PROVPAKET Spektrums lärarhandledningar klara under maj 2014



Relevanta dokument
SPEKTRUM med uppdrag att utveckla förmågorna

LABORATIONSPROV - TRYCK

Spektrum Biologi Provlektion

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

Bedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper

Livets myller Ordning i myllret

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Upptäck Sverige Lgr 11

Delprov A3 och Delprov B

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Ekologi. Klass: 7E (vecka 20, vt16)

Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014

Vad ska ni kunna om djur?

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

BIOLOGI PROV OCH BEDÖMNING. Jonas Bohlin LIBER

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?

Ekologi Så fungerar naturen

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

BIOLOGI = Läran om det levande

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Workshop om kursplaner åk 7 9

Förslag den 25 september Biologi

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Nationella prov i NO årskurs 6

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen.

FÖRMÅGAN ATT UNDERSÖKA

Naturorienterande ämnen

Fortsättningen av biologikursen.

Lokal pedagogisk plan

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Planering i biologi Våren år 7

ett arbetsmaterial i tre nivåer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm

ISBN Catrin Borgå & Nelli Issa och Liber AB

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Mikroplaster. Kort om. Det stora miljöhotet KORT OM. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)

Exempeluppgift Delprov A2 Granska information, kommunicera och ta ställning

Hållbar utveckling. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!

Fortsättningen av biologikursen.

Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid ) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid )

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Förslag den 25 september Fysik

Tummen upp! Matte ÅK 6

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

1. Vad är naturkunskap?

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9

NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI VÅREN 2009

Virtue, marina och limniska miljöer

Ämnesplanering Levande organismer 7H

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

Hållbar utveckling. Biologi introduktion

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

Transkript:

FYSIK PROVPAKET Spektrums lärarhandledningar klara under maj 2014 I Spektrums lärarhandledningar erbjuder vi såväl färdiga prov som stöd för bedömning av kursplanernas förmågor. I kursplanerna uttrycks de tre förmågorna på följande sätt: Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att; använda kunskaper för att granska information, kommunicera och ta ställning (förmåga 1) genomföra systematiska undersökningar (förmåga 2) använda begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara samband (förmåga 3) I Spektrums handledningar finns tre olika provtyper som vart och ett testar dessa förmågor: Kapitelprov som framför allt testar förmåga 3, men även förmåga 1 och 2. Diskutera och ta ställning som testar förmåga 1. Laborationsprov som testar förmåga 2. Till varje prov finns facit och bedömningsstöd. KAPITELPROV I kapitelproven har vi gett de tre förmågorna följande benämningar; D = Diskutera och ta ställning, förmåga 1 P = Planera och undersöka, förmåga 2 B = Beskriva och förklara, förmåga 3 Vilka förmågor uppgifterna avser framgår av matriserna i proven och bedömningsstöden. Där har förmågorna kombinerats med de tre betygsstegen E, C och A. Exempelvis betyder; E D = betyget E för förmåga 1 (D) C P = betyget C för förmåga 2 (P) A B = betyget A för förmåga 3 (B) Varje prov består av 12 uppgifter som sammanlagt ger maximalt 25 poäng. Ambitionen har varit att fördela uppgifterna per betygsnivå på följande sätt: 12 E-poäng, 8 C-poäng och 5 A-poäng. Elevernas resultat kan sedan bokföras på särskilda resultatblad genom att sätta en ring runt motsvarande uppgift. Antalet ringar blir då lika med det antal poäng som eleven uppnått på provet, och ringarnas spridning visar fördelningen mellan olika förmågor och betyg. DISKUTERA OCH TA STÄLLNING Den här typen av prov finns till ett antal utvalda kapitel och testar elevens förmåga att använda sina kunskaper för att granska information, kommunicera och ta ställning. LABORATIONSPROV Även dessa prov finns till ett antal utvalda kapitel och testar elevens förmåga att genomföra systematiska undersökningar. Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 1

KAPITELPROV EKOLOGI 1 Koppla samman begreppen till vänster med beskrivningar till höger. 1. Fotosyntes A. En naturtyp med vissa typiska växt- och djursamhällen 2. Nedbrytare B. Alla individer av en art inom ett ekosystem 3. Population C. Organismer som bryter ned döda växter och djur till jord 4. Biotop D. Näringskedjor som hänger ihop 5. Näringsväv E. Solenergi omvandlas till kemisk energi i form av glukos BIOLOGI 2 a) Vilken sorts energi laddas ekosystemen med hela tiden? b) Förklara varför ekosystem hela tiden måste laddas med ny energi. 3 Förklara hur mängden växtplankton kan avgöra hur många sälar det finns i havet? 4 Hur är det egentligen med gifthalterna i kroppen hos isbjörnarna i Arktis? Vem har rätt? Motivera ditt svar. Isbjörnar har höga gifthalter i kroppen på grund av att de lever i ett kallt klimat. A Isbjörnarna har ofta höga gifthalter trots att de lever i en ren miljö. B Isbjörnarna har ofta låga gifthalter eftersom de lever i en ren miljö. C Isbjörnar tål höga gifthalter eftersom de är så stora. D Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 2

5 Beskriv skillnaden mellan Linnés och Darwins sätt att tolka naturen. BIOLOGI 6 Vad menas med resilienta ekosystem? 7 Jordbrukslandskapet består idag ofta av monokulturer. a) Förklara vad monokulturer är. b) Hur såg jordbrukslandskapet ut förr, och hur påverkade det antalet arter? 8 a) Vad menas med de allmänna tillgångarnas tragedi? b) Beskriv på vilket sätt det kan drabba ekosystemen i havet. 9 På en äng lever skalbaggar, maskrosor, möss, kor, rävar och olika sorters gräs tillsammans i ekosystemet. a) Vilka är producenter och vilka är konsumenter? b) Rita och placera in organismerna i en näringsväv och berätta om deras roll i väven. c) Vad händer med de andra djuren om rävarna minskar i antal? 10 I ett ekosystem förekommer ständigt olika former av så kallad återkoppling. a) Beskriv hur en positiv återkoppling kan fungera i en måskoloni, trots att fåglarna är så många. b) Vad menas med negativa återkopplingar? Ge exempel. Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 3

BIOLOGI 11 En elevgrupp ska undersöka en sjö. a) Beskriv hur undersökningen bör gå till. Vad säger mängden fisk om hur sjön mår? b) Vilka biotiska och abiotiska faktorer kan påverka resultatet? c) Vilken medveten och omedveten påverkan kan människan ha på livet i sjön? 12 Den tropiska regnskogen har länge utsatts för stor avverkning. a) Vilka intressen kan ligga bakom avverkningen av träd i regnskog? b) Ge exempel på faktorer som bidrar till den stora biologiska mångfalden i en regnskog. c) Ge naturvetenskapliga argument mot att avverka och skövla tropisk regnskog. Motivera ditt svar. Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 4

BIOLOGI Facit och bedömningsstöd till kapitelprov Ekologi 1 1-E, 2-C, 3-B, 4-A, 5-D Korrekt svar 2 a) Ekosystemen laddas hela tiden med solenergi som driver fotosyntesen. Korrekt svar. b) Av den solenergi som binds vid fotosyntesen förloras cirka 90 procent för varje led, varje trofinivå, i näringskedjan. Varje organism i kedjan gör av med energi för att hålla sig vid liv. Den värmeenergi som bildas vid förbränningen strålar till slut ut i atmosfären och vidare ut i rymden. Korrekt svar med motivering. +C B 3 Växtplankton är producenter i den näringskedja där sälar är toppkonsumenter. Mängden växtplankton avgör därför hur många sälar det kan finnas. Korrekt svar 4 Alternativ B är rätt. Isbjörnarna har ofta höga gifthalter i kroppen trots att de lever i en förhållandevis ren miljö. Gifthalterna är höga eftersom isbjörnarna är toppkonsumenter, där gifterna anrikas från lägre nivåer i näringskedjan och blir högre och högre. De andra alternativen innehåller faktorer som inte påverkar gifthalten, eller är felaktiga. Korrekt svar. Korrekt svar med tydlig motivering. +C B 5 Linné trodde att naturen var en gudomlig konstruktion där allt hade sin givna roll, och att den var realtivt oförändrad år efter år. Darwin däremot beskrev hur det naturliga urvalet och en skiftande miljö gjorde att naturen ständigt förändrades. Fullständigt svar. 6 Resilienta, slitstarka, ekosystem har god förmåga att återhämta sig efter en störning. Korrekt svar 7 a) En monokultur är en odling av ett stort område med bara en art. Korrekt svar. b) Jordbrukslandskapet förr bestod av små åkrar, hagar och ängsmarker. Det gav livsmiljöer för många olika arter och en stor biologisk mångfald. Fullständigt svar. +C B 8 a) Med de allmänna tillgångarnas tragedi menas att det ingen äger, men alla kan utnyttja, lätt överutnyttjas. Korrekt svar b) Den som kan utnyttja en tillgång blir ensam om fördelarna, medan nackdelarna drabbar alla. Om enskilda fiskare fiskar så mycket att fiskbeståndet minskar eller tar slut, drabbas alla av det misskötta ekosystemet. Korrekt förklaring med motivering. Utförlig förklaring med exempel och motivering. +C B +A B Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 5

BIOLOGI 9 a) Maskrosorna och gräsen är producenter. De övriga är konsumenter. Korrekt svar. b) Korna, skalbaggarna och deras larver äter både av maskrosorna och gräsen. Mössen äter skalbaggar, maskros- och gräsfrön. Rävarna äter mössen. Tydlig näringsväv med beskrivning av vilka som är producenter och olika sorters konsumenter. +C B c) Om rävarna minskar i antal ökar troligen antalet möss som ju är rävmat. Skalbaggarna däremot minskar förmodligen i antal eftersom de äts av fler möss. Utförligt och tydligt svar på alla delfrågor. +A B 10 a) Positiva återkopplingar förstärker förändringar. En positiv återkoppling i en måskoloni förstärker förändringen så att det blir fler måsar, trots att konkurrensen om maten ökar. Orsaken är att fler måsar har lättare att upptäckta och jaga bort rovdjur som annars kan stjäla ägg och ungar. Utförligt svar med exempel. b) Ett ekosystem är i ständig förändring. Varje förändring leder till nya förändringar i en ständig kedja av återkopplingar. Återkopplingar som motverkar förändringar i ekosystemet kallas negativa. Exempelvis orsakar rovdjurens ökade jakt på växtätarna att växtätarna blir färre, viket i sin tur leder till att rovdjuren får färre byten och även de blir färre. Korrekt svar. Ett fylligt korrekt svar med exempel i båda frågorna. +C B +A B 11 a) Undersökningen bör göras så att djur- och växtlivet i sjön kartläggs för att ge en bild av vilka och hur många som är producenter och olika sorters konsumenter. Om det vid en provfiskning finns mycket fisk i sjön tyder det på att den mår bra. Ekosystemet fungerar. Korrekt svar med en beskrivning av hur undersökningen bör gå till. +E P b) Resultatet av undersökningen av sjön påverkas av abiotiska, icke levande, faktorer som ljus, temperatur och vindar. Det påverkas även av biotiska faktorer som vilka organismer som finns i sjöns ekosystem och hur de förändras över tid. Korrekt mer utförligt svar med exempel. +C P c) Människan kan påverka ekosystemet i sjön medvetet genom att fiska, hugga ner skog i närheten, anlägga odlingar eller genom att påverka vattenflödet till och från sjön. Människan kan också omedvetet påverka livet i sjön genom att sprida växter, djur och bakterier eller genom gödning, försurning och gifter så att ekosystemet förändras. Korrekt utförligt svar. +A P Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 6

BIOLOGI 12 a) De intressen som oftast ligger bakom avverkning av regnskog är ekonomiska som för att ge virke eller ge plats för odling, plantager, boskapsfarmer, vägar och kraftverksdammar. b) Faktorer som bidrar till den stora biologiska mångfalden i en regnskog är både biotiska med alla organismer som lever där och samverkar och abiotiska med solljus, nederbörd, vindar mm. Många arter trivs i ett tropiskt, varmt och fuktigt klimat utan alltför starka vindar. Regnskogen är ett omväxlande ekosystem med väldigt många och varierande ekologiska nischer och gott om mat, där en mångfald av växt- och djurarter kan leva samtidigt. c) Ett naturvetenskapligt argument mot att avverka tropisk regnskog är att den rymmer en stor biologisk mångfald där en stor del av alla världens arter lever. En biologisk mångfald som är viktig att bevara. När regnskogen avverkas försvinner viktiga livsmiljöer och ett stort antal arter. Regnskogen med sin stora art- och individrikedom förser oss med en rad ekonomiskt viktiga ekosystemtjänster, som olika sorters virke och läkemedel. Den producerar också mycket syre och binder stora mängder koldioxid vid sin fotosyntes. Om ekosystemtjänsterna överutnyttjas krymper mångfalden, och kanske också framtida möjligheter till att hitta växter som vi kan behöva. Enkla svar på alla delfrågor eller bara svar på delar av uppgiften Mer utvecklade svar med exempel Välutvecklade svar med många exempel och motiveringar på samtliga delfrågor. +E D +C D +A D Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 7

BIOLOGI Resultatblad till kapitelprov Ekologi Namn: Maxpoäng: (12/8/5) Förmåga E C A Omdöme Diskutera och ta ställning (F1) 12 12 12 Planera och undersöka (F2) 11 11 11 1 2 3 2 Beskriva och förklara (F3) 4 5 6 4 7 8 9 7 8 9 8 9 10 10 10 Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 8

FYSIK DISKUTERA OCH TA STÄLLNING SNABBARE UPPKOPPLING TILL INTERNET Invånarna i en by samlas regelbundet i sitt byråd för att diskutera viktiga frågor. På senare tid har frågan om uppkoppling till internet varit i fokus. Många av invånarna i byn har på senare tid köpt surfplattor, smarta telefoner och större TV-skärmar som inte fungerar som de förväntat sig. Det går helt enkelt för långsamt att surfa och det hackar när de tittar på film. På det senaste mötet diskuterade de livligt vilka alternativ som finns för att få snabbare uppkoppling. I dag har vissa bybor ingen uppkoppling alls till internet, medan andra har mobilt bredband. Därför diskuteras tre alternativ: Använda telefonjacket för uppkoppling, det vill säga existerande kopparledningar till telefonen Använda trådlös uppkoppling, så kallad 4G Använda fiberoptisk kabel Hjälp byrådet att värdera alternativen och rekommendera vilken typ av uppkoppling de ska satsa på: fiberoptik, kopparkabel eller trådlös 4G. I ditt förslag ska du: Använd naturvetenskaplig information: Utgå från faktabladet om de tre alternativen och fördjupa ditt resonemang med hjälp av dina fysikkunskaper. Börja med att resonera om vilka behov du har idag och om cirka 5 år. Ta ställning: Föreslå ett av alternativen. Motivera ditt ställningstagande: Förklara varför det alternativ du valt är den bästa lösningen för dig. Formulera ett förslag: Använd ditt exempel som bakgrund och ge byrådet ett förslag på hur de kan gå tillväga för att lösa behovet av snabbare uppkoppling till internet för så många som möjligt. Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 9

FYSIK Faktablad DITT BEHOV? Hur stort är ditt behov av snabb uppkoppling? Här följer några exempel på vilka datamängder och snabbhet som krävs i dag: Skicka e-post Lyssna på musik, en låt Titta på en film Film från SVT Play Film från YouTube ca 10 kb ca 5 MB ca 1 GB ca 4-16 Mbit/s ca 2-8 Mbit/s ALLMÄNNA BEHOV PÅ LÅNG SIKT? Behovet kommer sannolikt öka för de flesta användare till följd av att nya tjänster kommer att utvecklas som många vill använda. ASPEKTER Fiberoptik Kopparkabel Trådlöst 4G Långsiktighet Är hållbar, både materialet i fibern och tekniken som helhet. Används globalt omfattande datatrafik. Kommer sannolikt inte underhållas på sikt. Svårare och svårare att få hjälp. Är hållbar. Kräver inga anslutningar av sladdar/kablar. Fungerar både för stationära och mobila apparater. IT-STRATEGI Stabilitet Utveckling Stabil och driftssäker teknik. Kan inte störas eller avlyssnas. Har stor kapacitet. Ny teknik kommer öka kapaciteten än mer. Den lösning som kommer möta framtidens mediautbud bäst. Ganska stabil och driftsäker teknik. Nätet kommer sannolikt avvecklas på lång sikt. Antal anslutna abonnenter minskade med 38 % från år 2000 till 2010. Kapaciteten varierar, dels på grund av användare och din geografiska position. Utvecklas snabbt, ny teknik kommer öka snabbheten mer. Men frekvenserna som används är en begränsad resurs, kan inte byggas ut hur mycket som helst. TIDSPLAN Hur lång tid att komma igång? Byggs inte ut en och en. Många invånare i ett område måste vara intresserade, eftersom arbetet att gräva ner kabel är dyrt. Om fiber redan finns, kan anslutning ske inom 1 vecka, ska kabelgrävning ske kan anslutning ta 6 mån. Kan anslutas inom 1 vecka om teleabonnemang finns. Kan anslutas inom 1 vecka. EKONOMI Investering Om anslutning måste ske genom kabelgrävning krävs en engångskostnad. Ca 15 000 kr i tätort Ca 25 000 kr på landsbygd. Tänk på att investeringen sannolikt ökar värdet på fastigheten. Ingen investering krävs Ingen investering krävs Löpande kostnad Kapacitet: 100 Mbit/s Datamängd: fri Pris: 299 kr/mån Kapacitet: 24 Mbit/s Datamängd: fri Pris: 309 kr/mån Kapacitet: 20 Mbit/s Datamängd: 40 GB/mån Pris: 269 kr/mån Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 10

FYSIK Bedömningsstöd a) Använda information Eleven använder den naturvetenskapliga informationen ur faktabladet som stöd för sin motivering. E C A b) Ta ställning Eleven tar ställning genom att rekommendera ett alternativ. c) Motivera ställningstagande Eleven motiverar sitt ställningstagande utifrån en av aspekterna i uppgiften och uppger ett plus med det valda alternativet och ett minus med något av de andra alternativen. Eleven motiverar sitt ställningstagande utifrån flera av aspekterna i uppgiften och jämför två av de tre alternativen med varandra genom att uppge plus och minus med dessa. Eleven motiverar sitt ställningstagande utifrån flera av aspekterna i uppgiften och jämför de tre alternativen med varandra genom att uppge plus och minus med dessa. d) Anpassa motiveringen till att fungera som ett beslutsunderlag Eleven har motiverat sitt ställningstagande enligt ovanstående krav och formulerat en enkel text med viss anpassning till syftet. Eleven har motiverat sitt ställningstagande enligt ovanstående krav och formulerat en utvecklad text med relativt god anpassning till syftet. Eleven har motiverat sitt ställningstagande enligt ovanstående krav och formulerat en välutvecklad text med god anpassning till syftet. Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 11

KEMI LABORATIONSPROV I VILKET PAPPER FINNS DET STÄRKELSE? Instruktion till lärare Uppgiften är tänkt att mäta och utveckla elevernas förmåga att planera och utföra systematiska undersökningar. Uppgiften utförs i tre moment: 1. Planering, 2. Genomförande och 3. Utvärdering. Eleverna bör ha cirka 30 minuter till förfogande för varje moment. Läraren måste ha tid för att gå igenom alla elevplaneringar inför genomförandet. Utvärderingen kan ske i direkt i anslutning till genomförandet. MATERIAL Varje elev behöver bägare, jodlösning, fyra olika pappersprover och degeltång 1. PLANERING Låt eleverna ha tillgång till all behövlig materiel under planeringen. Se gärna till att det finns överflödig utrustning så att eleverna inte blir vägledda i sin planering. Eleverna redovisar sin planering i planeringsmallen. Samla sedan in och gå igenom alla elevplaneringar. 2. GENOMFÖRANDE Inför genomförandet har läraren bedömt elevernas planeringar med hjälp av bedömningsanvisningarna. Se till att allt nödvändigt material finns tillgängligt, så att eleverna kan genomföra undersökningen efter sin egen planering eller den färdiga instruktionen. Eleverna genomför undersökningen och för anteckningar inför utvärderingen. 3. UTVÄRDERING Utvärderingen genomförs gärna direkt i anslutning till genomförandet. Eleverna ska ha tillgång till sin egen planering, den färdiga instruktionen och sina anteckningar från genomförandet. Använd gärna den färdiga utvärderingsmallen. Samla in allt material och bedöm elevernas arbeten med hjälp av bedömningsanvisningarna. Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 12

KEMI I vilket eller vilka papper finns det stärkelse? Läser man en tidning märker man att papperet i en dagstidning och en veckotidning skiljer sig åt. Känner man på en bit toalettpapper och ett vanligt skrivpapper känner man också en skillnad. Till vissa papper har man tillsatt stärkelse. Din uppgift är att ta reda på vilket/vilka papper som innehåller stärkelse. Planering På nästa sida ska du planera en undersökning för att ta reda på i vilket eller vilka papper det finns stärkelse. Du ska senare genomföra och utvärdera undersökningen. Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 13

KEMI 1. PLANERING AV SYSTEMATISK UNDERSÖKNING Undersökningsmetod Beskriv hur du steg för steg ska genomföra din undersökning. Beskrivningen ska vara så utförlig att någon annan kan följa den. Material Ange vilken laboratorieutrustning och material du behöver för att genomföra din undersökning. Lämna din planering till läraren. Om det behövs kommer läraren att justera din planering. Eventuellt får du en färdig laborationsinstruktion för att genomföra undersökningen. Lärarens kommentar Använd din egen planering Använd den färdiga instruktionen Justeringar Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 14

KEMI 2. GENOMFÖRANDE Du ska genomföra en undersökning för att ta reda på i vilket eller vilka papper det finns stärkelse. Arbeta utifrån din egen planering eller den färdiga instruktionen. Anteckna dina mätvärden och annan relevant information nedan. Du får använda dina anteckningar när du senare ska utvärdera undersökningen. Anteckningar Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 15

KEMI FÄRDIG INSTRUKTION Du ska undersöka vilket eller vilka papper som innehåller stärkelse. Du behöver: Fyra olika papper, fyra bägare 100 ml, jodlösning och degeltång. Genomförande 1. Börja med ett av papperen, riv sönder det i mindre bitar och lägg bitarna i bägaren. 2. Fyll bägaren till hälften med vatten och koka upp. 3. Plocka upp pappersbitarna när vattnet kokat några minuter. 4. Tillsätt jodlösning både till pappersbitarna och i vätskan. Anteckna vad som händer. 5. Diska och upprepa med de övriga papprena. 6. Vilket eller vilka papper innehåller stärkelse? Anteckningar Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 16

KEMI 3. UTVÄRDERING a) Redovisa resultatet av dina försök i tabellform. b) Dra utifrån resultaten slutsatser om vilket eller vilka papper som innehåller stärkelse. Motivera dina slutsatser. c) Anta att du skulle få en ny möjlighet att planera och genomföra din undersökning. Ge ett förslag på hur du kan förbättra din undersökning så att den ger ett mer tillförlitligt resultat. Förklara varför förbättringen skulle ge ett mer tillförlitligt resultat. Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 17

KEMI BEDÖMNINGSSTÖD 1. Planering E C A Eleven beskriver delar av genomförandet. I planeringen framgår det delvis vilken utrustning som behövs. Eleven använder den färdiga laborationsinstruktionen. Eleven beskriver genomförandet. Planeringen kräver någon bearbetning som inte förändrar genomförandet i sin helhet. I planeringen framgår vilken utrustning som behövs. Eleven använder sin egen planering, som är något bearbetad av läraren. Eleven beskriver genomförandet. Planeringen kräver ingen egentlig bearbetning. Eleven använder sin egen planering. Läraren kan ha gjort mindre justeringar planeringen. 2. Genomförande Genomför undersökningen med viss systematik. E C A Genomför undersökningen med relativt god systematik. Genomför undersökningen med god systematik. 3. Utvärdering E C A Eleven redovisar sina resultat och för enkla resonemang. Eleven redovisar sina resultat och för utvecklade resonemang. Eleven redovisar sina resultat och för välutvecklade resonemang. Eleven ger ett förslag på en allmän/ generell förbättring. Eleven ger ett förslag på en uppgiftsspecifik förbättring. Eleven ger ett förslag på en uppgiftsspecifik förbättring och förklarar varför den kan påverka tillförlitligheten i resultatet. Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 18