13.1 RS förslag: Strategisk plan

13.1 RS förslag: Strategisk plan 2018 2021 Förslag: RS föreslår att RF-stämman beslutar att att att ställa sig bakom den strategiska planen 2018 2021 enligt bilaga; inriktningen i den strategiska planen ska ligga till grund för verksamhetsinriktningen 2018 19 och kommande verksamhetsinriktningar fram till 2021; och ge RS i uppdrag att till RF-stämman 2019 revidera idrottens idéprogram Idrotten vill, i linje med intentionerna i strategi 2025. Bakgrund På RF-stämman 2013 lade RS ett förslag om att inleda en strategisk diskussion om hur idrottsrörelsen ska utveckla verksamheten med den ideella föreningen som grund och stärka föreningarna så att de även i framtiden kan utgöra den plattform som både idrottsrörelsen och samhället behöver. Ansatsen var att föra en självkritisk, öppen och konstruktiv diskussion som skulle involvera hela rörelsen och syfta till svar på frågan hur vi tillsammans, som en enad idrottsrörelse, ska, vill och kan möta framtiden. Bakgrunden till detta var konstaterandet att idrottsrörelsen, liksom andra aktörer, står inför stora utmaningar när det gäller att möta samhällets och omvärldens förändringar samt människors högt ställda förväntningar på en modern idrottsorganisation. RF-stämman beslutade att uppdra till RS att genomföra ett strategiarbete om svensk idrotts framtida förutsättningar. En process i nära samverkan med SF och distrikt pågick under stämmoperioden och till RF-stämman 2015 lades ett strategiskt dokument fram innehållande en ny verksamhetsidé, strategiska prioriterade områden och mål för svensk idrott 2025. Stämman gav också styrelsen i uppdrag att till 2017 ta fram en strategisk plan mot målen 2025 som även ska innehålla förslag på förändrade arbetssätt och stödsystem samt en analys av det nuvarande bidragssystemets effekter. En av de tydligaste förändringarna i färdriktningen mot 2025 är att idrottsrörelsen ska fokusera på ett livslångt idrottande i förening för alla, oavsett bakgrund, ålder, ambitionsnivå eller andra förutsättningar. Alla ska kunna se idrottsföreningen som ett bra alternativ för träning och tävling samtidigt som svensk idrott utvecklar en framgångsrik elitidrott. RF-stämman i Karlstad 19 21 maj 2017

Process Arbetet har lagts upp så att SF och distrikt involverats både i samband med ordinarie mötesplatser och genom specifika möten och samtal. Processen har flyttats fram genom ett stort antal dialoger med ledningen inom samtliga specialidrottsförbund och distriktsidrottsförbund. RS har utgjort styrgrupp för arbetet och har behandlat strategiarbetet på samtliga möten sedan RF-stämman 2015. Styrelsens råd har använts som referensgrupper under processen i de delar som berört det specifika rådet. Arbetet delades inledningsvis upp i tre delar. 1. Stöd till SF och IF i deras förändringsprocesser mot 2025 Stödet utgjordes av RF:s och SISU Idrottsutbildarnas personal som arbetat tillsammans med cirka 50 SF under 2015 2016 med allt från analyser av barn- och ungdomsidrotten till att process- och projektleda hela strategiska arbeten. 2. Analys av idrottsrörelsens ekonomi och organisation Under hösten 2015 genomfördes förstudier inför tillsättningen av en utredning gällande idrottsrörelsens ekonomi och organisation. Utredningen där en extern projektledare anlitades, tillsattes i januari 2016 och lämnade sin slutrapport till RF/SISU-styrelsen den 30 september. Uppdraget var att klargöra vilka förändringar inom svensk idrotts organisation, arbetssätt och ekonomiska stöd, som kan ge idrottsrörelsen bättre förutsättningar att nå de gemensamt beslutade strategiska målen mot 2025. 3. Idéarbete om framtida medlemskap inom idrotten Medlemskapet har återkommande diskuterats under arbetet med strategi 2025. RS beslutade i oktober 2015 att ett idéarbete kopplat till medlemskapet ur ett föreningsperspektiv skulle genomföras under 2016. Idéarbetet innefattade en omvärlds- och framtidsstudie och bestod av dialoger, intervjuer och fokusgrupper med företrädare för RF/SISU, SF och distrikt och andra ideella organisationer. Närmare 600 ordförande/klubbchefer i idrottsföreningar runt om i landet har svarat på en enkät om det ideella föreningsengagemanget. En slutrapport lämnades till riksidrottsstyrelsen i februari 2017. Stor vikt har också lagts vid att uppdatera och fördjupa kunskaperna om omvärlden. Analysföretaget United Minds anlitades för att göra en uppdaterad trendanalys med beröring på idrottsrörelsen. Till detta ska läggas en analys av det idrottspolitiska landskapets förändringar samt fakta och statistik om hur det ser ut inom svensk idrott idag. Inför Riksidrottsforum i Falun i november togs ett arbetsmaterial fram som presenterade förslag på några utvecklingsresor och strategiska vägval. Dessa diskuterades under forumet och slutsatserna där har legat som underlag till den fortsatta processen. Utvecklingsresorna som diskuterades var: En ny syn på träning och tävling i förening Inkluderade idrott för alla En jämställd idrott Ett modernt medlemskap som engagerar Ett stärkt ledarskap för att förändra kultur och värderingar RF-stämman i Karlstad 19 21 maj 2017

De fem strategiska vägval som prövades på Riksidrottsforum var: Ett mer målstyrt stöd Ett samordnat elitidrottsstöd mellan RF och SOK Stärkt administrativt stöd för SF och IF för mer tid till idrott Tydligare uppdrag och rollfördelning SF, RF, SISU och SOK En öppenhet för nya idrotter Riksidrottsforum gav starkt stöd till såväl utvecklingsresorna som vägvalen och gjorde ett stort antal medskick i det fortsatta arbetet Remissförfarande Efter avstämningen på Riksidrottsforum utarbetades ett remissunderlag grundat på hela strategiarbetet, vilket skickades till SF, DF och SOK den 19 december med svarstid till den 10 februari. Remissunderlaget innehöll förslag på utvecklingsresor och strategiska beslut för RF-stämman. 36 SF, 11 DF samt SOK svarade på remissen. Den sammantagna bilden grundat på remissvaren är att de allra flesta SF ställer sig bakom de föreslagna utvecklingsresorna och förslagen på strategiska beslut. Ett flertal förbund poängterar särskilt att tillgänglighet till ändamålsenliga anläggningar och idrottsmiljöer är ett avgörande område som måste läggas fokus på i den strategiska planen. Många lyfter specifikt utvecklingsresan Den moderna föreningen engagerar. Man menar att det är ett särskilt viktigt och komplext område att arbeta med. Flera förbund menar att svensk idrott behöver lägga mer fokus och resurser på utvecklingsarbete inom detta område. Förslaget om att se över samtliga stöd så de relaterar till mål 2025 kommenteras också av ett flertal förbund. De allra flesta står bakom att utreda stödsystemet. Förslaget till strategiskt beslut beskrevs som ett målstyrt stöd i remissen, vilket gav utrymme för olika tolkningar. Från några SF lyftes en oro för att nivån på stödet skulle bli mer subjektivt bedömt. SF gav också uttryck för att det inte får bli mer administration. Många ställde sig bakom förslaget att RF bör se över hur man kan underlätta för förbund och föreningar genom att erbjuda administrativt stöd. Några var nöjda med nuvarande nivå på stödet. Ett område som också framkom i remissvaren var att den strategiska planen behöver ge uttryck för att tävling är en del av kärnan i idrotten. RS bedömning Samtal och slutsatser från hela strategiprocessen ligger till grund för RF:s förslag till strategisk plan och remissvaren har ägnats stor vikt i arbetet. Den strategiska planen delas upp i två fyraåriga perioder för att vara relevant och följa utvecklingen. Planen kommer att revideras på RF-stämman 2021. RF-stämman i Karlstad 19 21 maj 2017

Några vägval som gjorts under framtagandet av den strategiska planen utifrån processen och remissförfarandet lyfts fram nedan: 1. De i remissen föreslagna utvecklingsresorna bör ligga som grund i den strategiska planen. Förslagen till strategiska beslut, läggs fram som propositioner till RFstämman 2017, samt läggs in i verksamhetsinriktningen 2018 2019. 2. Ytterligare en konkretionsnivå, utifrån remissen, behövs för att göra planen begriplig och mer lättillgänglig. Denna nivå beskrivs som fyraåriga insatser som SF, idrottsföreningar, RF och SISU Idrottsutbildarna ska göra i riktning mot det önskade läget 2025. 3. Gällande tydliggörande av uppdrag och roller, läggs en beskrivning av RF:s och SISU Idrottsutbildarnas uppdrag in i den strategiska planen. SF äger sin egen beskrivning av respektive SF:s uppdrag. 4. Det behövs läggas fokus och resurser på utvecklingsarbete kring framtidens moderna förening samt synen på medlemskap och engagemang. 5. Tillgänglighet till anläggningar och idrottsmiljöer är en avgörande faktor för att uppnå målen 2025. En satsning på fler, tillgängliga och ändamålsenliga anläggningar och idrottsmiljöer behöver göras, vilket föreslås inom utvecklingsresan: Inkluderande idrott för alla. Det strategiska arbetet har lett fram till förändringar i idrottsrörelsens idé om hur idrott ska bedrivas. Vår strävan mot livslång idrott och den nya synen på träning och tävling för att uppnå detta, är exempel på sådana förändringar. I och med det ser RS också att idrottens idéprogram Idrotten vill, behöver revideras. Därför föreslår RS att RFstämman ger styrelsens ett uppdrag att revidera Idrotten vill i linje med intentionerna i strategi 2025 till RF-stämman 2019. Den strategiska planen antas av RF-stämman men ska vara en ledstång för hela idrottsrörelsens förändringsarbete mot 2025. SISU Idrottsutbildarna har en viktig roll att bilda och utbilda idrotten i linje med den strategiska planen. RF- och SISU-styrelsen har tagit fram en bildnings- och utbildningsstrategi som stödjer verksamheten mot 2025. Planen ska kunna läsas och förstås av alla och omsättas till förändringar i styrelserum och i vardagsidrotten. Ambitionen är att förbund och föreningar utifrån planen ska kunna forma sin utveckling mot framtiden. RF och SISU Idrottsutbildarna med dess distrikt finns som stöd i förändringsarbetet. Det är i föreningarna som förändringsarbetet behöver göras. Det är där vi ser om strategiarbetet har lyckats år 2025. Bilaga: RS Förslag: Strategisk plan 2018 2021. RF-stämman i Karlstad 19 21 maj 2017

Bilaga Strategisk plan för svensk idrott 2018 2021 Idrottsrörelsen består av cirka 3 miljoner medlemmar i 20 000 föreningar som samlas i 71 specialidrottsförbund (SF). Vår vision är inte blygsam: Svensk idrott världens bästa. Den handlar om att välkomna alla in i en idrottsrörelse där varje människa har en plats och en uppgift. En idrottsrörelse med ett enat fokus kring sunda värderingar och en tro om att just dessa skapar grunden för en idrott i världsklass. Svensk idrott vill bli bäst i världen för alla på alla nivåer. Vi vill ständigt utvecklas och förbättras. Det bygger på en självstyrande och samlad idrottsrörelse med starka förbund och föreningar samt en utbildningsverksamhet i världsklass. 1. Inledning Svensk idrott mot 2025 Under det dryga sekel som idrottsrörelsen har funnits har samhället genomgått en omvälvande förvandling. Självklart påverkar det också såväl idrottsrörelsen som människors idrottande. RFstämman 2013 beslutade att inleda ett strategiskt arbete för att möta samhällets förändringar som en stark rörelse. Utifrån det beslutet har RF i nära samverkan med SISU Idrottsutbildarna, specialidrottsförbund och distrikt de senaste åren drivit ett brett strategiarbete. 2015 beslutade RF-stämman om mål 2025 och förändringsarbetet mot dem pågår i princip alla förbund. Målen mot 2025 innebär att svensk idrott ska arbeta för livslång idrott i förening för alla, oavsett bakgrund, ålder, kön, ambitionsnivå eller andra förutsättningar. Alla ska få plats. Alla ska kunna se idrottsföreningen som ett bra alternativ för träning och tävling samtidigt som svensk idrott utvecklar en framgångsrik elit. Denna strategiska plan är en ledstång för hela idrottsrörelsen mot 2025. Ambitionen är att förbund och föreningar i hela landet utifrån planen ska kunna forma sin utveckling mot framtiden. RF och SISU Idrottsutbildarna med dess distriktsförbund i hela Sverige, står redo för att stödja föreningar och förbund i deras utvecklingsarbete mot målen. Det är i föreningarna som förändringsarbetet behöver ske och för att det ska bli en verklig förändring måste varje förening utgå från sina förutsättningar. Det är där i ledarnas tankar om idrott och deras utformning av träning och tävling som vi kan se om strategiarbetet har lyckats 2025. 1

2. Allt hänger ihop En strategisk plan betyder väldigt lite om den inte sätts i ett sammanhang där den får kraft från en gemensam grund och liv av det som ska göras för att infria planen. Svensk idrott har tidigare beslutat om en gemensam verksamhetsidé, värdegrund och vision. Verksamhetsidén tydliggör vårt gemensamma uppdrag och uttrycker kärnan i verksamheten. Värdegrunden beskriver de värden som vi vill ska styra och genomsyra idrotten. Visionen ger oss en gemensam bild av det vi vill uppnå. Tillsammans utgör de svensk idrotts gemensamma grund, ett sorts fundament på vilka vi byggt den strategiska planen. Verksamhetsidé Idrottsrörelsens verksamhetsidé beskriver idrottsrörelsens gemensamma uppdrag och varför rörelsen finns till: Vi bedriver idrott i föreningar för att må bra, ha roligt och utvecklas under hela livet. Idrottens värdegrund Varje förening och varje förbund beslutar själv över sin verksamhet. Idrottsrörelsens har kommit överens om en gemensam värdegrund som all verksamhet ska utgå ifrån: Glädje och gemenskap Demokrati och delaktighet Allas rätt att vara med Rent spel Idrottsrörelsens mål 2025 Den strategiska planen är en ledstång mot de övergripande mål som beslutades av RF-stämman 2015. Målen anger riktningen för arbetet fram till 2025 och tillsammans med de prioriterade utvecklingsområdena, eller utvecklingsresorna som vi valt att kalla dem, bildar de kärnan i den strategiska planen. Dessa utvecklingsresor är nödvändiga för att infria målen. Planen delas upp i två fyraåriga perioder med revidering 2021. Den strategiska planen ska styra verksamhetsinriktningar och -planer. Strategiska områden och mål mot 2025 Livslångt idrottande: - Svensk idrott ska vidareutveckla verksamheten så att barn, unga, vuxna och äldre väljer att idrotta i förening under hela livet. - Svensk idrott ska nå fler idrottsliga framgångar internationellt. Idrottens värdegrund är vår styrka: - Alla lever och leder enligt svensk idrotts värdegrund. 2

Idrott i förening: - Svensk idrott ska vidareutvecklas, samverka med andra aktörer och ge goda möjligheter att idrotta i förening. Idrotten gör Sverige starkare: - Idrottsrörelsen är en ännu starkare samhällsaktör. 3. Utvecklingsresor tillsammans mot 2025 Samhället förändras i allt snabbare takt och svensk idrott står inför utmaningar. Globaliseringen, urbaniseringen och digitaliseringen påverkar alla i dagens samhälle. Till det kommer hälsohotet och miljö- och resursbrist. Utifrån dessa megatrender har RF med hjälp av experter gjort omvärldsanalyser, politiska analyser samt kartlagt nuläget inom svensk idrott. Det står utifrån detta klart att svensk idrott måste göra något annorlunda för att realisera målen om livslång idrott i förening för alla samt en internationell stark elit. Fem utvecklingsresor som är särskilt viktiga att fokusera på har identifierats. De benämns som utvecklingsresor eftersom varje resa är en långsiktig strävan mot de övergripande målen 2025. Inom varje förbund pågår en egen resa, men detta görs inte isolerat. Vi är många och vi hjälps åt. Svensk idrott gör en gemensam resa där RF leder, stödjer och företräder idrottsrörelsen och SISU Idrottsutbildarna bildar och utbildar i riktning mot målen. Förutsättningar för utvecklingsresorna Digitalisering, samverkan, kommunikation, utbildning och bildning har identifierats som extra viktiga förutsättningar för strategiarbetet. Till det kommer det faktum att det idag är brist på ändamålsenliga anläggningar och idrottsmiljöer. Dessa förutsättningar är avgörande för idrottsrörelsens utveckling och de skär genom samtliga utvecklingsresor nedan. Digital transformation Allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras inom den närmaste framtiden. Det är viktigt att vi tar tillvara på digitaliseringens möjligheter och ser det som en möjliggörare för svensk idrotts utveckling. En nyckel till framgång är att skaffa sig digital kompetens och den finns naturligt i yngre generationer. Stöd till digitalisering och kompetensutveckling bland ledare är en förutsättning för idrottsrörelsens utveckling. Samverkan SF och idrottsföreningar måste samverka för att nå målen 2025. Idrotter behöver se varandra som kollegor och inte som konkurrenter som tävlar om samma utövare. Inom idrottsrörelsen finns det en idrott för alla och förbund och föreningar kompletterar varandra. Det är även viktigt att samverka med externa aktörer inom såväl privat som offentlig sektor. Kommunikation Kommunikation är en förutsättning för förändringsarbete. Idrottsrörelsen behöver även stärka kommunikationen och samverkan med externa målgrupper och intressenter, för att sprida 3

berättelsen om svensk idrott 2025 och påverka politiska beslut för att få bättre förutsättningar för att nå målen. Bildning och utbildning Bildning och utbildning är nödvändiga ingredienser för att skapa framtidsorienterade samtal i föreningarnas klubbstugor, på planer, i hallar, ja överallt där idrott skapas och utövas. Det är där, i föreningarna, som strategiarbetet ska synas. Det är där, i ledarnas tankar om idrott och i deras utformning av träning och tävling, vi ser att strategiarbetet har lyckats. RF och SISU Idrottsutbildarna har tagit fram en ny bildnings- och utbildningsstrategi för utvecklingen mot 2025. Anläggningar och idrottsmiljöer För att alla ska kunna vara med och idrotta måste vi ha någonstans att vara. Det kan tyckas vara självklart. Tillgängliga och ändamålsenliga anläggningar och idrottsmiljöer är idag en trång sektor. Utvecklingsarbete och politiskt påverkansarbete kring anläggningar och idrottsmiljöer behöver stärkas för att målen 2025 ska bli verklighet. Utvecklingsresa: En ny syn på träning och tävling Träning, tävling och prestation utgör en väsentlig del av idrottsrörelsens själ och stimulerar individer och lag, att utmana sig själva i kamp med såväl andra som sig själva. Vi är övertygade om att världens bästa barn- och ungdomsidrott där träning och tävling är anpassade efter barnens förmåga och utveckling också ger världens bästa elitidrott. Det är det vi menar med att gå från den traditionella bilden av idrottsrörelsen med en bred bas av barn och unga och spetsig topp av elitidrottare en triangel, till en idrottsrörelse där alla kan vara med under hela livet och träna och tävla på olika nivåer en rektangel. Figur 1. Bilden visar en förflyttning från den traditionella bilden av idrottsrörelsen med en bred bas av barn och unga och spetsig topp av elitidrottare en triangel, till en idrottsrörelse där alla kan vara med under hela livet och träna och tävla på olika nivåer inom såväl bredd- som elitidrott en rektangel. I dag är stillasittandet ett stort samhällsproblem även i de yngre åldrarna. Endast en tredjedel av fyraåringar i Sverige uppnår den rekommenderade gränsen för fysisk aktivitet på 60 minuter om dagen. Bristen på rörelse gör att barnets utveckling hämmas på många områden och barn har idag generellt inte samma utvecklade rörelseförståelse som tidigare, när de kommer till en 4

idrottsförening. En annan utmaning är att barn- och ungdomar slutar allt tidigare med sin idrott. Den vanligaste idrottsutövaren 2017 är elva år. Ska idrottsrörelsen uppnå målen om livslångt idrottande och nå fler idrottsliga framgångar internationellt, behöver synen på träning och tävling i förening förändras. Önskat läge 2025 2025 har vi en idrottsrörelse där alla får plats att idrotta utifrån sina villkor oavsett ambition, ålder, kön, prestationsnivå eller andra förutsättningar. Träning och tävling utformas så att utövaren mår bra, har roligt och utvecklas under hela livet. Ledarskapet fokuserar på glädje och prestation snarare än på resultat. Utveckling av rörelseförståelse är i centrum vilket gör att fler får fysiska förutsättningar att idrotta mer. Utövaren känner sig kompetent, får tilltro till egen förmåga och en möjlighet att utveckla och förbättra sin prestation. Detta gör att fler fortsätter att idrotta längre och såväl den blivande som redan aktive elitidrottaren sporras att nå sin verkliga potential. Det ger förutom fler utövare totalt sett, också fler framgångsrika elitidrottare och internationella medaljer. Samtidigt väljer många andra former för idrottande. Alla tränar, det är det vi har gemensamt. De som vill tävlar. Föreningarna kompletterar varandra och samverkar både med varandra och med andra aktörer. Det finns alternativ för människor med olika ambitioner inom idrottsrörelsen, hela livet. 2025 har idrotten på alla nivåer utvecklat strukturer, stödsystem och beteenden vilket bidragit till att medlemmarnas är mer aktiva under längre tid. Det är naturligt att idrotta i en förening under hela livet. Insatser 2018 2021 SF och idrottsföreningar ska: RF ska: Utveckla former och strukturer för träning och tävling för att passa barn och ungdomar, pojkar som flickor. Utveckla former och strukturer för träning och tävling för att passa vuxna och äldre idrottares behov. Säkerställa att en utvecklad syn på träning och tävling genomsyrar tränarutbildning. Förändra ekonomiska stöd och kompetensstöd så att de premierar och stimulerar en jämställd verksamhet som leder till idrott hela livet och en starkare internationell elit. Synliggöra idrottsrörelsens utvecklingsresa mot en ny syn på träning och tävling i syfte att bilden av idrotten ska spegla utvecklingen. SISU ska: Säkerställa att en utvecklad syn på träning och tävling genomsyrar idrottsövergripande utbildning. Genomföra en bildnings- och utbildningssatsning kring en ny syn på träning och tävling i föreningar 5

Utvecklingsresa: Den moderna föreningen engagerar RF-stämman 2015 beslutade att idrottsföreningen även i framtiden ska utgöra grundstrukturen för svensk idrott och att föreningarna är en förutsättning för den omfattande verksamheten. Idrottsrörelsens självständighet från stat och kommun är avgörande för ett starkt engagemang i föreningar. Idrottsrörelsen ska dock samverka med andra aktörer när det gör verksamheten bättre. Det är engagemanget hos medlemmarna i föreningen som skapar aktiviteterna och utvecklar framtidens idrott. De ideella ledarna är helt avgörande i den dagliga idrottsverksamheten men för att de ska vilja göra det även i framtiden behöver formerna för att engagera sig i en förening förenklas och anpassas efter den moderna människans livssituation. Önskat läge 2025 2025 har vi en stark och levande idrotts rörelse som tar vara på människors engagemang och inspirerar till delaktighet. Medlemskapet är moderniserat. Det är enkelt och välkomnande att engagera sig oavsett bakgrund, ålder, kön eller andra förutsättningar. Föreningar bildas och utvecklas med verksamhet i linje med svensk idrotts mål. Människor vill engagera sig och är stolta över att vara en del av sin förening och av svensk idrott. Föreningen har antagit nya former där grunden är människors vilja att vara med och att bidra i föreningen. Föreningens möten hålls i såväl gamla som nya forum och verksamheten kännetecknas av glädje, gemenskap och öppenhet. Insatser 2018 2021 SF och idrottsföreningar ska: RF ska: Delta i idrottsrörelsens bildnings- och utbildningssatsning kring engagemang, demokrati och delaktighet i syfte att stärka människors vilja och kompetens att leda och arbeta i ideellt i en förening. Skapa mer tid för idrott genom att utveckla, effektivisera och digitalisera stöd för administration till förbund och föreningar. Utveckla nya former för att engagera sig i framtidens förening. Stärka kommunikationen i syfte att inspirera till delaktighet i föreningsidrotten. SISU ska: Genomföra en bildnings- och utbildningssatsning kring engagemang, demokrati och delaktighet i syfte att stärka människors vilja och kompetens att leda och arbeta i ideellt i en förening. 6

Utvecklingsresa: Inkluderande idrott för alla Ambitionen om träning och tävling för alla i föreningar - där alla ska känna sig välkomna innebär att svensk idrott behöver göra en resa mot inkludering av grupper som i dagens samhälle inte ses som norm. Det gäller samtliga diskrimineringsgrunder; kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Det handlar också om att sänka ekonomiska trösklar och göra idrotten tillgänglig nära där människor bor. Inkludering är något annat än integrering. Integrering bygger på att det finns ett färdigt system eller struktur som något eller någon skall anpassas till. Inkludering däremot utgår från ett synsätt där människors förmågor är utgångspunkten och egenskaper som kön, etnicitet eller andra förutsättningar inte skapar förväntningar i sig. För att uppnå inkludering behöver verksamheten utvecklas för att passa olika individer. Önskat läge 2025 känner sig pojkar och flickor, män och kvinnor och i olika åldrar och med olika förutsättningar och bakgrund välkomna till idrottsföreningen. Föreningens verksamhet ger människor med olika förmåga möjlighet att vara med. Träningen utvecklas efter individens kapacitet vilket utvecklar rörelseförståelse. 2025 speglar medlemmarna i idrottsrörelsen befolkningen i Sverige. Möjligheten att träna, tävla och engagera sig i en förening är inte beroende av individens ekonomiska förutsättningar eller var man bor. Insatser 2018 2021 SF och idrottsföreningar ska: Utveckla träning och tävling samt mötesformer efter människors förmåga och möjlighet att vara med. Arbeta för att sänka kostnader och andra trösklar för deltagande i idrott. RF ska: Leda en satsning för att få fler ändamålsenliga anläggningar och idrottsmiljöer med hög tillgänglighet. Tillsammans med SF göra en kraftsamling för mer idrott, rörelse och utveckling av rörelseförståelse i anslutning till skoldagen. Förbättra möjligheten att idrotta med funktionsnedsättning enligt intentionerna i den framtagna handlingsplanen. Leda och stödja arbetet med att inkludera nyanlända i föreningar. SISU ska: Bilda och utbilda förbund och föreningar i utvecklingsarbete kring normer och inkludering. Bilda och utbilda förbund och föreningar i arbete med inkludering av nyanlända. 7

Utvecklingsresa: Jämställdhet för en framgångsrik idrott Att inte hantera, arbeta med och tydligt ta ställning för jämställdhet blir allt mer problematiskt när medvetenheten om frågorna bara ökar. Företag och organisationer som inte agerar riskerar att bli sedda som hopplöst bakåtsträvande och slutligen kanske till och med bli irrelevanta i den nya samhällsordningen. För svensk idrott finns stora möjligheter om man lyckas ta tillvara på värderingsförändringarna och lika stora risker om man låter bli. Jämställdhet har historiskt setts som en värdegrundsfråga inom svensk idrott och inte som en faktor för idrottsutveckling. Ofta har tjejprojekt adderats till verksamheten vilket har stärkt tjejer och kvinnor, men projekten har inte ändrat i organisationens struktur, stödsystem eller kultur. Även om jämställdhet ingår i de ovan beskrivna diskrimineringsgrunderna och arbetet samordnas, måste svensk idrott särskilt fokusera på jämställdhet. Frågan om kön kan även fungera som en bra ingång i ett analys- och förändringsarbete som också inbegriper andra jämlikhetsfrågor Önskat läge 2025 har vi en jämställd idrott. Idrottsrörelsen ser en jämställd verksamhet som en förutsättning för, och ett tecken på, en framgångsrik idrott. Män och kvinnor har samma makt att forma idrotten och sitt deltagande i idrottsrörelsen. Möjligheterna är lika för alla oavsett kön, att utöva och leda idrott. Alla som vill, oavsett kön, ska få vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet. Idrotten utformar verksamheten så att den ger alla som deltar en trygg gemenskap. Män och kvinnor har lika stort inflytande i beslutande och rådgivande organ. Arbetsformer och fördelning av uppdrag utformas så att män och kvinnor har lika stora möjligheter att medverka. Idrottsrörelsen tillämpar jämställdhetsintegrering i sin verksamhet. Insatser 2018 2021 SF och idrottsföreningar ska: RF ska: Se över förutsättningar, analysera och genomföra förändringar i syfte att pojkar och flickor, män och kvinnor, ska ha samma möjligheter att delta i idrottsverksamhet. Arbeta för att män och kvinnor i alla beslutande och rådgivande organ är representerade med minst 40 procent. Integrera jämställdhetsaspekten i ledning, styrning, uppföljning, stöd och utvecklingsarbete och beslut. SISU ska: Integrera jämställdhetsaspekten i utbildningar och mötesplatser. Intensifiera bildning- och utbildningsinsatser kring jämställdhet. 8

Utvecklingsresa: Ett stärkt ledarskap De ideella idrottsledarna är ryggraden i svensk idrott. De utgörs av såväl, ledare, tränare, förtroendevalda, funktionärer och domare. Ledarna är avgörande för att leda och stimulera till en bra idrott och för att få alla med på tåget i utvecklingsarbetet mot 2025. Det är i föreningen som förändringen måste ske. För att lyckas behöver svensk idrott stärka ledare i förbund och föreningar men också i ökad omfattning attrahera ledare i blandade åldrar, av båda kön och med olika bakgrund. Grupperna som idrottsledare ansvarar för idag har olika bakgrund och andra förutsättningar och behov än för ett tiotal år sedan. Det ställer högre krav på kunskap och på ett mer individanpassat ledarskap än tidigare. Människor idag vill ha, och kräver större möjlighet att kunna styra över sin egen tillvaro. Man vill ha det på sitt sätt - när och hur och var jag vill. I idrotter som på många sätt bygger på struktur och kontinuitet, ställer det individualiserade och heterogena samhället krav på idrottsledares sätt att leda. Önskat läge 2025 har svensk idrott ett starkt ledarskap i alla delar av organisationen. Såväl tränare, ledare och förtroendevalda känner till och leder enligt svensk idrotts värdegrund. Ledarskapet är individanpassat och genomsyras av ett gott bemötande. Förutsättningarna för att vara idrottsledare är anpassade efter olika individers livssituation. Svensk idrott har attraktiva ledarutbildningar med hög kvalitet på alla nivåer. Samtal om utveckling, normer och värderingar är levande i föreningar och förbund. Att ha varit idrottsledare är en stark merit för framtida karriär och svensk idrott är och uppfattas som Sveriges ledande ledarskola. Insatser 2018 2021 SF och idrottsföreningar ska: RF ska: Säkerställa att ledar- och tränarutbildningar relaterar till mål 2025. Stärka ledare och tränares kompetens inom såväl den egna specifika idrotten som inom mer idrottsgenerella områden, exempelvis värdegrundsfrågor. Tillhandahålla kunskap och stöd till förbund i syfte att stärka ledarskapet. Synliggöra och kommunicera det ideella ledarskapet. SISU ska: Genomföra en bildnings- och utbildningssatsning med syfte att stärka kompetensen hos ledare relaterat till mål 2025. 9

4. RF:s och SISU Idrottsutbildarnas uppdrag RF:s och SISU Idrottsutbildarnas roll är att stödja, leda, företräda, utveckla, bilda och utbilda idrottsrörelsen. RF och SISU har en viktig roll i att stödja förbund och föreningar i utvecklingsarbetet mot 2025. Nedan följer en beskrivning av RF:s och SISU idrottsutbildarnas uppgifter. RF:s uppdrag Riksidrottsförbundet (RF) är idrottsrörelsens samlande organisation med uppgift att stödja, företräda, utveckla och leda rörelsen i gemensamma frågor, såväl nationellt som internationellt. RF:s distrikt har motsvarande uppdrag som RF på regional och lokal nivå. RF och distrikten stödjer föreningsidrotten i hela landet. Till RF:s uppgifter hör att: Fördela och följa upp statens anslag till idrottsrörelsen utifrån regeringens riktlinjer och i linje med idrottsrörelsens strategi och mål. Stödja den idrottsliga utvecklingen och kunskapsutvecklingen i SF med i linje med idrottsrörelsens strategi och mål. Ge service och stöd till SF. Företräda idrottsrörelsen gentemot myndigheter, politiker och samhället i övrigt Leda det intressepolitiska arbetet och påvisa idrottens samhällsnytta. Bevara det idrottshistoriska arvet Samordna idrottsrörelsens internationella arbete Verka för en sammanhållen idrott. Samverka med övriga stödorganisationer för en tydlig ledning och ett effektivt stöd till idrottsrörelsen. Samordna arbetet kring idrottsrörelsens värdegrundsfrågor SISU Idrottsutbildarnas uppdrag SISU Idrottsutbildarna (SISU) är idrottens studie- och utbildningsorganisation och ska verka för och bidra till idrottens utveckling genom bildning och utbildning. SISU:s distrikt har motsvarande uppdrag på regional och lokal nivå. SISU:s medarbetare arbetar i alla Sveriges kommuner och bidrar till föreningarnas utveckling. Till SISU Idrottsutbildarnas uppgifter hör att: Fördela och följa upp statens anslag till idrottens studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet utifrån regeringens riktlinjer och i linje med idrottsrörelsens strategi och mål. I samverkan med RF skapa förutsättningar för idrottsrörelsens utvecklingsarbete strategier och mål. 10

Med bildnings- och utbildningsinsatser bidra till idrottens och individers utveckling utifrån behov och förutsättningar Skapa idrottsövergripande mötesplatser. Ansvara för att idrottens gemensamma ledarutbildningar erbjuds och genomförs. Tillhandahålla pedagogiska metoder och utbildningsmaterial för bildnings och utbildningsverksamhet. 11