Gränsnytt Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt NOV 2010 Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik www.gransprojekt.eu www.stromsund.se www.lierne.kommune.no www.royrvik.kommune.no www.krokom.se Gabriella Mellergårdh: Hemlängtan är min ständiga följeslagare. sid 2 Foto: Givande skolutbyte sid n Att skolor i gränstrakten samarbetar över gränsen betyder mycket för både trivseln och kvaliteten på undervisningen. Det är både lärare och elever överens om. Skolorna i Jorm och Tunnsjøn har samarbetat i flera år och mellan Valsjöbyn och Sørli har man på senare tid utökat utbytet. Det är kul att träffa kompisarna, säger Line Elise Ditløv, 10 år. sid 4 Duon bakom Vaajma Söker hus i Valsjöbyn sid 3 6 Julspecial n Vilka jultraditioner har barnen på förskolan Vikebo i Rötviken? Läs om det och mycket mer. sid 18 23 Läs fler nyheter på www.gransprojekt.eu
Jag släpper aldrig tron på landsbygden Journalisten Kristina Mattsson kom i nyligen ut med boken Landet utanför ett reportage om Sverige bortom storstaden. Hon ser den globala inflyttningen till storstäder som ett sökande efter valfrihet, möjligheter och konsumtion. Att det handlar om längtan efter ett modernt liv där det är upp till var och en hur man vill leva. Skyddad av stadens anonymitet kan du göra livsval som inte vore möjliga i den lilla byn där alla känner alla. Orter kommer att dö ut, hävdar Kristina Mattsson. Hon ställer också en provocerande fråga: Sverige så som vi känner det har stöpts om, och vi pratar inte ens om det. Vilka möjligheter kommer att finnas kvar när historien gör nästa lappkast och människor åter söker sig till landsbygden och till de mindre städerna? Här bränner det till! Statistiken talar ett tydligt Häggsjövik i vinterskrud. språk när det gäller urbaniseringen. Men jag hör till dem som aldrig kommer att släppa tron på landsbygden och min hembygd. Var jag än bor i världen kommer Jämtland och Häggsjövik alltid att vara hemma. Hemlängtan är min ständiga följeslagare och hoppet om att en gång få återvända som bofast igen kommer aldrig att dö ut. Hemlängtan är min ständiga följeslagare. Och jag är övertygad om precis som Kristina Mattsson att historien kommer att göra ett lappkast. Tättbefolkade regioner i Europa kan inte svälja hur många människor som helst. Vi anar framtida förändringar i klimat som till och med kommer att rita om kartbilden. Kanske kommer vi att få se klimatflyktingar som söker sig en ny trygg tillvaro bortom höjda havsnivåer och omänsklig hetta. Och långt innan dess kommer människor att söka sig till det lugn och den trygghet som landsbygden kan erbjuda med närhet till naturen och människor som ser dig och bekräftar dig. Vaajma, The Heart of Scandinavia, har alla möjligheter att erbjuda just detta. 8. Tullfrågor. 9. Ny samisk projektledare. 10 11. Ungdomssidor. 12 13. Företaget: Han öppnar i Gäddede. 14 15. Projektnytt. 16. Fördjupning: Turism och näringsliv 17. Bättre mobiltäckning. 18 23. Julspecial. 24. Vinnare! 25. Rysk föreläsare. 26 27. Annonser & evenemang 28. Nabon: Sverre Aamo Utgivning 2011 Gränsnytt 10 februari Deadline: 21 januari Mitt-SkandinaviSk t RegionpRojekt Maj 2010 Dina i Gäddede: Nyheter från Lierne, Hotagen, Frostviken, Jag skulle inte mitt vilja byta ut sid 2 liv. Røyrvik www.gransprojekt.eu ung. De här glada Cornelia Frida Strid, en stor enkätundersökning på genom Isak Tomasson, Foto: Dina Fredriksson nu ta reda Jakob Syk, Det vill man ska se ut? Jessica Danielsson, i gränsfjällen kyrka: Från vänster att framtiden maj i Gäddede Hur vill ungdomarna sig den 23 och Sofia Jonsson. domarna konfirmerade Fredriksson Strängby, Felicia omarna få mer Så ska ungd i gränsfjällen om att säga till den många år har arbetsgivaravgiften svenska företagen ovilgjort de norska ha dyrt för att liga att betala svenska deltidsjobbare. gäller en 1 maj Men från den som förenklar ny EU-förordning här och löser det samordningen ger ökade möjproblemet. Det över jobbpendling ligheter till n Under från Tandläkare jobbar Mitt-Skan dinaviskt Familjen Hartmann över gränsen Frostviken, Stig SørliRegionprFrieojekt n Nye tandläkaren i flyttade till Kathrine, jobba i både nr 1/10 Oscar kommer att En tidning Östling, www.gra nytt tack vare ett Norge nsprojekt Sverige och sid 3.eu avtal. Caspar Friedrich, och Jens flyttade Friedericke drich, Paula om deras fascitill Sørli. Läs sid 12 från Tyskland nerande historia. och fler nyheter gränsen. sid 4 Foto: NYHETE Gränsnytt ges ut av Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt. Total upplaga: 3 150 ex. Tryckeri: Lenanders Grafiska AB, Kalmar Ansvarig utgivare/redaktör/grafisk formgivare: Redaktion: Jorunn Margrete Granheim, Lars Arne Krukhaug, Gerd Sjöberg, Åsa Sjödin,. En investering för framtiden Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt Box 500 833 24 Strömsund Midt-Skandinavisk Regionprosjekt Lierne Kommune 7882 Nordli Ansättfjäl nytt sama len i rbete Nysatsnin gar i Børg efjell n Ny snökanon, ansvarig ny chef gefjellsentpå restaurang och ny eret nysatsar.en. Børsid 10 Läs Gräns n Ett nytt Ansättfjäl samarbets avtal mellan i Krokom len och Turistkom paniet framtiden. ska ge muskler hemsida Bland annat inför för området ska en Samarbete arbetas ny bli bättre fram. t kan hjälpa på att arbeta samordna, oss att och utveckla samtill en Ansättfjäl än n Ny än vad mer attraktiv len fjällpark, den destination studiebesö danskurse Magnusso redan är, säger n i Bakvattne och givandek hos företag r, Rut möte t. sid tinget. på lands10 Läs mer en på om projektsid. 5, 9, 11 och 14. nytt och StenArne brinn er Frost för viken Det händ i proje er kten fler nyhet er på webb en www.gran sproj tradition är en mångårig med Bærflækkdagan år utökas arrangemanget blir i Røyrvik. I också att det dag. Nytt är sid 16 ytterligare en i centrum. campingplats n aren: Jag att varakommer ute på mycket fältet. R. 21 juli Deadline: 1 juli gan årets Bærflækkda i Røyrvik begivenhet rojekt.eu på www.gransp Nye projektled Jann frisyree fixar ny r i Tunn a sjøn Läs Gränsnytt sid 12 FLER KONTAKTUPPGIFTER: sid 8 Nu är det lättare att jobbpendlahöga Gräns nytt n www.gransprojekt.eu, www.stromsund.se, www.krokom.se, www.lierne.kommune.no, www.royrvik.kommune.no Gränsnytt november 2010 Medvetna val: Familjen Toven. 9 juni Deadline: 20 maj Mer om projektet och kommunerna som deltar: 2 6 7. 7 april Deadline: 18 mars Gabriella Mellergårdh frilansjournalist och fritidsboende i Häggsjövik Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden över gränsen. Westberg Å 3. Vaajma nya namnet. 4 5. Givande skolsamarbete Victoria r 1870 levde åttio procent av Sveriges befolkning på landsbygden. Hundra år senare levde i stället 80 procent av befolkningen i städer. I 200 av Sveriges 290 kommuner grubblar man idag på hur man ska få stopp på avfolkningen, locka nya invånare och få skattepengarna att räcka. För första gången i mänsklighetens historia lever, globalt sett, fler människor i städer än på landsbygden. Innehåll INSIDAN n Sten-Arne Enarsson Gäddede i har åkt tinglopp 42 Flykbrinner och 8 Vasalopp. för i allmänhet skidsporte Han n och. Sedan en av eldsjälarna 1970-talet idrott överskrida är han bakom nde långloppstden gräns Den har skapat ävlingen. över gränsen, fina vänskapsb säger han. sid and 8 ekt.eu 6 oktober Deadline: 16 september 8 december Deadline: 18 november Gränsnytts redaktion: 0046 (0)670-169 33 sid 5
Här är de glada vinnarna i namntävlingen, Carin Hallkvist och Anna Jonasson tillsammans med huvudprojektledarna Tommie Jirhed och Kjell Schive. Foto: Nya namnet framröstat Namntävlingen är avgjord och nya namnet för regionen där Lierne, Røyrvik, Frostviken och Hotagen ingår är framröstat: Vaajma, The Heart of Scandinavia. Nu börjar arbetet med att ta fram en grafisk profil och fylla varumärket. Det är arbetsgruppen för turism och reseliv som ligger bakom namntävlingen som anordnats i samarbete med Namdalsavisa och Länstidningen. Omkring 150 namnförslag kom in och en jury plockade ut fem finalister som läsarna kunde välja mellan på tidningarnas hemsidor. Omkring 700 personer var med och röstade vilket är höga siffror, säger Erlend Malmo på Namdalsavisa. När röstningen var klar stod det mellan två namnförslag och juryn valde att använda dessa i en kombination, Vaajma, The Heart of Scandinavia. Vaajma betyder hjärta på sydsamiska och hjärtat anspelar både på dess betydelse, att gränsfjällen ser ut som ett hjärta på kartan och att gränsfjällen faktiskt ligger i hjärtat av Skandinavien. Ordet har flera bottnar vilket är spännande. Sedan tror vi starkt på att kunna marknadsföra det turistiskt och internationellt. Det är gångbart på flera språk. Nu börjar en spännande resa vidare. Vi ska ta fram en grafisk profil och fylla varumärket med innehåll. Jag hoppas vi kan bli en ny destination för resebranschen att upptäcka, säger svenske huvudprojektledaren Tommie Jirhed. När det gäller marknadsföringen kommer vi bland annat att jobba för att locka hit utländska resejournalister som är spända på nya upplevelser, fortsätter han. De två vinnarna, Anna Jonasson, Stora Blåsjön och Carin Hallkvist, Valsjöbyn får nu dela på prissumman på 5 000 kronor. Anna jobbar ju till vardags som projektledare för Fakta/motiveringen Navnevalget er både dristig og innovativt, og brukt på riktig og profesjonell måte kan det gi ny optimisme og inspirasjon til videre satsing hvor natur, menneske, kultur og harmoni står sentralt. Avslapping, opplevelse og utfordringer kan finnes i regionen. Vi har nasjonalparkene med fjell, sjøer, villmark, fosser etc. Vi kan bygge fjellturisme på vandring, sykkel, cano, ski og scooter. Vi kan tilby camping, hytter og hoteller med lokale matopplevelser. Både norsk, svensk og sørsamisk kultur er levende, og vi har gallerier og arrangement. Jakt og fiske. Glade og friske mennesker som lever lenge vi har høy livskvalitet. Skandinavias hjerte ligger ikke i Oslo/Stockholm det ligger i Vaajma The Heart of Scandinavia. turism- och näringslivsgrupperna. Det blir vi som kommer att driva på det fortsatta arbetet med att ta fram en grafisk profil och jobba med varumärket. Det vill vi göra så fort som möjligt. I varumärket ska vi ta tillvara det bästa i de fyra kommunerna. Vi har redan flera starka varumärken i regionen att bygga vidare på, säger hon. Hur kom ni på namnet? Jag ville ha ett helt nytt namn, jag tittade på kartan och hjärtformen. Sedan tittade jag i min samiska ordbok och fann Vaajma. Det kändes rätt direkt, säger Anna. The Heart of Scandinavia var lika naturligt för mig. Hjärtat är nödvändigt i kroppen och är en stark symbol för något bra. Jag hoppas att namnet stärker vår självtillit och vår miljömedvetenhet, säger Carin Hallkvist. n Gränsnytt november 2010 3
NYHETER Den här dagen har barn från Tunnsjøn och Jorm tillsammans åkt till Brattli för att titta på Observatoriet. Nora Olsson och Hanna upp i bandvagnen. Lina Amalie Fjelde och Line Elise Ditløv tyckte det var lite läskigt. Lärorikt utbyte över En heldag varannan vecka träffas barnen från skolorna i Jorm och Tunnsjøn för gemensamma lektioner och aktiviteter. Det ger oss möjlighet att kunna ge barnen så mycket mer, säger Ardis Lindman, rektor i Tunnsjøn. Vädret är perfekt när de norska barnen från skolan i Tunnsjøn kommer till Frostviken på besök. I Brattli väntar korvgrillning tillsammans med de svenska barnen från Jormvattnets skola. Tillsammans är de 17 stycken, från fem år upp till årskurs sju. De är alla kompisar, för här har man samarbetat över gränsen i flera år. Det började med att vi sammanställde material inför jubileumet av unionsupplösningen. Sedan dess har vi samarbetat och nu har även femåringarna börjat vara med. Vi är ju inte så många, så ju mer vi kan vara tillsammans desto bättre är det tycker vi, säger Madeleine Odelberg, före detta Gäddedebo som nu flyttat till Nordli och jobbar som lärare på Tunnsjøns skole. På Jormvattnets skola, som har sex elever i åk 1 till 3, jobbar läraren Kerstin Jonasson. Hon ser samarbetet som ovärderligt. För henne är vardagens stora utmaning att ge varje elev en bra pedagogisk utbildning något som inte är lätt alla gånger med så få elever. Jag kan ju inte säga åt en elev i årskurs två till exempel att spela ett spel det finns ju ingen att spela med! Genom att vi träffas varannan vecka kan vi erbjuda barnen en större social samvaro och får dessutom möjlighet att lära oss om varandras kulturer och språk. Sedan är det ju ett bra utbyte även för oss lärare, säger hon. Just den här dagen är det närmiljön som ska studeras och gänget har åkt till Brattli för att titta närmare på observatoriet på toppen av Brännklumpen. Vid andra tillfällen har man också besökt Ankarede, Sandnäsets bageri och Børgefjell nasjonalpark. Barnen är spända inför den skumpiga turen med bandmaskinen. Oj, oj. Det här var lite läskigt, säger Line Elise Ditløv, 10 år och Lina Amalie Fjelde, 7 år och spänner åt bältet lite hårdare. Det är jättebra att vi får träffas så här, det är kul att vara med kompisarna, säger de. Språket är inget problem tycker tjejerna, men Hanna Rolandsson, 5 år och Nora Olsson, 8 år håller inte riktigt med: Ibland kan det bli lite svårt. Både Jormvattnets skola och Tunnsjøns skole har under flera års tid hotats av nedläggning. För Jormskolans del flyttades från höstterminen eleverna i årskurs fyra till sex till Frostviksskolan. Hur det blir med Tunnsjøns skole avgörs under hösten. Vi har kämpat länge för skolans fortlevnad, men vi kan inte låta det påverka den utbildning vi ger barnen. De har rätt till en bra skolgång. Det här samarbetet har gett oss nya möjligheter att bredda deras utbud, både när det gäller aktiviteter och kompisar. Arbetssättet är absolut något även för andra skolor vid gränsen att ta efter, säger Ardis Lindman, rektor i Tunnsjøn. n 4 Gränsnytt november 2010
NYHETER Holländare vill flytta till Sverige Rolandsson (översta bilden) fikar lite innan det är dags att åka Foto: gränsen När holländska paret Jack och Gerda Olivier, som funderar på att flytta till Strömsunds kommun, besökte Frostviken för ett par veckor sedan var representanter från Mitt- Skandinaviskt Regionprojekt på plats för att visa dem runt. Livet på landet är ett projekt som arbetar för att locka inflyttare från Holland, Danmark och Tyskland. Strömsunds kommun är projektägare. Under hösten åkte representanter från projektet till Holland för att träffa flera familjer intresserade av att emigrera till Strömsunds kommun. För några veckor sedan kom Jack och Gerda Olivier till kommunen för att titta närmare på ledigt boende och lediga verksamheter. Under besöket i Frostviken guidades de av Anna Jonasson från turism och näringslivsgruppen. Inflyttning till regionen är ett måste om vi ska klara målet att stabilisera invånarantalet. Eftersom det finns fler projekt än vårt som arbetar med samma frågor bokade jag och Tommie Jirhed in ett möte med Livet på Landet. Tack vare det mötet fick vi möjlighet att visa runt paret Olivier, berättar Anna Jonasson. I Holland arbetar paret Olivier inom skolan men driver även ett Bed & Breakfast (www.teenhoeve.nl). Nu funderar de på att flytta till Strömsunds kommun och starta en liknande verksamhet. Under besöket fick de bland annat titta på utställningen i Naturrummet i Gäddede. Jack berättade att han älskar trä och mossa av alla de slag och det är jättedyrt att köpa i Holland. Han älskar också snö. Nu är det bara att hålla tummarna för att de gillade gränstrakterna och kan tänka sig att flytta hit, säger Anna Jonasson. n Fotnot: Mer information om projektet finns på www.stromsund.se I Valsjöbyn har samarbetet kunnat utökas Även eleverna i Valsjöbyn och Sørli träffar varandra med jämna mellanrum. Tack vare projektet har samarbetet skolorna emellan utökats. Lotta Storm är lärare på Valsjöbyns skola. Hon berättar att eleverna brukar träffas ungefär en dag i månaden. Just nu lär sig eleverna i mellanstadiet om allmän tidningskunskap och skriver texter till en svensk-norsk tidning som man hoppas kunna ge ut framöver. Vi har även haft orienteringsdag tillsammans. De yngre eleverna har varit med på friidrottsdag i Sørli och de äldre deltog i skoljoggen i norsk regi. Vi har även haft pysseldagar i Sørli och skolbio i Valsjöbyn. Vi har haft ett gemensamt samiskt tema med både teori och praktik, där vi bland annat har gjort studiebesök i Vinklumpen och tittat på renmärkning och prövat lassokastning, säger Lotta Storm. På Valsjöbyns skola går 13 elever mellan 6 och 12 år, i Sørli är man omkring 70 stycken. Tack vare Mitt- Skandinaviskt Regionprojekt har samarbetet mellan skolorna utökats. Tidigare har vi bjudit in varandra på teatrar och andra evenemang men nu har samarbetet ändrats till mer lektionsliknande former, säger Lotta Storm. De största vinsterna enligt henne är Här har eleverna spelat Trollflöjten tillsammans. att eleverna får fler sociala kontakter. Personligen tycker jag det är väldigt intressant att bli inspirerad av det norska skolsystemet och jämföra med det svenska. Det leder ibland till att man får nya perspektiv på saker och ting. Det norsk-svenska samarbetet berikar och gör skolan roligare. n Gränsnytt november 2010 5
MEDVETNA VAL Vi vill så gärna bo Inger Helene och hennes familj söker hus i Valsjöbyn Inger Helene Toven och sonen Per Joel ute på promenad i Valsjöbyn. Här trivs hela familjen bra, men att hitta hus har visat sig vara väldigt svårt. Foto: Åsa Sjödin 6 Gränsnytt november 2010
NYHETER kvar här Det ligger verkligen något i det man brukar säga att folk älskar ihjäl sin hembygd. Trots att det finns många hus som står tomma här verkar det vara omöjligt för oss att hitta något att köpa. Det säger Inger Helene Toven som kämpar för att kunna bo kvar med sin familj i Valsjöbyn. Inger Helene Toven är uppvuxen i Vinklumpen som ligger uppe på fjället drygt en mil från Valsjöbyn. Den lilla byn är ett sameviste som ligger inom den södra delen av Jiingevaerie sameby och fungerar som ett viktigt nav för renskötande samer. För sju år sedan träffade Inger Helene sin man Piere Toven som vid sidan av rennäringen även driver ett snickeriföretag. Jakten på ett gemensamt boende började 2007 när dottern Elin Merete var på väg och det blev en kamp mot klockan för det unga paret. Vi fick till slut tag på en lägenhet ovanför affären och kunde flytta in strax innan dottern föddes. Vi har trivts bra här, men det är väldigt opraktiskt med tanke på att vi bor precis bredvid vägen och inte har någonstans att gå ut med barnen, säger Inger Helene. Inger Helene och Piere har verkligen vänt och vridit på alla möjligheter. Piere är från Norge men det är inte alldeles enkelt att bo i Norge och driva företag i Sverige på grund av olika regelverk, även om det skulle kunna fungera bra rent praktiskt. Att bygga nytt drar iväg alldeles för mycket i kostnader vilket är ett stort risktagande i en avfolkningsbygd som Valsjöbyn. Det stora problemet på fastighetsmarknaden i Valsjöbyn är att husen stannar kvar i familjerna som fritidshus. Inger Helene säger att det ju hade varit så mycket bättre om Min bankkontakt kan inte riktigt förstå varför huspriserna ligger så högt här uppe, säger Inger Helene Toven. husen hade kunna nyttjas av dem som lever och verkar i bygden. De få hus som har varit till salu har haft stora renoveringsbehov för att nå en rimlig standard och de totala kostnaderna har därmed blivit för höga. Min bankkontakt kan inte riktigt förstå varför huspriserna ligger så högt här uppe. Att bygga nytt är ju tre gånger dyrare än vad husen är värda och det är en alldeles för stor risk för oss att ta, säger Inger Helene. Målet för Inger Helene och Piere är att hitta ett hus där det är möjligt att ha renarna och slippa de långa resorna. Än så länge har problemet fått sin lösning genom att ha renarna hos Inger Helenes föräldrar i Vinftklumpen, men det är inte långsiktigt hållbart. Målet för Inger Helene och Piere är att hitta ett hus där det är möjligt att ha tamrenarna på gården, där det finns plats för skotrar och där barnen kan vara ute och leka. I värsta fall måste familjen flytta någonstans efter renbetesområdet som sträcker sig ner mot Stugun för att de ska få något eget. För ett år sedan föddes sonen Per Joel och det går inte längre att bo kvar i lägenheten vid stora vägen. Nu går flyttlasset till ett hus vid skolan som de ska hyra ett tag i väntan på en permanent lösning. Vi vill ju så gärna bo kvar här där vi har familjen och våra vänner. Och så är det så vackert och rofyllt här i Valsjöbyn, säger Inger Helene Toven. n Åsa Sjödin Fjällgården kan bli årets turismföretag Fjällgården i Åkersjön är en av tre nominerade i kategorin Årets Turismföretagare på Guldgalan som avgörs den 11 november i Östersund. Fjällgården i Åkersjön har chans att bli Årets Turismföretag i Jämtland på Guldgalan som anordnas i Östersund den 11 november. De andra nominerade i kategorin är Fäviken Magasinet och Camp Åre. Det känns naturligtvis väldigt spännande, säger ägaren Kent Halvarsson som driver företaget tillsammans med Anette Åhlén. Guldgalan firar i år tio år och är en gala som hyllar handlingskraften och företagsamheten i Jämtlands län. Gränsnytt önskar Fjällgården stort lycka till! n Så här låter nomineringen: Fjällgården Hotell Åkersjön är ett hotell som under många år varit en samlingspunkt i Åkersjön. Ägarna är en drivkraft i bygden och utvecklar ständigt sitt koncept med nya idéer. De är de sanna entreprenörerna som en sådan bygd behöver för att överleva och utvecklas. Eventet Skoterns julafton har kommit att bli nationellt känt inom den alltmer växande skoterturismen och är en av de stora händelserna i området där Fjällgården är den främsta arrangören och utvecklaren av konceptet. Idag byggs en ny camping i anslutning till hotellet och en stugby och under 2009 invigdes Strandpaviljongen med vandrarhem och bed and breakfast. Gränsnytt november 2010 7
5 frågor till Merete Gjertsås... ny projektledare för kulturgruppen efter Marléne Solberg som snart ska ha barn. Tullfrågan är i ständig fokus Vem är du? Jeg bor i Lierne, sammen med min samboer og våre to barn på 1 og 4 år, vi har bygd oss hus på Eidesmoen i Nordli. Jeg er utdannet bibliotekar, og jobber som biblioteksjef i Lierne kommune. Jeg trives godt i fjellet, særlig oppi Goffakøya som ligger ved Blåfjellet i Sørli. Jeg spiller volleyball på Liernes damelag i 2. div., og sitter i styret for Flyktningerennet. Vad brinner du för när det gäller kultur? Jeg er opptatt av at de som har valgt å bosette seg i dette området også skal få et allsidig kulturtilbud. Jeg er tilhenger av et utvidet kulturbegrep, med det mener jeg at kulturbegrepet rommer det meste av det som folk er opptatt av, det være seg film, litteratur, idrett, natur, historie, musikk osv. Vi skal være forsiktig med å innsnevre kulturen for mye. Vad kan du bidra med som ny projektledare? Jeg håper at med min erfaring fra tidligere jobber som kulturleder i Lierne kommune, delprosjektleder i Namdalsbibliotekene og daglig leder på Lierne Fritid, har skaffet meg et nettverk som jeg kan dra nytte av i denne sammenhengen. I tillegg er jeg uredd når det gjelder å prøve seg på nye jobber. Vilka hjärtefrågor har du för att utveckla och utöka kulturutbudet i gränsfjällen? Kommer ikke på noe i farten. Det må i så fall være å lytte til hva menneskene som bor her har for ønsker. Her gjelder det å få oversikt over det tilbudet vi allerede har, det skjer jo rett så mye! Fokusere på samarbeid, noe som allerede er på gang på flere områder. I tillegg så håper jeg at vi kommer til å samarbeide godt med ungdomsgruppa, det har jeg inntrykk av at allerede er på gang. n Tullfrågan är en av flera fokusfrågor som projektledningen ständigt jobbar med. Även lokala politiker arbetar för att påverka beslutsfattare på högre nivå. Det här är en mycket viktig fråga att jobba vidare med, säger norske huvudprojektledaren Kjell Schive. Tullfrågan är, jämte frågor som rör arbetsgivaravgifter, boendefinansiering och bredbandsutveckling, en av de frågor som projektledningen sätter extra fokus på. Reglerna som styr in- och utförseln av varor är omfattande och styrs av svenska Tullverket och norska Tollvesenet. På deras hemsidor finns mycket information att läsa för den som känner sig osäker på vad som gäller. Det är olika regler för olika varor, och reglerna för företag och privatpersoner skiljer sig också åt. Det är en djungel, säger norske huvudprojektledaren Kjell Schive. Fakta/läs mer Mer information finns på www.toll.no www.tullverket.se För en tid sedan skickade projektledningen in en skrivelse till Tullverket och Tullvesenet rörande import, export och vidareförädling av renkött. Där vill man få svar på hur gällande regelverk ser ut för import/ export av levande ren, hela slaktkroppar och vidareförädlat renkött i projektområdet. Vi vill också ha svar på hur vi kan gå vidare med en eventuell ansökan om dispens från gällande regelverk för att kunna skapa den flexibilitet som rennäringen och renslakterier/vidareförädlingsanläggningar i regionen efterfrågar, säger Kjell Schive som menar att dessa frågor är oerhört viktiga att få svar på för att kunna arbeta med utvecklingen av rennäringen i området. Även på andra håll arbetas det för att bryta ned hindren mellan Sverige och Norge. Jan-Olof Andersson, m, kommunalråd i Strömsund nämner besöket med förra socialförsäkringsministern Cristina Husmark- Pehrsson som mycket viktigt. När vi fick en kort träff med För många renägande samer är reglerna för tull ett hinder. henne fick vi möjlighet att informerade om projektet och de gränshinder som finns i området. Det intresserade henne så mycket att hennes statssekreterare Johan Tiedemann och den politiskt sakkunnige i nordiska frågor Joachim Glassell senare kom till området på besök, säger Andersson. Cristina Husmark-Pehrsson har nu avgått som minister, men Jan- Olof Andersson är ändå hoppfull när det gäller att knyta nya kontakter med departementet. Efter valet har moderaterna tagit över fler departement och det öppnar dörrar för mig, säger han och nämner också kontakten som är skapad med Hans A Andersson. Han har ett förflutet inom många olika departement, riksdag och ambassad och politiker och projektledare träffade honom i början av september för att diskutera bland annat gränshinder. Han ska ta fler kontakter på departementsnivå. De kontakter jag bearbetat på finansdepartementet har än så länge inte gett så mycket men jag fortsätter att försöka, säger Jan-Olof Andersson. n Foto: Åke Johansson 8 Gränsnytt november 2010
NYHETER Viktigt möte med Interreg Den 2 och 3 november deltog huvudprojektledningen i ett stort möte tillsammans med 20 andra Interregprojekt. Bland annat diskuterades vägen vidare. Interreg-programmet IV A Sverige- Norge er nå halvveis, og Interregsekretariatet ønsker å utveksle erfaringer og lære av de enkelte interregprosjektene. Dette skjedde i Åre den 2. og 3. november. Prosjektledere fra et 20-talls Interregprosjekt deltog på dette møtet sammen med en rekke representanter fra fylke/län, Interreg og en rekke andre samarbeidsparter, organisasjoner og myndigheter. På programmet stod presentasjon av 4 prosjekt hvorav Midt-Skandinavisk Regionprosjekt var det ene. Et viktigt tema for møtet er hvordan vi skal lykkes med å videreføre Intereg-prosjekt. I og med at Midt- Skandinavisk Regionprosjekt er et av de største prosjektene som pågår, har Tommie og jeg fått satt av tid til et eget møte med Interreg-sekretariatet for å drøfte en fase 2 i prosjektet, 2012 2014. n Kjell Schive Cecilia Persson i vacker samisk dräkt. Ny medarbeider i Røyrvik Åsa Virdi Kroik har nå permisjon i 50 % av sin stilling i prosjektet: Utvikling av sørsamisk språk- og kulturkompetanse i Røyrvik kommune. I den forbindelse er Cecilia Persson tilsatt i en 50 % vikarstilling i prosjektet. Prosjektet har bl.a. fungert som ett forprosjekt i forbindelse med Røyrvik kommunes søknad om å bli en tospråklig forvaltningskommune. Søknaden er nå sendt og en av oppgavene videre blir å implementere og forankre erfaringene fra forprosjektet opp mot administrasjonen og de tjenesteytende avdelingene i kommunen. Litt mer om Cecilia; hun er en allsidig dame med bakgrunn både som dramatiker, skådespelerska og prosjektledare. Hun har sin utbilding fra Universitet i Umeå, Mittuniversitetet i Sundsvall og Nordens folkhögskola Biskops Arnö. I mange år har hun hatt en rekke antall oppdrag som skådespelare bland annat i Beaivvas Sàmi Teahter i Kautokeino, Dalvadis Teatern i Porjus och Karesuando og Foto: Privat Svenska Riksteatern. I tillegg har hun dramatisert en rekke samiske teateroppsettinger. Dette gir Cecilia en stor og bred erfaring fra samisk språk og kultur. Og med sin erfaring som prosjektleder bl.a fra Sijti Jarnge samisk kultursenter i Hattfjelldal vil hun være en betydelig ressurs i det videre arbeidet, både i forbindelse med utfordringene å bli tospråklig forvaltningskommune, men også i arbeidet med å skape ett kompetanse- og ressurssenter i regionen. n Lars Arne Krukhaug Pipkrake ny ost lagrad i Korallgrottan n Pipkrake. Det är namnet på den unika, kravmärkta getost som lagras i Korallgrottan i Frostviken. En av världens kanske mest kända ostar, Roquefort, lagras också i grottor i Frankrike och därifrån fick Gärdnäs Mejeri och Elin och Ola på Korpens Öga idén. Att lagra ost i grottan ger en oerhörd karaktär. Vi har provsmakat osten och den är både hård och krämig på samma gång, avslöjar Elin. Några ostar har nu plockats fram, resten har flyttats längre in i grottan för att klara vintern. Första och andra helgen i december blir det julbord på Korpens Öga självklart med Pipkrake som en höjdpunkt. Gränsnytt november 2010 9
UNGDOM Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt Ungdomar, politiker och tjänstemän hade livliga diskussioner under konferensen i Nordli. Foto: Tommie Jirhed Nu jobbar vi vidare med de ungas idéer En idrottsturnering mellan Sverige och Norge, en gemensam fritidsgård samt en crossbana. Det är några av ungdomarnas förslag som kom fram på ungdomskonferensen i Nordli den 8 oktober. Omkring 170 ungdomar, tjänstemän och politiker fanns på plats när ungdomsprojektet genomförde den stora ungdomskonferensen i början av oktober. Under prosessarbeidet jobbet gruppene med å finne ut hva de unge glødet for/ engasjerte seg i. De fikk diskutere og argumentere for hvorfor akkurat deres glød var den viktigste, og jobbet fram forslag på hvordan en kunne få på plass det som ungdommene fra regionen mente var viktig for dem, säger Øyvind Kveli som varit projektledare för dagen. En idrottsturnering mellan Sverige och Norge, en gemensam fritidsgård samt en crossbana var de förslag som fick flest röster. Bättre kommunikationer i området lyftes också upp som viktigt att jobba med. Det er morsomt at det som kom fram under konferansen, er at ungdommene i regionen vil møtes mer, og ha flere arenaer å bli kjent med hverandre på. Det er noe både ungdommene selv, og politekere kommune nå skal ta tak i for å få på plass, säger Øyvind Kveli. Både projektledningen och de politiker som deltog på konferensen är mycket nöjda med dagen. Ungdomsprojektet ska nu utvärdera konferensen och ge feedback till politikerna samt noga följa hur de arbetar vidare med förslagen. Jag hoppas politikerna tar detta på allvar och verkligen engagerar sig. Ungdomarnas önskningar är klart realistiska och några borde gå att genomföra utan allt för stora kostnader, säger ungdomsgruppens Mats Falk, nybliven projektledare. Politikerna i de fyra kommunerna har fått ett halsband med idéer från ungdomarna: Alf Robert Arvasli, Lierne, Maria Söderberg, Krokom, Magnar Namsvatn, Røyrvik och Jan-Olof Andersson, Strömsund. Alf Robert Arvasli, ordfører i Lierne, vet redan vad han vill jobba vidare med: Det med kunstgressbane er nok noe jeg vil jobbe videre med, og ellers fysisk aktivitet over grensen. I Strömsund håller Jan-Olof Andersson, m, kommunalråd med om att några av förslagen är relativt enkla att genomföra. Vi ska jobba stenhårt för att förverkliga några av dem, säger han. n 10 Gränsnytt november 2010
UNGDOM FRÅGAN. Vad tyckte du om konferensen? Tom Jonas Gjervik, 15 år, Røyrvik. Den var bra, fint å treffe andre og høre hva de mener. Vilka ungdomsfrågor tycker du är viktigast att jobba med? Motorcrossbane, men alle var egentlig viktige. Om du var politiker, vad skulle du ändra på så att Gränsfjällen blir mer attraktiv för unga att bo i? Høre mer på ungdommene og gjort mer med hva de sier og mener. Natalie Reitan Fjelde, 14 år, Tunnsjøen og Ida Bergli, 15 år, Nordli: Det var spennende og morsomt. Lærte mye forskjellig, og litt andre morsomme måter å arbeide på. Bra at vi får sjansen til å påvirke hva som skal skje videre på vår hjemplass. Hvilke ungdomsspørsmål synes dere er viktige å jobbe videre med? Fritidstilbud/aktiviteter som for eksempel ungdomsklubb. Om dere var politiker, hva ville dere endret på, slik at grensefjella blir mer attraktiv for unge å bo i? Det første vi ville gjort var å ordne flere arbeidsplasser. Adrian Alija, 15 år, Föllinge: Jag tycker att det var en bra konferens, man slapp ju skolan i alla fall. Det är viktigt att det finns bra saker att göra på fritiden och något jag saknar är en crossbana i Föllinge. Nathalie Edholm, Cornelia Strängby och Joel Olofsson från Gäddede och Jorm deltog på ungdomskonventet i Strömsund. Foto: På önskelistan: Fler mötesplatser Vi vill ha fler mötesplatser i Frostviken. Det var en av frågorna som Cornelia Strängby, Joel Olofsson och Nathalie Edholm i årskurs nio på Frostviksskolan tog upp när Strömsunds kommun bjöd in till ungdomskonvent 25 oktober. Strömsunds kommun vill på ett bättre sätt belysa ungdomsfrågorna och göra ungdomarna mer delaktiga i både samhällsfrågor och politik. Därför anordnade kommunen, på uppdrag av kommunfullmäktige, ett ungdomskonvent den 25 oktober. En del av politikerna hade redan fått lite uppvärmning efter besöket på projektets konferens i Nordli den 8 oktober och såg fram emot dagen. Arrangemanget i Nordli var väldigt bra och diskussionerna blev livliga. Jag tycker det är intressant att höra vad ungdomarna tycker och tänker, säger Ragnar Lif som är centerpartist och sitter i kommunfullmäktige. Omkring 100 ungdomar, politiker, tjänstemän samt representanter från olika föreningar fanns på plats. Det gjorde även Cornelia Strängby, Joel Olofsson och Nathalie Edholm i årskurs nio på Frostviksskolan. De vill gärna ha fler mötesplatser i Frostviken. Vi hade en ungdomsgård förut som fungerade jättebra, men när vi började i sjuan försvann den och nu finns det inget längre. Det är trist. Jag hörde att man diskuterade en gemensam fritidsgård över gränsen på mötet i Nordli, det vore ju bra, säger Cornelia Strängby och de andra håller med. De tycker det är bra att samarbeta över gränsen mot Norge, men vill samtidigt känna en tillhörighet till övriga delar av Strömsunds kommun. Ett stort problem är kommunikation. Det går inte tillräckligt många bussar. Det går en på morgonen och en på kvällen. Det är alldeles för lite, säger Joel. Alla tre hoppas att politikerna verkligen hörsammar deras idéer: Det behöver göras något för att vi ungdomar ska vilja bo kvar. Vissa är ganska negativa. Förutom fritidsgårdar diskuterades under konventet bland annat också kommunikationer, attityder, inflyttning, hälsa, utbildning, bostäder, arbetsro i skolan, skolmat samt delaktighet. Det är viktigt att ungdomarna får prata fritt och sitta ansikte mot ansikte med de som är med och påverkar deras framtid i kommunen. De tankar och åsikter som kommit fram här idag kommer vi att ta till oss och arbeta vidare med inom organisationen, säger kommunchefen Anders Andersson. n Gränsnytt november 2010 11
FÖRETAGET SGT i Jämtland AB heter det nya bolaget som tagit över OK med butik i Gäddede. Det drivs av Fredrik Johansson och hans sambo Ingela som flyttat hit från Ludvika i Dalarna tillsammans med sina två barn. Vi letar just nu hus febrilt och arbetar för fullt med att utveckla verksamheten, säger han. Fredrik öppnar nytt i Att Fredrik Johansson är dalmas hörs klart och tydligt, dialekten avslöjar omgående att han kommer från Dalarna när Gränsnytt besöker honom och hans familj i Gäddede. Hit flyttade de från Ludvika i april och har nu tagit över OK med tillhörande butik i centrala samhället. Lokalerna ligger i centrala Gäddede. De hamnade egentligen i Frostviken av en slump, men kanske kan man säga att idén att flytta kom från en kompis. Han brukar åka hit en gång per år och köra skoter så jag kände till Frostviken. Från början ville vi ha ett fritidshus här för jag gillar skoterkörning och Ingela älskar att plocka bär och svamp. Men när vi var här för att leta efter hus fick vi reda på att macken var till salu. Först var vi inte intresserade, men sedan vände det och här är vi, säger Fredrik Johansson och skrattar. Drömmen är att ha en gård, kanske med ett stall och garage. Just nu letar familjen febrilt efter en bostad något som alltså visade sig vara svårare än trott att hitta. Vi vill inte bo i centrala Gäddede utan en bit utanför. Drömmen är att ha en liten gård, kanske med stall och garage. På sikt vill vi gärna ha lite egna djur också, eget kött och egna ägg. Just nu hyr vi ett hus tillfälligt men kommer inom kort att flytta till lägenheten ovanpå verkstaden tills vi hittar något permanent. I Ludvika drev Fredrik en bilverkstad så företagandet känner han sig bekväm med, även om inriktningen nu blir en annan. SGT i Jämtland AB heter nystartade bolaget som inriktar sig på försäljning och servning/ reparation av skotrar, snöslungor, röjsågar, motorsågar, gräsklippare och fyrhjulingar. SGT står för just snö, gräs, terräng. I butiken säljer man också skoterkläder, hjälmar, skor och diverse andra varor. För tillfället håller paret på med en stor ommöblering för att göra det lättare för kunderna att hitta. 90 procent av de som handlar gör det med ögonen så min strategi handlar om att ha mycket prylar hemma och visa upp dem på bästa sätt. Kläderna har vi flyttat från entrén till en annan del av butiken för att det ska bli bättre struktur. Sedan kommer Fredrik Johansson och hans familj håller som bäst på att göra sig rande butik. Inför skoterns dag i slutet på oktober satsades mycket. vi att ta in skotrar i butiken och på sikt ska kassan flyttas. När kunderna kliv er in här ska de få ett sötsug, säger Fredrik Johansson. Han tror starkt på att verksamheten kommer att gå runt och familjen har nu börjat göra sig rejält hemmastadd. Barnen, Cornelia 6 år och Johannez 8 år, trivs i skolan och med sina kompisar. Att lämna Ludvika kändes rätt. Det började bli väldigt busigt och 12 Gränsnytt november 2010
NYHETER Gäddede hemmastadda i Frostviken. I våras tog de över OK med tillhö- Kunderna ska bli hungriga när de går in här, säger Fredrik. Foto: otryggt för barnen. Nu hoppas vi kunna utveckla och utöka verksamheten. Inte minst hoppas vi locka många kunder från Norge. De som bor här ser ingen gräns och det kommer inte vi heller. n Fotnot: Kompisen som tipsade Fredrik och hans familj om Frostviken har nu själv gjort slag i saken och också flyttat dit med sin sambo. Båda har nu fast jobb. Hon inom äldrevården, han som lastbilschaufför med Nordli som bas. Meeri Brandum Granqvist är ofta i Guatemala, där hon har hus. Efter orkanen Agatha samlade hon och några andra svenskor in pengar via Facebook. Pengarna delade vi ut till de familjer som mist allt. Det var en stor dag, säger hon. Foto: Privat Hon gör avhandling om vårt projekt Sedan starten av Mitt- Skandinaviskt Regionprojekt har doktoranden i stats-vetenskap, Meeri Brandum Granqvist, följt arbetet. Nu håller hon på med fas två i sin avhandling där hon intresserar sig för politiskt entreprenörskap i periferin. Meeri Brandum Granqvist är delvis uppväxt i Gäddede men bor nu i Östersund. Efter terrorattackerna i New York började hon intressera sig för statsvetenskap. Jag ville förstå mekanismerna bakom. Vad som kan driva människor till en sådan handling, säger hon. Idag är hon doktorand med målet att bli pol doktor i statsvetenskap, disputerar gör hon i februari 2012. Sedan starten av Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt har hon studerat arbetet och arbetssättet. I fas två av sin avhandling intresserar hon sig nu för politiskt entreprenörskap i periferin. Den politiske entreprenören (eller politiskt entreprenörskap) är när en politiker, ledare för en samhällsorganisation, tjänsteman eller liknande agerar innovativt för att ändra policy/politik eller institutioner. Jag vill ta reda på vilka faktorer som krävs för att man ska kunna ta vara på potentialen i politiskt innovativa idéer och innovativt agerande, säger Meeri. Just nu intervjuar hon personer inom projektet, i styrgruppen samt politiker och tjänstemän i de fyra kommunerna. Förutom Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt kommer hon också att studera två projekt i Spanien och Guatemala. Målet med avhandlingen är att få fram policyrekommendationer för hur man bäst ska ta tillvara kraften i politiskt entreprenörskap. Är det institutioners ansvar eller är det samhällets ansvar? Hur får man samhällets stöd för att agera innovativt och så vidare, säger Meeri. Vilka slutsatser har du dragit så här långt? Som doktorand ska jag vara objektiv, men rent allmänt kan jag säga att själva initierandet av det här projektet vittnar på stort politiskt entreprenörskap. Nu hoppas jag att alla inblandade förstår att man verkligen måste göra något eftersom utvecklingen i området under lång tid varit på väg åt fel håll. Det måste till en förändring om människor ska kunna bo kvar i framtiden och det tror jag att de vill, säger Meeri Brandum Granqvist. n Gränsnytt november 2010 13
PROJEKTNYTT Det här jobbar projekten Hälsa och sjukvård n Under senaste tiden har projektgruppen fortsatt att arbeta med tre av gruppens ursprungliga målområden. n Nytt är att det privata hälsocentralsbolaget, Nya Närvården AB, har meddelat att man inte kommer att starta någon verksamhet i Gäddede. Det innebär att hälsogruppen kan fortsätta sina diskussioner om ökad samverkan med Närvårdsnämnden och Jämtlands läns landsting precis som tidigare. n De tre målområdena för gruppens arbete är: 1. Utreda möjligheterna till en gränslös samverkan för området Röyrvik-Lierne-Frostviken samt utreda möjligheterna till läkarsamverkan inom området. 2. Undersöka möjligheter att gränslöst utnyttja sjukhemsplatser, särskilt boende, demensplatser, pensionärslägenheter, gemensamhetsboenden och korttidsplatser i området. 3. Utvecklad gränslös samverkan ambulans och helikopter. Natur-Rum/Nationalpark n Nu har gruppen kommit igång med byggnationen av geologiparken i Nordli och i Gäddede är anläggningen en bra bit på väg. Arbetet med att insamla och plantera fjällväxter pågår och Karin Eriksson från Taiga Nature & Photo har hittills planterat ett 80-tal fjällväxter som hon fått tillstånd att gräva upp på Stekenjokk. Båda parkerna väntas invigas under 2011. n Ulla Jonsson slutade den 31 augusti som projektledare, ny projektledare är nu Lars- Gunnar Holgersson, Gäddede. n Vi kommer att delta i turismnätverket i Namdalen i Overhalla samt på informationen från svenska organisationen FörTur i Gäddede. Vår styrka är samarbetet och det gäller att kommuner och organisationer ser oss som en enad destination. Information n Informationsgruppen har nyligen bytt tryckeri för tidningen Gränsnytt vilket innebär en besparing pengar som nu kan läggas på andra insatser som främjar att information sprids om projektet. n Vi kommer att samarbeta tätare med ungdomsgruppen för att få igång ungdomsredaktionen tillsammans med Radio Krokom. Målsättningen är att ha en utbildningsdag med intresserade ungdomar under december månad. n Ett kommande samarbete med skolgruppen diskuteras också. Näringsliv n Den 9 november arrangerades en regionsträff i Åkersjön för företag. Tema för träffen var generationsväxling. Vi hade två bra föreläsare som berättade om modeller och konkreta exempel. Förutom företag ville vi också locka personer som är intresserade av att överta ett företag. n Alla är välkomna till alla företagsträffar! I näringslivsgruppen vill vi att man ska känna att man är inbjuden till alla träffar i regionen oavsett var man bor och verkar, för att öka utbudet och samarbetet. 28 oktober arrangerades Näringskaffe i Lierne. Pr Möten över Ungdomskonferens Turism och reseliv n Vårt nya destinationsnamn Vaajma, The Heart of Scandinavia, hur tar vi det vidare? Vi ska samla vad som finns att erbjuda turister i regionen för att se vad vi vill sälja och till vem. Titta på befintlig infrastruktur och få fram vilka marknader som är möjliga att satsa på. n Vi ska kartlägga vilka leder, sommar och vinter, som ska lyftas fram och besluta om fortsatt arbete med det. Ungdom n Nye projektledaren håller som bäst på att sätta sig in i arbetet, ta kontakt med referensgruppen och övriga projektmedarbetare. n Ungdomskonferensen är nu avklarad, ett arrangemang som blev både välbesökt och uppskattat. Nu ska den och enkäten som genomfördes under sommaren utvärderas. n Målet är att ha en kontinuerlig kontakt med politikerna för att följa upp hur de arbetar V 14 Gränsnytt november 2010
PROJEKTNYTT med just nu ojektträff. gränsen.. vidare med de förslag som kom fram under konferensen. Natur och miljö n Gruppen håller just nu på att kartlägga rovdjuren i området. Den rapporten ska sedan ligga till grund för det fortsatta arbetet. n En stor enkätundersökning görs också i hela regionen för att analysera människors inställning till rovdjur och vilka problem de kan medföra. Det här jobbet tar mycket tid men är viktigt för att det fortsatta arbetet ska löpa på bra. Samiskt n Import/export av renkött är en viktig fråga för den samiska gruppen, även huvudprojektledningen är involverad i detta arbete som bidrar till utvecklingen av de samiska näringarna. n Rovdjursproblematiken är en annan fokusfråga. För rennäringen är problemen stora och ekonomiskt kännbara. En förvaltningsplan för rovdjur väntas bli färdig under hösten. n Framöver planerar gruppen ett seminarium/ studieresa för att titta närmare på hur andra klarat av att bredda samisk näringsverksamhet som komplement/alternativ till renskötsel. Kyrka n Närmast i tiden ligger Menighetsdagen den 14 november. Platsen är Nordli med start i menighetshuset kl. 11.00, sopplunch och olika aktiviteter och därefter en avslutande gudstjänst kl.14.00 i kyrkan. Mer om henne kan du läsa på sidan 8. n Det här kommer hon att göra som ny projektledare: Jeg ska gjøre meg kjent med de andre i prosjektgruppa. Jeg kjenner noen av de fra før, så jeg kan bare si at jeg gleder meg til å jobbe sammen med dem. Dernest blir det å sette seg inn den jobben de allerede har gjort og videreføre det som Marléne og de andre allerede har påbegynt. Dessuten så har jeg allerede vært med på å sette opp utstillinga Kunst på Gränsturne på turisthotellet på Gäddede sammen med Carina Bergli på Galleri Lierne, det var absolutt en ny erfaring. Det ser ut som det kommer til å bli et spennede og innholdsrikt år framover. n I övrigt har precis fyra Gränslöst-träffar genomförts i området, där även representanter från olika delprojekt funnits med och berättat om verksamheten och svarat på frågor. Skola n Arbetsgruppen samt IKT-ansvariga i kommunerna och lärare från högstadiet har varit på studieresa till Trondheim för att se och lära mer om undervisning via videokonferens. Nu väntar gruppen på prisuppgift gällande videokonferensutrustning till de svenska skolorna. n Sørli skole och Valsjöbyns skola fortsätter sitt samarbete och håller nu på med ett tidningsprojekt och man hoppas kunna ge ut en tidning framöver med material som eleverna gjort. Framöver kommer barnen också att prata om svenska och norska jultraditioner. Mer info om projekten finns på webben!www.gransprojekt.eu aajma. n Arbetet med konfirmandsamverkan går vidare. I oktober genomfördes en gemensam helg i Hotagenområdet och i januari blir det gospeldagar både i Röyrvik och Hotagen. Vårens konfirmandhelg är planerad till tredje helgen i februari. n Planering pågår också för en Samisk kyrkhelg i Röyrvik med firande av samernas nationaldag den 6 februari. Kultur n Kulturgruppen har fått en ny projektledare sedan den 1 november. Marléne Solberg ska snart få barn och ny ledare är Merete Gjertsås, Lierne. Rapport från styrgruppen n Kjell Schive och Tommie Jirhed har precis sammanställt projektens kvartalsrapporter för perioden 1 juli 30 september. Dessa ska nu skickas in till Interreg. n Nästa möte med styrgruppen hålls den 30 november. Då kommer bland annat följande punkter att tas upp: Resultatet från enkätundersökningen bland ungdomarna, summering av ungdomskonferensen, arbetet med ansökan om ett nytt projekt samt nya medarbetare. n Läs alla protokoll på www.gransprojekt.eu
FÖRDJUPNING Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt Anna Jonasson under ett besök på Mountain Moose i Stora Blåsjön, ett av områdets cirka 300 företag. Foto: Privat Fördjupning: Turism och näringsliv Viktigt att arbeta i nuet Att skapa kontakter, jobba med aktuella frågor och hämta inspiration från företagarna själva. Det är grunden för näringsliv- och turism-gruppernas arbete. En viktig del är också att föra regionens talan utåt, säger projektledar en Anna Jonasson. Det finns omkring 300 företag i gränsfjällen, och en stor del av dem är turismföretagare. På så sätt går näringslivsgruppens och turismgruppens arbete in i varandra. Att jag nu är projektledare för båda grupperna gör att vi kan samarbeta och bli mer effektiva. Vi har ofta gemensamma möten och det vinner vi mycket på, inte minst vad gäller idéer och kreativitet, säger Anna Jonasson. Hon har själv en bakgrund som turismföretagare och är väl insatt i företagens problematik. Det handlar till exempel om bredbandsuppkoppling, tullfrågor, skilda arbetsgivaravgifter och momsdeponering vid in- och utförsel av arbetsmaskiner. Vissa av dessa frågor arbetar huvudprojektledningen aktivt med. När det gäller bredband kommer vi snart att ha ett samrådsmöte där vi ska diskutera en gemensam strategi när det gäller säker uppkoppling för hela området. Vi ska även ha ett informationsmöte med tullen och Skatteverket där företag också ges möjlighet till enskild rådgivning, säger Anna. Dessa stora, övergripande frågor finns hela tiden med som en grund i arbetet för att främja företagandet. Sedan gäller det att arbeta med det som är aktuellt för stunden och hänga med i utvecklingen. Vi försöker att hålla koll på andra projekt inom området, tipsa företagarna om bra kurser och utbildningar samt knyta ihop olika näringslivsaktiviteter. Nätverkande är också viktigt, säger Anna. För att verkligen fokusera på rätt saker är en rad referensgrupper kopplade till näringslivsgruppen. De är indelade i tre områden: jordbruk/ skogsbruk, småskaligt mathantverk och industri (här ingår de fyra stora i regionen Kollektor, Gelab, Lierne Bakeri och Skärvångens bymejeri). De är verkliga idésprutor och har kommit med många bra förslag. Inom kort kommer vi att starta upp en fjärde grupp med viktiga personer ur näringslivet som inte verkar här men som har anknytning hit. Här tror jag vi kan bolla många idéer och knyta viktiga kontakter även utanför vår region, säger Anna. Hon ser stor potential för turismsektorn i gränsfjällen och gruppen arbetar aktivt vidare med en större satsning för att knyta samman vandringsleder i området. Nu görs en inventering av vilka leder, av varierande karaktär, som ska finns med i en gemensam marknadsföring. Man ska också söka efter människor som vill utbilda sig till guider. Där har vi funderingar kring om vi skulle kunna få någon folkhögskola att etablera en filial här i området så att utbildningen kan bedrivs på plats, säger Anna. En annan viktig fråga är hur projektet ska arbeta vidare med regionens nya namn, Vaajma. Bland annat ska en helt ny profil tas fram. Etour, ett turismforskningsinstitut kopplat till Mittuniversitetet, ska nu ta fram två marknadsplaner. De kommer att ligga till grund för kommande utvecklingsarbete, säger Anna Jonasson. n 16 Gränsnytt november 2010
NYHETER Bedre mobildekning i Røyrvik Stekenjokk. Foto: Ulla Jonsson Som kjent er mobildekningen i Røyrvik ufullstendig. Selv om det gradvis har bedret seg er det flere store områder uten dekning. Men nu ser det ut att bli ändring. Det mest kritiske området har vært riksvei 773 fra Steinfjelltunnelen og til Børgefjellsenteret, men også Staldvika, Nyvikmoen og øvre del av Hudningsdalen er av områdene som har vært uten dekning. Det ringer, det ringer, hvem kan det vel være? En kjent og kjær sang av Reidar Foss og Kurt Bøe. Om Marianne Ornæs tenkte på denne da mobilen begynte å ringe hjemme på Østgården i Hudningsdalen vet jeg ikke, men forbauselsen var stor da mobilen plutselig begynte å ringe. Det var jo selvfølgelig en telefonselger, men mobildekning i øvre del av Hudningsdalen var ett faktum! Som ordfører førte Marianne Ornæs en mangeårig kamp for å få bedret dekningen i kommunen. Det var mange møter med Telenor, fylkeskommunen og NTE, og når alt så ut til å være i boks og avtalene skulle utformes, dukket det opp nye moment som var uavklarte. I ti år arbeidet hun med saken og frustrasjonen var stor da hun trakk seg tilbake fra politikken uten å ha lyktes. Nu er det et faktum at det nå ser ut til å bli bedre. Kommunen har inngått avtale med Telenor om videre utbygging av mobilnettet i kommunen. Det første skrittet var å få på plass en sender på Sundtangen i Hudningsvatnet. Dette ga dekning til øvre del av Hudningsdalen. Neste skritt blir Hausvikruet og Vakkerdalen, forteller Per Ivar Tidligere ordfører Marianne Ornæs og mobilen! Foto: Lars Arne Krukhaug Fjerdingen, avdelingsleder ved plan-, drift- og næringsavdelingen. Med sender på Hausvikruet vil det være dekning fra Staldvika til Tunsjørøyrvika. Likens vil utbygging av Vakkerdalen gi signaler slik at riksvei 773 fra Steinfjelltunellen til Børgefjellsenteret får dekning. Samme sender vil også sørge for dekning mot Nyvika og Nyvikmoen. Dette er snakk om talemobildekning slik at mobilt bredbånd ikke er tilgjengelig. Det er kun senderen på Vekterklompen som er utbygd for datamobildekning, understreker Per Ivar. På spørsmål om tidsaspektet i denne sammenheng forteller rådmannen i kommunen, Ole Jørgen Rødøy, at avtalene nå er undertegnet og utbygging av Vakkerdalen i utgangspunktet skulle starte i oktober i år. Men det skal bygges kraftlinje opp til basestasjonen, så han tviler på at det vil være klart før til neste år. Han understreker at det vil være et krav at alt er på plass før neste sommer. Når det gjelder Hausvikruet er det ett samarbeid mellom Telenor og NTE og han er derfor litt usikker på når den vil være i drift. Men det har kostet. Før Telenor var villige til å diskutere utbygging satte de en forutsetning om at kommunen og fylkeskommunen måtte bidra med finansielle midler. I samarbeid med Fylkeskommunen ble derfor Røyrvikmodellen lansert. Denne modellen har senere vært brukt i andre utbygginger. Totalt vil utbyggingen av Sundtangen, Vakkerdalen og Hausvikruet koste kommunen i overkant av 700.000, sier rådmannen Ole Jørgen Rødøy. Bedre dekning er et viktig ungdomspolitisk virkemiddel mener Marianne. I mangen ungdomskonferanse hun har deltatt på har manglende mobildekning vært ett av argumentene ungdommen har tatt fram som begrensning for å flytte hjem til bygda. Likens er det ett stort framskritt for næringen i distriktet at man nå blir mer tilgjengelig. Drosjesjåfør Johnny Wiberg forteller nå om en helt ny hverdag. Kundene forventer å få tak i deg når de har behov for drosje, og slik det var tidligere måtte en av oss alltid være hjemme og passe fasttelefonen. Nå kan vi ta med mobilen og rusle oss en tur. Det kalles frihet, sier han. n Lars Arne Krukhaug Vildmarksvägen får egen hemsida n Nu har Vildmarksvägen fått en helt egen hemsida, vildmarksvagen.com. Vildmarksvägen går genom Strömsund, Vilhelmina och Dorotea kommuner och för den som vill åka hela vägen runt blir det en sträcka på 50 mil. Här kan man uppleva vackra vyer ibland annat Stekenjokk i Frostviken. På hemsidan, producerad av Jättefin Design, finns information om det mesta man behöver veta om Vildmarksvägen. Bland annat tips på boende, aktiviteter, sevärdheter, mat och naturupplevelser längs vägen. Är du företagare eller entreprenör och vill vara med på hemsidan går det bra att ta kontakt med Jättefin Design, info@vildmarksvagen.com Vill du flytta hit? LIERNE Telefon: 74 34 34 00 www.lierne.kommune.no postmottak@lierne.kommune.no STRÖMSUND Telefon: 0670-161 61/167 20 www.stromsund.se susanne.hansson@stromsund.se inez.wiberg@stromsund.se RØYRVIK Telefon: 74 33 63 00 www.royrvik.kommune.no postmottak@royrvik.kommune.no KROKOM Telefon: 0640 161 45 www.krokom.se inflyttarservice@krokom.se Vi hörs! Gränsnytt november 2010 17
JULSPECIAL På förskolan Vikebo i Rötviken längtar barnen efter att få börja med julförberedelserna. Här är jultraditionerna viktiga. Gränsnytt gjorde ett besök och träffade bland annat MoaMaria och Nea, båda sex år. Här väntar barnen På övre bilden har Nea Hemmingsson och MoaMaria Sparrock börjat med julpysslet och nedanför bakar Julia, Felix och Lova peppar Vid första advent börjar julförberedelserna på Vikebo förskola i Rötviken. Sedan börjar vi pyssla också och det är jätteroligt, säger MoaMaria Sparrock, sex år och kompisen Nea Hemmingsson, sex år. På Vikebo förskola i Rötviken går 12 förskolebarn och fyra fritidsbarn. Just nu går de i väntans tider men när Gränsnytt kommer på besök får de äntligen ta fram lite julpyssel, fastän de egentligen inte brukar börja med pysslet förrän mellan andra och tredje advent. Titta vilka vackra bokmärken, och kolla änglarna. De kan jag använda till julgranskarameller, säger sexåriga MoaMaria Sparrock och börjar klippa och klistra. Hon och hennes kompisar längtar efter att få börja med julförberedelserna. Jultraditionerna är starka på förskolan och så ska det vara tycker personalen. Till advent brukar man börja varje år. Då bakar barnen pepparkakor, lussekatter och får lyssna på julsagor. Vi tycker det är viktigt att barnen får med sig de här traditionerna. Vi bakar mycket och gör gammaldags julgodis. Vid lucia lussar vi för föräldrarna och för de boende på Hotagsfjärden, säger förskolläraren Märta Haglund Sandberg. 18 Gränsnytt november 2010
JULSPECIAL ivrigt på jul FRÅGAN. Hur firar du jul? Anne Bjørg Evensen Svestad, Røyrvik: Vi veksler på å feire jul i Trondheim og Røyrvik, og i år blir det i Trondheim sammen med min familie. Noen av oss starter med å dra i Nidarosdomen før vi sammen spiser julemiddag. Da er det ribbe og pinnekjøtt som står på menyen. Deretter blir det gang rundt juletreet før vi starter å åpne pakker. Lotta Storm, Valsjöbyn: Vi har inte riktigt bestämt alla detaljer för julfirandet än, men det allra viktigaste för oss är att vi får träffas och vara tillsammans. Mina barn studerar i Östersund och julen blir ett tillfälle för oss att umgås, men det kan lika gärna bli här i Valsjöbyn som att vi reser iväg någonstans. kakor. På stora bilden letar treåriga Lova Sahlin efter bokmärken. Närmare jul blir det också julbord med många godsaker. Jag vill ha skinka, köttbullar och korv med senap på, säger Nea Hemmingsson. Margareta Andersson på Valsjöbua i Valsjöbyn berättar att mattraditionerna i en del familjer ser lite annorlunda ut i Hotagsbygden. Många här har viltkött på julbordet. Det kan vara kokt älgtunga eller rökt älghjärta. Sedan kokar många också sik på julafton och äter det traditionella julbordet på juldagen, säger hon och avslöjar samtidigt sin egen favorit på julbordet: Det är syltor i alla dess former och jag gör dem själv: pressylta, Foto: och privat rullsylta på gris, kalvsylta på älg och julsylta. Treårig Lova Sahlin tycker också om julmaten. Men det bästa av allt med julen är något annat: Tomten. Jag har redan skrivit en liten önskelista, säger hon. n Geir Arne Bergli, organist og kreftsykepleier fra Sørli: Tradisjon tro så er det grøtkalas lissjulkvelden (23. desember) med naboer. Julekvelden er det full arbeidsdag med gudstjeneste på Lierne Helsetun kl 11.00, Tunnsjø kirke kl 14.00, å så synges julen inn i Sørli kirke kl 17.00. Julekvelden feires heime i Berglia. Der serveres det basturøkt kalkun m/ tilbehør. Juledag er det gudstjeneste Nordli kirke kl 11.00. Innimellom er det arbeidsdager i hjemmesykepleien, + faste dager med familieselskaper. Nyttårsaften er det minnegudstjeneste i Nordli kirke kl 15.00. Etterpå er hele familien samlet hjemme hos meg til middag. Nyttårsddag er det gudstjenste i Sørli kirke 11.00. Gränsnytt november 2010 19
JULSPECIAL Några av arrangemangen i området: Daglig leder Inger Karine Aagård forteller att 59 utstillere er påmeldte pr. dd. Spennende utstillere i Arrangør Lierne Fritid er godt i gang med årets Førjulsmartna 20. november. Daglig leder Inger Karine Aagård forteller at dette er den 11 Førjulsmartnan. Vi tyvstarter litt med martnan allerede fredagskvelden 19. november hvor det da blir intimkonsert med Gærne jinter ved Lierne Nasjonalparksenter kl 19.30. Etter konserten blir det pubkveld på Li-Vert`n. Lørdag 20. november er det åpning av martnan kl 10.00 16.00. Pr. dd er det 59 påmeldte utstillere. Nytt av året er at vi skal ha utstillere i nye Liernehallen. Det skal fortsatt være utstillere på Lierne samfunnshus. Vi har også to utstillere som vil ha tilholdssted ute ved Galleri Lierne, sier Inger Karine Aagård. Hun forteller at de nå har prøvd å samle alt som skal foregå martnaslørdagen i Sandvika sentrum. Martnasbussen vil trafikkere aksen Liernehallen-Galleri Lierne. Lierne Bakeri er en av utstillerne som skal ha plass i nye Liernehallen. Vi har mange spennende utstillere på årets martna, alt fra; Ukulele, biler, krummelurer, snøscootere, keramikk, rosemaling, lys, ost, gomme, kransekake mv, sier Inger Karine. Mat blir det også å få kjøpt. Li- 20 Gränsnytt november 2010