eller annan vid 65 tillfällen. Antal träffar/möten med verksamheter relaterad till enhetens arbete som socialtjänst, olika nätverk, riktade verksamheter för målgruppen har varit drygt 35 stycken. Kuratorn deltar i flera nätverk och samverkansgrupper angelägna för verksamheten.
8 Kommentar: Vikten av en tidig kartläggning av problem och resurser tillsammans med den gravida kvinnan har blivit allt tydligare under arbetets gång. Ofta förekommer en mycket komplex problembild med blandmissbruk, beteendeproblem, psykisk ohälsa och socialt instabila förhållanden. Problembedömningen måste därför ske genom strukturerad kartläggning av olika livsområden så att nödvändigt underlag för teamets behandlingsplanering och uppföljning erhålls. Bedömningen av kvinnan, hennes livssituation och behov av stöd skall sättas i relation till kravet på ansvar för det väntade barnet och det kommande föräldraskapet. Kartläggningen är även en grund för mobilisering av långsiktigt stöd inom socialtjänsten. Kuratorn/socionomen har en väsentlig funktion i detta arbete. Samarbetet sker runt de enskilda gravida kvinnorna/nyblivna mödrarna och deras barn, men behöver även ske på strukturell nivå. Genom insatser för att ta fram en gemensam kunskapsplattsform och referensram skapas en grund för samsyn med samarbetspartners. För att utveckla strukturer för samverkan behöver samarbetsformer och ansvarsfördelning tydliggöras genom rutiner och riktlinjer, som förankras i respektive organisation. Detta arbete pågår. Undersköterska/ Teamassistent I arbetet ingår sedvanligt undersköterskearbete på en MVC, att svara för uppbyggnad av och verksamheten på laboratoriet samt mer riktade insatser som att hantera övervakade urinprov vid drogtester. På flertalet kvinnor som missbrukat i tidig graviditet eller i nära anslutning till graviditeten tas övervakade drogtester under hela graviditeten. Uppdraget som teamassistent innefattar administrativt arbete, att vara kontaktperson för interna och externa kontakter och att samordna mer praktiska saker för teamet och på enheten. Statistik 32 gravida kvinnor har, under 2008, följts upp 1-3 gånger i veckan med övervakade urinprover enheten. Kommentar: Undersköterskan/ teamassistenten har en mycket central och viktig funktion på enheten. Det är den medarbetare som möter och tar emot samtliga inskrivna kvinnor och barn och den i teamet som är mest kontinuerligt tillgänglig på enheten. Undersköterskan ingår i nätverk för professionen i Primärvården Göteborg och Södra Bohuslän. Specialistsjuksköterska i Psykiatri Psykiatrisjuksköterskan ingår i teamet och bedriver behandlingsarbete med gravida kvinnor, utifrån deras missbruksproblematik, livssituation och föräldraskap och deltar i uppbyggnaden av enhetens verksamhet. Sjuksköterskan har, i teamet och i övrig samverkan, bidragit med kompetens kring frågeställningar rörande missbruk och psykiatrisk problematik, specifika kunskaper kring alkohol och narkotika och dess effekter. I uppdraget ligger även en konsultativ funktion till primärvården och i viss utsträckning socialtjänsten i missbruksfrågor. Sjuksköterskan har hanterat viss medicinering på enheten.
Statistik 18 kvinnor har haft regelbunden kontakt 1-2 ggr/vecka totalt 194 besök på enheten. Åtta kvinnor har fått NADA-behandling (akupunktur) och flertalet i kombination med samtal. Två män har erhållit individuella insatser, varav en man haft en längre kontakt och en genomgått en psykiatrisk bedömning och fått vidare kontakt med Beroendekliniken/ Järntorgsmottagningen. Kommentar: Sjuksköterskan med psykiatri- och beroendekompetens är enhetens direkta länk till Beroendekliniken. Den specifika kunskapen och kompetensen inom beroende har ett stort värde vid teamets kartläggning, bedömning och vårdplanering under graviditet och spädbarnstid. 9 Psykiater Psykiatern ingår, liksom sjuksköterskan med beroendekompetens, i teamet och bidrar i enskilda patientkontakter med psykiatrisk bedömning, initial behandling och uppföljning vid behov. Kompetensen är betydelsefull för verksamheten då den ofta behövs vid karläggning, bedömning av och vårdplanering vid missbruks- och psykiatrisk problematik. Kommentar: På grund av Beroendeklinikens egen brist på psykiater har enheten haft stora svårigheter att få behovet av denna kompetens tillgodosett. Under 2008 har en psykiater från Beroendekliniken knutits till teamet, något som betytt mycket för det fortsatta arbetet. Mödra - Barnhälsovårdsteamet Gravida kvinnor med missbruksproblem har ofta en komplicerad livssituation. Medicinska, psykologiska och sociala faktorer samspelar och skapar olika problemområden som kräver olika insatser. De har behov av ett omfattande stöd, ofta från olika instanser, för att uppnå långsiktig drogfrihet och stabilt föräldraskap. Att skapa ett team En extern konsult har under 2008 fortsatt och avslutat uppdraget med att stödja utvecklingen av ett väl fungerande tvärprofessionellt team på enheten. Ett arbete som påbörjades under 2007. En god teamanda med tillit till varandra och respekt för varandras kompetens är en förutsättning för att lyckas med verksamhetens uppdraget. Arbetet med att utveckla teametarbetet har under 2008 inneburit delaktighet för hela teamet under 4 halvdagar och mellanliggande avstämningar med teamet och med verksamhetschefen. Handledning Hela teamet har gemensam handledning utifrån patientärenden, två timmar varannan vecka, med en extern handledare.
Fortbildning och studiebesök Samtliga teammedlemmar har under året fortbildat sig inom relevanta områden för verksamheten som bland annat missbruk och graviditet/föräldraskap, de nationella riktlinjerna för missbruksvård och alkohol/ risk- och missbruk. Flera i teamet har deltagit i en sammanfattande grundutbildning (5 heldagar) i KBT. Teamet har varit på ett tre dagars studiebesök i Norge i maj månad. Ett lärorikt och inspirerande besök, där teamet besökte och tog del av verksamheter gällande såväl riskbruksarbete, öppenvård som tvångsvård för gravida kvinnor med missbruk och deras barn. Teamet fick ta del av interventionsprojektet Tigris, Borgestadsklinnikens arbete med gravida kvinnor och familjer med småbarn, Familjeenheten och Skjermet enhet och Aline spädbarnshem. Del av teamet deltog vid konferensen Barnet & Rusen 2008, också i Norge. Hela teamet har haft en introduktion i olika kartläggningsinstrument gällande missbruk och psykisk ohälsa av psykolog Elisabeth Puntzi från Beroendekliniken. En fortbildning, i samverkan med Beroendekliniken, planeras avseende kartläggningsinstrumentet ASI. 10 Verksamhetsutveckling Teamet har tillsammans med verksamhetschefen haft sju planeringdagar (2 heldagar, 5 halvdagar) under 2008 då verksamheten har diskuterats, planerats och utvärderats. De olika professionernas uppdrag i enhetens verksamhet har diskuterats. Arbetet med att utforma en mer strukturerad kartläggning, vård- och uppföljningsprogram har fortsatt. Verksamheten fick under 2008 ett Kvalitetspris inom Primärvården Göteborg på 10 000 kr. Mot bakgrund av den nära samverkan med Beroendekliniken/Psykiatrin sökte teamet 2008 års Kvalitetspris, Område 2 Sahlgrenska Universitetssjukhuset och blev inbjudna till och medverkade på kvalitetsdagen för Område 2 med en presentation av verksamheten. Enhetens arbete har uppmärksammats av UPP-Centrum, Socialstyrelsen, utifrån arbetet med tidig upptäckt och tidig insats för barn i risk för att utveckla allvarlig psykisk ohälsa. Teamet ska medverka och presentera verksamheten på en, av Socialstyrelsen anordnad, nationell konferens tidig vår 2009. Kontakt har tagits med FoU i Väst/GR angående utvärdering av verksamheten. Samverkan Patienten har enskilda och samordnade kontakter inom teamet, samtidigt som dessa måste samordnas med pågående insatser utanför teamet inom vården och socialtjänsten. Verksamheten under året har ytterligare bekräftat att mycket av teamets insatser behöver ske i nära samverkan med socialtjänstens förebyggande arbete, bistånd och myndighetsutövning. Teamet har i flera fall haft nätverksmöten och/eller mer direkt samverkan kring patienter. I avsaknad av generella riktlinjer för samverkan kring målgruppen strävar teamet efter att få till stånd arbetsplaner för organiserad samordning och uppföljning av insatser runt familjen. Teamets kartläggning kan också visa att stödinsatser saknas och måste initieras, till exempel från socialtjänsten, för att möta familjens behov.
Detta är en del av den resursmobilisering runt familjen som ofta är en förutsättning för långsiktig drogfrihet och stabilt föräldraskap. 11 Strukturerat samarbete finns idag med socialtjänstens verksamhet för gravida missbrukare, Semillan, för boende i Nordost. Under året har teamet och Semillans personal träffats regelbundet. I dag finns ett självklart samarbete runt patienter i Nordost (SDF i stadsdelarna Bergsjön, Kortedala, Lärjedalen och Gunnared). Under året har teamet initierat två informations- och samverkansträffar med enhetschefer med ansvar för vuxna och barnfamiljer inom socialtjänsten i Göteborg och Södra Bohuslän. Syftet var att efter drygt ett års arbete berätta om verksamheten, delge erfarenheter och få tillfälle att gemensamt diskutera framtida samverkan och fortsatt utveckling av verksamheten. Det första mötet september, med i huvudsak företrädare för socialtjänsten i Göteborg och med verksamhetschef Michael Ivarsson från Sociala Resursförvaltning, mynnade ut i beslutet om att verka för en gemensam policy och handlingsplan för målgruppen. Under hösten fick Social Resursförvaltning uppdraget att arbeta fram ett dokument med förslag till gemensamma riktlinjer. Semillan är sammankallande för en arbetsgrupp, där medarbetare i teamet ingår, som ska ta fram detta förslag till dokument under våren 2009. Teamet arrangerade i april månad ett seminarium med temat Missbruk under graviditet konsekvenser för barnet på Burgårdens konferenscentrum. Medverkande var Ihsan Sarman, överläkare, neonatalavd, Sachska barnsjukhuset, Stockholm och Viveka Sundelin Wahlsten, psykolog, docent Uppsala Akademi, Uppsala, vilka delgav erfarenheter och sin forskning på området. Inbjudna var till stor del företrädare för socialtjänsten, men också centrala mödra- och barnhälsovårdsteamen, beroendevården och barnkliniken. Samverkan och handledning till förlossnings- och BB-personal sker ofta då patienten kommer till sjukhuset för att föda. Nära samverkan med abortmottagningen är en förutsättning för att kvinnan ska få ett optimalt omhändertagande. Initiativ till samverkan har, under verksamhetsåret, tagits med kvinnokliniken, barnkliniken/neonatalavdelning och avd 369 Beroendekliniken med målsättning att ta fram ett vårdprogram för målgruppen inkl gravida kvinnor som substitutionsbehandlas för opiatberoende. Aktuella frågor inför framtiden Arbetet med att forma en väl fungerande specialiserad och individuellt anpassad hälso- och sjukvård, en gynnsam intern och extern samverkan samt hur man skall bemöta och samverka med kvinnor avböjer att skrivas in på enheten. Utforma en god uppföljning av barnens livssituation, hälsa och utveckling. Under verksamhetsåret har det blivit än tydligare att barnhälsovårdens del i arbetet kräver mer än förväntad tid av och utrymme för BVC- sjuksköterskans arbete, vilket behöver utökas från en heltidstjänst till två heltidstjänster.
12 Verka för en verksamhet riktad också till blivande fäder/fäder i samverkan mellan teamet och Beroendekliniken. Flera av kvinnorna med missbruksproblem väntar barn med män som själva har missbruksproblem. Kriminalitet och psykisk ohälsa är vanligt förekommande. Mannen kan utgöra en motiverad kvinnas största hinder mot att hålla sig drogfri och att koncentrera sig på föräldrablivande och föräldraskap. Å andra sidan utgör kvinnans graviditet en motiverande vändpunkt för den blivande fadern att själv hålla sig drogfri. Kvinnan kan, ibland med stort stöd, oftast hålla sig drogfri under graviditeten. När trötthet och eventuell nedstämdhet sätter in efter de första omtumlande veckorna finns en stor risk för återfall. För att motverka det är tät kontakt med BVC-sjuksköterskan, återkoppling till barnmorskan, socialt stöd och ibland är psykiatrisk insats viktig. Alla dessa interventioner måste ske utan tidsfördröjning, när behovet uppkommer, för att förebygga återfall. Inte oväntat, har många av kvinnorna erfarit övergrepp i sin bakgrund och många har tillbringat sin barndom i missbruksmiljöer. Det finns ett behov av att utreda vilka resurser som krävs för att möta effekterna av dessa erfarenheter, båda för kvinnorna och för barnen de väntar. Fortsatt arbete för ett fungerande samarbete med samtliga socialtjänster i Storgöteborg. För närvarande varierar socialtjänstens syn på vad man kan erbjuda/kräva av en gravid kvinna med aktuellt/tidigare missbruk, på den blivande faderns roll och egna missbruksproblem och på myndighetsutövande i det enskilda fallet. Ömsesidigt kunskapsutbyte mellan teamet och socialtjänsten är sannolikt en första, viktig väg att gå. Mottagningsarbetet på enheten är mer omfattande än från början förväntat. Det bedöms som angeläget att utöka lokalerna på plats, då en direkt närhet till Beroendeklinkens verksamhet är en förutsättning för att utveckla ett nära samarbete. En utökning av lokalerna förväntas ske under 2009. Information om enheten och verksamheten ska intensifieras under 2009 i Södra Bohuslän. MVC och BVC i Göteborg har initierat fler kontakter och använt sig av möjligheten till konsultation och handledning med enheten i större utsträckning än MVC och BVC i Södra Bohuslän. Sammanställd av: Antonia Reuter Verksamhetschef Mödra-Barnhälsovårdsteamet i Haga Primärvården Göteborg 2009-03-02 toni.reuter@vgregion.se