«Jag spelade med och låtsades att jag var på hans sida» - Barns strategier under våldsepisoden Fil.Dr, forskare, Carolina Överlien Carolina.overlien@nkvts.unirand.no
Definitioner Ökad samhällsfokus på barn Barn som upplever pappas våld mot mamma vad säger forskningen? Prevalens Konsekvenser kort och lång sikt Resiliens Barns strategier innan, under & efter våldsepisoden
Definition Barn som upplever våld i hemmet/familjen Barn och ungdomar som ser, hör, hör om, och upplever konsekvenserna av det psykiska, fysiska, sexuella, materiella och finansiella våld som en av deras föräldrar/omsorgspersoner utsätter den andra föräldern för.
Typologi Fysiskt våld mot barn Psykiskt/emotionellt våld mot barn (ink. att uppleva våld i hemmet) Sexuella övergrepp mot barn Fysisk omsorgssvikt Psykisk/emotionell omsorgssvikt SOU 2001:72, BK, WHO, svensk lagstiftning
Vilket intresse finns för denna grupp barn i forskningsvärlden? Forskning om våld mot kvinnor har framförallt fokuserat på mannen som förövare och kvinnan som offer Forskning om barnmisshandel har framförallt fokuserat på sexuella övergrepp och fysisk barnmisshandel Intresset ökat markant de senaste 10 åren (politik, praktik och vetenskap) Hör i hop med en allmänt ökande fokus på barn som självständiga aktörer och rättssubjekt Barnen som offer, ej som subjekt
Centrala begrepp Tidig anglo-amerikansk forskning använde sig av witness, observe Nu används uteslutande exposed to domestic violence Viss forskning använder experience domestic violence Nordisk forskning använder bevittna, uppleva
Våld mot barn: Jansson, Långberg & Svensson (2011). 2307 15-16 åringar (klass 9) 6% uppger att det förekommit våld mellan de vuxna i familjen vid enstaka tillfällen och två procent uppger att det förekommit många gånger. - utlandsfödda - barn till icke sammanboende föräldrar - låginkomsttagare Sammanhang mellan direkt utsatthet och att uppleva våld i hemmet: Sex gånger större risk att själv utsättas om vuxna i hemmet utsätts
Annerbäck et al. (2010) 10% av 13-17 åringar (n= 8494) svarar att de någongång upplevt våld mellan omsorgspersoner 7% av ungdomarna som utsatts för/upplevt våld hade rapporterat detta till någon myndighet
Barn som upplever pappas våld mot mamma är en tydlig riskgrupp för att själva utsättas för fysiskt och sexuellt våld (Margolin et al., 2009; Herrenkohl et al. 2008; Lee, Kotch, & Cox, 2004; McGuigan & Pratt, 2001; Edleson, 1999; Straus, Gelles, & Steinmetz, 1980) 58% av ungdomarna som upplevt våld i hemmet har också direkt utsatts för våld av en förälder eller omsorgsperson en eller flera gånger (Annerbäck et al. 2010)
Sexuellt våld mot barn Våld mot kvinnor/barn som upplever våldet Omsorgssvikt Fysiskt våld mot barn
Vilka konsekvenser får upplevelsen av våld i familjen på kort och lång sikt?
Tio års forskning i två meningar. Att uppleva pappas våld mot mamma är mycket skadligare (hälsomässigt, socialt och kognitivt) än vi tidigare trott (i synnerhet för de minsta barnen)! MEN Att uppleva pappas våld mot mamma är potentiellt traumatiserande!
Psykologiska reaktioner Främsta fynden: - Aggression - Depression - Ångest (Graham-Bermann & Seng, 2005, Singer et al., 1998, Song, 1998, Johnson et al. 2002, Kitzmann et al., 2001, Knapp, 1998, Wolfe et al., 2003)
Konsekvenser Vitne till grovt våld mot: Mor Självmordsförsök 2.1 Skada sig själv 1.7 Utåtagerande bet. 2.1 Ångest 1.9 Depression 1.4 Dissosiation 3.1 Mossige et al.(2007)
Barn beteendemässiga reaktioner - Utåtagerande beteende (såsom aggression) - Mobbing - Låg social kompetens Kernic et al. (2003), Currie (2006),, Adamson & Thompson (1998)
Almkvist & Broberg (2004) 25% samtliga kriterier för PTSS 83% svårigheter med kamratrelationer 71% emotionella störningar 56% hyperaktivitet
Sammanfattningsvis hade barnen på kvinnojourerna en mycket hög symtombelastning jämfört med den svenska normeringsgruppen och drygt två tredjedelar låg över den gräns som man räknar med indikerar att de har behov för behandling. Almkvist & Broberg (2004), p. 48
De små barnen (>3 år) bör få extra uppmärksamhet kan inte tala för sig våldet kan brytas tidigt, bättre resiliens skadorna mest omfattande
Men reaktionerna varierar beroende på. Ålder Kön Hur lång tid våldet funnits i deras liv Vem som utövat våldet
Resiliens ( studsa tillbaka ) Vissa barn kan uppleva flera potentiellt traumatiserande händelser utan att visa psykologiska eller beteendemässiga problem. Tre olika fenomen; a. god utveckling trots hög risk, b. varaktig kompetens trots stress och c. återhämtning efter att ha utsatts för trauma (Masten et al.,1990). Post traumatisk växt (Hafstad, 2011)
Ekologisk modell (Unger, 2011) Samhälle (trygg och sund livsmiljö; tillgång till platser för lek, en trygg omgivning,skolgång) Relationer (familj, kamrater, socialt stöd) Individ (biologisk styrka; lugnt temperament)
Våld i hemmet barns strategier
Metod Djup-intervjuer med 25 barn och ungdomar (8-20) 15 födda i Norge av minst en förälder född i Norge 9 pojkar, 16 flickor Bor eller nyligen bott på en av fyra kvinnojourer i Norge Hälften utsatta för direkt fysiskt våld (två livshotande) Alla utsatta för psykiskt/emotionellt våld Nio lever i ett våldsvälde
Barns strategier Innan våldsepisoden Under våldsepisoden Efter våldsepisoden
Innan våldsepisoden - att förebygga
Grace, 18 år Grace: Jag kunde inte sova innan mamma hade lagt sig. För om jag la mig så hände det, men om jag höll mig vaken så blev det inget bråk. Därför vågade jag inte lägga mig innan hon hade somnat. När hon la sig så somnade jag, för då visste jag att inget skulle hända.
Sissel, 16 år Sissel: Jag kände att jag inte kunde göra så mycket, så jag började skolka. Jag sa till mamma att jag hade ont i huvudet och ont i magen. Kastade några gamla rester i toaletten och sa jag kräktes. Då var det okej att jag var hemma. Då kunde jag passa på henne, ville se vad som hände, men då hände det så klart ingenting. Men då var jag ju där i alla fall, eller hur?
Innan våldsepisoden att dämpa
Grace, 18 år Grace: De sista två, tre månaderna så brukade han berätta allt för mig. Mamma var skyldig till allt, och jag måste vara på hans sida och göra som han sa. Annars kunde det ske något dumt. C:Sa han vad det kunde vara?
Grace: Nej men jag visste ju det. Dåligt. Kunde vara vad som helst. Jag visste att det hade gått för långt. Jag spelade med och låtsades att jag var på hans sida. Det gjorde jag också den sista dagen för jag visste att om jag inte gjorde det så hade han aldrig låtit oss gå. Så jag spelade med, och till slut klarade jag det.
Isabell, 18 år Isabell: Han fick oss hela tiden att erkänna saker som vi inte hade gjort. Till slut var det bara sån ja, okej, jag gjorde det. Om han sa att du ljög och du sa nej, jag ljuger inte så jagade han upp sig och stod över dig och skrek jag är en man ingen kvinna talar till mig på det sättet jag ska slå dig jag ska bränna ner huset bla bla bla, okej, visst, jag gjorde det.
Simon, 13 år Simon: Jag har alltid försökt distrahera pappa på något sätt. Liksom säga kom till mig. Då kom han till mig och började krama mig så hårt att jag nästan inte fick luft. Bara för att han inte ska börja slåss med mamma. C: Jaha du går till honom så att han kan krama dig? Simon:Ja alltså så att han inte ska vara arg på mamma, även om han aldrig haft någon grund till det. C: Okej, och när är det du gör det? Simon: Det är olika.
C: Men hur vet du när du ska göra det? Simon: Om han är sån, om han börjar skrika och så, börjar snacka om att han är stark och så, så säger jag ska vi bryta arm, så att han inte går över till mamma. C: Så då går du fram till honom och vad säger du för att distrahera honom? Simon: Jag säger ska vi bryta arm och så gör vi det, och så vinner han.
Under våldsepisoden att gå emellan
Aref, 16 år Aref: När han börjar gå mot henne så försöker min bror och jag att stoppa honom. Han [fadern] svär mot mamma och börjar skrika. Hon går mot mamma och vi försöker få stopp på honom. C: Hur försöker ni stoppa honom? Aref: Vi puttar honom bakåt, jag och min bror gör det och då går han och sätter sig. C: Ni tar i honom? Aref: Ja, för att han ska hålla sig undan henne.
Hanne, 12 år Hanne: Jag sa sluta, ni får inte bråka mer. Jag tycker inte om att se er bråka, ska ni absolut det så får ni gå någon annanstans. Var inte kvar här och gör det mot mig och min syster. Ni måste tänka på att det inte är bra för barn att behöva se sina föräldrar bråka.
Alexander, 12 år Alexander: För att få dem att sluta så var det bara att öppna dörren så blev det mycket lugnare på en gång (sägs med skratt i rösten). Det var ett höghus och det var väldigt eko där (i trappuppgången). Om man öppnade dörren så hörde alla våningsplanen.
David, 16 år C: Har du försökt stoppa honom David: Nej, vågade inte C: vågade inte, sa du nåt? David: Ja jag har ju sagt döda henne inte. Var snäll och döda henne inte. C: Kommer du ihåg vad som hände då? David: Han släppte taget runt henne.
Under våldsepisoden att tillkalla hjälp
Aranya, 8 år Aranya: Och så blev han så arg på mamma och jag visste inte vad jag skulle göra. Då gick jag in på toaletten och tog mammas mobil med mig och ringde till min morbror och bad att han skulle komma och hjälpa till. För jag var så väldigt rädd. C: Och gjorde han det? Aranya: Ja, vi fick bo hos honom i tre fyra dagar, och sen flyttade vi till kvinnojouren. C: Okej, men du vad smart av dig att tänka på att ta med mobilen på toaletten. Aranya: Ja (ler).
Efter våldsepisoden- att vara ett stöd
Isabell, 18 år Isabell: Jag var liksom tvungen att ta hand om mamma hela tiden. Hon berättade om hur hon kände det, men jag berättade aldrig om mina känslor. Jag var tvungen att trösta henne när han skickade henne till hennes rum. Nästan varje dag torkade jag hennes tårar.
Efter våldsepisoden att ge igen
Ronny: Senere gjorde de slut, och då tog jag hämd. Jag slog in hans fönsterruta tre gånger i rad. C: Okej. Ronny: Det var väldigt stora fönsterrutor. Väldigt väldigt stora. Det kostade säkert massor men det sket jag i, C: Och vad tänkte du då? Ronny: Nej, jag fick det ur mig. Jag slapp tänka på det. Han fick betala mycket pengar för de fönsterrutorna. C: Ja, och var det för det han gjorde mot din mamma? Ronny: Ja, då var det jämt.
Ökad samhällelig fokus på barn som upplever/bevittnar våld i familjen Lång väg kvar att gå innan barn som upplever våld i hemmet får det stöd och den hjälp de har behov av och har rätt till Huvudsaklig fokus på barn som offer snarare än subjekt Barn är aktiva innan, under och efter våldepisoden utifrån ålder och förutsättningar I mötet med barnen, ställ frågan vad gjorde du?