VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR LUNDS SKOLORS MODERSMÅLSVERKSAMHET ÅR 2009

Utbildningsförvaltningen Lunds skolors modersmålsverksamhet LUND VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR LUNDS SKOLORS MODERSMÅLSVERKSAMHET ÅR 2009

2 Ewa Bolanowska Rektor/chef Innehåll Sidan 1 ORGANISATION 3 1.1 SKOLOR, ELEVER 3 1.2 PERSONALORGANISATION 4 1.2.1 PERSONAL 4 1.2.2 PERSONALFÖRSÖRJNING 5 1.2.3 ÖVERTALIGHET 5 1.2.4 SJUKFRÅNVARO 5 1.3 ORGANISATIONSMODELL FÖR LUNDS SKOLORS 5 MODERSMÅLSVERKSAMHET 1.3.1 UPPFÖLJNING AV RUTINER UTIFRÅN ORGANISATIONSMODELLEN PERSONALUTHYRNING 5 2 ORGANISATIONEN FÖR KVALITETSUTVECKLING 6 2.1 UTVECKLINGS- OCH KVALITETSUTVECKLING 6 2.1.1 MÅL. UPPGIFTER 6 2.1.2 ARBETSSÄTT 7 2.2 KALENDARIUM FÖR RESPEKTIVE TERMIN 7 2.3 FOKUSERADE UTVECKLINGSOMRÅDE 7 2.3.1 BETYG OCH BEDÖMNING. SKRIFTLIGA OMDÖMEN 8 2.3.2 UTVECKLINGSRESAN. DET MEDSKAPANDE 8 MEDARBETARSKAPET 2.3.3 LIKABEHANDLINGSPLAN. PLAN MOT KRÄNKANDE 8 BEHANDLING 2.3.4 PRAKTISK IT- OCH MEDIEKOMPETENS. PIM 8 2.3.5 INTEGRATION 9 2.3.6 VÄLBEFINNANDE OCH HÄLSA 9 2.3.6.1 INTRODUKTIONSUTBILDNING FÖR NYANSTÄLLDA 9 MODERSMÅLSLÄRARE 2.3.6.2 TRIVSELFRÄMJANDE ÅTGÄRDER 9 2.3.7 KUNSKAPSVECKAN I LUND 9 2.3.8 LÄRARLYFTET 9 2.3.9 SKOLVERKETS KONFERENSER 9 3 ÖVRIGA HÄNDELSER 10 3.1 SKOLKONFERENS 10

3 3.2 SAMARBETE MED SKOLBIBLIOTEKET 10 3.3 SAMARBETE MED LÄRARHÖGSKOLAN 10 3.4 NÄTVERK FÖR REKTORER MED ANSVAR FÖR 10 MODERSMÅLSUNDERVISNING 3.5 FLYTTNING FRÅN KÄLLBYSKOLAN TILL VIPAN 10 3.6 UPPFÖLJNING AV EN NY ORGANISATIONSMODELL 10 FÖR LUNDS SKOLORS MODERSMÅLSVERKSAMHET 3.7 BESÖK AV SKOLINSPEKTIONEN I LUND 11

4 1. ORGANISATION 1.1 SKOLOR, ELEVER Lunds skolors modersmålsverksamhet (LSM) är en kommunal enhet som anlitas av både kommunala och enskilda förskolor och skolor för att samordna och administrera modersmålsstöd respektive modersmålsundervisning inom samtliga skolformer. Nedan följer en schematisk bild över organisationen. LUNDS SKOLORS MODERSMÅLSVERKSAMHET MODERSMÅLSSTÖD MODERSMÅLSUNDERVISNING FÖRSKOLAN 4-5-åringar GRUNDSKOLAN FÖRSKOLEKLASSER ÅRSKURSER GYMNASIESKOLAN PROGRAM STUDIEHANDLEDNING GRUNDSKOLAN - I FÖRBEREDELSE- KLASSER - I KLASS efter behov GYMNASIESKOLAN INTRODUKTIONSKURS FÖR INVANDRAR- UNGDOM KOMVUX

5 Det är drygt 150 förskolor resp. skolor i Lund som anlitar LSM som utförare för antingen modersmålsstöd eller modersmålsundervisning och/eller studiehandledning för sina elever. Det totala antalet elever, i slutet av december 2009, som får modersmålsstöd resp. modersmålsundervisning och/eller har studiehandledning genom LSMs försorg är enligt följande Antal elever i förskolan som har modersmålsstöd 292 Antal elever i grundskolan som läser modersmål och/eller har studiehandandledning 2099 Antal elever i gymnasiet som läser modersmål och/eller har studiehandandledning 246 Antal elever totalt 2637 Antal elever i grundskolan som har studiehandledning 86 Antal elever i gymnasiet som har studiehandledning 27 Antal elever som har studiehandledning totalt (Gr+Gy) 113 I slutet av juni 2009 motsvarade det totala antalet elever med modersmålsstöd eller modersmålsundervisning 2093. Antal elever i förskolan som anmäldes till modersmålsstöd 279 Antal elever i grundskolan som anmäldes till modersmål och/eller studiehandledning 1612 Antal elever i gymnasiet som anmäldes till modersmål och/eller studiehandledning 202 Antal elever totalt 2093 Antal elever i grundskolan som anmäldes till studiehandledning 32 Antal elever i gymnasiet som anmäldes till studiehandledning 0 Antal elever totalt 32 Skolledningen och den administrativa personalen på LSM ansvarar bland flera andra arbetsuppgifter för att kontinuerligt aktualisera den ständigt föränderliga elevbilden både ifråga om rätt årskurs och skoltillhörighet, förändringar i placering i resp. undervisningsgrupp vad gäller modersmålsstöd/modersmålsundervisning eller studiehandledning, schemaförändringar och förändringar i den beställda modersmålsvolymen. Allt detta kräver ständigt återkommande kontakter med ca 178

6 ledare/rektorer och ungefär lika många skoladministratörer, samt lika återkommande kontakter med 65 ambulerande modersmålslärare. 1.2 PERSONALORGANISATION 1.2.1 PERSONAL Personalorganisationen inom LSM består av en ledning, chef/rektor och bitr. chef/bitr. rektor motsvarande 2 hela tjänster samt två skoladministratörer motsvarande 1,75 tjänster. Under hösten har administrationen förstärkts med en projektanställd på halvtid. Hans uppgift är främst att anpassa schemaläggningsprogrammet Nova Schem till motsvarande uppgifter kring schemaläggning av undervisning i samtliga modersmål och schemaförändringar. Inom LSM finns 65 anställda modersmålslärare/modersmålspedagoger och det bedrivs undervisning i 28 språk. 43 lärare har en tillsvidareanställning, 15 har en visstidsanställning och 7 är timanställda. 1.2.2 PERSONALFÖRSÖRJNING De sena beställningar på modersmålsundervisning resp. studiehandledning som kom till LSM under hösten har skapat behov av flera nya rekryteringar. Under september november anställdes 11 nya modersmålslärare på heltid resp. deltid. Av dessa har samtliga akademisk utbildning, i de flesta fall med pedagogisk profil eller lärarprofil. Några saknar dock svenskt behörighetsbevis, utfärdat av Högskoleverket. 1.2.3 ÖVERTALIGHET Övertaligheten bland modersmålslärargruppen är för närvarande låg. Den motsvarar 23 % av en hel tjänst hos enbart en lärare. 1.2.4 SJUKFRÅNVARO Under året 2009 var sjukfrånvaron bland personalen relativt låg. Två långtidssjukskrivna lärare har efter den genomförda rehabiliteringsprocessen återgått till sina anställningar motsvarande heltid. 1.3 ORGANISATIONSMODELL FÖR LUNDS SKOLORS MODERSMÅLSVERKSAMHET Utbildningsnämnden beslutade 2008-05-14 enligt 59 att Lunds skolors modersmålsverksamhet fr.o.m. hösten 2008 skulle fungera enligt organisationsmodellen Personaluthyrning. En månad efter, 2008-06-18 fastställde Utbildningsnämnden enl. 78 rutiner som skulle gälla framöver mellan

7 förskolor/skolor såväl kommunala som enskilda och fristående samt Lunds skolors modersmålsverksamhet. 1.3.1 UPPFÖLJNING AV RUTINER UTIFRÅN ORGANISATIONSMODELLEN PERSONALUTHYRNING Inför planeringsarbetet med tjänster för läsåret 2009/10 har skolledningen för LSM under våren 2009 utarbetat en tidsplan för samverkan mellan rektorerna och ledningen för LSM ifråga om anmälan till modersmålsstöd/undervisning, grupperingar, beställningar och schemaläggning. Samtliga berörda rektorer i Lund har skriftligt och i ett antal fall även muntligt, fått information om tidplanen. Målet var att enligt Utbildningsnämndens beslut ha beställningarna klara för kommande läsår senast den 15 maj. Dessa beställningar skulle i sin tur vara grunden för den pedagogiska organisationen för modersmålsundervisningen inför skolstarten. Den 12 juni, på vårterminens sista Samverkan/Arbetsplatsträff har samtliga modersmålslärare fått sina tjänster med alla dessa av rektorer för höstterminen anmälda elever och den för undervisning beställda volymen. Under perioden augusti december tillkom det dock sammanlagt 544 nya anmälningar/beställningar. Av den anledningen gjordes samtliga modersmålslärartjänster om, i de flesta fall dessutom flera gånger. Den beställda undervisningsvolymen ökade så pass mycket att det visade sig vara nödvändigt med en brådskande rekrytering av 11 nya modersmålslärare. Den utdragna perioden för beställning av modersmålsundervisning förde med sig en rad negativa konsekvenser Ändringar i lärarnas tjänsteunderlag har inneburit att eleverna under första delen av höstterminen fick byta lärare en eller flera gånger. Den instabila elevsituationen gjorde att lärare hade svårt att under höstterminen göra en fungerande bedömning av behovet av läromedelsbeställning. Brådskande rekryteringar av ett antal nya modersmålslärare, mitt under pågående termin och under stark tidspress var ur verksamhetens olika kvalitativa aspekter inte bra. Det under läsårets lopp ojämna flödet av beställda undervisningstimmar med en topp i januari/februari och en dal i juni gjorde det svårt att hitta en lämplig volym för en stabil lärarorganisation inom verksamheten. Övertaligheten i juni visade sig vara motsatsen d.v.s. lärarbrist under senare delen av terminen.

8 De tätt inkomna, sena beställningarna gjorde det mycket svårt att sätta tidsgränser för avläsning av antalet inskrivna elever per undervisningsgrupp och för debitering. Sent inkomna beställningar innebär motsvarande bortfall av den undervisning som eleven enligt skolförordning har rätt till. 2. ORGANISATIONEN FÖR KVALITETSUTVECKLING Skolledningen tillsammans med tre utvecklingsledare utgör en ledningsgrupp för verksamhetens kvalitetsutveckling. Utvecklingsledarna medverkar vid planering och genomförande av kompetensutvecklingsprogram samt även en del av kvalitetsuppföljningen. 2.1 UTVECKLINGS- OCH ARBETSGRUPPER 2.1.1 MÅL. UPPGIFTER Inom verksamheten finns tre utvecklingsgrupper och två mindre arbetsgrupper Utvecklingsgruppen för personalens och elevens arbetsmiljö (AM-gruppen) har som mål att - värna om personalens och elevens fysiska och psykiska arbetsmiljö - få kompetensutveckling så att självförtroendet stärks både i och utanför arbetet - våga och kunna påverka sin egen arbetsmiljö Utvecklingsgruppen för IT frågor (IT-gruppen) har som mål att - datorn och Internet ska ingå som ett naturligt medel i undervisningen i ämnet modersmål - inspirera och stimulera till användning av den digitala tekniken i modersmålsundervisningen Utvecklingsgruppen för pedagogiska frågor (PM-gruppen) har som mål att - inspirera och stimulera till pedagogisk utveckling och förnyelse - hålla sig á jour med pedagogisk forskning - samla in och ta vara på pedagogiska metoder och idéer inom modersmålslärargruppen Arbetsuppgifter för dessa tre grupper är likadana. - Ansvara för planering, genomförande och uppföljning av den överenskomna kompetensutvecklingen under pågående läsår

9 - Bistå personalen med råd och stöd, vara mentor inom resp. grupps profilområde - Revidera och i samband med det föreslå aktualiseringar i verksamhetens dokument - En gång om året utvärdera gruppens arbete Inom verksamheten verkar även två mindre arbetsgrupper Arbetsgruppen som arbetar med integrationsproblematiken samt samverkan mellan modersmålslärare och resp. skolans övriga personal. Arbetsgruppen som arbetar med trivselfrågor genom att ansvara för planering av genomförande av trivselfrämjande åtgärder. 2.1.2 ARBETSSÄTT Grupperna träffas ca 4-5 gånger/termin på arbetsmötena som alltid ligger på onsdagar mellan 9.00 11.00. 2.2 KALENDARIUM FÖR RESPEKTIVE TERMIN Vid starten av varje ny termin får hela personalen ett kalendarium som innehåller en terminsvis planering för alla konferenser, möten, kompetensutvecklingsdagar och andra sammankomster. Konferenser för personalen anställd inom modersmålsverksamheten ligger alltid på onsdagar, mellan kl. 9.00 11.00. Samtliga dessa onsdagar under detta året var upptagna av antingen Samverkan/Arbetsplatsträffar (6 gånger/termin), utvecklingsledarkonferenser (4-5 gånger/termin), konferenser i utvecklingsgrupper (4-5 gånger/termin), språkvisa konferenser (2-3 gånger/termin) eller kompetensutvecklande konferenser (2-3 gånger/termin). Under läsåret 2009 har modersmålslärarna sammanlagt haft 6 kompetensutvecklingsdagar. 2.3 FOKUSERADE UTVECKLINGSOMRÅDE Under året 2009 bestod utvecklingsprogrammet för personalen av sex områden. Betyg och bedömning. Skriftliga omdömen. Utvecklingsresan. Det medskapande medarbetarskapet och ledarskapet. Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Praktisk IT- och mediekompetens - PIM Integration Välbefinnande och hälsa.

10 2.3.1 BETYG OCH BEDÖMNING. SKRIFTLIGA OMDÖMEN Två kompetensutvecklingsdagar, en i mars och en i augusti ägnades åt problematiken. Diskussionerna handlade om hur vi bedömer våra elever utifrån de aktuella betygskriterierna. Utgångspunkten för dessa diskussioner var dels en föreläsning om betyg och bedömning dels konkretiserade betygskriterier som finns i Arbetsplan för Lunds skolors modersmålsverksamhet. Arbetet kring skriftliga omdömen kretsade kring frågeställningar om syftet med skriftliga omdömen, den lämpliga tidpunkten, rutiner samt hur kommunikationen med eleven, elevens vårdnadshavare, klassföreståndare/mentorer lämpligast bör ske. Det var pedagogiska utvecklingsgruppen som både planerade och höll i hela utvecklingstemat samtidigt som de utarbetade ett fullständigt underlag för skriftliga omdömen för år 1 t.o.m. år 9. Under år 2010 planeras en utvärdering av hur arbetet med skriftliga omdömen fungerar. 2.3.2 UTVECKLINGSRESAN. DET MEDSKAPANDE MEDARBETARSKAPET En av kompetensutvecklingsdagarna i mars hade tema Modersmålsverksamhetens utvecklingsresa. Vart är vi på väg?. Syftet med dagen var att skapa idéer om hur man som medarbetare kan bidra till modersmålsverksamhetens utveckling. Dagen började med analys av läget, identifiering av svårigheter, formulering av problem för att sedan gå över till skapandet av idébanken, problemlösningar och strategier inför framtiden. Sammanställningen av alla dessa idéer och förslag kommer skolledningen tillsammans med utvecklingsledarna, med särskilt ansvar vilande på utvecklingsgruppen för arbetsmiljöfrågor, att använda i löpande planering av verksamheten. Det bör naturligtvis nämnas att både skolledningen och hela personalen har deltagit i den kommungemensamma kompetensutvecklingen. 2.3.3 LIKABEHANDLINGSPLAN. PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Utvecklingsgruppen med ansvar för arbetsmiljöfrågor har under 2009 arbetat med aktualisering av Likabehandlingsplanen. Den reviderade versionen presenterades för hela personalen på en av höstterminens Samverkan/Arbetsplatsträffar. 2.3.4 PRAKTISK IT- OCH MEDIEKOMPETENS. PIM Samtliga modersmålslärare påbörjade under år 2009 utbildning i PIM. För att skapa tidsmässiga förutsättningar för uppgifter kring PIM avsatte skolledningen bl.a. tid motsvarande två kompetensutvecklingsdagar.

11 Utvecklingsledaren för IT-gruppen och gruppens medlemmar fungerade som handledare/mentorer för lärare som behövde ha handledning och stöd under kompetensutvecklingens gång. 2.3.5 INTEGRATION Arbetsgruppen med ansvar för integrationsfrågor hade i samband med höstterminens start planerat och medverkat i genomförandet av 26 Introduktionsmöten med 31 involverade skolor. Syftet med dessa möten var att inför kommande läsår skapa goda förutsättningar för samverkan mellan resp. skolas personal och på denna skola undervisande modersmålslärare. I dessa sammankomster deltog resp. skolas ledning som också var ansvarig för själva mötet och överenskommelser kring rutiner för samverkan. 2.3.6 VÄLBEFINNANDE OCH HÄLSA 2.3.6.1 INTRODUKTIONSUTBILDNING FÖR NYANSTÄLLDA MODERSMÅLSLÄRARE Samtliga under detta år nyanställda modersmålslärare har genomgått en intern introduktionsutbildning. 4 nyanställda deltog i utbildningen under vårterminen och 13 deltog under höstterminen. Skolledningen för LSM ansvarade för både planering och genomförandet. Samtliga nyanställda har också fått varsin mentor. 2.3.6.2 TRIVSELFRÄMJANDE ÅTGÄRDER Sedan ett antal år tillbaka finns inom verksamheten en mycket aktiv och uppskattad Trivselgrupp som även under detta året anordnade ett antal lyckade fester, teaterbesök, resan till konstutställningen m.m. Alla dessa arrangemang hade en positiv inverkan på personalens sammanhållning och trivsel. 2.3.7 KUNSKAPSVECKAN I LUND Sex modersmålslärare har deltagit i olika seminarier inom ramen för Kunskapsveckan, under 15-17 juni 2009. Det sammanhållande temat för veckans alla seminarier var Skola för hållbar utveckling. 2.3.8 LÄRARLYFTET Två modersmålslärare har under hösten deltagit i kompetensutvecklingen inom ramen för Lärarlyftet.

12 2.3.9 SKOLVERKETS KONFERENSER Varje år anordnar Skolverket språkvisa riksomfattande konferenser s.k. Tema Modersmål. Syftet är att öka lärarnas kompetens inom resp. språk. Från Lund deltog modersmålslärare tillhörande fem olika språkgrupper. 3 ÖVRIGA HÄNDELSER 3.1 SKOLKONFERENS Inom LSM finns en skolkonferens vars syfte är att öka brukarinflytandet och stärka demokratin. I skolkonferensen ingår rektor, fem företrädare för personalen, fyra företrädare för föräldrarna, tre elevrepresentanter samt två adjungerande ledamöter från Utbildningsnämnden. Konferensen hade sina sammankomster fyra gånger under detta år. Skolkonferensens medlemmar lyckades skapa en vital mötesplats där man på ett mycket konstruktivt sätt lyckades diskutera modersmålsverksamhetens förutsättningar, villkor och påverka dess utveckling. 3.2 SAMARBETE MED SKOLBIBLIOTEKET Företrädare för den arabiska och finska språkgruppen påbörjade ett samarbete med Skolbiblioteket. Syftet var att modersmålslärare utifrån sin kännedom om resp. landets litteratur ska kunna påverka Skolbibliotekets beställningar av nya böcker. 3.3 SAMARBETE MED LÄRARHÖGSKOLAN Fyra lärarstudenter med arabiska som modersmål har haft sin praktik hos två arabiska modersmålslärare. En av dessa modersmålslärare är också involverad i Lärarhögskolans planering av den framtida utbildningen för modersmålslärare. 3.4 NÄTVERK FÖR REKTORER MED ANSVAR FÖR MODERSMÅLSUNDERVISNING Skolledningen för LSM har tillsammans med skolledarna från andra kommuner med liknande ansvar samverkat kring ett nätverk. Nätverkets syfte är att stödja varandra, dela med sig av erfarenheter och nytänkande. 3.5 FLYTTNING FRÅN KÄLLBYSKOLAN TILL VIPAN Under hösten flyttade Modersmålsverksamheten från Källbyskolan till nya lokaler på Vipan.

13 3.6 UPPFÖLJNING AV EN NY ORGANISATIONSMODELL FÖR LUNDS SKOLORS MODERSMÅLSVERKSAMHET Som en följd av införandet av Personaluthyrningsmodellen och nya rutiner för Lunds skolors modersmålsverksamhet har Utbildningsnämnden beslutat att genomföra en mindre utredning över konsekvenserna av det nya systemet. 1 juni blev utredningen klar. Rapporten består av tre delar: Modersmålsverksamhetens pedagogiska organisation. Tillämpningen av gällande rutiner. Förslag till eventuella förändringar bestående av nio punkter 1. Det bör ske en ökad grad av decentralisering till chefen för LSM när det gäller operativa beslut och administrativa rutiner. 2. Ett nytt skräddarsytt debiteringssystem måste införskaffas 3. I avvaktan på att ett nytt digitalt debiteringssystem har införts, bör den administrativa personalen förstärkas med en projektanställning på minst halvtid. 4. Lämpligen är biträdande chefen på LSM schemachef. 5. Ett enhetspris förskola/grundskola/gymnasium bör införas från 2010. Så fort ett nytt debiteringssystem har skaffats bör man differentiera priset med avseende på undervisningstid (mängdrabatt) och gruppstorlek. 6. Minsta tid för modersmål som erbjuds bör vara 40 minuter per vecka. 7. LSM svarar för inköp av läromedel och skolorna debiteras för detta 8. Tremånadersregeln slopas 9. Av enkätsvaren framgår att de flesta rektorer vill ha månadsvis fakturering. Emellertid är detta en dyrbar rutin Kanske kan fyra fakturor per läsår vara en bra kompromiss. Som följd av dessa förslag beslutade Utbildningsnämnden under hösten 2009 om förändringar gällande tidigare fastställda rutiner för LSMs organisation. Ändringarna gäller främst punkterna 1-4 samt 6-8. Beträffande punkt 5; beslutade Utbildningsnämnden om att priset skulle vara differentierat efter gruppstorlek och inte som i förslaget om att införa ett och samma enhetspris för förskola/grundskola/gymnasieskola. 3.7 BESÖK AV SKOLINSPEKTIONEN I LUND I våras genomförde Skolverket en omfattande inspektion i Lunds samtliga kommunala skolor och skolverksamheter inklusive LSM. Lunds skolors modersmålsverksamhet fick beröm för ett föredömligt arbete med kvalitetsutveckling, arbete med måldokument och användningen av IT-utrustning i undervisningen.

Skolverkets inspektörer nämnde LSM som ett gott exempel för arbete med elevinflytande, arbete med värdegrunder samt personalens engagemang och kreativitet. Avslutningsvis fick även organisationen av modersmålsstöd ett positivt omdöme. 14