CURRICULUM VITAE KJELL REICHENBERG



Relevanta dokument
Förteckning över anslag som projektledare för vetenskaplig forskning och FoUU-arbete. Kjell Reichenberg

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

KURSPLAN. Delkurs 1. Hälsa och omvårdnad av barn och ungdom, 7,5 högskolepoäng Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor

Psykisk hälsa i primärvård

Allmän studieplan för forskarutbildning i ämnet BIOLOGI

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter

Individuell planering av tjänstgöring

Forskningsbokslut 2014

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Utbildningar: Irene Bergman, leg. psykolog/psykoterapeut Mejl: Telefon: 0046 (0)

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?

4 Projektgruppen. 4.1 Presentation av projektgruppen och granskare 4.2 Bindningar och jäv KAPITEL 4 PROJEKTGRUPPEN 507

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete

Primärvårdens universitetssjukvårdsenheter i Västra Götalandsregionen: Göteborg och Södra Bohuslän Skaraborg, Södra Älvsborg (Fyrbodal) FoU primärvård

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap

Beskrivning av bedömningsgrunder vid anställning som universitetslektor vid Medicinska fakulteten, Umeå universitet

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018

Utbildningsplan för Psykoterapeutprogrammet. Par-och familjeterapi med systemisk och relationell inriktning, 90 hp, Avancerad nivå

Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg

Psykisk ohälsa ur ett primärvårdsperspektiv; att möta människor med psykisk ohälsa i samhället

RIKTLINJER FÖR ANTAGNING SOM OAVLÖNAD DOCENT VID MH-NÄMNDEN

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Meritsammanställning för

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits

Kursplan Vuxenpsykiatri Dnr

Riktlinjer för antagning som oavlönad docent

Sahlgrenska akademin

Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin

RIKTLINJER FÖR ANTAGNING SOM OAVLÖNAD DOCENT VID MH-NÄMNDEN

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Barn- och ungdomsvetenskap

Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning. BUP Göteborg

Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR

Utbildningsplan för Masterprogram i folkhälsovetenskap med hälsoekonomi 120 högskolepoäng

Barnskyddsmedicin spetskompetens när barn misstänks fara illa

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon

Ole Hultmann, specialistpsykolog, psykoterapeut, doktorand vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

RIKTLINJER ANTAGNING AV DOCENT

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

6. Projektorganisation

Allmän studieplan mot doktorsexamen i idrottsvetenskap

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel

Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB)

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Folkhälsovetenskap AV, Kvalitativ metod i hälsovetenskap, 7,5 hp

Mitt-i-ST FyrBoDal. I Mitt-i-ST ingår följande moment

SAHLGRENSKA AKADEMIN. Avancerad nivå/second Cycle

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr 6570/10-506)

Synpunkter från SILF/SPUK

Barn i primärvård. Bedömning och behandling av olika typer av sjukdomstillstånd. Vårdprogram och fallbeskrivningar

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Hälsa och Livsstil

Allmän studieplan för Innovation och design vid Mälardalens högskola

Allmän studieplan för forskarutbildning i filosofi (Philosophy)

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I HÄLSOVETENSKAP Filosofiska fakultetsnämnden

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

Institutionen för hälsovetenskap Kurskod AOP600. Avancerad omvårdnad vid psykisk ohälsa, 7.5 högskolepoäng

Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap

Meritsammanställning för

RIKTLINJER FÖR ANTAGNING SOM OAVLÖNAD DOCENT VID MH-NÄMNDEN

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

Omvårdnad AV, Hälsa och rehabilitering inom öppna vårdformer, 10,5 hp

Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET

SOSFS 2007:23 (M) Föreskrifter. Erkännande av yrkeskvalifikationer inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

Barn- och ungdomspsykiatri

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i biblioteks- och informationsvetenskap

ANSÖKAN UNIVERSITETSÖVERLÄKARE. Information

AXX, Avancerad nivå, kursens fördjupning kan inte klassificeras

Specialistutbildning, Psykiatrisjuksköterska, 60 hp

PC1250, Barn och ungdomspsykologi 2, 30 högskolepoäng

Sammanfattning SPF och SFBUP tillstyrker att psykoterapeutexamen ges som en utbildning på avancerad nivå inom högskolan.

ríäáäçåáåöëéä~å=ñ ê== mêçöê~ããéí=ñ ê=âçãéäéííéê~åçé=ìíäáäçåáåö= Ñ ê=ä â~êé=ãéç=ìíä åçëâ=éñ~ãéå= SM=Ü ÖëâçäÉéç åö=

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

Specialistkurs - Interpersonell Psykoterapi, IPT Nivå A VT 2019

Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd

Folkhälsovetenskap AV, Hälsovetenskap, 7,5 hp

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i elektronik. 1. Ämnesbeskrivning. 2. Utbildningens mål

CERA medlemsbrev oktober 2017

SAHLGRENSKA AKADEMIN. Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska, 75 högskolepoäng

Internetbaserad psykologisk behandling

ST-läkare. Klinik. Handledare. Verksamhetschef. Studierektor UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI STUDIEORDNING SOSFS 2008:17 (M)

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

MED101, Behörighetsutbildning i försäkringsmedicin, 22,5 högskolepoäng Certificate course in Insurance medicine, 22.5 higher education credits

Läkarprogrammet 2015/2016

Anvisningar för kursen Vetenskapsteori och forskningsmetodik i psykoterapi, 10 hp. Kursanvisningar och schema för Vecka 2, vårterminen 2016 PTU14

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Meritportföljer för lärare och forskare vid Sahlgrenska akademin

Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen?

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi

PC2276, Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning kognitiv beteendeterapi, 45 högskolepoäng

Transkript:

CURRICULUM VITAE KJELL REICHENBERG Björkekärrsgatan 6, 416 80 Göteborg. Telefon 031-216553 (hem), 031-7866875 (arbete), mobil 0707-195407. Kjell@Reichenberg.se. Examina: Läkarexamen Lunds universitet 1975. I examen särskild kurs för betygsgraden Berömlig i ämnet socialmedicin, motsvarande 30 extra högskolepoäng. Läkarlegitimation 1977. Specialistkompetens i barn- och ungdomsmedicin 1983, i barn- och ungdomsallergologi 1985, i barn- och ungdomspsykiatri 1990 och i socialmedicin 2007. Behörighet som allmänpraktiserande läkare (Europaläkare) 2007. Europagemensam specialistbehörighet i barnallergologi, European Paediatric Allergist, 2010. Socialstyrelsens legitimation som psykoterapeut 1994. Doktorsexamen i folkhälsovetenskap (DrPH) 2001. Docent i folkhälsovetenskap 2007. Tjänstgöringar i specialistutbildning för läkare: Barnmedicin och barnallergologi vid Karolinska sjukhuset Stockholm, nuvarande Astrid Lindgrens sjukhus, och Drottning Silvias Barn & Ungdomssjukhus Göteborg. Barn- och ungdomspsykiatri Drottning Silvias Barn & Ungdomssjukhus Göteborg. Socialmedicin Malmö allmänna sjukhus och Socialmedicinska avdelningen, Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet. Psykoterapiutbildning och utbildning i psykosocialt arbetssätt: Grundläggande utbildning med kurs i Psykosocialt arbetssätt och motsvarande steg-1-utbildning vid S:t Lukasstiftelsen i Göteborg 1983-89. Steg-2-utbildning i familjepsykoterapi vid barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Drottning Silvias Barn & Ungdomssjukhus 1990-94. Socialstyrelsens legitimation som psykoterapeut 1994. 2010-12 utbildning i metoden interpersonell psykoterapi (IPT). Yrkesverksamhet som klinisk läkare: Sammanlagt ca 30 år. Barnmedicin 13 år: Karolinska sjukhuset Solna och Drottning Silvias Barn & Ungdomssjukhus i Göteborg, vid specialmottagning för barnallergi i Stockholm och Göteborg och vid barnmedicinska mottagningar i Göteborgsområdet, Biskopsgården, Hisings Backa, Partille, Mölnlycke, Angereds närsjukhus 1

och Gamlestaden. Under 6 av de 11 åren regelbunden tjänstgöring inom barn- och skolhälsovård, Biskopsgården, Hisings Backa, Partille, Biskopsgården och Härlanda. Tio år inom barnpsykiatri vid Drottning Silvias Barn & Ungdomssjukhus, akutpsykiatrisk avdelning, familjebehandlingsenhet och barn- och ungdomspsykiatriska (BUP) mottagningar i Angered och Göteborgs centrum. Sju år inom andra specialiteter: socialmedicin (Malmö), allmänmedicin, AT (Stockholm), allmänmedicin (Beirut), klinisk kemi (Karlstad), invärtesmedicin, AT (Ersta sjukhus och Södersjukhuset Stockholm), kirurgi, AT (Ersta sjukhus), infektion (Västerås och Roslagstulls sjukhus, Stockholm), vuxenpsykiatri (Lillhagens sjukhus, Göteborg) och flyktingmedicin (primärvården i Göteborg). Ledning av integrativ verksamhet i sjukvården: 1997-2001 projektledare för försöksverksamhet med samordnad medicinsk och psykologisk rådgivning för familjer med barn med astma och allergi i samarbete mellan barnmedicin och barnpsykiatri Drottning Silvias Barn & Ungdomssjukhus, barnmedicinsk öppenvård Västra Götaland och lokalavdelningar inom Astma och allergiförbundet. Finansiering av Socialstyrelsen, Astma och allergiförbundet och Allmänna arvsfonden. Dokumenterats i två referee-bedömda artiklar i internationella tidskrifter. Tryckta rapporter och artiklar i svenska facktidskrifter finns på www.reichenberg.se. Verksamhet med internationell eller flerkulturell inriktning: tre månaders arbete i flyktingläger i Libanon med övervägande palestinsk befolkning 1975. 1970-80-talet deltagit i och arrangerat tre resor till det dåtida Sovjetunionen (Ryssland, Ukraina, Armenien och Georgien) om 2-3 veckor för studier av folkhälsovetenskap för barn och sanatorievård för barn med tuberkulos. 1977 3 veckors vistelse i dåvarande Jugoslavien (Kroatien och Bosnien) för studier av tuberkulosbehandling hos barn. 1975-77 volontär Stockholms flyktingråds mottagning för gömda flyktingar. Från 2005 d:o Rosengrenska mottagningen för gömda flyktingar i Göteborg. 2008-11 överläkare vid Barn- och ungdomsspecialistcentrum, Angereds närsjukhus. 2011 specialistläkare Enheten för vuxna flyktingar, Primärvården i Göteborg. Forskarutbildning i folkhälsovetenskap: 1997-2001 doktorand vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Göteborg (NHV), handledare Lillemor Hallberg och Anders Broberg. Doktor i folkhälsovetenskap (doctor of public health) 2001 med avhandlingen Children with asthma and their families. Coping, adjustment and quality of life. Postdoktoral forskarutbildning och docentmeritering: 2002-06 postdoktoral utbildning inom området flervetenskaplig forskning om vård och omsorg, Vårdalinstitutet, Lunds och Göteborgs universitet. Utbildningen utgjorts av egen forskning, handledning av doktorand, seminarier i flervetenskaplig metodik samt kurser i akademiskt ledarskap och handledningspedagogik. Under tiden 2003-06 ledare för projektet unga vuxna inom plattformen personer med långvariga sjukdomar och fysiska funktionshinder. Docent i folkhälsovetenskap vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap 2007, provföreläsning Cirkulära frågor i den kvalitativa forskningsintervjun. Pedagogisk erfarenhet och utbildning: 1996-2000 timlärare, cirka 50 timmar, vid S:t Lukasstiftelsens utbildningar i psykosocialt arbetssätt och psykoterapi. 2001-07 universitetslektor vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. Kursledare och föreläsare, det senare 220 timmar. Från 2000 lärare i kursen i samtalskonst läkarprogrammet Göteborgs universitet, 200 timmar. 2007-08 kurssamordnare för socialmedicindelen i läkarprogrammets kurs i samhälls- 2

medicin, Göteborgs universitet. Egen utbildning i universitetspedagogik och handledningsmetodik vid Göteborgs universitet motsvarande de som krävs för docentur. Uppdrag som handledare i så kallade Balintgrupper, reflektionshandledning för blivande eller kliniskt verksamma läkare: 1. 1994-98 läkarlinjen Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet, 132 timmar. 2. 1993-2005 fem omgångar med yrkesverksamma läkare Sahlgrenska universitetssjukhuset), vardera gruppen 1-4½ år, sammanlagt 342 timmar. Fullbordade handledningsuppdrag för studenter till graden Master of Public Health vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg: 1. Anne Seierstad, Norge, Forebygging og behandling av spiseforstyrrelser. Examinerad 2004. 2. Pia Bak, Danmark, Mødet mellem eksplicitte og tavse kundskaber i praksisfælleskaber. Examinerad 2005. 3. Elisabeth Tufte, Norge, Norske kvinners ammeproblemer. Examinerad 2005. Avslutat handledningsuppdrag för doktorand vid Lunds universitet och Vårdalinstitutet, Göteborgs och Lunds universitet: Tillsammans med Jonas Frykman biträdande handledare för Kristofer Hansson, etnologiska institutionen, Lunds universitet. Huvudhandledare Susanne Lundin, etnolog. Avhandlingsämne I ett andetag. En kulturanalys av astma som begränsning och möjlighet. Disputation 14 december 2007. Avslutat handledningsuppdrag (delhandledare tillsammans med Robert Saalman, huvudhandledare Hans Ragneskog) för magisteruppsats i omvårdnad, Göteborgs universitet, Helene Lindfred. Självkänsla hos ungdomar med inflammatorisk tarmsjukdom. Examinerad 2006. Avslutat handledningsuppdrag för magisteruppsats i folkhälsovetenskap, Göteborgs universitet. Sofia Ligander. Möjligheter till god hälsa för barn som växt upp med psykiskt sjuka föräldrar. Examinerad 2008. Avslutade handledningsuppdrag vid primärvårdens i Göteborg FoU-enhet: 1. Helene Boubitsa, Primärvårdens uppgifter i diagnos och rådgivning för personer med thalassemia minor. Examinerad 2011. 2. Imri Demisai, Gruppbehandling inom primärvården för kvinnor med stressrelaterad ohälsa med ångest- och depressionssystem. Avslutat projektarbete 2012. 3. Saideh Farspour, Penicillin-allergi i primärvården. Daniel Faroudi, Inverkan av vistelse i solrik miljö på D-vitamin-nivåer hos svenskfödda göteborgare. Examinerad 2013. Pågående handledningsuppdrag vid primärvårdens i Göteborg FoU-enhet: 1. Sofia Azami, Gruppbehandling inom primärvården för personer med irritable bowel syndrome (IBS). 2. Helene Boubitsa, Primärvårdens uppgifter i diagnos och rådgivning för personer med thalassemia minor. 3. Felicia Botas, Vitamin D och psykisk hälsa. 4. Sandra Langsrud, Vad styr mönstret för akuta besök på en vårdcentral? 3

5. Björn Ericson, Utvecklingen av excisioner för misstänkt malignt melanom vid en vårdcentral. 6. Mohammed Edan, Personer i Göteborg som listar om sig till ny vårdcentral. Akademiska granskningsuppdrag: 1. Granskning av den engelskspråkiga versionen av en avhandling vid Kaunas universitet, Institutionen för folkhälsovetenskap, Egle Vaitkaitiene, Quality of life in children with asthma, 2006. 2. I bedömningsgruppen på Berith Wennströms mittseminarium vid Vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin GU, Children s experiences of postoperative symptoms and distress in the perspective of perioperative procedures. 23 maj 2007. 3. Interngranskare, motsvarande huvudopponent vid predisputation, på Arild Graneruds slutseminarium i doktorandutbildning vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg. Social integration for people with mental health problems. 19 juni 2007. 4. Interngranskare Eva Claussons slutseminarium i doktorandutbildning vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, Sjuksköterskans roll i skolhälsovården. 4 september 2007. 5. Ledamot av betygsnämnd vid Carina Sparud Lundins disputation med avhandling om ungdomar och unga vuxna med diabetes, Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet, 16 maj 2008. 6. Ledamot av betygsnämnd vid Anne Trollviks disputation med doktorsavhandlingen Barn med astma og deres foreldre - læring, deltakelse og samarbeid, Nordic School of Public Health NHV, 1 juni 2012. 7. 32 granskningsuppdrag för tidskrifter med referee-system. Aktuella förtroendeuppdrag: 2009-11 medlem i styrelsen för Svensk förening för medicinsk psykologi. Från 2010 medlem i styrelsen för Svensk förening för filosofi och psykiatri. Deltagande i kurser, konferenser och kongresser senaste 3 åren: 1. 18:e internationella kongressen International Family Therapy Association, Buenos Aires, 17-20 mars, 2010. 2. Sveriges läkarförbunds kurs enskild näringsverksamhet för läkare, Stockholm, 15-16 april, 2010. 3. Familjeterapikurs med Salvador Minuchin, Göteborg, 6-7 maj, 2010. 4. European Association for Communication in Health Care, konferens om kommunikation inom hälsovården, Verona, 5-8 september, 2010. 5. Svenska barnläkarföreningens allergisektions årskonferens, Göteborg, 9-10 september, 2010. 6. Allergistämma 2010, Linköping, 27-28 oktober, 2010. 7. Kurs i interpersonell psykoterapi (IPT), Edinburgh, 1-4 november, 2010. 8. Konferens primärvårdens FoU-enheter i Sverige, Vadstena, 10-11 november, 2010. 9. Medicinska riksstämman, Göteborg, 1-3 december, 2010. 10. Grundkurs barnhälsovård, Göteborg. 13-15 april, 2011. 11. First biennial international Balint group leadership conference, Köpenhamn, 28-30 april, 2011. 12. 15th World Congress of Psychiatry, Buenos Aires. 18-22 september 2011. 13. Medicinska riksstämman, Stockholm. 30 november-1 december, 2011. 14. Ångest - diagnostik och behandling i primärvård och psykiatri, kurs Svenska Psykiatriska Föreningen, 1 december 2011. 4

15. Reichenberg, K. Reactions among physicians working in Swedish open clinics serving undocumented migrants and hidden asylum seekers. Presentation vid International Conference on Bioethics Education, Tiberias, Israel. 2-5 september, 2012. 16. Interpersonell terapi (IPT) klinisk fördjupning. Höstterminen 2012. Interagera, Göteborg. 17. Reichenberg, K. How do physicians serving undocumented migrants and hidden asylum seekers react and experience ethical challenges? Accepterad presentation vid World Mental Health Congress, Buenos Aires. 25-28 augusti, 2013. Erhållna forskningsanslag: Sammanlagt 6,9 miljoner i externa forskningsanslag. Publicerade artiklar i tidskrifter med granskningssystem: 1. Reichenberg K. Finns ett samband mellan boendeform och födelsevikt? Läkartidningen 1989; 86: 4212. 2. Bengtsson K, Reichenberg K, Skott A. Balintgrupper för blivande läkare. Ett sätt att bidra till yrkesmässig mognad. Läkartidningen 1997; 94: 1605-11. 3. Dellve L, Reichenberg K, Hallberg L. Parents coping with their child s asthma. Scandinavian Journal of Disability Research 2000; 2 (2): 100-13. 4. Reichenberg K, Broberg AG. Quality of life in childhood asthma: use of the Paediatric Asthma Quality of Life questionnaire in a Swedish sample of children 7 to 9 years old. Acta Pædiatrica 2000; 89: 989-95. 5. Reichenberg, K. U-EPX and severity of asthma. Allergy 2000; 55: 1091-2. 6. Reichenberg, K. Broberg, AG. The Paediatric Asthma Caregiver's Quality of Life Questionnaire (PACQLQ) in Swedish parents. Acta Pædiatrica 2001; 90: 45-50. 7. Reichenberg, K. Children with asthma and their families. Coping, adjustment and quality of life. Göteborg: Nordiska Hälsovårdshögskolan, 2001. Doktorsavhandling. 8. Reichenberg, K. Broberg, AG. God självkänsla hos 7-9 åringar med astma. Läkartidningen 2002; 99: 3699-3701. 9. Reichenberg, K. Broberg, AG. To the editor: Re: "Asthma-specific quality of life questionnaires in children: Are they useful and feasible in routine clinical practice?" by Williams Jeff and Williams Kate (Pediatr Pulmonol 2003; 35: 114-8). Pediatric Pulmonology 2003; 36: 552-3. 10. Reichenberg, K. Broberg, AG. Emotional and behavioural problems in Swedish 7-to-9- year-olds with asthma. Chronic Respiratory Disease 2004; 1: 183-9. 11. Reichenberg, K. Broberg, AG. Children with asthma. Few adjustment problems are related to high perceived parental capacity and family cohesion. Nordic Journal of Psychiatry 2005; 59 (1): 13-8. 12. Reichenberg, K. The Child Behaviour Checklist in the study of emotional and behavioural problems in children with asthma. Allergy 2005; 60: 707-8. 13. Reichenberg, K. Lindfred, H. Saalman, R. Adolescents with inflammatory bowel disease feel ambivalent towards their parents concern for them. Scandinavian Journal of Caring Sciences 2007; 21: 476-81. 14. Lindfred, H. Saalman, R. Nilsson, S. Reichenberg, K. Inflammatory bowel disease and self-esteem in adolescence. Acta Paediatrica 2008; 97: 201-5. 15. Hallberg,U. Klingberg, K. Reichenberg, K. Möller, A. Living at the edge of one s capability: experiences of parents of teenage daughters diagnosed with ADHD. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being 2008; 3: 52-8. 16. Reichenberg, K. Hallberg, L R-M. Allowing for the opposite. Parents of children with 5

asthma cooperate by making use of each other s differences. Journal of Health Psychology 2008; 21: 659-68. Pågående manusarbeten: Reichenberg, K. Demisai, I. Larsson, M EH. Svensson, S. Third generation cognitive therapy for women presenting with mental health problems in primary health care - a pilot randomised study. Översiktsartiklar, lärobokskapitel och undervisningsmaterial: 1. Reichenberg K. Fortsatt hög spädbarnsdödlighet i Sovjetunionen. Läkartidningen 1989; 86: 2026. 2. Reichenberg K. Astma i barndomen och familjeinteraktion. Motsägande resultat om psykogenes. Läkartidningen 1994; 91: 4512-5. 3. Reichenberg K. Family therapy and childhood asthma. Does it help? Background and review of controlled studies. Nordic Journal of Psychiatry 1996; 50: 243-8. 4. Reichenberg, K. Den allergiska familjen. I: Anniko M, Stierna P, Ställberg B, red. Allergi och annan överkänslighet i övre luftvägarna. Lund: Tika. 1999. 5. Reichenberg, K. Mäta livskvalitet för barn som har astma. Socialmedicinsk tidskrift 2002; 79 (1): 33-6. 6. Reichenberg, K. Familjesamtal inom hälso- och sjukvård för barn. Instruktionsvideo/DVD. Produktion Anders Jonasson. Nordiska Hälsovårdshögskolan 2003. 7. Reichenberg, K. Familjer med barn som har astma. Allergi i Praxis 2004; (3): 34-8. 8. Reichenberg, K. Korta avsnitt om The Paediatric Asthma Quality of Life questionnaire (PAQLQ) och The Paediatric Asthma Caregiver's Quality of Life Questionnaire (PACQLQ) i monografi om hälsorelaterade livskvalitetsmått som håller på att redigeras av professor Sam Salek, Cardiff university, 2010. 9. Reichenberg, K. Balint groups with hospital physicians. Buletinual Asociaţei Balint 2011;13(49):7-10 (Rumänien). Aktuella uppgifter och uppdrag: 1. Lärare/handledare vetenskaplig metodik Närhälsan FoU Primärvård Göteborg. Kurs och projektarbete obligatoriskt för blivande specialistläkare i allmänmedicin. 2. Lärare/handledare vetenskaplig metodik FoU-enheten i Fyrbodal, Vänersborg/Uddevalla. Kurs och projektarbete obligatoriskt för blivande specialistläkare i allmänmedicin och sjukhusspecialiteter. 3. Pågående forskningsprojekt om reaktioner hos läkare som behandlar gömda flyktingar och papperslösa invandrare. Finansiering Sveriges Läkarförbund, Magnus Bergvalls stiftelse och Adlerbertska forskningsstiftelsen. 4. Lärare i samtalsmetodik för blivande läkare. Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Internatkursen på Åh stiftsgård. 5. Frivilligläkare Rosengrenska mottagningen för gömda och papperslösa i Göteborg. 6