växer företag upp inom betydligt större områden kring storstäderna. Detta möjliggör en minskning av det lokala arbetsresandet i och kring

Sammanfattning Tjänstesektorn har blivit allt viktigare för Sveriges framtid. Detta framgår bland annat av den statistik som är tillgänglig när denna rapport skrivs. Av de 28 000 företag som bildades under 1998 var inte mindre än 80 procent tjänsteföretag. Många av de nya företagen verkar inom områden som har uppstått genom tekniska landvinningar. Dessa landvinningar skapar förutsättningar för nya sorters företagsamhet och förändrar de traditionella branscherna. Vi svenskar har genom att snabbt ta till oss de nya möjligheterna skaffat oss ett försprång. För att vi ska kunna behålla denna tätposition och i än högre grad ta vara på möjligheterna krävs bland annat att vi satsar på forskning inom såväl teknik som inom nya områden av tjänster och företagande. Också andra faktorer påverkar företagens och människornas förhållanden. Det gör inte minst politiska beslut. Europa har blivit svenska företags hemmamarknad. Gränsernas betydelse minskar i hela världen. Handeln blir global. Det blir också arbetskraft, kunskap och kapital. Nationella lagar och regler behöver harmonieras med omvärldens för att Sverige ska kunna behålla den framskjutna position som landet har fått, genom att medborgare, företag och olika institutioner snabbt har anammat den nya tidens möjligheter. Harmoniseringen är viktig inte minst på skatteområdet. Svenska tjänsteföretags konkurrenskraft får inte bromsas genom skatteregler som är mindre förmånliga än omvärldens. Människor skiljer allt mindre på arbete och fritid, och därigenom får också skatter som främst berör individerna en företagsbromsande effekt, om de avviker från omvärldens. Det kan vara förmånsvärden, moms på hemtjänster, arbetsrätt med mera. För att Sverige ska kunna hävda sig i den globala konkurrensen fordras att så många som möjligt av landets medborgare får möjlighet att delta i och påverka förändringarna. Det är självfallet också ett demokratiskt krav att alla ska kunna bli delaktiga av framstegen. Vi anser att de politiska instanserna bör överväga möjligheterna att subventionera datorer och bredband i hemmen med ambitionen att alla bör ha tillgång till Internet. Detta skulle också ge medborgarna nya möjligheter att delta i den demokratiska processen. Vi skulle få ett effektivare samhälle, lägre produktionskostnader och högre livskvalitet i flera avseenden. Genom de framtidsbilder som vi presenterar i denna rapport vill vi bland annat visa att nätekonomin kan spara tid och pengar och göra varor och tjänster billigare. Den får med andra ord en inflationshämmande effekt. De svenska tjänsteföretagen får en snabbt växande och krävande hemmamarknad. Den intensiva och omfattande konkurrensen driver i sin tur fram nya satsningar. Vår framtidsbild om arbetet visar att vi kan finna effektivare sätt för vårt yrkesmässiga arbete. Vi arbetar i nätverk och projekt. Vi är ibland uppdragsgivare och ibland uppdragstagare. Vi skaffar kunskap och utbildar oss enklare och billigare. Våra framtidsbilder visar också att tekniken gör det möjligt för många människor att arbeta i hemmet eller dess närhet. Detta kan komma att påverka urbaniseringen, kanske tätorternas monopol på närhet till möjligheter bryts. Tjänster och upplevelser blir mer tillgängliga genom Internet. Under alla förhållanden

växer företag upp inom betydligt större områden kring storstäderna. Detta möjliggör en minskning av det lokala arbetsresandet i och kring storstäderna. Genom globaliseringen ökar samtidigt resandet över och mellan kontinenterna, och inte minst i det sammanhanget blir gränsen mellan arbete och fritid mindre skarp. Många nya företag inom tjänstesektorn ger mångfald och skapar valfrihet åt människorna. Detta motverkar bland annat de stora företagens möjligheter att monopolisera marknader. Det har sagts att den sortens monopol tillsammans med skattesystemet har lett till att priserna på tjänster och varor är högre än priserna i omvärlden. Den mångfald som nya tjänsteföretag skapar kan leda till att makten förskjuts från företagare och arbetsgivare till konsumenter och arbetstagare. Den nya tekniken skapar förutsättningar för ökad interaktivitet. Hushållsarbetet kan rationaliseras med hjälp av de intelligenta bostäderna. I den framtidsbild som vi kallar upplevelser pekar vi på nya möjligheter inom underhållningens och kulturens områden. Också där uppstår behov av ny företagsamhet. Bland annat behöver vi som individer förmodligen hjälp att hitta rätt i utbudsfloran. Vår hälsa kan vi däremot i högre grad än nu sköta i hemmet.

Innehåll FÖRORD 5 1 SKAPANDET AV FRAMTIDSBILDER VÅRT ARBETSSÄTT 6...ett ljus som kunde brinna utan veke 8 2 STATISTIK IDAG OCH I MORGON 10 Fräckt att man kan känna lukterna i filmerna 12 3 EN FRAMTIDSBILD OM BOSTÄDER ÅR 2010 14...och slipper läsa krångliga manualer 17 4 EN FRAMTIDSBILD OM ARBETE ÅR 2010 19 Nu är jag fullfjädrad location manager 22 5 EN FRAMTIDSBILD OM UPPLEVELSER 2010 25 Jag betalar med skuldaler 29 6 EN FRAMTIDSBILD OM RESOR OCH TRANSPORTER ÅR 2010 31 Vi skulle behöva en butler, sa Anders 34 7 KAN FRAMTIDSBILDERNA BLI VERKLIGHET? 37... att vi vågade släppa loss Sverige! 40

FÖRORD Välkommen in i samtalet om framtidens tjänster! Framtiden låter sig egentligen inte förutsägas, men den är inte heller helt ostyrbar. Vi kan själva påverka den. I den här rapporten vill vi skapa framtidsbilder, inte idealbilder. Vi vill att du ska se rapporten mer som en samling frågeställningar än som svar. Vi hoppas att den bidrar till att du engagerar dig för att skapa vår gemensamma framtid. Det är bara engagerade individer och grupper som kan forma en framtid som är bra att leva i. Det har varit vår uppgift att samtala om framtidens tjänster. Vi har valt att i rapporten ge våra framtidsbilder inom några nyckelområden, men de täcker naturligtvis inte hela områdena. De är exempel på sådant som kanske blir verklighet. Vi kallar dem arbete, bostäder, upplevelser, resor och transporter. Vi varvar framtidsbilder med dagböcker som vi tänker oss att olika individer kan komma att skriva 2010. Vi har försökt föreställa oss vilka nya möjligheter som öppnar sig. Vi har försökt se drivkrafter och hinder. Vi har naturligtvis beaktat den ökande internationaliseringen, men vi har utgått från svenska förhållanden och försökt föreställa oss vilka fördelar, nackdelar och utmaningar som finns i Sverige. Hela tiden har vi försökt ställa det tekniskt möjliga mot det mänskligt önskvärda. Vi har använt vår fantasi. Den påverkas naturligtvis av de kunskaper vi har om bland annat teknik, ekonomi och politik. Det vi vet om trender, om människors beteenden, om deras önskningar, behov och förmåga har naturligtvis också spelat in, men vi har inte gått till källorna. Vi har inte gjort några undersökningar eller utredningar. Vi har bara samtalat, och vår rapport är inte vetenskap. Dess syfte är att stimulera till fortsatt och vidgat samtal om framtidens tjänster. Så du är välkommen att delta i vår allvarsamma lek. Följ med oss på tankens resa till år 2010! Skapa dina egna framtidsbilder. Det som står på de sidor som du nu håller i din hand bygger på samtal som vi i panelen har haft om tjänster i framtiden. Vi har försökt leva oss in i den så kallade tjänstesektorns förhållanden om tio år. Rapporten är ingenting avslutat. Samtalet fortsätter, och vi vill att du ska delta! Rolf Skoglund Ordförande Panel 7 5

SKAPANDET AV FRAMTIDSBILDER 1 Vårt arbetssätt Under 1999 har många forskare, företagare och tänkare samlats under ett projekt som kallas Teknisk Framsyn. Det drivs av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Sveriges Industriförbund, Närings- och teknikutvecklingsverket och Stiftelsen för strategisk forskning i nära samarbete med regeringen, företag och andra intressenter. Syftet är att förbereda Sverige för framtiden. Teknisk Framsyn har samlat åtta paneler inom olika områden med uppgift att peka ut intressanta nyckelområden för Sverige. Ett sådant område är framtidens tjänster, och detta har den här panelen, panel 7, haft i uppgift att samtala om. Vi har samtalat runt ett antal frågor som dessa: Vilka nya tjänster kommer att vara tekniskt möjliga om tio år? Vilka av de möjliga tjänsterna blir tillgängliga? I vilken omfattning och i vilken form kommer människor att köpa och sälja de tillgängliga tjänsterna? Hur påverkar de nya tjänsterna livet för dem som bor i Sverige? Som konsumenter? Som företagare? Som anställda? Som människor? Genom möten i vår panel har vi målat upp ett antal framtidsbilder. För att bredda vår syn och spegla såväl småstad, storstad som olika ursprung och kultur har vi även besökt och fått diskussioner att ske i Malmö, Norrköping och Pajala. För Pajala handlar det mycket om hur man kan få en chans genom att tidigt ta till sig nya tjänstemöjligheter. I Malmö diskuterade man bl.a. hur invandrares erfarenheter bättre kan komma till sin rätt. Norrköping bjöd in till en dialog med c:a 70 personer som livligt debatterade olika företagsmöjligheter. Dialogen och deltagandet i Norrköping visar tydligt att det finns ett stort intresse för att delta i denna typ av diskussioner. Något som du kan starta på Internet, i din kommun eller på ditt företag? Vi har också samtalat med ungdomar om hur de ser på sina möjligheter. Våra framtidsbilder speglar alla dessa diskussioner. De sammanfaller naturligtvis inte med varandra i alla avseenden, men de har resulterat i den här rapporten. Ingen kan med absolut säkerhet säga hurdan framtiden blir, men det är viktigt att samtala om den, och rapporten syftar till att stimulera dina tankar om framtiden. Du är välkommen in i samtalet. 6

Panelen vill tacka för det engagemang som alla visat och ett speciellt tack vill vi rikta till: Sören Larsson, mediekonsult Göran Liljegren, MTC Thomas Fürth, Kairos Futures Anders Larsson, PRONOVA SciencePark, Norrköping Gunnar Karvonen, Pajala Utv.AB Josefin Hjelm, Malmö Kommun Inger Olsson, Skanska, Anders Lindqvist, IT Provider Adviser Monica Lindstedt, Hemfrid Björn Wolrath, Momentum I panelen: Rolf Skoglund ordförande, startade Microsoft Sverige, regeringens rådgivare i IT-frågor. Grundare och styrelseordförande i Startupfactory. Lars-Gunnar Mattsson, professor i internationell marknadsföring på Handelshögskolan forskning och undervisning inriktad på nätverk och marknadsdynamik, särskilt när det gäller distribution och internationalisering. Göran Byqvist, tidigare vvd Axel Johnson AB, styrelseledamot bl.a. Åhlens, Axel Johnson International och Servera. Jimmy Tjärnlund, entreprenör som varit med att starta Pedal Budservice och SendIt. Håkan Ramsin, tidigare mediadirektör, numera vd LetsBuyIt.com NV. Jesper Kärrbrink, mediadirektören som blev riskkapitalist. Nu på IT Provider Adviser. Författare till Den digitala mutationen. Johan Hernmarck, grundare och vd för IT Provider Adviser, en av grundarna av Ledstjärnan. Har sedan 1992 arbetat med startup/tidiga investeringar inom ITindustrin. Göran Carstedt, ekonomie doktor, tidigare direktör vid Volvo och IKEA, visionär föredragshållare, Society for Organiszational Learning International. Tanu Tandan, nordisk vd för ett av världens största e-handelskoncept Autobytel.se. Lorentz Lyttkens, samhällsforskare, författare och konsult, Predikta AB. Charlotta Eiborn, IVA, projektledare. Carl-Henrik Nilsson, tekn. dr. och lektor i företagsekonomi, Lunds Universitet. Strategikonsult hos KunskapsPartner. Johan Axelsson, strategikonsult hos KunskapsPartner, specialiserad på turbulenta branscher. 7

VALDEMAR, 38 ÅR, BOR I VÄSTERÅS Ur Valdemars dagbok...ett ljus som kunde brinna utan veke Den 10 maj 1883 Denna majdag anno 1883 har åter varit en god dag. Aldrig i mänsklighetens historia har utvecklingen gått så fort som under mitt liv. Så många revolutionerande uppfinningar kommer världen aldrig mer att få se på så kort tid. Ta verkets ångmaskin som exempel; som överingenjör har jag just talat med förmannen på sågverket. Han berättade att den nya ångmaskinen som driver sågen fungerar alldeles utmärkt. Det var det inte många som trodde för ett år sen. Att få arbeta med dessa tekniska nymodigheter är en ren välsignelse. Många möjligheter kommer för mig när jag filosoferar över vad som skulle kunna göras med ångmaskinen tanken svindlar! Ångmaskinen är den slutgiltiga tekniken för kraftframställning. En dag komma säkert ångmaskiner att ersätta hästar så att droskor också kunna köras med ånga, åtminstone för oss som äro bättre bemedlade. Varken torpare eller arbetare behöva ju transportera sig och det kommer de inte heller att behöva i framtiden. 24 juni 1883 Några kolleger på verket samspråkade om att en man i Amerika just hade uppfunnit ljus som kunde brinna utan någon veke. Lampan skulle lysa med hjälp av elektricitet, sades det. Troligen en oanvändbar uppfinning. Hur skulle det fungera, var skulle elektriciteten komma ifrån? Alla sådana experiment torde kräva gigantiska ångmaskiner för att producera den erforderliga elektriciteten. Och hur skulle den kunna skickas ut till stadens gator eller rent av hem till folk som skulle använda det? Gasljus och fotogen fungerar alldeles utmärkt och vad skulle annars fotogenen användas till? 3 augusti 1883 Det talas mycket om Nobels dynamit. För gruvdriften och vid konstruktionsarbeten tycks hans uppfinning nu fungera ypperligt efter de beklagliga olyckorna där människoliv spilldes. På verket stodo två ynglingar och språkade om en fransman som skrivit en historia om människor som skötos till månen inuti en jättestor kanonkula 8

med hjälp av dynamit. Ynglingarna resonerade som om det skulle kunna ske i verkligheten, men jag sade att människans plats är på jorden. Om Gud Fader hade menat att vi skulle flyga ovanför marken hade han givit oss vingar. Ångloken som kunna gå upp till 80 kilometer i timmen och ångbåtarna som på bara några veckor kunna transportera emigranter över halva jordklotet till Amerika visar på att vi närma oss gränsen för hur snabbt vi kunna förflytta oss. Vem vet vilka effekter en snabbare flykt skulle ha på den mänskliga organismen, och var denna hastighetsgräns kan gå? 4 september 1883 Kunna kvinnor lära sig teknik? När kvinnfolk nu fått rätten till att studera vid läroverk kanske de även så småningom vilja bli ingenjörer och läsa högre matematik. Kanske komma kvinnor att arbeta i industrin också. Med utvandringen till Amerika och med industrins framväxt, var skall vi få tag på dugligt folk? Och kommer det att finnas tillräckligt med tjänstefolk kvar? Det verkar som om tysken Marx har inspirerat många arbetare med sin bok. Det har börjat talas om att förenas för att organisera arbetet och ge arbetarna ökade rättigheter. Men hur ska det gå om arbetarna få för mycket att säga till om? Det är en utveckling jag inte ens vågar fundera över. Knappt 16 år tills seklet är till ända. Jag tror att vi då kommer att se våra fina teknologiska landvinningar ytterligare förfinade; röntgen, cyklar, konserver, glödlampor, tidtabeller och fabriker. Ångmaskiner i varje verk och kanske en i varje stor stad. Vad månde hända till millennieskiftet den som ändå finge uppleva det! 9

STATISTIK IDAG OCH I MORGON 2 Fyrtiotalisterna pensioneras, hushållen har Internet Förändringar i samhället kan man till en del utläsa i siffror. Vi har inte ambitionen att här servera ett sifferunderlag, men vi vill ge några exempel som kan stimulera tanken. Källor: Blandad kompott från SIFO, SCB och eget tyckande. Dock kan vi konstatera att tjänsteområdet saknar bra statistiskt underlag och kanske även definitioner. Statistik 1999 Demografi och företagande: Till det som har förändrats och fortsätter att förändras hör befolkningens sammansättning i Sverige. Enligt prognoser kommer det 2010 att finnas 20 procent fler individer mellan 60 och 80 år än vad som finns 1999, totalt 21 procent av befolkningen. Befolkningen. Vi ser en förskjutning av tjänster från offentligt till privat företagande. 1998 var exempelvis 23 procent av de nystartade företagen inom utbildningsområdet samt hälso- och sjukvården. Under 1998 startades 28.000 privata tjänsteföretag, Det var 80 procent av allt nyföretagande. Huvuddelen av dessa nya tjänsteföretag hade sin verksamhet inom företagstjänster. Andra växande branscher är restaurang och varuhandel. I dag står privata tjänster för 45 procent av BNP och industrin för 30 procent. Teknikanvändning: Ungefär hälften av de svenska hushållen äger redan en persondator. 6 av 10 personer har en mobiltelefon. Internetuppkoppling finns i hälften av alla hushåll. Lund toppar statistiken med 70 procent. 20 procent av alla svenskar använder Internet varje dag. 6 procent använder Internet vid frukostbordet. De flesta använder Internet för information om nyheter och väder, för faktasökning, bankärenden och e-post. Trafiken på Internet fördubblas på 100 dagar. Alla tittar på TV varje dag och totalt används 6 timmar per dag för mediekonsumtion. 10

En gissning om statistik 2010 % av befolkning/hushåll 1990 2000 2010 vad tror du? TEKNIK internet hemma 0% 75% 100% elektroniskt papper 0% 0% 20% bredband i hushåll 0% 10% 90% bredband i bilen 0% 0% 30% TJÄNSTER e-deklaration företag 0% 5% 95% e-deklaration individ 0% 0% 60% e-hälsovård 0% 0% 40% smarta hem 0% 2% 30% e-handel 0% 6% 40% 11

HASSAN, 38 ÅR, BOR I HOLMA Ur Hassans dagbok Fräckt att man kan känna lukterna i filmerna Den 27 april 2010. Idag gick jag upp extra tidigt för att kunna sluta lite tidigare. Jag åt min vanliga frukost; kaffe, juice och nybakat bröd. Det är skönt att alltid ha nybakat bröd hemma. Innan jag gick till jobbet väckte jag min fru och våra tre barn. Min arbetsplats ligger två minuters väg hemifrån och är inredd i ett låghus här på Holma utanför Malmö. Vi är för närvarande tio personer som arbetar här. Vi jobbar alla med olika saker och för olika arbetsgivare men ibland utbyter vi erfarenheter med varandra. Idag diskuterade jag t ex reklamfilmen som gick på hemmabion igår, med Thomas som arbetar här i fem veckor med marknadsföring åt en stor reklambyrå. Thomas hade inte sett filmen men det var ju lätt att ladda ner den till duken. Före lunch körde jag en virtuell videokonferens med min chef i ett av mina projekt Radim, i Egypten. (Jag förstår Thomas som kallar dem för virr-virr för även om det är 3D så blir det inte samma sak som att träffas på riktigt.) Radim hade några små ändringar i mitt senaste konstruktionsförslag. Han tror att det går att ändra i konstruktionen varje dag, men jag har försökt förklara för honom att lättviktsmaterial måste konstrueras på ett visst sätt för att hålla. Jag blir nog tvungen att åka till Egypten snart för att förklara problemen och visa honom konkret vad som händer om man ändrar för mycket. Klockan fyra deltog jag i en kurs i ett nytt integrerat AD/FEM/VMSprogram med inbyggd materialvalslogik som kommit ut. Några av mina tio kurskamrater har jag träffat på tidigare kurser. De kommer från alla världens hörn och föreläsningarna får vi via Internet från MIT i Boston i samarbete med LTH i Lund. Konstigt nog ligger det bara 20 km bort och jag har aldrig varit där fysiskt. Det är i alla fall bra att kunna välja vilket språk jag vill höra föreläsaren på liksom att kursmaterialet och upplägget är individuellt baserat på varje deltagares bakgrund. Det var förresten massor med tid som gick åt till att specificera mina förkunskaper till kursen. 12

Av någon outgrundlig anledning fungerade inte min kompetenslogg som den skulle, jag fick först kursmaterial för en nybörjare, varpå jag blev tvungen att köra kompetenstesterna från början. Och det är omöjligt att göra testerna med något annat på G samtidigt, så pass krävande är de. Efter kursen tog jag spårvagnen till upplevelsecentret inne i centrum. Där var jag på bio med Mustafa som är min barndomsvän från Kairo. Det är fräckt att man kan känna lukterna i filmerna på bion. Efter filmen åkte jag hem till min familj och plockade upp våra varor från förvaringsutrymmet på första våningen i huset. Idag blev det kycklingfilé med curryris, hoppas alla gillar det, vi hade ju något liknande i fredags. I kväll skall det äntligen bli av att se teaterföreställningen från tidigare i vår som vi pratat om så länge. Det tar fortfarande väldigt lång tid att ladda ner till 3D projektorn. Men å andra sidan vem vill se på TV? Vår modell är den gamla typen utan vidvinkel, men ändå! Innan jag går och lägger mig tänker jag ta ett snabbt hälsotest. Det visar troligen att jag borde träna mer och äta mindre chips. Jag får väl springa en runda i morgon. Lika bra att be Lisa komma och ta hand om barnen i morgon. Hon kan ju lika gärna städa också, städroboten är värdelös. 13

EN FRAMTIDSBILD OM BOSTÄDER ÅR 2010 3 Låt ett företag skräddarsy din bostad Informationstekniken har under 00-talet givit hushållen en uppsjö av administrativa tjänster. Utbudet är stort, och det är svårt och tidsödande för individerna att välja bland tjänsterna. Nya företag har därför växt upp för att hjälpa dem att välja. Dessa företag kan skräddarsy tjänsterna så att de passar varje individs behov och ekonomi. Matlagningen i hemmen har minskat, och helfabrikaten har ökat. På vardagarna köper många människor färdiga måltider. Helgens måltider tillagas fortfarande ofta i hemmen med väl valda ingredienser från specialbutiker. Många hushåll har rationaliserat sina inköp av basvaror. De beställer sitt veckobehov på Internet och får varorna hemkörda. Det finns också tjänster som förenklar inköpen av el, telefon och försäkringar. Det finns företag som bevakar hushållens behov av reparationer och underhåll. Nödvändiga justeringar och uppdateringar i hemdatorn sköts sedan länge på distans. Företag erbjuder skräddarsydda profilpaket enligt dina önskemål, t.ex. miljövänliga hushållstjänster. Intelligenta bostäder hushållet sköter sig själv Hushållens maskiner kommunicerar elektroniskt och trådlöst med varandra. Många varor innehåller mikrochips med uppgifter om pris, innehåll, leveranstid, leveransplats, vikt och hållbarhet. Andra varor är märkta med billiga frimärken där intelligensen ligger i databaser. Det är chipset, eller frimärket i jeansen som gör att tvättmaskinen tvättar med rätt temperatur och frimärket på mjölkpaketet i kylen säger till att mjölken är utgången och bör slängas, beställer ny mjölk samt informerar om att ny mjölk kommer klockan 17.30. En del har utformat sitt hem enligt någon typ av konceptboende och valt tema för sitt boende; mitt hem är min oas är ett sådant tema. Detta kombineras ibland med olika typer av upplevelseboende som skapas av särskilda företag. Företag sköter hushållet Tekniken tar inte hand om alla tjänster i hemmet. Fler har råd att anlita människor som städar, sköter blommor etc. Dessa har en särskild serviceutbildning och högre status än forna tiders hemhjälp. Många av dem är egna företagare. Andra är anställda i särskilda hemserviceföretag. Vi kan tacka en lägre moms på tjänster och ett lågt förmånsvärde för denna utveckling. Aktiviteter i hemmet kan delegeras till företag eller organisationer som har specialiserat sig inom olika nischer. Exempelvis kan man prenumerera på tavlor, transporter och vård av växter. Vissa bostadsområden har en egen kvartersvaktmästa- 14

re och egen transporttjänst som tillhandahåller bil, moped, cykel eller taxi. Denna service sträcker sig också utanför bostadsområdena. Var man än befinner sig kan man till exempel utnyttja en bil som vore den ens egen. Konceptet kallas bil där du är och innebär alltså att bilföretagen säljer biltjänst i stället för bil. Man har bil, men man äger ingen bil. Arbetsgivarna står ofta för flera av tjänsterna inom hushållssektorn. Det är en av deras metoder att behålla nyckelpersoner och deras kompetenser i företaget. Små hushåll anpassade bostäder Andelen hushåll som bara består av en eller två personer har under 00-talet fortsatt att öka. Det har också kategoriboendet. Särskilt pensionärer efterfrågar bostäder som är anpassade för dem. Pensionärerna utgör en större andel av befolkningen än tidigare. Många av dem har god ekonomi och kan utnyttja mycket av de möjligheter som den nya tekniken och de nya företagen erbjuder. Storstad-glesbygd Inflyttningen till storstadsområdena har fortsatt, men under hela 00-talet har också många flyttat ut på landet bort från städerna. Det gäller särskilt barnfamiljer och personer som kan och vill distansarbeta. Delar av landsbygden har fått nytt liv, särskilt sådana områden som ligger i närheten av storstädernas. Butiker är sällsynta i glesbygderna. Dagligvarutransporterna organiseras ofta genom nätverk och specialiserade företag. De butiker som finns kvar på landsbygdens har utvecklats till serviceinstitutioner som utför tjänster av alla de slag inklusive postutbärning och annan postservice. De fungerar också som utlämningsställen för Internethandeln. 15

Mitt hem är mitt sjukhus Privata sjukvårdsförsäkringar har fått en kraftig tillväxt, likaså privat sjukvård. Det är en följd av att samhällets vård och omsorg har avtagit sedan slutet av 1900-talet. Samtidigt har vårdbehovet tillfälligt ökat genom det stora antalet pensionärer. Möjligheterna att vårdas i hemmet har blivit större. Sjukvården har blivit mer flexibel och decentraliserad än tidigare. Enklare åkommor som förr belastade primärvården behandlar patienten nu på egen hand i hemmet. Tekniken har möjliggjort aktiv hälsobevakning genom olika typer av självdiagnostiska tester. Många ställer själva sina diagnoser. Automatisk medicinsk kontroll har blivit allt vanligare genom sensorer som sväljs och som är kopplade till olika larm- och läkardatabaser. Försäkringsmarknaden har globaliserats. Individer som vet att de har de bästa genetiska förutsättningarna vänder sig till bolag i länder där hälsointyg är tillåtna. På så sätt får de förmånligare villkor än om de hade valt bolag i länder som inte tillåter intyg. Mäklare hjälper individer att välja rätt bolag. Mitt hem är min borg Säkerhetstjänster har ökat kraftigt under 00-talet. Tekniken i larm- och säkerhetssystem har förfinats och blivit standard i många fastigheter. Vaktbolagen har expanderat. Denna ökning anses bero på otryggheten bland människorna som har funnits sedan slutet av 1900-talet och på att polisen inte anser sig klara av att svara för medborgarnas trygghet. Eskort från jobbet till hemmet ingår i erbjudandena om säkerhet. Det gör också säkerhetsvakter och övervakningskamera i portuppgången. Systemen låser huset vid inbrott. För att öka tryggheten i hemmet finns också övervakningscentraler för all elektronisk utrustning, som informerar ägaren om något inte fungerar. 16

STAFFAN, 27 ÅR, BOR I STOCKHOLM Ur Staffans dagbok...och slipper läsa krångliga manualer Den 3 april 2010. Idag steg jag upp senare än vanligt, jag låg nog och drog mig fram till elvatiden. Jag fick jobba extra sent i går kväll. Jim i Nagasaki ville tvunget träffas klockan åtta Tokyotid, och mötesmäklaren på jobbet hade givetvis inte lyckats få ihop allas möteskalendrar så vi fick snällt sitta en halvtimme extra och vänta på att någon fransman skulle komma on-line. Sedan drog det hela ut på tiden för vi kunde inte enas om bästa sättet att ordna den gemensamma trygghetsförsäkringen för företaget. Jag stirrade Jim rakt i ögonen när jag sade till honom att med den nuvarande utvecklingen av brottsligheten är det minsta vi kan göra att erbjuda vakter till våra anställda, något som han inte verkade ha någon som helst förståelse för. Det var himla skönt att slippa pendla in till kontoret idag, jag jobbade från språnget istället. Det brukar alltid sitta någon man kan samarbeta med där. Jag ringde min far, han har inte riktigt greppat konceptet att jag inte går till jobbet utan till ett ställe där jag arbetar tillsammans med mina grannar, trots att vi har helt olika arbetsgivare. Men det var skönt att prata med honom, jag frågade vad han tyckte jag skulle säga till Marie. Han gav mej faktiskt flera bra råd för mina kärleksproblem, eller som han sa kärleksmöjligheter; allt beror ju på hur man ser det. Det känns skönt att veta att trots all utveckling har även våra föräldrar gått igenom precis samma saker som vi lever med. (I alla fall på vissa områden.) Kompkursen jag hade idag var lysande. På två timmar lärde jag mej allt om det nya virtuella kontoret. Jag älskar när de självinstruerande programmen är så pass lättförståeliga att du bara kan medverka i instruktionsfilmen och slipper läsa några krångliga manualer Macrohard har verkligen utvecklat konceptet. I kväll har jag bjudit in Niklas och Karin på middag. Det ska bli 17

spännande att se vad Måltiden har tänkt ut idag, det är ganska kul att välja Överraskningsmiddag som alternativ för då vet ju varken jag själv, Niklas eller Karin vad som bjuds kul idé det där. Jag funderade ett tag på att faktiskt köpa hem lite råvaror och tillaga middagen själv. Men det var så längesen jag svängde ihop något att jag knappt kommer ihåg hur min spis fungerar. Sedan får vi se vad vi ska göra efter middagen, jag skulle kunna tänka mig att hjälpa mitt team Viltvårdarna i virtuellt Othello, men de andra verkade mer intresserade av att gå på lokal. Jag får se om jag kan få dem att ändra sig jag är inte alls sugen på fest, det hade varit skönt att stanna hemma i kväll eller eventuellt bara kolla läget på stan via Spejarkanalen. Jag har flera gånger lyckats styra kameran, t.ex. som förra helgen till Görans Krog det kan inte ha varit många mer än jag som ville dit och visst blev spelet kanonbra. Borde kolla ratingen. Jag är i alla fall definitivt inte pigg på att gå ner dit på vinst och förlust. 18

EN FRAMTIDSBILD OM ARBETE ÅR 2010 4 I dag är du anställd i morgon är du arbetsgivare Det som har präglat utvecklingen under de första 10 åren efter millennieskiftet är uppluckringen av industrisektorerna och förhållandet mellan anställda och arbetsgivare. Till det som har fått stor betydelse under perioden hör också att nätverken har utvecklats mellan kollegor runt om i världen. Exempelvis har den finansiella sektorn kraftigt förändrats. Bankernas roll som företagens kapitalförsörjare har minskat och riskkapitalet har ökat. Dessa nya riskkapitalbolag är välkonsoliderade, har hög industriell kompetens, mycket kapital och agerar som starkt nischade banker i nära samarbete med stora och små företag. Uppluckringen mellan anställda och arbetsgivare har påverkats av att gränsen mellan arbete och fritid för många yrkesgrupper har blivit oklar, vilket innebär att många fritidsaktiviteter kopplas till arbetslivet. Fler av oss tar chansen till ett helt nytt arbete som blivit möjligt genom flexiblare arbetstid, nya belöningssystem som optioner i företag och vidareutbildning utanför nuvarande kompetensområde. Arbete i nya tider och rum Projektanställningar ersätter i många fall tidigare distinkta relationer mellan arbetsgivare och arbetstagare. Den som i ett projekt liknar en traditionell arbetsgivare kan i nästa projekt likna en anställd. Projektanställningar kan variera i längd och ersättas med lön eller andel i ett projekts framtida vinst. Gränserna är mer diffusa än tidigare också mellan livets olika skeden, alltså mellan utbildningstid, arbetsliv och pension. Alltfler arbetar även under utbildningsfasen, det vill säga under den fas där den huvudsakliga uppgiften är att öka kompetensen. Pensionsåldern är i hög grad flexibel. Äldre människors erfarenhet tillmäts ett större värde än tidigare. Många människor arbetar år 2010 hemma, helt eller delvis. De gör det med den moderna teknikens hjälp. Gränserna mellan arbetsplats och hem är mindre tydliga än tidigare, likaså mellan arbetstid och fritid. Småföretagen har blivit flera och är ofta enmansföretag. Många av dem säljer specialistkunskaper. Behovet av sådana har ökat kraftigt. De som inte vill eller kan arbeta hemma och inte heller vill pendla dagligen till sin egentliga arbetsplats kan hyra in sig i ett lokalt företagshotell i närheten av hemmet. Där kopplar de enkelt upp sig mot företagets datorer. På detta sätt minskar restiderna till och från företaget. 19

Traditionella arbetstider har i vissa branscher försvunnit; det är helt enkelt inte längre nödvändigt att arbeta mellan vissa bestämda klockslag. Detta har medfört att många företag måste ha någon form av skiftarbete för att kunna ge service åt människor som har valt att förlägga sin arbetstid till udda tidpunkter på dygnet. Vårt nya sätt att arbeta i nätverk inom och mellan företag medför att mycket tid ägnas åt att organisera samarbetet mellan personer i olika grupper. Tjänster för att göra detta bättre existerar men är inte så lättanvända och spridda som man kunde önskar sig. Kunskap blir handelsvara och färskvara Fortfarande finns det dock stora arbetsgivare såväl i den privata som i den offentliga sektorn. De rekryterar i högre grad än tidigare specialister, men de efterfrågar också alltfler generalister eftersom det behövs människor som kan se samband över gränserna. Människor rekryteras där de är lättast att få tag på och kan under en begränsad tid få arbeta på en annan ort än hemorten, för att sedan vara lediga under en lång period. Många människor långpendlar alltså på ett sätt som liknar byggarbetarnas pendlande och rallarnas. De har blivit projektnomader. Liknande system fanns redan på 1900-talet när företag började hyra ut personal; det kunde röra sig om hela läkarteam till Norrland. På 00-talet har det sättet att arbeta blivit vanligt, men det skiljer sig från förr främst genom att rörligheten i många branscher numera också är internationell. Svenska företag söker kompetens i andra länder. Utländska företag söker kompetens i Sverige. Många företag saknar tydlig nationell hemhörighet; de är internationella. Du får lön för resultatet, inte för mödan Företagen tillämpar olika löneformer. Bland annat kan löntagaren få välja om hela beloppet ska betalas som lön eller om till exempel 75 procent ska vara lön, 20 procent en pensions/kompetensförsäkring och 5 procent hemhjälp. Delar av beloppet kan användas till exempelvis utbildning och tjänstebil. Det som uppdragsgivaren betalar för är resultatet av arbetet i stället för den nedlagda tiden. Människor har blivit alltmer medvetna om hur olika saker påverkar kropp och själ. Detta har medfört att de anställda ställer höga krav på arbetsmiljön och inom löneramen väljer också sådant som främjar fysisk och psykisk hälsa. Det kan vara allt från en personlig coach (psykolog), till fritt träningskort och färsk utbildning. Det har blivit allt viktigare att ha ett övergripande grepp om sin utbildning. De stora företagen har skapat olika slags incitament för att behålla kompetensen inom företaget. Nya tjänster har utvecklats som underlättar för både individ och arbetsgivare att välja rätt form för kunskapsuppdatering. Ett stort område som växt upp de senaste tre åren är tester och utvärdering samt certifiering av kunskap. Kompetensmäklare Under det industriella 1900-talet var bristen på kapital oftast det stora problemet för den som ville starta och driva företag. I 2010-talets tjänstesamhälle råder ofta det motsatta förhållandet. Kompetens är bristvaran, det vill säga kunskap, färdighet och nätverk. Jakten på kompetens ersätter jakten på kapital. Begreppet kompetens omfattar inte bara ackumulerad kunskap utan även färdigheter av olika slag, till exempel förmåga att organisera och leda projekt. Var och en bygger på och ändrar sin kompetens under hela sitt verksamma liv. Individen ser sin kompetens som ett kapital som kan och ska placeras där det ger bäst avkastning. 20