Vindkraftpark Ljusne-Vallvik Sammanställning Samråd 2012-08-22 September 2012 SAMKRAFT AB Box 975, 801 33 Gävle Besöksadress Nobelvägen 2, 802 67 Gävle info@samkraft.se www.samkraft.se
Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Sammanställning muntliga synpunkter... 1 2.1 Lokalisering... 1 2.2 Teknik... 4 2.3 Ekonomi... 5 2.4 Politik... 8 3 Sammanställning skriftliga synpunkter... 9 SAMKRAFT AB Box 975, 801 33 Gävle Besöksadress Nobelvägen 2, 802 67 Gävle info@samkraft.se www.samkraft.se
1 Inledning Samkraft AB har för avsikt att göra en anmälan enligt Miljöbalken samt söka bygglov enligt Plan- och bygglagen för uppförande och drift av fem vindkraftverk, med en total effekt av 10 15 megawatt (MW), mellan Ljusne och Vallvik i Söderhamns kommun. Den planerade vindkraftsanläggningen i Ljusne/Vallvik klassas som en medelstor anläggning med avseende på höjd och antal verk. För en sådan anläggning görs en förenklad prövningsprocess omfattande anmälan enligt Miljöbalken samt bygglov enligt Plan- och bygglagen, vilka prövas av Söderhamns kommun. Enligt lagstiftningen krävs inget samråd i en förenklad prövningsprocess. Samkraft AB höll dock ett offentligt samråd, enligt 6 kap. 4 miljöbalken, i Ljusne Folkets hus 22 augusti 2012. Vid samrådet fanns möjlighet för deltagande från länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten (Söderhamns kommun) samt närboende, allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Information om samrådet kungjordes i lokalpressen och fastighetsägare inom 1 km från den planerade vindkraftparken fick samrådsinformation brevledes. Information har även anslagits i Ljusne och Vallviks samhällen. Samråd med övriga myndigheter och organisationer har skett främst skriftligen. I föreliggande PM har muntliga och skriftliga synpunkter från samrådet sammanställts. Svaren har kompletterats och förtydligats sedan mötet. Detta PM utgör bilaga till anmälan enligt Miljöbalken. 2 Sammanställning muntliga synpunkter Frågeställningarna från samrådsmötet 2012-08-22 har sammanställts nedan i avsnitten lokalisering, teknik, ekonomi och politik. 2.1 Lokalisering 1. Hur förhåller sig Samkraft till de rekommendationer som finns kring ljud från vindkraft? Naturvårdsverket har satt upp ett riktvärde på 40 db(a) som inte bör överskridas vid bostadshus. Ljuden från Samkrafts fem planerade vindkraftverk kommer enligt beräkningar att hålla sig gott och väl under detta värde vid samtliga bostäder. Vid beräkningar tillsammans med Bergvik Skogs planerade verk i Ödmården ligger ljudnivån vid samtliga bostäder under riktvärdet. Vad gäller icke hörbara lågfrekventa ljud så finns idag inga vetenskapliga belägg för att dessa utgör någon risk för närboende. Den som vill läsa mer om ljud från vindkraft kan gå in på Naturvårdsverkets hemsida och söka på riktvärden för ljud från vindkraft. 1
2. Hur förhåller sig Samkraft till rekommendationer rörande avstånd till bostadshus? Enligt en dom i miljööverdomstolen får avståndet till närmaste bostadshus inte vara mindre än 400 meter. Boverkets rekommendationer säger att det minsta avståndet mellan vindkraftverk och bostadshus bör vara mellan 500 och 1000 meter. För den aktuella parken är avståndet till den närmsta bostaden ca 700 meter. 3. Finns det någon alternativ etablering om dessa inte håller? Finns andra vindområden som är bättre? Har man tittat på andra lokaliseringar? Det finns ju hur mycket ödemark som helst, varför lägga så nära bebyggelse? Samkraft arbetar mycket med att försöka identifiera områden som kan vara lämpliga för en vindkraftsetablering. I ett första steg arbetar vi med teoretiska modeller som ger svar på var det finns tillräckliga vindar för att kunna realisera ett projekt. Dessa teoretiskt framtagna områden ställs sedan mot en tematisk översiktsplan för vindkraftsetableringar som många kommuner tagit fram. I denna översiktsplan har kommunen pekat ut områden man anser vara lämpliga för vindkraft. I de fall dessa bägge parametrar sammanfaller påbörjas sedan en djupare utredning där vi bland annat undersöker: Ljud- och skuggpåverkan på närboende Infrastruktur i form av elnät och vägar Flora och fauna Motstående intressen, ex Försvaret, telekomindustrin, flygplatser. Projektet Ljusne/Vallvik har tagits fram på motsvarande sätt där alternativa lokaliseringar i närregionen har undersökts, men bedömts som ej genomförbara. Det aktuella området ligger dessutom inom ett område som av kommunen utpekats som lämpligt för etablering av vindkraftverk. 4. Det skulle vara bättre om vindkraftsetableringen gjordes längre inåt land. Frågan om en etablering längre inåt land bör i grunden ställas till kommunen. Samkraft har undersökt platser i närregionen, men slutligen fastnat för den placering som av kommunen utsetts som lämplig för just vindkraftsetablering. Dessutom har vi tvingats hålla oss till ett ganska snävt område för att inte kollidera med den korridor som skapats för framtida järnvägsutbyggnad. 2
5. I området finns 200 år gamla tallar som inte får avverkas av naturhänsyn. Hur kommer Samkraft att behandla dessa vid en etablering? Kontakt har tagits med markägaren Bergvik Skog som bekräftar att gammeltallarna står glest utspridda över ett stort område som delvis överlappar projektområdet. Vägar och verkspositioner kommer att planeras så att samtliga tallar bevaras. 6. Vindkraftverken är för nära. Alla kommer se verken från Ljusne. Alla tittar söderut mot solen och det enda man kommer se är vindkraftverken då ögat dras mot rörliga föremål. Det är alltid lika svårt eller kanske näst intill omöjligt att helt undvika en visuell påverkan från vindkraftverk. Med en höjd på över 100 meter är verken svåra att dölja. Samma problem har funnits och finns vid etablering av all form av energiproduktion eller kraftöverföring. Men samtidigt som vi reagerar på förändringen så vill ingen av oss vara utan den el som produceras eller överförs. I det här fallet handlar det om fem vindkraftverk som kommer att producera en miljöriktig el vars syfte är att ersätta delar av en inte fullt så miljöriktig elproduktion. Helt klart är att verken kommer att synas, men i likhet med andra höga byggnadsverk så brukar vi vänja oss. Det kanske till och med är så att både ni och vi i en framtid kan titta på vindkraftverken och känna en stolthet över att vi gemensamt bidragit till en bättre miljö. 7. Allmänheten måste få se resultaten från alla inventeringar innan några beslut tas. Alla inventeringar kommer att bifogas den byggnadslovsansökan vi lämnar in till Söderhamns kommun. Det finns alltså en direkt möjlighet att ta del av resultaten. Utöver detta kommer vi att göra en stor del av materialet tillgängligt via vår hemsida www.samkraft.se. Här finns dock en begränsning så tillvida att Länsstyrelsen inte tillåter (sekretess) att vi lämnar ut all information på vår hemsida. Detta för att i möjligaste mån skydda växter och djur från att bli bortförda. Angående fåglar har kontakt har tagits med Söderhamns Ornitologiska förening, Stefan Persson, och han bekräftar den bild som utförd inventering givit angående förekomst av rovfågel i det berörda området. 8. Hur kommer möjligheterna till jakt i området att påverkas av en eventuell etablering? Frågor om jakträtter bör ställas direkt till markägaren Bergvik Skog AB. Större delen av området är dock detaljplanelagt, varför jakt endast får bedrivas med tillstånd från 3
polismyndigheten. Generellt kan det sägas att en vindkraftsetablering inte påverkar gällande föreskrifter och därför inte begränsar möjligheterna till jakt annat än under själva anläggningsfasen. 9. Tillgänglighet till området? Inga avgränsningar som hindrar tillgången till området kommer att sättas upp. Skyltar kommer liksom vid andra höga byggnadsverk, att varna för fallande is. Skillnaden vid ett vindkraftverk är att isen under vissa förhållanden kan kastas, vilket gör att försiktighet bör tillämpas vid temperaturer nära 0 C. 2.2 Teknik 10. Hur länge kan vindkraftverken stå? Vindkraft är en teknik som är förhållandevis ny och utvecklingen har gått väldigt fort framåt under de senaste tio åren. Detta har fått till följd att få vindkraftverk har stått sin fulla livslängd, utan istället demonterats i förtid för att ersättas med nya, effektivare verk. Den verkliga livslängden är därför svår att bedöma. Utifrån de analyser som gjort från såväl oberoende försäkringsbolag som turbintillverkare bedömer man livslängden till mellan 20 och 30 år. Ur ett beräkningsperspektiv brukar man anta den mer konservativa nivån 20 år som teoretisk livslängd. 11. Vad händer efter dessa 20 år? Efter det att vindkraftverken producerat sin fulla livslängd så kommer de att demonteras. Ingående komponenter kommer till största möjliga del att återvinnas, exempelvis ståltorn, koppar från generator och kablage etc. Huruvida nya vindkraftverk ska resas eller ej är en fråga som är omöjlig att svara på, dock så är Samkraft ålagd enligt avtal med markägaren att efter denna period kunna återställa marken där vindkraftverken varit etablerad. 12. Är bygglovet tidsbegränsat? Ett beviljat bygglov är permanent. Så kallade tillfälliga bygglov ges vid särskilda tillfällen, om kraven för permanent bygglov inte är uppfyllda. Sådana tillfälliga bygglov är tidsbegränsade till fem år. 4
Tillståndspliktiga verksamheter har tidsbegränsade miljötillstånd. I detta fall klassas vindkraftsparken som en medelstor anläggning, vilket innebär att verksamheten måste anmälas i en miljöanmälan till kommunen. Anmälningsärenden är sällan tidsbegränsade, men har alltid i sina villkor att ändringar m.m. i verksamheten ska anmälas och tillsynsmyndigheten kan komma att ställa nya krav. 13. Hur transportera 50 m långa rotorblad? Rörande alla transporter så är Trafikverket den myndighet vilken anvisar på vilket sätt delarna för vindkraftverket ska transporteras. I det fall krav ställs att transport ska ske med båt till närliggande hamn kommer en utredning att göras för att hitta den mest lämpade hamnen i närområdet som har möjlighet att hantera dessa transporter. För mer information se gärna Trafikverkets publicering Transporter till vindkraftsparker - en handbok, vilken kan hämtas från Trafikverkets hemsida www.trafikverket.se. 2.3 Ekonomi 14. Folk i bygden reagerar på att de får sin livsmiljö och naturvärden förstörda för att riskkapitalbolag ska skicka el till Europa. Det är svårt att lämna något allmänt svar på denna fråga. När det gäller de planerade vindkraftverken i Ljusne/Vallvik blir det betydligt enklare. Samkraft AB ägs av en samling energibolag, de flesta i vår egen region. Det kan möjligen tas som en garanti för att all den el som produceras kommer att utnyttjas av svenska elförbrukare. Det ligger i deras och vårt intresse; att säkerställa en miljöriktigt nationell elproduktion. 15. Kommer ni använda serviceteam från bygden? Service på vindkraftverken utförs i första hand av verksleverantören. De i sin tur arbetar med stationering av sina tekniker på regional nivå för att på bästa sätt täcka in samtliga sina anläggningar. Samkraft har för avsikt att på sikt ta över denna service på vindkraftverken, men avser även då att arbeta regionalt för denna service. I tillägg till denna service finns ett behov av mer lokalt placerad servicepersonal som på kort tid kan vara vid verken om det skulle uppstå något fel. Man handlägger även rondering och allmän tillsyn på detta sätt. Den här typen av lokalt placerad servicepersonal är företrädelsevis från lokala firmor inom bygden. 5
16. Är projektet statlig subventionerat? Beträffande statliga subventioner till vindkraften så vill vi en gång för alla radera ut den myten. Det finns inga som helst subventioner speciellt riktade till vindkraft. Intäkterna för vindkraftproduktion, liksom för all annan förnybar elproduktion (sol, vatten, bio etc.) vilar på tre intäktsdelar: 1. Intäkter på elförsäljning; Det vill säga den försäljningsintäkt vi får genom den el vi producerar och säljer. 2. Intäkter på elcertifikat; El producerad genom vind är i likhet med el producerad genom vatten, sol, biobränslen etc. (förnybara energislag) berättigat en tilldelning av elcertifikat. Systemet som inrättades 2003 bygger på att varje MWh (1000 kwh) producerad i en anläggning godkänd för förnybar elproduktion berättigar producenten ett elcertifikat. Dessa tilldelade elcertifikat kan sedan säljas vidare till Svenska och Norska elhandelsbolag, som ska sköta en lagstadgad skyldighet gentemot oss elförbrukare att täcka en del av vår elförbrukning med elcertifikat. För 2012 innebär detta att 17,9 procent av all el vi förbrukar ska täckas av elcertifikat. Har du valt ett fastprisavtal ligger kostnaden för elcertifikaten inbakad i elpriset, medan det redovisas separat för dig som valt ett rörligt elavtal. Priset på elcertifikaten sätts på en öppen marknad där säljare (producenter) och köpare (elhandelsbolag) möts. Syftet med systemet är att främja utbyggnaden av förnybar elproduktion. 3. Ursprungsgarantier; Systemet med ursprungsgarantier är tämligen nytt och innebär i korthet att vi för varje producerad MWh tilldelas en formell garanti för att en viss megawattimme el är producerad i just den här anläggningen och vid en viss tidpunkt. Ursprungsgarantier kan i grunden tilldelas all form av elproduktion, men frågan är möjligen hur många producenter som egentligen vill ha ett formellt bevis på att deras el tillkommit genom förbränning av kol eller olja. I vårt fall blir det betydligt intressantare; Att kunna bevisa att varje MWh vi tillför elsystemet verkligen är producerad i en förnybar produktionskälla och i vårt fall genom vindkraft. Även här finns en marknad som innebär att de elhandlare som lägger vikt på att alltid leverera en förnybar el till oss elkunder också köper dessa garantier över elens ursprung. Enkelt kan det uttryckas att man genom ursprungsgarantierna alltid kan garantera oss elkunder att det skett en förnybar elproduktion som motsvarar varje kwh (kilowattimme) vi förbrukar. Så gör man t.ex. i Källmärkt el som ägs av Söderhamn NÄRA och Gävle Energi. Vår intäkt blir alltså deras kostnad för att kunna lämna en garanti över en förnybar elproduktion. 6
17. Varför varierar prisbilden så mycket? Varför är det ibland lönsamt med vindkraft och ibland inte? I mycket enkla ord kan variationen i elpris förklaras med följande: El handlas sedan 1996 på en helt avreglerad (fri) marknad där säljare och köpare möts på samma sätt som i vilken annan handel som helst. Med avregleringen följde också att elpriset ständigt utsätts för en yttre påverkan som innebär att prisnivån hela tiden varierar upp eller ner. Har vi överfyllda vattenmagasin och därigenom en stor elproduktion genom vatten så går priset oftast ner och får vi ett torrår så går priset upp. På samma sätt påverkas elpriset av efterfrågan; Efterfrågas mycket el så går priset upp och när efterfrågan sjunker så sjunker även elpriset. Men sedan är elmarknaden så konstruerad att den sträcker sig utanför Sverige och Norden och då kommer priset även att påverkas av en mängd andra faktorer som valuta, råvarupriser, politik, miljömål etc. och då i ett mer globalt perspektiv. Elpriset förändras och kommer alltså att förändras över tiden. Det vi just upplever är en samverkan av många faktorer som lett till elprisnivåer som ligger lägre än de gjort på många år. Vi behöver bara backa ett år så låg elpriset på det dubbla. 18. Ungefärlig produktionskostnad per kwh? Produktionskostnaderna för vindkraftselen är svårbedömd och beror på flera parametrar som exempelvis: Valutakurser Finansiella villkor vid upplåning Turbinproduktion Utifrån dagens förutsättningar skulle produktionskostnaden vara 50-55 öre/kwh första året efter driftsättning för att sedan sjunka till en lägstanivå om ca 40 öre/kwh efter 15 år. 19. Ekonomin för markägaren? Samkraft arrenderar marken av markägaren. Markägaren får även viss procentandel av produktionen. 7
2.4 Politik 20. Stor irritation över kommunens tystnad. Man vill ha ett möte med kommunen. Från Samkrafts sida har vi efter samrådsmötet framfört er kritik till kommunens företrädare. Det är dessvärre allt vi kan göra. Från kommunens sida beklagade man att ingen från deras sida deltog vid mötet. 21. Det är ju redan klart, vi har inget att säga till om. Varför går det så fort? Det känns verkligen tråkigt att några av mötesdeltagarna fått känslan av att allt nu gått så fort att man därigenom förlorar möjligheten att låta sin röst bli hörd. Så är det naturligtvis inte! Projektet har funnits redovisat på Samkrafts hemsida sedan inledningen av 2008. Likaså har Söderhamns Kuriren vid ett antal tillfällen nämnt och även beskrivit projektet. Något arbete i lönndom har alltså inte bedrivits. Vad som däremot skett är att vi utrett och åter utrett omständigheterna kring projektet och att vi först nu känner oss mogna att ta nästa steg i processen och lämna in en formell byggnadslovsansökan till Söderhamns kommun. Som boende i Ljusne och Vallvik har det funnits och finns fortfarande möjlighet att påverka, men vi ber er ändå att göra som vi och låta det gå den formella vägen via kommunen. 22. Sammanfattning av flera frågor; Hur blir det med satsningarna på turistnäringen, campingen och fisket? Kommunen planerar bostäder längs Ljusnans norra strand, vem kommer vilja bo där? Fastighetspriserna kommer sjunka. Folk kommer få problem att sälja sina sommarhus. Kommunen har satsat på kulturnära turism (fiske) vid Ljusnan. Tycker det blir kollision mellan intressen som kommunen borde ha bättre koll på. Varför har Söderhamns kommun 270 vindkraftverk på gång? Naturen och turismmöjligheterna kring Ljusnans mynning bör tas tillvara bättre. Då det gäller ovanstående punkter har vi på Samkraft svårt att lämna svar och har därför valt att gå vidare med frågeställningarna till kommunen. Med detta hoppas vi kunna bidra i er vilja att komma till tals i för er angelägna frågor. Trots vår vidare- 8
förmedling av frågorna vill vi ändå rekommendera er att ta direkt kontakt med kommunen för att dryfta dessa frågor. Efter mötet överlämnade representanter för FSL (Svenskt Landskapsskydd) en protestlista mot den sammantagna etableringen av Ljusne/Vallvik och den av Bergvik Skog planerade parken Ödmården. Kopior på listan har överlämnats till Söderhamns kommun och handläggare på Bergvik Skog. 3 Sammanställning skriftliga synpunkter Inga skriftliga synpunkter lämnades in under samrådsmötet den 22 augusti. Den 5 september mottog Samkraft skriftliga synpunkter från Föreningen Svenskt Landskapsskydd. Synpunkterna hade även sänts till Söderhamns kommun. Bland synpunkterna fanns frågor riktade till Samkraft, vilka återges och besvaras nedan; 1. Vad är räckvidden, skyddsområdet, för utkastande föremål som iskast, blad och bladdelar etc. ( Worst-Case Scenario )? Elforsk har tagit fram en formel som säger att rekommenderat riskavstånd för iskast ska beräknas som (Tornhöjd + Rotordiameter) x 1,5. För de planerade verken innebär det ett riskavstånd på 300 meter. 2. Uppfylls krav i enlighet med maskindirektiv (MD) 2006/42/EC (AFS 2008:3), bilaga 1 punkt 1.3.3 ("Risker orsakade av fallande eller utkastande föremål ) om skyddsområdet runt vindkraftverk inte är så inhägnad, att skyddsområdet inte kan beträdas då vindkraftverk är i drift? Då detta projekt befinner sig i en ansökningsfas har inte upphandling av vindkraftverk påbörjats. I samband med upphandling kommer krav att ställas på tillverkaren att uppfylla de för Sverige gällande lagar, regler och föreskrifter. 3. Uppfyller säkerhetsfunktioner och tekniska anordningar de krav, som gäller för den specificerade tillämpningen och/eller avsedda användningen enligt MD 2006/42/EC (AFS 2008:3) bilaga 1, punkterna 1.2.1 ( Styrsystems säkerhet och tillförlitlighet ), 1.2.2 ( Manöverdon ), 1.2.4 ( Stoppanordningar ) och 1.2.7 ( Fel i styrkrets ). Det vill säga, uppfyller styrutrustningar och styrkretsar bland annat de säkerhetskrav som erfordras för att kunna hantera skyddsfunktioner av kategori 2-4 enligt EN 954-1:1996, ( Maskinsäkerhet - Styrsystem - Säkerhetsrelaterade delar av styrsystem - Del 1: Allmänna konstruktionsprinciper )? 9
4. Är vindkraftverken, som bevisligen kan förorsaka ett farligt tillstånd, utrustade med rusningsskydd som skall initiera lämpliga styråtgärder och förhindra återstart? Fordringar i enlighet med den harmoniserade standarden Maskinsäkerhet - Maskiners el utrustning - Del 1: Allmänna fordringar SS-EN 60204-1:2006 avsnitt 7.6 och åtgärder enligt avsnitt 9.3.2 (åtgärder för att minimera risker i händelse av fel) skall därvid beaktas och uppfyllas. 5. Då vindkraftverken utgör betydande risker för brand vill vi veta om nödvändig säkerhet i enlighet med krav i MD 2006/42/EC (AFS 2008:3) bilaga 1 punkt 1.1.2 ( Principer för integration av säkerhet ) och 1.5.6 ("Brand ), uppfylls? 6. Då vibrationer utgör en mycket stor säkerhetsrisk vill vi veta om säkerhetskraven enligt MD 2006/42/EC, bilaga 1 punkterna 1.1.2 ( Principer för integration av säkerheten ) och 1.5.9 ("Vibrationer ), uppfylls? 7. Är vindkraftverken försedda med säkra och redundanta detekterande tekniska skyddsanordningar, som uppfyller MD:s och grundläggande säkerhets- och tillgänglighetskrav samt som säkerställer/garanterar, att all is har avlägsnats från rotorbladen under en ev. avisningscykel? 8. Uppfyller, på uppställningsplatsen i kallt och/eller isigt klimat/miljö, skyddsanordningar/skyddsfuntioner som bland annat styrutrustning, vakter och/eller givare (mätutrustningar, detektorer, sensorer) relevanta fordringar på säkerhetskategorier i enlighet med den harmoniserade standarden EN 954-1:1996 (Maskinsäkerhet - Styrsystem - Säkerhetsrelaterade delar av styrsystem - Del 1: Allmänna konstruktionsprinciper ), som gäller parallellt med SS-EN ISO 13849-1: 2006 (Maskinsäkerhet - Säkerhetsrelaterade delar av styrsystem - Del 1: Allmänna konstruktionsprinciper.)? 10
9. Av MD:s bilaga 1, punkt 2 framgår det att risker som noterats ska åtgärdas med hänsyn till principerna för integration av säkerheten enligt punkt 1.1.2." (Principer för integration av säkerhet). Med anledning härav begärs härmed, att Samkraft AB redogör för hur respektive noterad risk skall åtgärdas. 10. Har vindkraftverkets "Tillverkare" genom bruksanvisningen informerat Samkraft AB om kvarvarande risker (MD, bilagan punkt 1.1.2 b), som beror på otillräcklighet i de skyddsåtgärder som vidtagits? Har Samkraft AB erhållit sådan information om kvarvarande risker begär vi nu, att få besked om vilka åtgärder som bolaget vidtar för att eliminera risken (-erna). 11. Uppfylls krav i enlighet med MD 2006/42/EC (AFS 2008:3), bilaga 1 punkt 1.1.2 b), ( Principer för integration av säkerheten Nödvändiga skyddsåtgärder skall vidtas för sådana risker som inte kan undanröjas )? 12. Uppfyller vindkraftverken alla krav enligt MD 2006/42/EC, lågspänningsdirektiv (LVD) 2006/95/EC, direktivet för elektromagnetisk kompatibilitet (EMCD) 2004/108/EC, direktivet för tryckbärande anordningar (PED) 97/23/EC och direktivet för enkla tryckkärl (SPVD) 87/404/EEC? 13. Tillverkaren / Importören skall enligt maskindirektivet identifiera alla risker och för varje identifierad risk skall hänsyn tas till den allvarligaste skada eller ohälsa, som kan drabba person och i förekommande fall husdjur vid varje identifierad risk, även om sannolikheten kan anses som obefintlig. Med anledning härav begär vi, att få uppgift på den allvarligaste skada och ohälsa som kan drabba den person/människa på uppställningsplatsen, som befinner sig inom räckvidden för skyddsområdet enligt fråga nr. 1 ovan p.g.a: a. Iskast? b. Utkastande bultar, skruvförband och/eller mätutrustning? c. Utkastande delar av rotorblad? 11
d. Utkastande rotorblad? e. Fallande vindkraftverk f. Skadliga ämnen som finns i vindkraftverk och sprids ut till omgivningen? g. Brand? 14. Begäran, att gränsvärden för ljudnivån redovisas för de planerade nya vindkraftverken med beaktande av ljudnivån då rotorbladen är isbelagda och ljudnivåers påverkan på människors hälsa enligt relevanta uppgifter i Socialstyrelsen allmänna råd om buller och höga ljudnivåer, som ger stöd för tillämpningen av 9 kap. 3 och 26 kap. 19 miljöbalken, beaktas. Beräkningarna av buller har utförts enligt vedertagen branschstandard förevisad av Naturvårdsverket och Boverket. 15. Begäran om, att en kombination av gränsvärden för A-vägd och C-vägd ljudnivå föreskrivs i tillståndet. Enligt gällande lagar och praxis finns inga krav på detta. Skulle beräkningar av C-vägd ljudnivå göras finns heller inga riktvärden att relatera resultatet till. 12