EU-VAL 2014: DEN HÄR GÅNGEN ÄR DET ANNORLUNDA

EU-VAL 2014: DEN HÄR GÅNGEN ÄR DET ANNORLUNDA Nedräkningen till EU-valet 2014 har börjat. Det är nu hundra dagar kvar tills den första vallokalen öppnar. 400 miljoner européer har chans att påverka hur Europaparlamentet ska se ut under de närmaste fem åren, i ett val som är världens näst största uppvisning i demokrati. Den 25 maj får runt 7 miljoner svenska väljare säga sitt om vilken riktning den europeiska integrationen ska ta. 751 ledamöter, av vilka 20 är från Sverige, kommer att påbörja sitt arbete i juli och sätta den europeiska dagordningen. På deras bord ligger också att välja nästa ordförande för EU-kommissionen. Spelreglerna är annorlunda nu än 2009 när det senast var EU-val. EU har sedan dess ett nytt fördrag och Europaparlamentets befogenheter har ökat. Samtidigt har EU-länderna kämpat med den ekonomiska krisen. EU-valet i maj ger väljarna chansen att bidra till att stärka eller förändra den riktning som EU ska ta när det gäller den ekonomiska krisen, men också i många andra frågor som påverkar vardagen. Det kan handla om luften vi andas, maten vi äter eller vattnet vi dricker. För första gången kommer valresultatet att avgöra vem som ska leda EU-kommissionen, EU:s verkställande organ, som utarbetar lagförslag och övervakar genomförandet av EUlagstiftningen. Enligt de nya reglerna ska EU:s regeringschefer föreslå en kandidat till posten som den framtida kommissionsordföranden, på grundval av valresultatet. Europaparlamentet kommer att välja den nya kommissionsordföranden genom majoritetsval. Europeiska politiska partier kan under valkampanjen föreslå kandidater för denna ledande position inom EU. På så vis får också väljarna säga sitt om kommissionens nästa ordförande. Den nya politiska majoriteten efter valet kommer att forma den europeiska lagstiftningen under de kommande fem åren, på områden som den inre marknaden och medborgerliga rättigheter. Parlamentet - den enda direktvalda EU-institutionen - är nu en grundbult i det europeiska beslutsfattandet och har lika mycket att säga till om som de nationella regeringarna när det gäller så gott som alla EU-lagar. Väljarna kommer alltså att ha mer inflytande än någonsin. Politiska grupper Parlamentet har idag sju politiska grupper, som representerar mer än 160 nationella partier. Enligt parlamentets regler måste medlemmarna i en grupp dela "politisk tillhörighet " och

ska omfatta minst 25 ledamöter från minst sju olika medlemsländer. Medlemmar som inte vill eller kan inordnas i en grupp kallas "grupplösa". Vallag Det finns gemensamma EU-regler för valet, men dessa tar hänsyn till nationella traditioner och lagar. Det är t.ex. upp till varje medlemsland att avgöra om det använder ett system med en öppen eller sluten lista eller spärregler, så länge spärren inte är högre än 5 %. Lägsta rösträttsålder är 18 år i alla länder utom Österrike, där 16 är minimiålder. Minimiåldern för kandidater varierar från land till land, men i de flesta fall är det också 18 år som är åldersgräns för kandidater. Röstning är obligatoriskt i Belgien, Cypern, Grekland och Luxemburg.

Det nya Europaparlamentet Valdagar : 22 25 maj 2014 Juni: bildande av politiska grupper; valprövning 1 3 juli: Europaparlamentets konstituerande plenarsammanträde i Strasbourg: ledamöterna intar officiellt sina platser i parlamentet Val av Europaparlamentets talman, vice-talmän och kvestorer 7 10 juli: De politiska grupperna har officiella möten 14 17 juli: Plenarsammanträde i Strasbourg val av EU-kommissionens ordförande Utfrågningar av utsedda kommissionärer (september) Omröstningar om hela kommissionen (oktober, med reservation för ändringar) Vad händer efter valet? När alla de officiella resultaten har kommit in underrättar behöriga nationella myndigheter Europaparlamentet om namnen på de valda ledamöterna. När ansvariga myndigheter prövat att de valda ledamöterna är behöriga att tillträda som parlamentsledamöter kan de 751 nyvalda ledamöterna inta sina platser vid parlamentets första plenarsammanträde den 1 juli 2014. De nyvalda ledamöterna samlas och träffas efter politisk tillhörighet innan det konstituerande plenarsammanträdet i juli. De officiella politiska grupperna som formas väntas vara bildade före slutet av juni. 1. De politiska gruppernas möten juni I juni bildar ledamöterna, från olika EU-länder, politiska grupper på grundval av deras politiska tillhörighet. För att få formell status som politisk grupp måste denna bestå av minst 25 ledamöter från en fjärdedel av medlemsländerna (dvs. minst 7). 2. Den konstituerande sessionen 1 3 juli 2014, Strasbourg Det första mötet i det nya Europaparlamentet kommer att ägnas åt den formella konstitutionen när de nya ledamöterna väljer sin talman, 14 vice talmän och 5 kvestorer. Öppnandet av plenarsammanträdet leds av den avgående talmannen, om denne blir omvald. I andra fall utförs denna uppgift av en av de avgående vice talmännen i rangordning. I avsaknad av någon av dessa utförs detta av den ledamot som har suttit längst tid i Europaparlamentet (artikel 12 i Europaparlamentets arbetsordning). Val av Europaparlamentets talman

Kandidater för posten som talman i Europaparlamentet kan föreslås antingen av en politisk grupp eller minst fyrtio ledamöter (artikel 13). Valet hålls den första sammanträdesdagen, genom en sluten omröstning. För att bli vald måste en kandidat få en absolut majoritet av de giltiga rösterna, d.v.s. 50 % plus en (regel 14). Har ingen kandidat fått en absolut majoritet av rösterna efter tre rundor, får endast de två ledamöter med flest röster delta i den fjärde valomgången. Vidare kommer parlamentets nyvalda talman att inta sin post och hålla ett öppningsanförande (han/hon kan också välja att endast göra några korta anmärkningar och ett mer formellt tal vid ett senare tillfälle), innan den nya talmannen leder valet av vice talmän och kvestorer. Val av vice talmän och kvestorer Kandidater till posterna som vice talman eller kvestor måste också ha föreslagits av antingen en politisk grupp eller minst 40 ledamöter. Valet av vice talmän äger rum på plenarsammanträdets andra dag, även den genom en sluten omröstning. De vice-talmännen och kvestorernas uppgifter/roll De vice talmännens roll är att ersätta parlamentets talmän när det är nödvändigt, även vid plenarsammanträden (regel 21). De är även medlemmar av presidiet, det organ som ansvarar för all administration samt personal-och organisationsfrågor i parlamentet. De fem kvestorerna behandlar administrativa ärenden som direkt berör ledamöterna (regel 26). 3. Bildandet av utskott 7 10 juli (Bryssel) Under veckan efter den konstituerande sessionen i parlamentet, väljer de ständiga utskotten sina ordförande och vice ordförande. Parlamentets interparlamentariska delegationer gör detsamma. Vidare väljer varje utskott sitt presidium, som består av en ordförande och vice ordförande. Antalet vice ordförande som ska väljas bestäms av hela parlamentet på förslag av talmanskonferensen. Mer information finns i "Vanliga frågor" http://epfacebook.eu/b2g 4. Plenarsammanträdet, 14 17 juli, Strasbourg Val av nästa ordförande för EU-kommissionen Enligt Lissabonfördraget, väljer parlamentet kommissionens ordförande. Europeiska rådet, som består av EU: s stats-och regeringschefer, måste ta hänsyn till resultatet av valet till

Europaparlamentet när de föreslår kommissionens ordförande. Detta val blir den här gången enklare för EU:s regeringar av den anledningen att de nya politiska grupperna ska tillkännages i juni. När Europeiska rådet har föreslagit en person (till posten som kommissionens ordförande), inleds en period av förhandlingar med parlamentet om huruvida kandidatens politiska prioriteringar och program är genomförbara. Första chansen att rösta om en kandidat är under det andra plenarsammanträdet i juli. För att väljas behöver kandidaten ett stöd av en absolut majoritet av medlemmarna, det vill säga åtminstone hälften av de 751 ledamöter som ska väljas (376). Denna omröstning är sluten och om den valda kandidaten förkastas, får Europeiska rådet en månad på sig att med absolut majoritet att föreslå en ny kandidat. (Lissabonfördraget, artikel 17, 7, Europaparlamentets arbetsordning Artikel 105). När kommissionens ordförande har valts, antar ministerrådet i samråd med EUkommissionen, listan med förslag på övriga EU-kommissionärer. 5. September/ Oktober 2014 (med reservation för ändringar) - Bryssel/ Strasbourg Utfrågningar av EU-kommissionärer och val De nominerande EU-kommissionärerna presenterar sig framför det parlamentsutskott som är relevant för deras framtida ansvarsområde. Utfrågningarna är offentliga. Efter utfrågningarna möts utskotten bakom stängda dörrar för att utvärdera de sökandes kompetens och prestation. Bedömningarna skickas sedan vidare till parlamentets talman. I det förflutna har dessa utfrågningar lett till att kandidater har återkallat sin kandidatur eller ändrat sitt ansvarsområde. Efter denna granskning presenterar kommissionens ordförande hela kollegiet och dess politiska program vid ett plenarsammanträde. Kommissionens ordförande, den europeiska unionens högste representant för utrikes- och säkerhetsfrågor och övriga kommissionärer måste godkännas genom en omröstning i parlamentet. Om parlamentet godkänner EU-kommissionens ordförande och kommissionärer, kan de sedan utses av ministerrådet med kvalificerad majoritet. Skulle det senare ske en omfattande ombildning inom kommissionen och lediga tjänster uppstår, måste berörda kommissionärer eller kandidaterna (åter) presentera sig inför de berörda utskotten.

Förberedelser inför valet av EU-kommissionens ordförande När EU:s medlemsländer föreslår en kandidat till posten som nästa ordförande för Europeiska kommissionen i juni 2014 måste de ta valresultatet till Europaparlamentet i beaktande. Det nya parlamentet måste sedan godkänna denna kandidat för att den ska bli vald: Parlamentet väljer alltså kommissionens ordförande, i enlighet med Lissabonfördraget 1. Europeiska politiska partier kan inför EU-valet nominera var sin kandidat till posten som nästa ordförande för kommissionen. På så vis får väljarna inflytande på vem som blir nästa kommissionsordförande. Kandidatnomineringar av de europeiska politiska partierna i kronologisk ordning: Alexis Tsipras, Grekland, Europeiska vänstern (GUE/NGL) o Vald av kongressen för den europeiska vänstern (15 december 2013) http://european-left.org/4th-el-congress/tsipras-nominated-european-left-voice-denouncepolicies-troika-european-commission Guy Verhofstadt, Belgien, Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE) o Vann kandidaturen den 20 januari efter att EU-kommissionär Olli Rehn drog sig ur. http://www.aldeparty.eu/en/events/electoral-meeting-alde-party-candidate-europeancommission-president" José Bové, Frankrike, och Ska Keller, Tyskland, De gröna/efa o Tillkännagivandet av kandidaterna kom den 29 januari. o http://europeangreens.eu/brussels2014/electoral-convention Martin Schulz, Tyskland - Europeiska socialdemokratiska partiet (S&D) o http://pes.eu/en/events/pes-election-congress 1 Artikel 17 i EU-fördraget 7. Med hänsyn till valen till Europaparlamentet och efter lämpligt samråd ska Europeiska rådet med kvalificerad majoritet föreslå Europaparlamentet en kandidat till befattningen som kommissionens ordförande. Denna kandidat ska väljas av Europaparlamentet med en majoritet av dess ledamöter. Om denna kandidat inte får majoritet, ska Europeiska rådet med kvalificerad majoritet inom en månad föreslå en ny kandidat som ska väljas av Europaparlamentet i enlighet med samma förfarande.

Kommande nomineringar: EPP o Nomineringar mellan 13 februari 5 mars o Under EPP-kongressen 6 7 Mars 2014 i Dublin väljs kandidaten (7 mars). http://dublin2014.epp.eu/programme.php Översikt över de politiska partierna http://www.elections2014.eu/sv/european-political-parties Valdebatt mellan kandidaterna Europeiska radio- och TV-unionen (EBU) kommer att organisera en eller två TV-sända debatter mellan kandidaterna till posten som Europeiska kommissionens ordförande.

Valnatten: resultat från kl. 22 Efter totalt fyra valdagar runt om i EU får man veta svaret på hur det nya parlamentet kommer att se ut. Den 25 maj kl. 22.00, då de sista vallokalerna stänger, kommer de första officiella prognoserna för sammansättningen av det nya parlamentet att tillkännages. Några minuter senare kommer de första resultaten som sedan uppdateras under kvällen. För första gången kommer parlamentet att göra prognoser för den politiska sammansättningen av det nya parlamentet så fort de sista vallokalerna stänger, kl. 22.00. Siffrorna kommer successivt att uppdateras när de faktiska röstresultaten inkommer under kvällen och kommer att finnas tillgängliga på nätet. Valnatten börjar med dagen Under hela dagen kommer Europaparlamentet i Bryssel att hålla ett stort antal debatter, briefings, presskonferenser och andra evenemang med anknytning till valet. Valresultatet All information inklusive valdeltagande, beräkningar på fördelningen av mandat och annan statistik kommer att finnas tillgänglig i realtid på en särskild webbplats som lanseras den första april: www.resultat-elections2014.eu. Media kan fritt använda denna information och bädda in informationen i sina egna plattformar. Om du önskar valresultat i XML-format eller har några andra frågor om valet, kontakta då dgcomm-webmastersupport@ep.europa.eu.

100 dagar kvar till valet: slutspurten Europaparlamentets nuvarande ledamöter samlas till ett sista plenarsammanträde i mitten av april. Fram till dess återstår omröstningar om flera viktiga lagstiftningsförslag. Kommer e-cigaretter att förbjudas, vad händer med bankunionen? Utskottens dagordningar och plenarsammanträdena är fram till april fullspäckade av förhandlingar om en gemensam bankakut (single resolution mechanism), järnvägar, dataskydd och andra nästan slutförda lagstiftningsprocesser. Ledamöterna strävar efter att jobba in i det sista med att gå igenom EU-reglerna eftersom all lagstiftning som inte röstats igenom i det avslutande plenarsammanträdet förkastas. På ekonomiområdet finns flera viktiga delar av bankunionen kvar: insättningsgarantin, avvecklingsfonder och den gemensamma bankakuten. Även många lagförslag för den finansiella sektorn är på gång: åtgärder mot penningtvätt, information till investerare, tillgång till banktjänster, försäkringar. Samtidigt håller även parlamentet på med en utredning om trojkan, d.v.s. EUkommissionen, Europeiska centralbanken och IMF och dess insatser för att hjälpa EUländer ur den ekonomiska krisen. På området socialpolitik är tillämpningen av utstationeringsdirektivet fortfarande föremål för förhandlingar med rådet. Därutöver äger den slutliga omröstningen om fonden för bistånd till de mest utsatta rum i slutet av februari. Inom området medborgerliga fri- och rättigheter kommer parlamentet att rösta om sin ståndpunkt kring dataskydd utan att ha nått en överenskommelse med EU-länderna. Det nuvarande parlamentet kommer att vidarebefordra sina ändringsförslag till nästa parlament som fortsätter förhandlingarna. I mars röstar ledamöterna dessutom om ett betänkande om NSA:s övervakning av EU-medborgarna. Just nu i miljöutskottet och i utskottet för jordbruk och landsbygdsutveckling debatteras frågor som livsmedels- och foderinspektioner samt djurhälsa och djurskydd. På gång är också ett förslag till bättre konsumentregler, bland annat om ursprungsmärkningar, och det senaste telekompaket, vilket ytterligare skulle minska roamingavgifterna. Ett utkast till nytt tobaksdirektiv, som informellt överenskommits med medlemsländerna, går till en slutomröstning i februari. Ledamöterna säger också sista ordet om målet för att

minska bilars CO2-utsläpp. Klimatpaketet med revidering av utsläppshandelssystemet och luftkvalitetslagstiftning fullföljs av nästa parlament. De tydliga politiska skillnaderna mellan rådet och parlamentet gällande förslaget om järnvägar (4:e järnvägspaketet) och hamntjänster kvarstår. Parlamentet lägger sannolikt fram sina ståndpunkter i frågan vid plenarsammanträdet i februari respektive i mars, men arbetet fortsätter under nästa mandatperiod. Ett urval av teman inför kommande plenarsammanträden i Strasbourg (med reservation för ändringar): Tobak (februari) Järnvägspaketet (februari) CO2-utsläpp för bilar (februari) Fonden för de mest utsatta (februari) Dataskyddsförordningen (mars) Betänkande om NSA övervakningsverksamhet (mars) Penningtvätt (mars) Hamntjänster (mars) Telekompaketet (april) Bankunionen (april) Rapport om "trojkan" (april) Utstationering av arbetstagare (april) Bränslekvalitet (april)

Snabbfakta om EU-valet Gör skillnad Valet till Europaparlamentet infaller vart femte år. Nästa val äger rum i alla EU:s medlemsländer under perioden 22 25 maj 2014. I Sverige hålls valet den 25 maj 2014. 751 ledamöter ska ta plats i Europaparlamentet, av dem är 20 från Sverige. Antalet ledamöter beror på folkmängd. Nationella valmyndigheter i varje land ansvarar för valet och rösträkningen. Svenska medborgare som senast på valdagen fyllt 18 år får rösta. Även EUmedborgare som är folkbokförda i Sverige och har anmält sig till röstlängden har rätt att rösta. Förtidsröstningen startar den 7 maj. Det preliminära valresultatet meddelas på söndag den 25 maj kl.22. När rösterna är räknade När ledamöterna har valts går de samman i grupper med utgångspunkt i politisk tillhörighet. För att bilda en partigrupp krävs minst 25 ledamöter från minst sju olika medlemsländer. Den 1 3 juli väljer parlamentet talman och vice talmän. Den 14 17 juli väljer parlamentet ordförande till Europeiska kommissionens samt ordföranden till utskotten.