SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT Nr 4/2008 TEMA Drogning & drogtestning SNPFtidningen 20 År SNPF-tidningen från ax till limpa Hundar i statlig tjänst Avancerade cannabisodlingar i svenska villor Resan till Ibiza
MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI Svenska NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs Tidskrift ANSVARIG UTGIVARE: Thomas Ekman CHEFREDAKTÖR: Gunnar Hermansson REDAKTIONSKOMMITTÉ: Gunnar Hermansson (GH) Jonas Hartelius (JH) Heidi Joensuu (HJ) Lennart Karlsson (LK) Jessica Vikberg (JV) ADRESS: SNPF:s Tidning Polismyndigheten i Västra Götaland LKP NarkR Box 429 401 26 Göteborg Telefon: 070-751 53 71 SNPF:s hemsida: www.snpf.org SVENSKA NARKOTIKAPOLIS- FÖRENINGENS ANNONSAVDELNING: c/o Mediahuset i Göteborg AB Marieholmsgatan 10 415 02 Göteborg Telefon: 031-707 59 55 Fax: 031-84 86 82 MEDLEMSKAP 150 KR PER ÅR Ansökan om medlemskap inges till styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen; Box 429, 401 26 Göteborg Tel: 0703-74 13 93.. Ansökan via hemsidan www.snpf.org Postgiro SNPF 63 73 06-2 ADRESSÄNDRING: Använd gärna mailadressen snpf@snpf. org eller eller tel 0703-74 13 93. MANUSSTOPP: 2/2 2009. Utgivning v. 11. Skicka in bidrag och bilder i god tid före manusstopp till gunnar.hermansson@snpf.org OMSLAGET: Den drogmisstänkte bryter själv sigillet till urinprovsburken före provtagning. Foto: Lennart Karlsson PRODUKTION OCH TRYCK: Åkessons Tryckeriaktiebolag Box 148, 361 22 Emmaboda Telefon. 0471-482 50 ISSN 1101-6817 4/08 Årgång 21 INNEHÅLL Ordföranden har ordet... 2 Medlemsinfo och Redaktörens spalt... 3 Ställ Upp 2009... 6 Inbjudan till SNPF:s utbildningskonferens 2009... 7 SNPF-tidningen fyller 20 år... 10 SNPF-tidningen från ax till limpa... 11 Avancerade cannabisodlingar i svenska villor... 14 Håller Storbritannien på att ändra sin inställning till cannabis?... 18 SNPF på WFAD... 22 Tema: Drogning och drogtestning Drink Spiking... 26 Narkoanalys förhör under drogpåverkan... 30 Urinprov ett effektivt verktyg vid narkotikabekämpning... 34 Drogtestning bland brottsbekämpare... 38 Självmordsbombare kan vara drogade... 42 Flygolyckan som startade USA-försvarets drogtestprogram... 43 Hundar i statlig tjänst... 46 Resan till Ibiza och mötet med det liberala Europa... 50 Notiser: Världen runt... 54 Landet runt... 55 SNPF utbildade i Sundsvall... 58 Rättsrutan... 61 Steroidrelaterade brott kräver större uppmärksamhet... 64 Kollegiala kontakter ovärderliga i brottsbekämpning... 66 Seminarier på Schloss GIMBORN 2009... 69 Norska Narkotikapolisföreningens utbildningskonferens... 72 Den svåra kontrollsituationen... 72 Boktips... 76 Kryss 3-08, lösning och vinnare... 78 Stipendierutan... 78 Kryss 4-08... 80 Avancerade cannabisodlingar i svenska villor TEXT: SVEN DELIN, NATIONELLA CANNABISPROJEKTET FOTO: POLISEN I SKÅNE Cannabismissbruk i Norden har sedan 70-talet i stort sett gällt missbruk av cannabisharts (hasch). De senaste rapporterna runt om i världen visar dock att hemodlad marijuana vinner allt större mark, så även i Norden. Bakgrund Den största produktionen (33 %) av hemodlad marijuana finns i Nordamerika. Denna produktion förs inte vidare utan konsumeras i regionen. Man kan på Interpols hemsida läsa om att produktionen av marijuana av hög kvalité som odlats inomhus har lett till förbund mellan vietnamesiska marijuanaodlare och inhemska indi-kanadensiska transportspecialister som har stöttning av Hells Angels. Från Storbritannien meddelas att 60 % av cannabisen som konsumeras där är inhemskt producerad marijuana. I och omkring London togs över 2000 marijuanaodlingar under 2007 varav flertalet (75 %) kontrollerades av etniska vietnameser. Under ett besök hos det nystartade cannabisprojektet i Holland (ja ni läste rätt) berättade projektledaren Max Daniel att de under 2007 tagit inte mindre än 5000 illegala marijuanaodlingar. Detta för att i första hand komma åt den organiserade brottsligheten. De uppskattade att runt 80 % av den i Holland odlade marijuanan gick på export. Även här var en del av odlarna av vietnamesisk bakgrund. Fenomenet med vietnameser som odlar marijuana i stor skala är spritt över hela Nordamerika och i Storbritannien. En artikel som sammanfattar problemet finns i Asian Week 071225: Vietnamese Criminals Spread Weed SEATTLE Vietnamese marijuana producers are springing up in the United States, Canada and the U.K. Their illegal activities include the cultivation, transport and distribution of marijuana. With some artificial lights and water, converting an ordinary home into a cannabis factory, or grow-op, is simple and inexpensive. In Seattle, five of the seven Asians listed on the current Drug Enforcement Agency s Most Wanted list are Vietnamese marijuana traffickers. In Canada, Vietnamese groups are the largest producers of marijuana, including a high potency variety that sells for up to $ 6,000 a pound. In the U.K., three-fourths of marijuana busts reveal Vietnamese ringleaders. Increased border security after Sept. 11 prompted Canadian Vietnamese to move their operations to places like Seattle, where there is a big market but less risk. Meanwhile, crime leaders use fear, trust and relatives to run their multibillion dollar cannabis operations remotely from Canada. Vietnameser odlar marijuana över hela Norden Under hösten 2007 kom det in underrättelser från tulllen i Skåne att man under ett projekt rörande olovlig alkoholinförsel från Tyskland sett ett nytt fenomen bland etniska vietnameser. Både vid den dansk-tyska gränsen och vid gränsen mellan Sverige och Danmark hade det anträffats bilar fullastade med odlingsutrustning för inomhusodling. Vakna tullare förstod att denna utrustning skulle användas till marijuanaodling. Då utrustningen inte är förbjuden att föra in i landet så tog tullen kontakt med det då nystartade cannabisprojektet. Relativt snart kunde man konstatera att en del av de personer som stoppats och kontrollerats med odlingsutrustning tidigare varit gripna i samband med marijuanaodlingar i Norge. Norge Under vintern 2007-2008 påträffade norska polisen 47 marijuanaodlingar med kopplingar till etniska vietnameser. Dessa odlingar var beläg- I honblomställningar kan THC-halten uppgå till 15-18 %. Sidan 34 na i 11 olika polisdistrikt och sammanlagt 110 personer var misstänkta. Flertalet av odlingarna låg omkring 10 mil från Oslo. Norska kriminalpolisen Kripos uppgav att kapaciteten på dessa odlingar låg på 3,5 till 4 ton marijuana per år. I de flesta fall var det allmänheten som tipsat polisen om odlingarna. Danmark Våren 2008 gjorde tullen och polisen i södra Sverige ett antal beslag av marijuana. Den gemensamma nämnaren var att marijuanan troligtvis var odlad i Danmark eller att den transiterats genom Danmark. Kontakt togs med den danska polisen som uppgav att de påträffat minst ett 20-tal odlingar med etniska vietnameser som framställare. Odlingarna låg i huvudsak på Jylland. En uppgift gav gällande att det exporterats marijuana från Danmark till Holland. Sverige Att Sverige skulle vara förskonat från denna typ av brottslighet verkade inte längre realistiskt. Under våren 2008 arbetades det fram underrättelseinformation så att Polisområde norra Skåne kunde slå till mot sina första marijuanaodlingar under sommaren 2008. Sammanlagt påträffades 10 odlingar i drift samt 2 övergivna odlingar i skogarna norr om Kristianstad. Det har sedan påträffats odlingar i Kronoberg, Kalmar, Halland och Örebro län. Hittills har det avslöjats 19 odlingar i Sverige under 2008 med etniska vietnameser som huvudmän. Odlingarna De odlingar som påträffats i Sverige har legat på i snitt 300-400 plantor i olika storlekar. Vid samtliga odlingar har man manipulerat med elen. Detta har gjort att det inte visat på någon ökad elförbrukning hos elleverantören. Odlingarna har varit mycket professionellt utförda bl.a. har ljusutsläpp och lukt från odlingarna i stort sett varit obefintligt utanför odlingshusen. Kapaciteten på de odlingar som avslöjats i Sverige har tillsammans legat på 1500-2000 kilo marijuana av högsta kvalité (endast honblomställning). Mätningar av THC-halten har gjorts och ligger på 15-18 % (honblommställning). Att jämföra med vanligt brunt hasch från Marocko som ligger runt 8-10 %. Kilopriset för marijuanan skall enligt uppgift ligga runt 30-45 000 sek. Framtiden Över hela Europa har man sett en ökning av den lokalt producerade marijuanan. Troligtvis så kommer även vi i Sverige att få se samma ökning. Detta gäller både den storskaliga produktionen och den småskaliga garderobsodlingen. Cannabisprojektet i sin nuvarande form startade den 1 september 2007 efter beslut av Operativa rådet. Fyra Urinprov tt mycket effektivt verktyg i narkotikabekämp- är urinprovstagning. Den 1 juli 1988 kri- Eningen minaliserades bruket av narkotika. Senare kom även en straffskärpning som gav polisen möjlighet att med tvångsmedel säkra bevis genom kroppsbesiktning. I förarbeten till lagen kan man läsa ut att de huvudsakliga skälen till att lagföra eget bruk syftar till att upptäcka och förhindra narkotikabruk så tidigt som möjligt. Sedan lagen kom har det med jämna mellanrum förts diskussioner huruvida lagen är ett hjälpmedel eller hinder. Förespråkarna menar att det är ett viktigt verktyg som skall användas, särskilt när det gäller ungdomar. Motståndarna tycker att det är fel att kriminalisera narkotikamissbruk och menar på att det avskräcker missbrukare från att söka vård. Urinprov kan motivera till vård Poliserna på Citypolisens narkotikasektion jobbar denna dag på Plattan. Här finns det gott om urinprovskandidater. Sektionens huvuduppdrag är att spana på och lagföra överlåtelser. Ett annat viktigt uppdrag är att förmå etablerade missbrukare att söka vård. De erbjuds bland annat hjälp att ta sig in i det frivilliga LOTS-programmet. LOTS är ett samarbete mellan missbruksvården och polisen och omfattar hela Stockholms län. Många av missbrukarna har efter flera år utvecklat en väldigt stark fasad och i vissa fall stark självförnekelse. I dessa fall kan brottsmisstanken och ett urinprov bryta isen och skapa en nödvändig dialog och uppvaknande. Tvärt emot vad urinprovsmotståndarna säger kan en sådan åtgärd istället för att avskräcka från vård bli det som motiverar till vård. Precis så är fallet denna dag. Polismännen ingriper i en överlåtelseliknande situation. Ingen narkotika anträffas. Däremot är det tydligt att en av männen är påverkad. Standardsvaret på Plattan kommer snabbt: Jag går på Subutex som jag får legalt av min läkare! Att mannen har injektionsverktyg på sig förklarar han med att han har tänkt sig att bygga upp sin kropp med anabola steroider. En förklaring som med tanke på miljö och omgivning känns mindre trolig. Istället för att diskutera tas mannen med för kroppsbesiktning. Elinstallation och ventilation var väl tilltagen i de villor som vietnameserna använde för cannabisodling. Sedan plantorna vuxit färdigt i sina krukor skördades de och torkades till marijuana. poliser med placering på Länskriminalavdelningen i Malmö arbetar i detta underrättelseprojekt med att skapa förutsättningar för operativa insatser mot den grovskaliga insmugglingen och distributionen av cannabis i Sverige. Man samarbetar med andra brottsbekämpande myndigheter inom och utom Sverige. Projektet pågår i två år. Kontakt: GW Cannabisprojektet (funktionsbrevlåda. Internt inom polisen). Tel. 040-20/1250, /1807, /1921 eller /1816. ett effektivt verktyg vid narkotikabekämpning TEXT: LENNART KARLSSON OCH ANDERS ROSANDER FOTO: LENNART KARLSSON Narkotikaspanarna i Stockholm City bekämpar gatumissbruket som ett led i att motivera missbrukare till vård. Provtagningsproceduren Väl inne på stationen dras ärendet för stationsbefälet som efter sedvanlig förmansprövning godkänner att provtagning får genomföras. Kan du kissa? Om inte får du dricka ett par glas vatten! Poliserna erbjuder mannen vatten vilket är helt ok så länge man begränsar sig till ett par muggar. Urinprovet kan dock genomföras utan vattentillförsel. Alla nödvändiga säkerhetsprocedurer följs. Provtagaren dukar upp en förpackning innehållande glasrör, pipett, urinprovsburk samt blanketter. Mannen får själv bryta sigillet till urinprovsburken. Syftet med detta är att undvika kontaminering. Av samma skäl hanterar provtagaren allting med gummihandskar på händerna. Själva urinprovet övervakas. Den misstänkte visiteras strax innan provet genomförs för att undvika att han för med sig kontaminerande ämnen. Om den misstänkte har svårt att slappna av kan han få urinera till ljudet av rinnande vatten. Om det är möjligt kan han även tillåtas att hålla ett finger under ljummet rinnande vatten. Inga sådan trix är nödvändiga denna dag. Urinprovet lämnas utan dröjsmål. Redan i samband med att urinprovet tas börjar mannen så smått bekräfta att injektionsverktyget inte bara är avsett för anabola steroider. Ett viktigt uppdrag för polisen är att spana på och lagföra överlåtelser. Sidan 14 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 Sedan urin lämnats fylls två provrör som skickas för laboratorieanalys. Han vet förmodligen vad som väntar när polismännen Innan förhöret hålls avslutas dock själva provtagningen. Här är provtagaren särskilt noggrann när det förklarar att urinen kommer att snabbtestas. Men innan snabbtesten genomförs så är det viktigt att urinen som ska analyseras doseras upp i provrör, återigen samband med detta leder med automatik till att pro- kommer till identitetsuppgifterna. Oklara uppgifter i för att undvika kontaminering. verna aldrig analyseras. Avslutningsvis måste poliserna Den återstående urinen snabbtestas med hjälp av besluta sig för om de ska välja analysuppdrag enligt Drug Lab:s Multi Screen-test. Efter fem minuter kommer svaret. Testet markerar genom enkelstreck före- vanligaste att välja. alternativ ett eller två. Alternativ två brukar vara det komsten av buprenorfin, den aktiva beståndsdelen i Subutex. Så långt stämde mannens berättelse. Testet Proverna analyseras markerar dock också förekomst av amfetamin, metamfetamin och bensodiazepiner. Ställd inför detta faktum enligt polisens önskemål erkänner mannen att han använt även dessa preparat. Rättsmedicinalverket (RMV) i Linköping får sedan ta Han är dock lite frågande till om det tjack han tagit emot proverna. De gör en egen screening av urinprovet var både amfetamin och metamfetamin. Förklaringen och kontrollerar vilka substanser man får träff på. Har kan vara enkel. I vissa fall kan korsreaktioner uppstå. man valt alternativ två så görs en djupare analys av en Framförallt mellan amfetaminerna och MDMA (ecstasy) eftersom preparaten är närbesläktade. flera träffar så följs en särskild ordning. Man börjar av de substanser man har fått träff på. Har man fått med opiater sedan i fallande skala kokain, ecstasy, amfetaminer, cannabis och slutligen bensodiazepiner. Det är viktigt att komma ihåg att om annan substans ska omfattas av RMV:s screening och analys måste detta begäras i särskild ordning genom att man lägger till det på blanketten. Har man däremot valt alternativ ett så djupsöks samtliga substanser som är positiva vid screening. Detta alternativt är mer kostsamt men är såklart motiverat i synnerhet när det kommer till ungdomar som aldrig tidigare har rapporterats för narkotikabrott. I de fallen är det viktigt att man vid sidan av brottprocessen också kan få grepp om hur en eventuell missbrukshistorik ser ut. Mannen förhörs och släpps därefter ut. Han lovar att han ska ta tag i sitt missbruk och söka ytterligare hjälp. LOTS blev inte aktuellt för denne man eftersom Den återstående urinen snabbtestas och resultatet används han bor i Gävle. Vi får hoppas för hans egen skull att för att kontrollera missbrukarens berättelse. han håller sitt löfte. 1 LICENSNUMMER 341093
Ordföranden har ordet Ett verksamhetsår går mot sin ända och det är tid för lite summering och en del reflektioner inför framtiden. Det har för SNPF styrelse varit ett intensivt verksamhetsår där vi lyckats med ambitionen att nå ut till halva medlemskapet som aktivt kunnat delta i föreningens aktiviteter. Utbildningskonferensen i Karlstad, höstkonferensen i Malmö, semiarierna i Stockholm, Göteborg, Sundsvall och Östersund har sammantaget samlat ca 1200 medlemmar. Ett medlemskap i SNPF ger mycket tillbaka för den enskilde till en mycket låg kostnad. Någon gjorde en jämförelse vad det kostar att delta i en kommersiellt arrangerad konferens med motsvarande innehåll som SNPF:s årskonferens och kom fram till att våra medlemmar får det till en tiondel av vad det annars kan kosta. Föreningen har under året genomfört informations och utbildningsinsatser för några tusen personer inom offentlig förvaltning och näringsliv. Ställ Upp projektet med information till elever, skolpersonal och föräldrar rullar vidare med 10 nya skolor. Det har varit högsta tryck i planeringsarbetet med Utbildningskonferensen 24-26 april 2009, i Göteborg. Det mesta är redan på plats och vi kan redan nu utlova en mycket intressant konferens, så anmäl er i tid. Styrelsen har insett vikten av att snabbare kunna kommunicera och komma ut med information till medlemmarna, och lösningen måste bli via e-mail. Det är därför viktigt att vi så snabbt som möjligt får en e-mailadress till var och en. Se vidare information i tidningen hur vi praktiskt kan lösa det. Vår omvärld är i ständig förändring, ibland till det bättre och ibland till det sämre. Omvärldsanalysen från de ledande världsorganisationerna beträffande narkotikaproduktionen i världen visar ändock på att man med ett strategiskt och envetet förhållningssätt kan påverka vissa saker i rätt riktning. I Centralasien och främst Afghanistan kan man konstatera fortsatta rekord beträffande opiatproduktionen, 8200 ton opium eller 887 ton av heroin är 92 procent av världsproduktionen som skall riktas mot en missbruksmarknad som för tillfället efterfrågar hälften. Det är naturligtvis skrämmande statistik och utgör helt klart en risk att exempelvis Europas 1,5 miljoner heroinister kan bli fler. Det positiva i Afghanistan är framgång i åtgärderna att minska arealerna för vallmoodling och det har under några år reducerats från 20.000 till 1000 hektar genom att finna alternativa grödor. 20 afghanska distrikt/län är vallmofria. Det är också framgång i kontrollen av de prekursorer som krävs för heroinproduktionen. Men som alltid mörka moln i horisonten. Distributionen av prekursorerna hittar nya vägar från Asien framförallt Kina över Västafrika och in i södra Afghanistan. Kokainproduktionen ligger idag på ca 1000 ton och numer är det korrumperade länder i Afrika som är nya transitländer för distributionen mot Europa. Spanien har tekniskt mantlat in sig längs kusterna och överflyttning har skett till smuggling via de porösa gränserna på Balkan som lämnar möjlighet till kokaintrafiken i vår riktning. Taktiken i Spanien och Afghanistan utgör exempel på hur man kan förändra situationen, men det tar tid att internationellt samlas och hitta rätt resurser och åtgärder för resultat i tillgångsbekämpningen. Det sannolikt allvarligaste hotet är idag den rådande ekonomiska krisen och den arbetslöshet som för en tid följer i dess spår. All erfarenhet och forskning är enig om att det är under mindre gynnsamma förhållanden eller fattigdom som risken för drogmissbruk och kriminalitet är som störst. För tillfället matas vi dagligen med plus och mest minustecken kring valutakurser, aktiekurser och arbetslöshetssiffror. Man kan fråga sig hur vi står rustade för att möta de mänskliga tragedier som missbruk och kriminalitet och en lättare eller djupare depression kommer att föra med sig. Hur är det med nationella handlingsplaner och strategier? Är det inte dags att vi på våra myndigheter börjar förbereda hur vi gemensamt och för en gångs skulle på ett strategiskt sätt skall möta och förebygga de problem vi vet är nära. Vi kan naturligtvis på känt traditionellt manér avvakta till senare och ägna oss åt förfasande och symptombekämpning. Vem kan ta ledningen... Från oss alla i styrelsen till er alla medlemmar En God Jul och ett Gott Nytt År ANDERS STOLPE Vice ordförande i SNPF 2 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08
Medlemsinfo SNPF:s utbildningskonferens 2009 Vi vill redan nu flagga för att utbildningskonferensen 2009 går av stapeln i Göteborg den 24-26 april. Kolla in inbjudan på sidan 7, eller på hemsidan www.snpf.org Medlemsantalet i november I mitten av november hade antalet registrerade medlemmar ökat till 2936. Av dessa är 2040 anställda inom Polisen, 388 från Tullverket, 145 från Kriminalvården, 119 från Åklagarmyndigheten, 49 från SKL och 195 övriga. Domstolsverket är välkomna som medlemmar Alla anställda inom rättsväsendet är behöriga att bli medlemmar i SNPF. Ännu har vi bara någon enstaka medlem från Domstolsverket men förfrågningar har börjat komma därifrån. Vi vill här passa på att välkomna även Domstolsverkets personal att ansöka om medlemskap i SNPF. Medlemsavgiften Av de 2936 medlemmarna hade 714 ännu inte betalat in medlemsavgiften som är oförändrat låg, 150 kr/år. I början av 2009 kommer utskick med inbetalningskort för medlemsavgiften tillsammans med inbjudan till utbildningskonferensen. Sista betalningsdag till konferensen är den 28 februari och medlemsavgiften för 2009 skall betalas senast den 31 mars. Vi kommer från 2009 att avbryta utskick av tidningen m.m. till de som inte vill fortsätta stödja SNPF genom att inte betala medlemsavgiften i tid. Extra temanummer av tidningen I mitten av november utgavs ett specialnummer av SNPF-tidningen på temat: Transport. Extratidningen, som också gavs ut förra året i november, distribueras av Mediahuset i Göteborg till företag och annonsörer som stödjer Svenska Narkotikapolisföreningen genom annonsering i tidningen eller på annat sätt. Denna tidning skickas inte ut till medlemmar i SNPF, men ni kan läsa den i pdf-format på hemsidan under länken Tidningen. NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs Efterlysning Vi vill ha in e-postadresser till alla medlemmar för att snabbt, enkelt och billigt kunna göra vissa utskick om t.ex. inbjudningar till extra seminarier eller annat som vi idag kanske avstår ifrån på grund av portokostnaden. I dagsläget har vi ca 1000 e-postadresser antecknade i vårt medlemsregister och vi vill att ni alla skickar ett mejl till snpf@snpf.org och glöm inte att också skriva ert namn och er adress och ännu hellre medlemsnumret, som står tryckt på adressetiketten på baksidan av SNPF-tidningen. Svenska Nr X/2008 Tema: Transport Tidskrift Redaktörens spalt SNPF-tidningen fyller 20 år. När man bläddrar i den första utgåvan från december 1988 och läser artikeln om Hells Angels, som då etablerat sig i Köpenhamn och närmade sig Skåne, inser man att mycket har hänt på 20 år. Man kan vidare läsa om att bruket av narkotika var på gång att kriminaliseras i Sverige och att den första stora härvan som gällde insmuggling och illegal handel med anabola steroider utreddes av Göteborgspolisens narkotikarotel. Den utredningen var en av orsakerna till att vi fick den nuvarande lagstiftningen, den s.k. dopningslagen. Den nytillträdde rikspolischefen Björn Eriksson intervjuades i premiärutgåvan och han sa bl.a. att SNPF har en stor uppgift att fylla när det gäller utbildning och upplysning. Detta påstående gäller än idag. Såväl föreningen som tidningen utvecklas ständigt och spelar idag helt klart viktiga roller i arbetet med att informera och inspirera i kampen mot drogmissbruk och illegal handel. I julnumret som ni nu läser är temat drogning och drogtestning. I Sverige är vi duktiga på att utföra drogtester på misstänkta missbrukare och det ska vi fortsätta med. På allt fler arbetsplatser utförs numera slumpmässiga drogtester av personalen och det ses som ett normalt inslag idag. Det är därför mycket märkligt att sådana slumpmässiga drogtester inte förekommer inom de drogbekämpande myndigheterna. Inte ens vid intagning till Polishögskolan blir man drogtestad, något som vi hoppas att det snarast blir ändring på. GUNNAR HERMANSSON 070-751 53 71 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 3
Ställ Upp 2008 Under året har arbetet med olika former av Ställ Upp-aktiviteter tagit ordentlig fart i Göteborg med omnejd. Framförallt har skolprojektet med Per Lifvergren som primus motor fungerat alldeles lysande. Upplägget är sådant, att Per föreläser för eleverna på måndagen och återkommer sedan på torsdagskvällen med en föräldraföreläsning tillsammans Lennart Johansson från den sociala sidan och en av oss poliser som delar på uppdraget. De enkäter, som delas ut till elever och lärare har fyllts i och skickats in i stor utsträckning. De har sedan bearbetats och lagrats i en databas. Resultaten från cirka 1100 elever visar på ett stort behov av denna typ av föreläsningar och ger oss, som håller på kraft och inspiration att fortsätta. Nu har projektet ekonomiskt förankrats hos sponsorn Dunross för en fortsättning i ytterligare tre år och det känns härligt. Det känns som att vi med det erhållna resultatet i ryggen kan hålla på länge till. Under en helg i februari anordnades en handbollscup för ungdomar i Sandeklevsskolan i Bergsjön kallad Ställ Upp Cup. Arrangören BK Banér uträttar ett jättejobb med ungdomar i en stadsdel med stora integrationsproblem. SNPF hade tagit beslut om att gå in med en viss sponsring till cupen och undertecknad deltog tillsammans med Per Lifvergren genom att hålla en föreläsning om narkotika för föräldrar och ledare. Dessutom medverkade hundförarpolisen från polismyndigheten i Västra Götaland och genomförde en uppvisning, som blev väldigt uppskattad, vilket inte minst visade sig vid den efterföljande frågestunden då även deras tjänstefordon förevisades. Många av deltagarna och deras föräldrar flockades runt kollegorna, som tålmodigt stod kvar och svarade på frågor, så länge det fanns några. Inom Ställ Upp-programmet ingick under året också deltagande av föreningen vid ett antal elithandbollsmatcher arrangerade av Alingsås och Sävehof, där vi också visar vår närvaro med arenareklam. Våra små programinslag i matchpauserna har blivit uppskattade och vi har även i dessa sammanhang haft god hjälp av våra vänner hundförarpolisen. Vi planerar nu för nästa verksamhetsår och vår stora förhoppning är naturligtvis att föra ut verksamheten utanför Västra Sverige. Vi letar för närvarande efter lokala sponsorer och föreningsmedlemmar, som kan göra det möjligt för oss att verka över landet. Sven Alhbin t v och Per Lifvergren föreläste om narkotika för ungdomar i Sandeklevsskolan i Bergsjön under Ställ Upp Cup I vårt område kör vi som sagt vidare och här finns fler potentiella intressenter bland annat Göteborgs Kommun. Jag är helt övertygad om att vår verksamhet kan bidra till att minska rekrytering till kriminella gäng, genom att påverka ungdomar, så att de antingen avslutar ett påbörjat missbruk eller aldrig börjar. De ungdomar, som hamnar i ett kriminellt liv är undantagslöst missbrukare och det är väldigt svårt att ta sig ur när man en gång hamnat där. Det är därför viktigt att fånga upp ungdomar tidigt och ge dem ett alternativ och där har definitivt föreningen med olika former av Ställ Upp-information en uppgift att fylla. Så sätt er nu och fundera, ni som läser detta ute i landet. Kanske har ni idéer om hur ni kan delta i detta arbetet eller ni kanske känner någon inom företagsleden, som skulle kunna vara intresserade att lämna pengar till ett skolprojekt hos er. Ta kontakt med oss i föreningen så kan vi diskutera saken vidare och kom ihåg Vi gör skillnad. Sven Alhbin 6 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08
Inbjudan till Svenska Narkotikapolisföreningens utbildningskonferens och årsmöte den 24-26 april 2009 i Göteborg Nu är det dags att boka in helgen 24-26 april 2009 för SNPF:s utbildningskonferens och årsmöte på Hotel Gothia Towers/Svenska Mässan i Göteborg. Vi räknar som vanligt med vackert väder och många deltagare, men antalet platser är begränsat så vänta inte med din anmälan som du redan nu kan göra på hemsidan www.snpf.org Ur det preliminära programmet: Fredag eftermiddag Invigning med rikspolischef Bengt Svensson, generaltulldirektör Karin Starrin, riksåklagare Anders Perklev och kriminalvårdschef Lars Nylén som debatterar hur det förhåller sig med den svenska narkotikastrategin under ledning av moderator Torgny Peterson. Övriga programpunkter under eftermiddagen, förutom stipendieutdelningar, är ännu inte fastställda. Bevaka uppdateringar på hemsidan. Föreläsningar lördag söndag Mobilisering mot grov organiserad brottslighet Go for the money Narkotikabekämpning ur ett helikopterperspektiv Kvalificerad underrättelsetjänst inom kriminalvården Reggaefestivalen i Uppsala Projekt Klotter GBL på nätet Insats mot unga kriminella i Göteborg Blekingemodellen mot anabola steroider Missbrukarnas egna ord om bensodiazepiner Narkotika på recept Storskalig cannabisodling i många svenska småhus Nederländerna bekämpar inhemska odlingar av cannabis Ny narkotika och nya farlighetsbedömningar SKL analys av växtdroger Leva med en missbrukare missbruk ur ett anhörigperspektiv Krogar mot knark El Choco Röd åklagare i Sverige Inbjudan med anmälningstalong skickas också per post till SNPF:s medlemmar i början av 2009. Läs mer och håll dig uppdaterad om ev. programändringar på vår hemsida www.snpf.org SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 7
SNPF-tidningen fyller 20 år SNPFtidningen 20 År Svenska Narkotikapolisföreningen bildades under våren 1987 och vid ett styrelsemöte i januari 1988 presenterades ett förslag till en föreningstidning. Beslut om att utge ett föreningsorgan fattades vid årsstämman i Tylösand i april samma år. Premiärutgåvan av Svenska Narkotikapolisföreningens tidning (detta var arbetsnamnet) kom i december 1988. Tidningen innehöll 64 sidor, varav hälften var annonser, och formatet var A5. Avtal hade träffats med Mediahuset i Göteborg AB som svarade för kontakter med tryckeri m.m. Detta jubileumsnummer, nr 4-2008, är den 81:a utgåvan av SNPF:s medlemstidning som alltså kommit ut med fyra ordinarie nummer årligen sedan starten för 20 år sedan. Ansvariga redaktörer SNPF:s sekreterare Gösta Gabrielsson åtog sig att vara redaktör för de två första numren av SNPF-tidningen. Han lämnade sedan över denna uppgift till kammaråklagare Jim Björck från och med nummer 2-1989. Under nästan sexton år lyckades Jim med konststycket att få ihop fyra tidningar per år, trots sitt tidvis betungande arbete som narkotikaåklagare. Sedan nr 1-2005 är Gunnar Hermansson tidningens chefredaktör. Kärt barn har många namn Den första tidningens namn var Publikation för Svenska Narkotikapolisföreningen. Redan i första numret tog redaktören upp frågan om tidningens namn och efterlyste förslag från medlemmarna. Följande namnförslag fanns redan: Knark-Kuriren, Narkotikakuriren, Nark- Forum, Knarket, Svensk Narkotikapolis, Analysen, Vallmobladet, Domptören, Motstöt, Knarkparlören, Svensk Narkotikapublikation. Uppenbarligen kunde man inte enas om något bra namn utan tidningen fick fortsätta heta Publikation för Svenska Narkotikapolis föreningen. År 2001, i samband med diskussioner om ett nytt ansiktslyft för tidningen, togs namnfrågan upp på nytt. Ytterligare ett antal namnförslag hade kommit upp och än en gång vädjades till läsarna om namnförslag. Inte heller denna gång vann något annat namnförslag gehör i denna känsliga fråga. 2007 ändrades tidningens namn till Svenska Narkotikapolisföreningens tidskrift och ordet NARKOTIKA har nu lyfts fram i den nya layouten. Förbättringar i flera steg Tidningen fick sin första ansiktslyftning nr 1-1992. Formatet blev större och layouten ändrades, men färgtryck inne i tidningen saknades fortfarande. Nästa stora förändring i tidningens historia kom under 2001 genom bildandet av en mediagrupp som även kom att utgöra en ny redaktionskommitté. SNPF och Mediahuset var nu beredda att satsa på en kvalitetshöjning av tidningen. Redan nummer 4-2001 fick ett helt nytt utseende på omslaget. Ett par utgåvor senare ändrades layouten på nytt på omslaget och i viss mån även inne i tidningen. Under slutet av 2003 började ett fåtal textsidor med bilder att tryckas i flerfärg. Detta kändes som en påtaglig förbättring och nu började Mediahuset planera för ett radikalt ansiktslyft för SNPF-tidningen. De stora förändringarna var att papperskvalitén avsevärt förbättrades och tidningen började tryckas i stort sett helt i färg. Bra innehåll kan bli bättre Redan från första utgåvan har SNPF-tidningen haft ett varierat innehåll. Bekämpning av narkotika och andra droger är sedan länge ett alltid aktuellt område med ständiga förändringar och nyheter. Det saknats alltså inte uppslag att skriva om och alla är välkomna att medverka och göra en bra produkt ännu bättre. 10 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08
SNPF-tidningen från ax till limpa TEXT OCH FOTO: GUNNAR HERMANSSON Hur mycket arbete ligger bakom en färdig SNPF-tidning? Hur många personer är involverade och vad har de för funktioner? Hur lång tid tar produktionen? Dessa och andra frågor om hur denna tidning kommer till är kanske inget som ni läsare dagligen funderar över. Vi har heller aldrig skrivit om processen tidigare, men vi tyckte att det kunde vara ett lämpligt tillfälle nu i samband med att tidningen fyller 20 år. SNPF-redaktionen består av Gunnar Hermansson, som har ett förflutet som polis och nu är chefredaktör sedan 2005. Övriga redaktionsmedlemmar är Jessica Vikberg och Heidi Joensuu som båda arbetar på Tullverket i Göteborg, Lennart Karlsson, gruppchef på Citypolisens spaningsrotel i Stockholm och sist men inte minst Jonas Hartelius, som varit med sedan SNPF bildades och är välkänd som narkotikaexpert, författare, föreläsare m.m. Redaktionen samlas i Göteborg några gånger per år för att diskutera teman och övrigt innehåll i kommande nummer av tidningen. Redaktionen samlad för ett planeringsmöte. Fr v Jonas Hartelius, Heidi Joensuu, Jessica Vikberg och Gunnar Hermansson. På bilden saknas Lennart Karlsson. SNPF samarbetar sedan tidningen började ges ut 1988 med Mediahuset i Göteborg AB. Mediahuset ansvarar bl.a. för annonser och annonslayout, avtal med tryckeri och distribution av tidningen. Upplagan ökar Medlemstidningen kommer ut med fyra ordinarie nummer per år med en upplaga på över 5000 exemplar. Av dessa går närmare 3000 tidningar till medlemmar och resten till annonsörer, myndigheter inom rättsväsendet, tidningsredaktioner m.fl. De två senaste åren har vi också gjort ett extra temanummer i november. Från och med 2008 kan SNPF-tidningen läsas i pdf-format på vår hemsida www.snpf.org. Redaktionsmedlemmarna producerar själva ungefär hälften av artiklarna i tidningen. Övrigt material bidrar externa skribenter med. Vissa artiklar kommer spontant in till redaktionen och ibland ber vi medlemmar som själva arbetat med intressanta utredningar att skriva om händelsen. Vi publicerar också alltid reseberättelser från medlemmar som beviljats resebidrag från SNPF. Det har sagts förut och vi säger det igen att vi på SNPF-tidningens De två senaste årens temanummer kan läsas som pdf-filer på SNPF:s hemsida. redaktion är mycket tacksamma för bidrag från våra läsare eftersom ni hjälper till att göra tidningen än mer läsvärd. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 11
Allt textmaterial som reaktionen producerar eller som kommer in från annat håll går till redaktören som anpassar materialets omfång till utrymmet i tidningen. Redaktören kompletterar också med rubriker, bildtexter och ev. fler bilder m.m. Han avgör också på vilka sidor i tidningen som respektive manus ska publiceras. Annonser Tidningen har under 2008 utökats från 36 till 41 sidor redaktionell text och lika många sidor annonser. Ibland hör man kommentarer om att det är väldigt mycket eller nästan bara annonser i vår medlemstidning. Men vid jämförelse med Dagens Nyheters del 1 vid några slumpmässigt utvalda dagar kan man se att ungefär halva DN del 1 tas upp av annonser. Vissa dagar är det något mer än hälften och vissa dagar mindre. Till skillnad från de flesta andra tidningar har SNPFtidningen inga intäkter från prenumerationer utan vår medlemstidning finansieras helt av annonsörernas bidrag. Fyra personer arbetar i Göteborg med att kontakta företag och andra som är villiga att annonsera om sina produkter och tjänster i vår tidning. Vi vill i detta sammanhang passa på att uttrycka vår tacksamhet till alla nuvarande och tidigare annonsörer som genom sina bidrag också ger ett välbehövligt stöd till Svenska Narkotikapolisföreningens verksamhet. Allt arbete med layout och redigering som gäller annonsmanus görs av Anders Torevi på Mediahusets kontor i Fjällbacka. Anders gör också en del annat layout-arbete för SNPF och han är också webmaster för föreningens hemsida. under de senaste fem åren gjort layout-arbetet för de redaktionella sidorna i SNPF-tidningarna. Från redaktören får hon per e-post det redigerade material i form av textfiler och bilder. Det är viktigt att digitala bilder har hög upplösning, dvs. minst 300 DPI (punkter per tum) för att lämpa sig i tryck. Bilderna behandlas och anpassas i färgåtergivning till tryckmetoden på tryckeriet och för detta moment har Ewa hjälp av sin kollega Gabriela. Efterhand som tidningssidorna är klara skickar Ewa pdf-filer till redaktören för korrekturläsning och slutligen godkännande för tryckning. Annonsmanus till varje tidning kommer färdigt från Anders Torevi och Ewa placerar in annonserna på förutbestämda sidor i sitt dataprogram. En sak som komplicerar detta arbete och även själva tryckningsprocessen är att vissa sidor i tidningen består av regionala annonser. Det innebär att SNPF-tidningen trycks i flera olika regionala utgåvor beroende på annonsinnehållet. När allt material för en ny tidning är färdigt för tryckning granskas det en sista gång av Britt Högberg på Mediahuset i Göteborg. Britt är kontaktperson på Mediahuset för frågor som gäller tidningen. Ewa Ackebjer granskar ett tryckark av SNPF-tidningen som just lämnat tryckpressen. Anders Torevi, t v, och Peo Göthesson arbetar på Mediahusets filialkontor i Fjällbacka. Tryckeriet SNPF-tidningen trycks sedan 2004 på Åkessons Tryckeri AB i Emmaboda. Det är ett litet tryckeri som startade 1957 och idag har totalt 14 anställda. En av dessa är Ewa Aronsson som nyligen gift sig och numera heter Ackebjer, som förutom några år på ett annat tryckeri, har arbetat med layout och sättning av text och bilder på Åkessons sedan 1987. Ewa har således Tidningen kommer från tryckpressen i 16-sidiga ark som sedan viks i en annan maskin. Därefter läggs arken ihop, häftas och renskärs och allt detta sker maskinellt i det s.k. bokbinderiet på Åkessons Tryckeri. Hela upplagan på drygt 5000 ex skickas till Pamilla Bill i Skepplanda som förser varje tidning med adressetikett innan tidningarna slutligen lämnas till Posten för distribution. Omkring 25 personer är direkt inblandade i produktionen av varje nummer SNPF:s medlemstidning. Vi har på senare tid med stolthet kunnat notera att stora tidningar ibland hänvisar till artiklar som publicerats i vår tidning eller att folk ringer och vill använda innehållet i någon av våra artiklar som man hittat på Internet. 12 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08
Avancerade cannabisodlingar i svenska villor TEXT: SVEN DELIN, NATIONELLA CANNABISPROJEKTET FOTO: POLISEN I SKÅNE Cannabismissbruk i Norden har sedan 70-talet i stort sett gällt missbruk av cannabisharts (hasch). De senaste rapporterna runt om i världen visar dock att hemodlad marijuana vinner allt större mark, så även i Norden. Bakgrund Den största produktionen (33 %) av hemodlad marijuana finns i Nordamerika. Denna produktion förs inte vidare utan konsumeras i regionen. Man kan på Interpols hemsida läsa om att produktionen av marijuana av hög kvalité som odlats inomhus har lett till förbund mellan vietnamesiska marijuanaodlare och inhemska indi-kanadensiska transportspecialister som har stöttning av Hells Angels. Från Storbritannien meddelas att 60 % av cannabisen som konsumeras där är inhemskt producerad marijuana. I och omkring London togs över 2000 marijuanaodlingar under 2007 varav flertalet (75 %) kontrollerades av etniska vietnameser. Under ett besök hos det nystartade cannabisprojektet i Holland (ja ni läste rätt) berättade projektledaren Max Daniel att de under 2007 tagit inte mindre än 5000 illegala marijuanaodlingar. Detta för att i första hand komma åt den organiserade brottsligheten. De uppskattade att runt 80 % av den i Holland odlade marijuanan gick på export. Även här var en del av odlarna av vietnamesisk bakgrund. Fenomenet med vietnameser som odlar marijuana i stor skala är spritt över hela Nordamerika och i Storbritannien. En artikel som sammanfattar problemet finns i Asian Week 071225: Vietnamese Criminals Spread Weed SEATTLE Vietnamese marijuana producers are springing up in the United States, Canada and the U.K. Their illegal activities include the cultivation, transport and distribution of marijuana. With some artificial lights and water, converting an ordinary home into a cannabis factory, or grow-op, is simple and inexpensive. In Seattle, five of the seven Asians listed on the current Drug Enforcement Agency s Most Wanted list are Vietnamese marijuana traffickers. In Canada, Vietnamese groups are the largest producers of marijuana, including a high potency variety that sells for up to $ 6,000 a pound. In the U.K., three-fourths of marijuana busts reveal Vietnamese ringleaders. Increased border security after Sept. 11 prompted Canadian Vietnamese to move their operations to places like Seattle, where there is a big market but less risk. Meanwhile, crime leaders use fear, trust and relatives to run their multibillion dollar cannabis operations remotely from Canada. Vietnameser odlar marijuana över hela Norden Under hösten 2007 kom det in underrättelser från tulllen i Skåne att man under ett projekt rörande olovlig alkoholinförsel från Tyskland sett ett nytt fenomen bland etniska vietnameser. Både vid den dansk-tyska gränsen och vid gränsen mellan Sverige och Danmark hade det anträffats bilar fullastade med odlingsutrustning för inomhusodling. Vakna tullare förstod att denna utrustning skulle användas till marijuanaodling. Då utrustningen inte är förbjuden att föra in i landet så tog tullen kontakt med det då nystartade cannabisprojektet. Relativt snart kunde man konstatera att en del av de personer som stoppats och kontrollerats med odlingsutrustning tidigare varit gripna i samband med marijuanaodlingar i Norge. Norge Under vintern 2007-2008 påträffade norska polisen 47 marijuanaodlingar med kopplingar till etniska vietnameser. Dessa odlingar var beläg- I honblomställningar kan THC-halten uppgå till 15-18 %. 14 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08
na i 11 olika polisdistrikt och sammanlagt 110 personer var misstänkta. Flertalet av odlingarna låg omkring 10 mil från Oslo. Norska kriminalpolisen Kripos uppgav att kapaciteten på dessa odlingar låg på 3,5 till 4 ton marijuana per år. I de flesta fall var det allmänheten som tipsat polisen om odlingarna. Danmark Våren 2008 gjorde tullen och polisen i södra Sverige ett antal beslag av marijuana. Den gemensamma nämnaren var att marijuanan troligtvis var odlad i Danmark eller att den transiterats genom Danmark. Kontakt togs med den danska polisen som uppgav att de påträffat minst ett 20-tal odlingar med etniska vietnameser som framställare. Odlingarna låg i huvudsak på Jylland. En uppgift gav gällande att det exporterats marijuana från Danmark till Holland. Sverige Att Sverige skulle vara förskonat från denna typ av brottslighet verkade inte längre realistiskt. Under våren 2008 arbetades det fram underrättelseinformation så att Polisområde norra Skåne kunde slå till mot sina första marijuanaodlingar under sommaren 2008. Sammanlagt påträffades 10 odlingar i drift samt 2 övergivna odlingar i skogarna norr om Kristianstad. Det har sedan påträffats odlingar i Kronoberg, Kalmar, Halland och Örebro län. Hittills har det avslöjats 19 odlingar i Sverige under 2008 med etniska vietnameser som huvudmän. Odlingarna De odlingar som påträffats i Sverige har legat på i snitt 300-400 plantor i olika storlekar. Vid samtliga odlingar har man manipulerat med elen. Detta har gjort att det inte visat på någon ökad elförbrukning hos elleverantören. Odlingarna har varit mycket professionellt utförda bl.a. har ljusutsläpp och lukt från odlingarna i stort sett varit obefintligt utanför odlingshusen. Kapaciteten på de odlingar som avslöjats i Sverige har tillsammans legat på 1500-2000 kilo marijuana av högsta kvalité (endast honblomställning). Mätningar av THC-halten har gjorts och ligger på 15-18 % (honblommställning). Att jämföra med vanligt brunt hasch från Marocko som ligger runt 8-10 %. Kilopriset för marijuanan skall enligt uppgift ligga runt 30-45 000 sek. Framtiden Över hela Europa har man sett en ökning av den lokalt producerade marijuanan. Troligtvis så kommer även vi i Sverige att få se samma ökning. Detta gäller både den storskaliga produktionen och den småskaliga garderobsodlingen. Cannabisprojektet i sin nuvarande form startade den 1 september 2007 efter beslut av Operativa rådet. Fyra Elinstallation och ventilation var väl tilltagen i de villor som vietnameserna använde för cannabisodling. Sedan plantorna vuxit färdigt i sina krukor skördades de och torkades till marijuana. poliser med placering på Länskriminalavdelningen i Malmö arbetar i detta underrättelseprojekt med att skapa förutsättningar för operativa insatser mot den grovskaliga insmugglingen och distributionen av cannabis i Sverige. Man samarbetar med andra brottsbekämpande myndigheter inom och utom Sverige. Projektet pågår i två år. Kontakt: GW Cannabisprojektet (funktionsbrevlåda. Internt inom polisen). Tel. 040-20/1250, /1807, /1921 eller /1816. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 15
Håller Storbritannien på att ändra sin inställning till cannabis? TEXT: LENNART KARLSSON Det här var temat på en föreläsning som hölls under World Forum Against Drugs i Stockholm den 9 september i år. Föreläsare var Mary Brett och Theodore Dalrymple, biologilärare respektive psykiatriker/författare. Nedklassning av cannabis ledde till ökat missbruk Mary Brett började med att ge en historisk tillbakablick. Storbritannien införde 1971 ett system med klassificering av droger i tre olika kategorier A, B och C. A representerar de tyngsta drogerna och C de lätttaste. De som är ansvariga för bedömningen är ett råd som kallas för AMCD vilket betyder Advisory Council for the Missuse of Drugs. I begynnelsen var cannabis placerat i kategori B. Under åren 1997-2001 pågick en intensiv debatt understödd av legaliseringsrörelsen som ville verka för att nedklassificera cannabis till kategori C. Debatten var framgångsrik för cannabisförespråkarna och nedklassificeringen skedde under Tony Blairs regering år 2002. Inom massmedia och tidningsvärlden ställde man sig överlag positiva till nedklassificeringen. I sak skulle inte förändringarna behövt bli så stora. Det som hände fick dock förödande konsekvenser. Ingen av beslutsfattarna hade räknat med signalvärdet som sändes ut. Plötsligt fick stora delar av det brittiska samhället för sig att cannabis numera var lagligt. Under de närmast efterföljande åren ökade användandet av cannabis med en tredjedel. Som en effekt av detta ökade även användning av annan narkotika. Mest ökade användandet av kokain, även detta med en tredjedel (i förhållande till siffror innan nedklassificeringen) Cannabi sklubbor till salu på Camden Market i London. Förbjud tobak tillåt cannabis Theodore Dalrymple belyste cannabisanvändandet ur ett mer filosofiskt perspektiv. Han pekar på många lätt absurda företeelser. Ett tydligt exempel är jämförelse i tolerans mellan tobaksrökning och cannabisrökning. För närvarande är situationen i Storbritannien sådan att tillvaron för tobaksrökare blir allt hårdare. Många talar öppet om att tobaksrökning borde förbjudas. Cannabisrökarna däremot har aldrig haft det så bekvämt som just nu. Många förespråkar att cannabis ska legaliseras. Det har till och med gått så långt att vissa människor söker hjälp hos läkare för att bli kvitt sin tobaksrökning, men de har inte för avsikt att ge upp sin cannabisrökning. Dalrymple påpekade vidare bristen på logik i resonemang runt lagstiftning. Legaliseringsförespråkarna har alltid drivit tesen att bruk av cannabis ska tillföras den enskilde individens rätt att bestämma över sin egen kropp. Vidare menar legaliseringsförespråkarna att det i själva verket är mycket få personer som inte kan hantera sitt bruk och övergår i missbruk, där de riskerar att skada sig själv eller andra. Det är denna tanke som legaliseringsförespråkarna har lyckats få beslutsfattarna att köpa. Dalrymple jämför detta med rattfylleri. Det är väldigt många som kör bil berusade. De allra flesta lyckas ta sig från punkt a till punkt b utan att skada sig själv eller andra. Innebär då detta att vi ska tillåta rattfylleri? De unga langarna Polisens val att prioritera sina resurser visade också en tydlig effekt. 58 procent färre cannabislangare greps mellan åren 2002 och 2006. Av dem som togs med innehav slutade påföljden i 70 procent av fallen med varning. Av de langare som greps visade det sig att andelen unga försäljare ökade med en tredjedel. I vissa fall var cannabislangarna yngre än 10 år. Det finns flera fall av drogrelaterat våld där ungdomar har dödat varandra. Många gånger på grund av obetalda narkotikaskulder. Vissa av Londons förorter anses vara mer brottsbelastade än USA:s tyngre föror- fortsättning sid 22 18 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08
ter. Illavarslande och närmast stötande är att narkotikaliberala lobbygrupper till och med lyckats påverka det utbildningsmaterial som används vid drogförebyggande undervisning i skolorna. Kommer det att svänga nu? Det finns tecken som tyder på att beslutsfattarna har börjat förstå sina misstag. AMCD håller dock hårdnackat kvar vid sin tidigare inställning att cannabis ska kvarstå i kategori C. Mary Brett säger det inte rakt ut, men det framgår tydligt att legaliseringsrörelsen har fått in en ganska stark fot i detta råd. Nu är det dock lyckligtvis så att AMCD:s rekommendation är just bara en rekommendation. Politikerna kan välja att besluta tvärt emot vad AMCD tycker. 2007 inträffade en ganska ovanlig händelse. Tidningen The Independent publicerade en helsida med rubriken Cannabis- En ursäkt!. I denna tidnings efterföljande artiklar kom det fram att tidningen öppet ville göra upp med sin tidigare liberala hållning i narkotikafrågor. SNPF på WFAD Den stora internationella konferensen World Forum Against Drugs, WFAD, hölls under tre dagar i september på Folkets Hus i Stockholm. Evenemanget hade samlat drygt 500 deltagare från 82 länder. Bortsett från 171 svenskar kom många av deltagarna från några avlägsna länder i Afrika och Asien. Nepal hade t.ex. 21 deltagare medan Holland och Belgien representerades av en person vardera. Drottning Silvia inledde konferensen följd av folkhälsominister Maria Larsson och några uppsatta utländska talare. Under resten av konferensen kunde deltagarna välja mellan ett stort antal föreläsningar och work shops. Traditionellt fanns ett antal utställare på plats och SNPF hade en monter intill Tullverket och Citypolisen i Stockholm. Många nyfikna stannade och ställde frågor under de tre dagarna och tog för sig av det gratismaterial som delades ut, eller köpte någon av de böcker som SNPF har till försäljning. GH The Independent bad om ursäkt efter tio års liberal hållning till cannabis. Tidningsartikeln inleddes med: År 1997 inledde den här tidningen en kampanj för att avkriminalisera drogen. Om vi bara hade vetat då vad vi kan avslöja i dag... Tidningsartikeln tog sitt avstamp i det faktum att nästan dubbelt så många ungdomar sökt behandling och vårdades för sjukdomar direkt kopplade till cannabisrökning, framförallt schizofreniliknande tillstånd. Den här händelsen uppmärksammades i hela Storbritannien men även utanför landets gränser. Tidningsartikeln markerade början till en viss omsvängning i opinionen. På sikt har den lett fram till att politikerna nu överväger att besluta om uppklassificering av cannabis till kategori B. Premiärminister Gordon Brown har sagt att det var ett misstag att nedklassificera. Han förefaller vara beredd att köra över AMCD. När kommer då beslutet? Ja frågar man Mary Brett så är hon lätt skeptisk: Jag tror det när jag ser det. Än har inte de drogliberala lobbyisterna sagt sista ordet! Hans-Jörgen Hanström i SNPF:s monter har besök av den nyblivna pensionären Eva Brännmark från Rikspolisstyrelsen. I bakgrunden samtalar Gunnar Hermansson med en representant för en somalisk förening i Rinkeby. En dag bemannades montern av Zijad Taslaman som omsvärmades av glada konferensdeltagare. 22 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08
Drogning & Drogtestning Drink Spiking en satsning för att motverka brottslig, ofrivillig drogning inom Västra Götalandregionen TEXT: KAI KNUDSEN DOCENT, ÖVERLÄKARE, ANESTESIKLINIKEN, SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Inledning Det har under de senaste åren blivit relativt vanligt att polisen kontaktas av personer som uppger att de blivit drogade av någon okänd eller flyktigt känd person. Drogningen har oftast ägt rum i samband med festande, antingen ute på krogen eller i hemmet. Efter drogningen har någon form av brott ägt rum, t.ex. våldtäkt, sexuellt övergrepp eller rån. Det vanligaste offret är en ung kvinna som fått en spetsad drink ( drink spiking ) av en okänd eller flyktigt känd man. Denna handling kallas i engelskspråkig litteratur vanligen för date rape. Härefter har brottsoffret blivit kraftigt berusad, medvetslös eller upplevt ett konstigt eller onormalt rus. När den drabbade klarnar till och inser att någonting brottsligt inträffat vet vederbörande sällan hur hon eller han skall hantera händelsen. Det är inte alltid offret omedelbart förstår att hon eller han blivit drogad, denna insikt kan komma långt senare, minnesbilderna kan vara svaga. I händelse av brott är det viktigt att man uppmärksammar drogpåverkan och fastställer om otillbörlig drogning förekommit genom adekvat provtagning av brottsoffret. Kan drogning påvisas i ett rättsärende är detta en besvärande faktor i straffpåföljden. Otillbörlig drogning i sig är ett brott som kategoriseras som misshandel. I ett samarbetsprojekt mellan polisen i Västra Götaland och flera andra parter såsom sjukvården, SKL, tullen, rättsmedicinalverket och Åklagarmyndigheten har generella riktlinjer tagits fram under 2008. Samarbetet har utmynnat i en broschyr med titeln: Drink Spiking en satsning för att motverka brottslig, ofrivillig drogning. Syftet med projektet har varit att etablera riktlinjer för arbetet med brottsoffer i samband med drogning. Det är angeläget att sjukvården och polisen har fungerande rutiner för anmälan, registrering och provtagning för att konstatera drogning i aktuella fall. Den utsatta personen skall också erbjudas hjälp från brottsofferjouren. Syftet är också att kartlägga hur vanligt förekommande otillbörlig drogning är i Sverige och att Det är inte alltid offret omedelbart förstår att hon eller han blivit drogad, denna insikt kan komma långt senare, minnesbilderna kan vara svaga registrera vilka preparat som används. Utan adekvat provtagning kan dessa anmälningar vare sig bekräftas eller dementeras. Provtagning Provtagningen måste fungera på ett standardiserat och säkert sätt i rimlig tid efter övergreppen. Det är en fördel om analyserna sker vid ett och samma laboratorium. Prover bör tas vid misstanke om drogning upp till en vecka efter det inträffade. Det är angeläget att provtagning sker så snart som möjligt efter tillbudet eftersom många droger liksom alkohol snabbt elimineras ur kroppen. Alkoholhalten bör bestämmas genom blodprov. För att proven skall ha något rättsligt bevisvärde krävs en godkänd analysmetod utförd på ett ackrediterat laboratorium. Negativa drogstickor (screening) utesluter inte drogning och drogstickor bör inte användas i de ärenden där en rimlig misstanke finns om otillbörlig drogning. Provtagningen bör gå till på samma sätt som vid misstanke om drograttfylleri där polisen följer den utsatta till ett sjukhus och medtar provtagningsutrustning. Proverna tas av sjukvårdspersonalen och överlämnas till polisen som sedan skickar proverna till rättskemiska avdelningen i Linköping. Provtagning sker i regel genom både blodprover och urinprover. Man bör skicka både urinprov och blodprov från brottsoffret för analys till RMV. En särskild remiss finns tillgänglig, RPS 420.5 Remissen hämtas från polisens datasystem och bifogas till RMV. Remissen har titeln Begäran om analys vid rättsmedicinalverket för utrönande av eventuell drogförekomst i urin/blod i samband med brott. Vid misstanke om drogning markeras detta på remissen eller så skriver man tacksam för drogscreening. Finns anledning att misstänka en specifik drog skall detta framgå på remissen. Det är angeläget att notera tidpunkten för drogningen, brottet och provtagningen. Det skall noteras om lång tid förflutit mellan provtagningen och analysen liksom hur lång tid som förflutit mellan drogningstillbudet 26 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08
Drogning & Drogtestning Frivilligt intag av droger kan dessutom följas av ofrivilligt intag och ett sexuellt övergrepp. Förekomsten av illegala droger eller narkotika är vanligt i samband med sexuella övergrepp. Förekomst av många olika illegala droger Många olika droger förekommer i samband med otillbörlig drogning, bl.a. cannabis, kokain, bensodiazepiner, amfetamin, metamfetamin, ecstasy, GHB, opiater, dextropropoxifen (DXP) och barbiturater. I ett flertal studier har påvisats mer än 20 olika substanser, en del sällsynta sådana t.ex. ketamin, PCP och skopolamin. Vanligaste drogen som påvisats har genomgående varit cannabis. 35 procent av proven var positiva för flera olika droger samtidigt. Den höga andelen blandförgiftningar talar för att åtminstone delar av berusningen skett genom ett avsiktlig och självförvållat intag. Fruktiga drinkar kan dölja smaken av inblandade läkemedel eller andra droger. och provtagningen. Analyser tagna senare än fyra dygn efter intag är i regel negativa men positiva resultat kan påvisas även senare. I ett registrerat drogfall kunde ett läkemedel (Stilnoct) påvisas sex dygn efter drogtillfället. I detta fall var även en håranalys positiv. Håranalyser hör inte till rutinprovtagningen men kan aktualiseras i allvarliga kriminalfall, framför allt i sent skede. Brottsutredaren måste aktivt efterfråga och notera om den utsatta tagit några läkemedel eller droger mellan brottshändelsen och provtagningen eftersom dessa läkemedel kommer att falla ut positivt vid kontrollen. Mängden intagen alkohol i samband med brottstillfället skall efterfrågas och dokumenteras i samband med anmälan. Utöver provtagning på offret skall i allvarliga brottsfall spårsäkring också göras där brottet ägt rum. Man skall notera de uppgifter som finns om gärningsmannen med namn, adress, telefonnummer, bilnummer etc. Omhändertagna spår, t.ex. läkemedel, askar, pulver, piller etc. skall skickas till SKL. Alkohol är vanligaste berusningsmedlet Flera vetenskapliga studier från USA och Australien har visat att alkohol är den dominerande substansen bland personer som utsatts för brott efter drogning. Sexualbrott efter drogning drabbar inte enbart kvinnor men brottsförövaren har för det mesta varit män. Dessa studier har inte kunnat identifiera en enskild drog som en specifik våldtäktsdrog utan snarare visat att sexuella övergrepp och andra brott vanligen inträffar i samband med ruspåverkan oavsett orsak till ruset. Intaget av droger kan vara självförvållat och avsiktligt eller oavsiktligt och ofrivilligt eller i kombination. Läkemedel och otillbörlig drogning Vanligaste läkemedel som ges vid avsiktlig drink spiking är bensodiazepinpreparat, dvs läkemedel med sömngivande effekter som vanligen används mot oro eller vid sömnsvårigheter. Läkemedel kan i samband med otillbörlig drogning ges på olika sätt men det har oftast rapporterats som tabletter som löses upp i en drink. De flesta läkemedel ger en något sur smak i en drink men det kan vara svårt att notera en annorlunda smak, särskilt i sprit. Rohypnol (flunitrazepam) har i media många gånger pekats ut som en vanlig våldtäktsdrog. Flunitrazepam under varunamnet Rohypnol är numera avregistrerat i Sverige. Flunitrazepam förekommer dock under andra varunamn såsom Flunitrazepam Merck och Fluscand. Insmugglat flunitrazepam under varunamnet Rohypnol förekommer fortfarande på den illegala marknaden i Sverige. Rohypnol har på den legala svenska marknaden kommit att ersättas av andra bensodiazepinliknande läkemedel och Stockholms Tingsrätt har haft åtminstone ett fall av otillbörlig drogning med Stilnoct. Andra lösningar med sömngivande egenskaper är också effektivt, t.ex. GHB (gamma-hydroxybutyrat) och dess derivat GBL och butandiol. Alkohol med fruktsmak t.ex. bål döljer smaken av tillblandade läkemedel eller droger, även kaffe eller filmjölk kan dölja en förändrad sur smak. Droger och läkemedel kan även ges i mat eller bakas in i kakor eller andra konditorivaror. Det är angeläget att det finns fungerande rutiner för hur dessa ärenden handläggs avseende anmälan och provtagning inom polisens och sjukvårdens organisationer. Anmälaren måste bemötas med respekt och provtagning rekommenderas upp till en vecka efter det inträffade vid rimlig misstanke om otillbörlig drogning. Provtagningen måste vara skyndsam och helst utföras inom ett dygn efter drogningen. Av utrymmesskäl publiceras här en förkortad version av artikeln. Den kompletta versionen med tabell över de vanligaste läkemedlen som kan förekomma vid drogning finns att läsa på www.snpf.org. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 27
Drogning & Drogtestning Narkoanalys förhör under drogpåverkan TEXT: JONAS HARTELIUS Droger kan påverka en persons tillgång till de egna minnesbilderna. Tillförsel av droger används bl.a. i Indien vid förhör av grova brottslingar. Metoden väcker viktiga etiska spörsmål. Författaren Karin Boye skrev i boken Kallocain (1940) om en drog med samma namn som får människor att blotta sitt innersta. Den blir därmed ett viktigt instrument för statens kontroll av människorna. Kallocain är kanske den mest kända fiktiva drogen med sådan verkan. I rader av böcker med litterärt eller faktamässigt innehåll finns beskrivningar av olika former av sanningsserum, sanningsdroger, truth drugs etc. Alla har syftet att bryta ner människors motstånd, exempelvis vid förhör. En rad narkotika har också använts i detta syfte, bl.a. kloralhydrat, pentotal och skopolamin. Medlen kan även tillföras vid försök att betvinga en person, exempelvis för sexuellt utnyttjande. Deras verkan beror på att medlen minskar hämningar eller kontrollen i de högre hjärnfunktionerna ( överjaget ) kort sagt minskar censuren. Bland psykiatrer har man ofta skojat om att överjaget är den del av personligheten som är löslig i sprit. Narkoanalys Tillförandet av droger vid förhör kallas för narkoanalys eller narkolys. Ordet kommer av grekiskans narke för sömn eller dövande (samma ordstam som för narkotika ) och lysis för upplösning. Narkoanalys är således en upplösning av högre mentala funktioner under sömn eller liknande nedsatta sinnetillstånd. Trötthet och sömnbrist är en av många metoder som använts för att bryta ner fångars och misstänktas försvar. Idén om att använda droger för att bryta igenom kommer från psykiatrin och psykoanalysen. Redan på 1910-talet upptäckte läkare att barbiturater (pentotal m.fl.) kunde påverka människors medvetna försvar. Den förste att använda narkoanalys i rättsliga sammanhang var en läkare i Texas, dr Rober House, som använde skopolamin på två interner. Begreppet narkoanalys myntades 1936 för att beteckna att förhöret skedde under ett trance-liknande tillstånd. Tanken är att tillståndet skall lösa upp personens försvar så kraftigt att han eller hon inte skall kunna ljuga medvetet och sanningen därför skall komma fram. Ett betydande mått av suggestion om att metoden är ofelbar och avslöjar sanningen finns både före och efter sessionen. Efteråt kan personen tro att han avslöjat mer än vad som verkligen är fallet. Emellertid började amerikanska domstolar tidigt att förkasta bekännelser under narkoanalys som otillåten bevisning utom i mycket speciella fall. En amerikansk psykiatridocent avrådde i en vetenskaplig artikel 1954 sina kolleger från att utföra narkoanalys när undersökningen har till syfte att stödja en brottsutredning. Hans viktigaste skäl var undersökningarnas otillförlitlighet och risk för falska bekännelser. Utöver risken med otillförlitliga svar, finns en påtaglig risk att felaktig dosering kan vålla förgiftning, medvetslöshet och dödsfall. Personer som är drogmissbrukare kan också ha utvecklat s.k. korstolerans mot de använda medlen (främst natriumpentotal). Effekterna kan därför bli svåra att förutsäga. Under senare år har Indien börjat använda narkoanalys vid utredningar av mord m.m. Metoden är formellt frivilligt och används endast efter särskilt tillstånd från domstol. Praktiskt administreras den på ett sjukhus av en narkosläkare (för att bl.a. kontrollera patientens tillstånd). Sedan sköter en psykiater och en psykolog förhöret, som dokumenteras med video- och ljudupptagning. Under förhöret visas foton och spelas upp ljud för att få personen att reagera. Strukturerade frågor används för att komma in på allt känsligare områden. Den viktigaste frågan sparas till sist under sessionen. Trots kritik från bl.a. medborgarrättsorganisatiometoden och accepterat de bekännelser som den kan ner har en överdomstol i Mumbai år 2007 godkänt framkalla såsom tillåten bevisning. Efter terroristattackerna den 11 september 2001 har frågan uppkommit om användande av narkoanalys för att tvinga fram viktiga underrättelseuppgifter om 30 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08
Drogning & Drogtestning Författarinnan Karin Boye (1900 1941) skrev en rad dikter, essäer och romaner. Ett av hennes mest kända verk är den pessimistiska framtidsskildringen Kallocain (1940). Den inspirerades av hennes resor i Sovjetunionen och Tyskland, där hon såg samtidens totalitära tendenser. Kallocain skildrar ett samhälle där alla medborgare efter sju års ålder tillhör staten. Den har sitt namn av serumet kallocain, uppfunnet av kemisten Leo Kall. Kallocain har förmågan att få människor att blotta sina innersta tankar och känslor. Eftersom sinnelagets brottslighet är kriminaliserat, är det möjligt att döma i stort sett alla. Kontrollen över människor är total. Kallocain har sedan blivit en symbol för totalitärt utnyttjande av sanningsserum och liknande medel. Boken har översatts till fler än tio språk och utkommit i stora upplagor. Boye avled av en överdos sömnmedel, vilket troligtvis var ett självmord. Tillståndbetingad inlärning kan vara en neuropsykologisk förklaring till att en missbrukare säger att han inte minns vad som hänt under en rusperiod. Minnesproblemen behöver således inte vara dikterade enbart av bekvämlighet. framtida angrepp m.m. Erfarenheten har dock visat att traditionella förhörsmetoder som bygger på att förhörsledaren bygger upp ett förtroende är vida bättre för att få fram korrekta uppgifter. I moderna västerländska handböcker för underrättelseförhör behandlas också användning av droger sparsamt. Det kan bero på att temat är känsligt men är mer sannolikt ett resultat av att narkoanalys inte är en tillförlitlig metod. Tillståndsbetingad inlärning Under självförvållat rus i samband med brott, olyckor osv. förekommer en helt annan mekanism i samband med att drogtillförsel påverkar minnet. Det som lagras i minnet under ett rus kan vara svårt eller omöjligt att få tillgång till i nyktert tillstånd. Problemen orsakas av s.k. tillståndsbetingad inlärning (eng. state-dependent learning ). Mekanismen är att inlärning är beroende av psykologiska och situationsbetingade faktorer. När dessa ändras eller försvinner, försvåras eller t.o.m. blockeras upphämtandet av minnesbilderna. Så det som kan vara svårt för ett vittne att berätta om ett våldsbrott under ett torrt polisförhör kan flamma upp under ett besök på brottsplatsen när signalerna på plats blir tydliga. Tillståndsbetingad inlärning förekommer även som ett resultat av drogpåverkan. Alkoholmissbrukaren som får tillbaka minnen och börjar älta gamla problem under ett förnyat rus är ett känt exempel. Bensodizepiner är kända för att blockera anläggandet av nya minnesbilder. Rättsliga hinder Observationer av detta slag har föranlett en del psykologer att påpeka att det kunde vara ändamålsenligt att höra personer efter tillförsel av den drog som de varit påverkade av vid den aktuella händelsen. Ur psykologisk och farmakologisk synvinkel kan detta verka motiverat för att komma åt minnesmaterial som annars är dolt. Dylika metoder är dock inte tillåtna i västerländsk rätt. Regeringsformen (RF 2:5) förbjuder medicinsk påverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden. Detta omfattar bl.a. tillförande av droger i samband med förhör. Liknande bestämmelser finns i Europarådets konvention om mänskliga rättigheter. Polisiär observation En observation bör slutligen göras för polisiära sammanhang. En person som hörs under självframkallad drogpåverkan, t.ex. under ett ecstasyrus, har försatt sig själv i ett slags narkoanalys. Han eller hon kan ha svårt att svara rationellt och sammanhängande på frågor. Likaså kan personen ha svårigheter att senare minnas vad han eller hon har sagt under förhör. Om sedan personen inför domstol bestrider vad som står i förhörsprotokollet kan det utså tvivel om personens trovärdighet. Detta talar för att missbrukare inte bör höras om brottsansvar m.m. när de alltjämt är påverkade. Undantag kan vara påkallade vid fara i dröjsmål, t.ex. då det behövs för att få fram vilken drog en svårt förgiftad person i den nära omgivningen kan ha intagit eller för att undanröja överhängande hot eller liknande. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 31
Drogning & Drogtestning Urinprov ett effektivt verktyg vid narkotikabekämpning TEXT: LENNART KARLSSON OCH ANDERS ROSANDER FOTO: LENNART KARLSSON Narkotikaspanarna i Stockholm City bekämpar gatumissbruket som ett led i att motivera missbrukare till vård. Ett mycket effektivt verktyg i narkotikabekämpningen är urinprovstagning. Den 1 juli 1988 kriminaliserades bruket av narkotika. Senare kom även en straffskärpning som gav polisen möjlighet att med tvångsmedel säkra bevis genom kroppsbesiktning. I förarbeten till lagen kan man läsa ut att de huvudsakliga skälen till att lagföra eget bruk syftar till att upptäcka och förhindra narkotikabruk så tidigt som möjligt. Sedan lagen kom har det med jämna mellanrum förts diskussioner huruvida lagen är ett hjälpmedel eller hinder. Förespråkarna menar att det är ett viktigt verktyg som skall användas, särskilt när det gäller ungdomar. Motståndarna tycker att det är fel att kriminalisera narkotikamissbruk och menar på att det avskräcker missbrukare från att söka vård. Urinprov kan motivera till vård Poliserna på Citypolisens narkotikasektion jobbar denna dag på Plattan. Här finns det gott om urinprovskandidater. Sektionens huvuduppdrag är att spana på och lagföra överlåtelser. Ett annat viktigt uppdrag är att förmå etablerade missbrukare att söka vård. De erbjuds bland annat hjälp att ta sig in i det frivilliga LOTS-programmet. LOTS är ett samarbete mellan missbruksvården och polisen och omfattar hela Stockholms län. Många av missbrukarna har efter flera år utvecklat en väldigt stark fasad och i vissa fall stark självförnekelse. I dessa fall kan brottsmisstanken och ett urinprov bryta isen och skapa en nödvändig dialog och uppvaknande. Tvärt emot vad urinprovsmotståndarna säger kan en sådan åtgärd istället för att avskräcka från vård bli det som motiverar till vård. Precis så är fallet denna dag. Polismännen ingriper i en överlåtelseliknande situation. Ingen narkotika anträffas. Däremot är det tydligt att en av männen är påverkad. Standardsvaret på Plattan kommer snabbt: Jag går på Subutex som jag får legalt av min läkare! Att mannen har injektionsverktyg på sig förklarar han med att han har tänkt sig att bygga upp sin kropp med anabola steroider. En förklaring som med tanke på miljö och omgivning känns mindre trolig. Istället för att diskutera tas mannen med för kroppsbesiktning. Provtagningsproceduren Väl inne på stationen dras ärendet för stationsbefälet som efter sedvanlig förmansprövning godkänner att provtagning får genomföras. Kan du kissa? Om inte får du dricka ett par glas vatten! Poliserna erbjuder mannen vatten vilket är helt ok så länge man begränsar sig till ett par muggar. Urinprovet kan dock genomföras utan vattentillförsel. Alla nödvändiga säkerhetsprocedurer följs. Provtagaren dukar upp en förpackning innehållande glasrör, pipett, urinprovsburk samt blanketter. Mannen får själv bryta sigillet till urinprovsburken. Syftet med detta är att undvika kontaminering. Av samma skäl hanterar provtagaren allting med gummihandskar på händerna. Själva urinprovet övervakas. Den misstänkte visiteras strax innan provet genomförs för att undvika att han för med sig kontaminerande ämnen. Om den misstänkte har svårt att slappna av kan han få urinera till ljudet av rinnande vatten. Om det är möjligt kan han även tillåtas att hålla ett finger under ljummet rinnande vatten. Inga sådan trix är nödvändiga denna dag. Urinprovet lämnas utan dröjsmål. Redan i samband med att urinprovet tas börjar mannen så smått bekräfta att injektionsverktyget inte bara är avsett för anabola steroider. Ett viktigt uppdrag för polisen är att spana på och lagföra överlåtelser. 34 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08
Sedan urin lämnats fylls två provrör som skickas för laboratorieanalys. Han vet förmodligen vad som väntar när polismännen förklarar att urinen kommer att snabbtestas. Men innan snabbtesten genomförs så är det viktigt att urinen som ska analyseras doseras upp i provrör, återigen för att undvika kontaminering. Den återstående urinen snabbtestas med hjälp av Drug Lab:s Multi Screen-test. Efter fem minuter kommer svaret. Testet markerar genom enkelstreck förekomsten av buprenorfin, den aktiva beståndsdelen i Subutex. Så långt stämde mannens berättelse. Testet markerar dock också förekomst av amfetamin, metamfetamin och bensodiazepiner. Ställd inför detta faktum erkänner mannen att han använt även dessa preparat. Han är dock lite frågande till om det tjack han tagit var både amfetamin och metamfetamin. Förklaringen kan vara enkel. I vissa fall kan korsreaktioner uppstå. Framförallt mellan amfetaminerna och MDMA (ecstasy) eftersom preparaten är närbesläktade. Den återstående urinen snabbtestas och resultatet används för att kontrollera missbrukarens berättelse. Innan förhöret hålls avslutas dock själva provtagningen. Här är provtagaren särskilt noggrann när det kommer till identitetsuppgifterna. Oklara uppgifter i samband med detta leder med automatik till att proverna aldrig analyseras. Avslutningsvis måste poliserna besluta sig för om de ska välja analysuppdrag enligt alternativ ett eller två. Alternativ två brukar vara det vanligaste att välja. Proverna analyseras enligt polisens önskemål Rättsmedicinalverket (RMV) i Linköping får sedan ta emot proverna. De gör en egen screening av urinprovet och kontrollerar vilka substanser man får träff på. Har man valt alternativ två så görs en djupare analys av en av de substanser man har fått träff på. Har man fått flera träffar så följs en särskild ordning. Man börjar med opiater sedan i fallande skala kokain, ecstasy, amfetaminer, cannabis och slutligen bensodiazepiner. Det är viktigt att komma ihåg att om annan substans ska omfattas av RMV:s screening och analys måste detta begäras i särskild ordning genom att man lägger till det på blanketten. Har man däremot valt alternativ ett så djupsöks samtliga substanser som är positiva vid screening. Detta alternativt är mer kostsamt men är såklart motiverat i synnerhet när det kommer till ungdomar som aldrig tidigare har rapporterats för narkotikabrott. I de fallen är det viktigt att man vid sidan av brottprocessen också kan få grepp om hur en eventuell missbrukshistorik ser ut. Mannen förhörs och släpps därefter ut. Han lovar att han ska ta tag i sitt missbruk och söka ytterligare hjälp. LOTS blev inte aktuellt för denne man eftersom han bor i Gävle. Vi får hoppas för hans egen skull att han håller sitt löfte. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08 35
Drogning & Drogtestning Drogtestning bland brottsbekämpare - hur ligger det till egentligen? TEXT: JESSICA VIKBERG Varken Polisen, Tullverket eller Kustbevakningen har en policy att utföra slumpmässiga drogtester på sin personal. Polisen drogtestar inte ens i samband med intagning till Polishögskolan. Borde inte brottsbekämpare föregå med gott exempel? Otroligt och onödigt? Påtända poliser, abstinenta tullare. Låter overkligt, förfärligt, och överdrivet. Förekommer förhoppningsvis inte och är därför onödigt. Men tänk om? Man behöver inte fundera länge utan att komma på vilka förödande konsekvenser det skulle kunna orsaka. Enstaka fall inom brottbekämpande myndigheter har i och för sig förekommit. Då har det gått ganska långt innan upptäckt. Personerna har fått rehab, förflyttning eller avsked. Hade ett slumpvis drogtest tidigare kunnat avslöja det som till slut ändå uppdagats? Hur ser det ut idag? Tullverket drogtestar, sedan 2006, innan beslut om nyanställning fattas. Vid misstanke kan man drogtesta personal. Inga slumpvisa tester utförs. Sedan den 1 juli 2008 drogtestas blivande kustbevakare. Slumpvisa drogtester görs inte. Man drogtestar på förekommen anledning. Polismyndigheten drogtestar inte vid nyanställning. Endast vid misstanke om drogmissbruk förekommer drogtest inom polisen. De inom polisen som blir föremål för drogtest i dag är polisflygets piloter. Det är allmänna tester som genomförs vilka är kopplade till upprätthållandet av flygcertifikatet, dvs. årlig läkarundersökning (2 gånger om året för äldre piloter). Stefan Sterner arbetar som strateg med utbildningsfrågor Rikspolisstyrelsens HR-avdelning (Human Resurces har det nationella ansvaret för polisens grundfort och vidareutbildningar). Han berättar att frågan om drogtestning inom polisen har tagits upp från och Frågan om drogtestning har tagits upp från och till, särskilt då det gäller rekrytering till polisutbildningen till, särskilt då det gäller rekrytering till polisutbildning. Hur dessa frågor angående utbildning och tester ska beaktas i framtiden är självklart något som vi som arbetar med strategiska utbildningsfrågor tittar på. Polisen har dock en uttalad alkohol- och drogpolicy. I denna har tydligt angivits att polisen inte accepterar att medarbetares användning av alkohol eller andra droger påverkar arbetsinsatserna eller förhållandena i övrigt på arbetsplatsen. Polisen accepterar självklart inte heller någon form av icke medicinsk användning av läkemedel, narkotikaklassade preparat eller olagliga dopingmedel. Så det finns i vilket fall som helst en grund att utgå ifrån. På RPS hade man nyligen ett möte med arbetsrättsjurister från Alna, representanter från försvarsmakten samt fackförbundet. Man diskuterade möjlig utveckling inom polisen men har i nuläget inte beslutat om någon förändring beträffande drogtester. Varför? Enligt arbetsrättsjurist Kerstin Ehlin på Tullverket finns det ett förbud i grundlagen, LOA (Lagen om offentlig anställning) att utföra drogtester under pågående anställning. Enbart om det pågår rehabilitering av arbetstagare kan det finnas möjlighet att slumpmässigt testa en anställd. Om du arbetar i det privata näringslivet kan du bli skyldig att genomgå slumpmässigt drogtest. Här styr Arbetsmiljölagen (AML). AML ger arbetsgivaren långtgående ansvar att se till att arbetsmiljön är trygg och säker. I lagens kapitel 3 står det att arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. Ulric Hermansson är forskare på Karolinska Institutet. Han ställer sig tveksam till att LOA går 38 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-08