Tnr: 1856:1. ISBN: 978-91-7391-348-5. Oktober 2012. 3 000 ex. Produktion: Blomquist & Co. En politik för Rapporten Granskning av hållbarhetsredovisningen i 25 svenska storföretag analyserar och beskriver det sociala området i hållbarhetsredovisningen. Det sociala området berör i stor utsträckning mänskliga rättigheter i arbetslivet. konkurrenskraftiga Företagen redovisar exempelvis anställningsförhållanden, studenter anställningsvillkor, facklig organisering, kollektivavtal, arbetsmiljöfrågor, jämställdhet och kompetensutveckling. Det är frågor som Unionen dagligen arbetar med för 500 000 medlemmar inom det privata näringslivet och genom internationellt fackligt arbete i stora, globala företag där många av Unionens medlemmar är anställda. Rapporten är tänkt som ett inspel till företag om hur de kan utveckla det sociala området i hållbarhetsredovisningen, men också en vägledning och översikt för Unionens förtroendevalda ute i företagen. Rapporten är framtagen av Enheten för politik, opinion och påverkan som ansvarar för Unionens utredningsverksamhet, politikutveckling och lobbying. Unionen är Sveriges största fackförbund i det privata arbetslivet. Tillsammans skapar vi framgång genom utveckling, trygghet och glädje. Olof Palmes Gata 17 105 32 Stockholm Tel +46 8 504 15 000 www.unionen.se
Innehållsförteckning En politik för konkurrenskraftiga studenter............................................................................ 3 Studentmedarbetarsystem...4 Bakgrund...4 Vad är studentmedarbetare?.................................................................................................4 Vad är fördelarna?...4 Varför finns det inte i Sverige?...4 Fribeloppet...5 Är fribeloppet verkligen ett problem?...5 Se över fribeloppet...5 Socialförsäkringssystemet för studenter...6 Studenters jobbetablering...6 Till dig som är student...7 1. Har företaget kollektivavtal?...7 2. Våga prata lön...7 3. Har jag fått en utvecklingsplan?...7 4. Varför bör jag engagera mig i Unionen på arbetsplatsen?...7 Unionens politik för mer konkurrenskraftiga studenter:...7 2
En politik för konkurrenskraftiga studenter En välutbildad och konkurrenskraftig arbetskraft är en förutsättning för utveckling och tillväxt i ekonomin. Den som väljer att studera och investera i sin egen kompetens bidrar därför också till samhällets och den svenska ekonomins utveckling. Det är också en förutsättning för ett flexibelt och innovativt näringsliv som kan möta en allt hårdare global konkurrens. Unionen är framtidens fackförbund för framtidens medlemmar och ser att näringslivet och arbetslivet kommer att ställa nya krav på rätt kompetens och utbildning framöver. Den ständigt pågående teknikutvecklingen och globaliseringen ökar trycket på att Sverige måste stå starkt i konkurrensen om var i världen investeringar och företagande ska äga rum. En välutbildad arbetskraft med tillgång till kontinuerlig kompetensutveckling är den viktigaste förutsättningen för detta. Det är viktigt med en nära koppling mellan näringslivet och landets universitet och högskolor så att nyutexaminerade studenter är förberedda när studietiden är över. Att varva teori med praktik leder till ett utbyte som både näringslivet och individen tjänar på. Praktik och relevanta studentjobb leder till att individen hunnit samla värdefulla erfarenheter redan vid studiernas slut. Sannolikheten ökar också för att man får det jobb man strävar efter fortare efter examen. Ett väl fungerande studentmedarbetarsystem i Sverige är en lösning alla parter tjänar på och ett av många sätt att få en ökad samverkan och samtidigt förbereda fler studenter för näringslivet. Möjligheten att tjäna pengar och få konkurrenskraft under studietiden vinner både individen och näringslivet på och det underlättar också studenters etablering på arbetsmarknaden. Näringslivet och akademin måste samverka på flera plan, både genom lokala och centrala ansträngningar, samtidigt som den enskilda studenten ska kunna känna både trygghet och motivation under studietiden. Därför vill vi också att man ser över socialförsäkringarna så att de passar studenter. Unionen vill underlätta för studenter att bli trygga och välinformerade individer som kan fatta välgrundade beslut och undvika de oseriösa inslag såsom orimliga villkor eller begränsade möjligheter till inflytande över sin arbetssituation, som kan möta många som ger sig ut på jobbmarknaden för första, andra eller tredje gången. Unionens politik för studenter är framtagen av Charlie Levin, Unionens utredare inom kompetensutveckling på Enheten för politik, opinion och påverkan. Cecilia Beskow Samhällspolitisk chef Stockholm, december 2013. 3
Studentmedarbetarsystem Bakgrund Unionen har låtit undersökningsföretaget Ipsos fråga 1 000 studenter om deras ekonomiska situation. I den svarade 65 procent att de arbetar ibland eller regelbundet vid sidan av studierna men 56 procent av dessa svarade att arbetet inte är relevant för studierna. Många studenter arbetar alltså redan men en del känner inte att arbetsuppgifterna är relevanta för vad de studerar till. Bland annat Svenskt Näringsliv och arbetsgivarföreningen Almega slår också fast att studenters brist på erfarenhet av relevanta arbetsuppgifter för studieämnet ofta utgör ett hinder för rekrytering. 1) Vad är studentmedarbetare? I Danmark finns sedan länge ett utbrett system för studentmedarbetare och systemet bygger på att arbetsgivare anställer personer som studerar på högskolor och universitetet för att utföra arbetsuppgifter som passar för deras studier, under terminerna. Danska studentmedarbetare arbetar olika antal timmar beroende på bransch, hur långt de kommit i studierna och egna preferenser. Arbetsuppgifterna ska vara lämpliga för studieämnet men har ingen formell koppling till studentens universitet eller högskola. Vad är fördelarna? Med ett studentmedarbetarjobb kan studenten kombinera teori och praktik och få möjlighet att etablera kontakter med arbetsgivare. En studentmedarbetare utför kvalificerade arbetsuppgifter och avlastar det ordinarie arbetet i form av att lösa problem och rutinuppgifter som annars riskeras att inte prioriteras eller utföras. Företagen som anställer studentmedarbetare tar ansvar för såväl branschens kompetensförsörjning som för sitt rykte som en attraktiv arbetsgivare. En studentmedarbetare kan på så sätt ge ett betydande mervärde för arbetsgivarna. Studentmedarbetarsystemet är ett naturligt inslag på den danska arbetsmarknaden. Omkring hälften av de danska studenterna är studentmedarbetare någon gång under studietiden. Danska kommuner med högskolor och universitet ser också möjligheten att erbjuda studenter jobb som en konkurrensfördel. I den danska studentstaden Odense garanterar man studentmedarbetarjobb till alla som väljer att studera i kommunen. Såväl fack som arbetsgivarorganisationer är mycket positiva studentmedarbetarsystemet i Danmark och vissa fackföreningar förmedlar själva platser. Samtidigt är det viktigt att vara medveten om de risker som finns med ett studentmedarbetarsystem för studenterna. De mest framträdande riskerna är att inte arbetsuppgifterna blir tillräckligt kvalificerade eller att arbetsgivare inte är tillräckligt flexibla med förläggningen av arbetstiden och därmed krockar arbetet med studierna. En förutsättning för att anställa studentmedarbetare är att det finns kollektivavtal och lokala parter som kan komma överens om lön och villkor. I Danmark tjänar en studentmedarbetare oftast omkring 80 % av vad en nyutexaminerad tjänar. Varför finns det inte i Sverige? I Sverige finns ingen tradition av studentmedarbetare och möjligheterna till praktik varierar mellan lärosätena. Även om många som studerar arbetar vid sidan om är det i liten utsträckning med kvalificerade uppgifter i den form som sker i Danmark. Enligt Unionens undersökning kan 9 av 10 studenter tänka sig att bli studentmedarbetare. Unionens policy är att i de avtal Unionen sluter med arbetsgivare ge unga ökade möjligheter att anställas som studentmedarbetare och därigenom bereda plats för studentmedarbetare på svenska arbetsplatser. Sträckan mellan utbildning och ett studierelevant jobb måste minskas. 1) Unionens rapport En väg in 2012. Lästips: I Unionens rapport En väg in, så får fler unga jobb finns mer information om studentmedarbetarsystemet och Unionens policy inom området. 4
Fribeloppet Fribeloppet är det tak för hur mycket pengar en student får lov att tjäna innan studiemedlet reduceras. I budgetpropositionen för 2014 föreslår regeringen att fribeloppet höjs med ytterligare 30 000 kronor från dagens 142 400 kronor till cirka 172 400 kronor per kalenderår. Med höjningen kan en studerande exempelvis ha månadsinkomster på 26 000 kronor under två sommarmånader och 12 000 kronor under årets resterande tio månader utan att studiemedlet minskas. För yrkesverksamma studenter som samtidigt arbetar en viss del blir fribeloppet problematiskt. Dessutom räknas inkomster såsom vinst vid bostadsförsäljning eller arv in i fribeloppet vilket är inkomster som inte är planerat att finansiera studierna med. Studenter förväntas i första hand klara sin försörjning genom de allmänna studiemedlen. Under sommaren utgår däremot inget studiemedel och det är då upp till studenterna själva att klara sin ekonomi genom arbete. Det förutsätter dock att det både finns jobb att tillgå och att det inte finns hinder mellan studenterna och jobben. Fribeloppet utgör en onödig begränsning för studenter, individen bör i första hand själv avgöra vilken arbetsmängd den mäktar med. Dagens studenter är en sammansatt grupp med olika behov och om fler som jobbar ska gå in och ut från studiesystemet måste det gå att kombinera arbete och studier. Det är samtidigt viktigt för fulltidsstudenter att det går att leva på studiemedlet. Arbete ska vara en möjlighet och inte ett måste under terminerna. Är fribeloppet verkligen ett problem? Enligt Unionens undersökning svarade nästan hälften av de tillfrågade studenterna att de avstår arbete för att inte slå i taket och en majoritet instämde helt eller delvis i påståendet att de skulle arbetat mer om det höjts 2). En rapport från CSN efter den senaste höjningen av fribeloppet (som innebar att en studerande som har studiemedel 40 veckor kunde tjäna 137 000 om året innan skatt) visar att andelen personer som fått reducerat studiemedel som en följd av fribeloppet minskat med omkring 10 000 personer per kalenderår. Efter fribeloppshöjningen är det drygt 11 000 personer som idag får sitt studiemedel reducerat som en följd av gränsen för fribeloppet. Statsbudgetens utgifter beräknas ha ökat med 29 mkr per år genom minskad reducering av studiebidrag och det har också medfört drygt 7 mkr per år i ökade pensionsavgifter. 3) Se över fribeloppet Fler arbetade timmar vid sidan av studierna ger ökade skatteintäkter vilket betyder att höjningar av fribeloppet till viss del är självfinansierade. Arbetsmarknaden ställer idag vissa krav på att studenter ska ha rätt arbetslivserfarenheter redan när de är examineras och på en del håll börjar det danska systemet studentmedarbetare etableras. För att de studenter som vill ska kunna ta möjligheterna att öka sin konkurrenskraft med studierelevant arbete under terminerna och även jobba över sommaren krävs det att regeringen fortsätter att se över reglerna för fribeloppet kontinuerligt. 2) Studenters sommarekonomi, Unionens rapport. 3) Höjning av fribeloppet 2011 Preliminär analys, CSN. 5
Socialförsäkringssystemet för studenter Socialförsäkringarna är det som garanterar en grundläggande ekonomisk trygghet vid sjukdom, föräldraskap och arbetslöshet. Försäkringarna är uppbyggda på en inkomstbortfallsprincip och anpassade efter yrkesverksamma. För studenter kan det innebära problem. Även om studentgruppen har ett generellt lägre sjuktal och barnafödande och därmed ett begränsat uttag ur socialförsäkringssystemen är det en grupp vars intressen inte tillgodosetts när man utformat systemen. Studenter som drabbas löper en större risk att få mindre avkastning på sin studieinvestering och ta färre högskolepoäng. Idag får studenterna ersättning för sjukdom på två olika sätt, beroende på om de arbetat före studierna eller inte. Studenter som arbetat innan de påbörjade studierna och därmed har en sjukpenningsgrundande inkomst (SGI) kan ha denna vilande under studietiden men om denne blir sjuk och vill falla tillbaka på denna SGI måste studenten avsluta studierna det vill säga ge upp sin studieplats. Det förutsätter dock att den studerande studerar med studiemedel. Den som inte får studiemedel riskerar på så sätt att (SGI) försvinner. En student utan SGI som blir sjuk får ersättning från CSN om personen har studiemedel. Efter åtta dagar krävs läkarintyg. Studiemedlet betalas då ut i 30 dagar men utan poängkrav. Den 31:a dagen och framåt försvinner återbetalningskravet för studielånet. Det innebär i praktiken att studenter har 30 karensdagar där de lever på lånade pengar, trots sjukdom. Att jämföra med den som arbetar som har en karensdag. Med den bakgrunden bör studenters villkor inom sjukförsäkringen ses över. TCO har lyft fram förslag om att studenter ska kunna vara sjukskrivna på heltid och att studenten inte ska behöva ta ut studiemedel för att kunna lägga SGI vilande (så att det räcker med studiemedelsberättigade studier). Det är rimligt att dessa förslag utreds av regeringen. Studenters jobbetablering Efter studiernas slut är det viktigt att det finns förutsättningar för en lyckad etablering på arbetsmarknaden. Här måste alla parter på arbetsmarknaden samarbeta för att ge studenter så mycket information så möjligt. Det handlar om information om var jobben finns, hur man får dem och vilka kompetenser som krävs och efterfrågas inom olika områden. En viktig del i det arbetet är universitetens och högskolornas yrkes- och studievägledningsfunktioner, men också de olika branscherna och de fackliga aktörerna. Lönestatistik och coachning är viktiga redskap när unga ska välja jobb. För att inte unga ska utnyttjas eller råka ut för oseriösa erbjudanden krävs också att parterna och samhället står upp för kollektivavtalsmodellen som garanterar sunda villkor för dem som arbetar. Universitet och högskolor som väljer att lägga resurser och kraft på att förbättra samverkansuppdraget ger studenterna en bättre start på arbetslivet. En god samverkan och etablering bygger både på stöd i form av studie- och yrkesvägledning och förbättrade möjligheter till praktik och kurser som syftar till att stärka individens möjligheter att omsätta teoretiska kunskaper på arbetsmarknaden. 6
Till dig som är student En god etablering och trygghet på arbetsmarknaden är nyckeln till ett framgångsrikt arbetsliv. Det finns gott om tips och coachning om vad som är viktigt att tänka på för att göra bra ifrån sig som ny på jobbet. Nedan följer en checklista med aspekter som kanske inte vanligtvis toppar dessa listor. Men som ger dig större makt och inflytande över ditt arbetsliv. 1. Har företaget kollektivavtal? Kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan Unionen och ett arbetsgivarförbund och gäller för alla tjänstemännen inom det aktuella företaget och avtalsområdet. Kollektivavtalet reglerar exempelvis lönehöjningar, arbetstider, semester, sjuklön, pension, försäkringar, inflytande och uppsägningar. Om du arbetar på ett företag med kollektivavtal skyddas du av många regler och bestämmelser på arbetsmarknaden som vi ofta tar för givet, men som inte gäller på ett företag som inte har kollektivavtal. Som anställd är det inte alls säkert att du får någon tjänstepension överhuvudtaget om du arbetar på ett företag utan kollektivavtal. 2. Våga prata lön Det kan variera mycket vilken lön man först får när man är ny beroende på vilken arbetsgivare och var i landet man befinner sig samt vilket bransch man valt att arbeta inom. Den första löneförhandlingen är därför mycket viktig. Man bör därför vara väl förberedd när det är dags. Unionen erbjuder lönecoachning och lönestatistik till våra medlemmar. Du har möjlighet att diskutera både grundlön och förmåner vid en förhandling. Om inte arbetsgivaren är redo att höja grundlönen kan du också förhandla om exempelvis semesterdagar och arbetstid. 3. Har jag fått en utvecklingsplan? Ditt första utvecklingssamtal är kanske ditt viktigaste under tiden du arbetar för arbetsgivaren. Se över vilka villkor och möjligheter som gäller för kompetensutveckling på ditt företag. Även om den som nyligen kommit från en längre utbildning har mycket färsk kunskap kan det vara viktigt att få verktyg att omsätta den i handling. Många arbetsgivare ser positivt på medarbetare som visar att de vill utvecklas och lära sig nya saker eller att göra sina arbetsuppgifter mer effektivt. 4. Varför bör jag engagera mig i Unionen på arbetsplatsen? Som förtroendevald i Unionen vinner du inflytande på arbetsplatsen och fyller en viktig funktion för dina kollegor. Många av Unionens förtroendevalda sitter i bolagens styrelser som personalrepresentant. Som en av Unionens förtroendevalda får du kontinuerlig kompetensutveckling i exempelvis förhandling och inom LAS/MBL. Om det inte finns en Unionenklubb på arbetsplatsen kan du blir utsedd till arbetsplatsombud som kan få rätt att förhandla. Unionens politik för mer konkurrenskraftiga studenter: Inför ett studentmedarbetarsystem i Sverige Se över fribeloppet Bättre villkor inom socialförsäkringarna för studenter En bra jobbetablering för nyutexaminerade studenter 7
Unionen är framtidens fackförbund för framtidens medlemmar och ser att näringslivet och arbetslivet kommer att ställa nya krav på rätt kompetens och utbildning framöver. Den ständigt pågående teknikutvecklingen och globaliseringen ökar trycket på att Sverige måste stå starkt i konkurrensen om var i världen investeringar och företagande ska äga rum. En välutbildad arbetskraft med tillgång till kontinuerlig kompetensutveckling är den viktigaste förutsättningen för detta. Det är viktigt med en nära koppling mellan näringslivet och landets universitet och högskolor så att nyutexaminerade studenter är förberedda när studietiden är över. Att varva teori med praktik leder till ett utbyte som både näringslivet och individen tjänar på. Praktik och relevanta studentjobb leder till att individen hunnit samla värdefulla erfarenheter redan vid studiernas slut. Sannolikheten ökar också för att man får det jobb man strävar efter fortare efter examen. Ett väl fungerande studentmedarbetarsystem i Sverige är en lösning alla parter tjänar på och ett av många sätt att få en ökad samverkan och samtidigt förbereda fler studenter för näringslivet. Möjligheten att tjäna pengar och få konkurrenskraft under studietiden vinner både individen och näringslivet på och det underlättar också studenters etablering på arbetsmarknaden. Näringslivet och akademin måste samverka på flera plan, både genom lokala och centrala ansträngningar, samtidigt som den enskilda studenten ska kunna känna både trygghet och motivation under studietiden. Därför vill vi också att man ser över socialförsäkringarna så att de passar studenter. Unionen vill underlätta för studenter att bli trygga och välinformerade individer som kan fatta välgrundade beslut och undvika de oseriösa inslag såsom orimliga villkor eller begränsade möjligheter till inflytande över sin arbetssituation, som kan möta många som ger sig ut på jobbmarknaden för första, andra eller tredje gången. Olof Palmes Gata 17 105 32 Stockholm Tel +46 8 504 15 000 www.unionen.se Tnr: 2149:1. Februari 2014. Produktion: Blomquist & Co.