Fasad Finja Betong Arbetsanvisning Iso-Fin
2
Förberedelser Underlaget Underlaget som Finja Iso-Fin ska monteras på ska vara jämnt. Motsvarande fasadtegel eller putsad yta. Löst hängande befintlig puts ska rivas. Puts som delvis förlorat vidhäftningen mot underlaget, s.k. bom, kan sitta kvar. Återlagning av ytor där puts rivits eller fallit ner ska ske med ny puts till ursprunglig nivå. Eventuella särskilda åtgärder på underlaget framgår av en byggplatshandling. Fasaddetaljer som är till hinder för arbetets utförande, såsom stuprör, fönsterbleck m.m. demonteras. Isolering Isoleringsskivor ska lagras, hanteras och kapas enligt tillverkarens anvisningar. Skadade isolering får inte monteras. Vid tillskärning av isoleringsskivorna ska en rätskiva användas. Skarvbitar får inte ersätta hela skivor. Isoleringsskivorna ska monteras i förband, enligt figurbilaga. Detta gäller även vid montering på utåtgående hörn. Skivornas kanter ska tryckas ihop ordentligt. Fästdon Olika typer av fästdon kan förekomma för Finja Iso-Fin, beroende på typ av underlag. Dessa typer framkommer av figurbilaga. Byggplatshandlingen innehåller uppgifter om vilken typ av fästdon som ska användas. Fästdon förekommer i olika längder, beroende på aktuell isoleringstjocklek. Infästningstäthet framgår också av en byggplatshandling. Observera att infästningstätheten oftast varierar över väggytan, beroende på avståndet till utgående hörn. Placeringsmönster för de olika infästningstätheter som kan förekomma framgår av figurbilaga. Alla typer av fästdon bör monteras med svag l utning uppåt och inåt, så att fästdonets bricka präglar cellplasten något djupare i underkant än i överkant. De expanderande infästningsdonen, Iso-Let Betong och Iso-Let, monteras genom att hål borras genom cellplastskivorna och in i underlaget. Donet förs genom cellplasten och in i underlaget. När brickan pressas hårt mot cellplasten expanderas fästdonets spets, genom att den förmonterade expandersprinten drivs in med det speciella expanderdon som medföljer förpackningen. Borrdiametern för Iso-Let Betong ska vara 8 mm. Borrdiametern för Iso-Let ska vid infästning i porösa material såsom lättbetong och lättklinkerblock, vara 11 mm, i övrigt 12 mm. Borrdjupet i underlaget, exklusive eventuell puts, ska vara minst 45 mm för Iso-Let Betong. För Iso-Let ska borrdjupet vara minst 55 mm i betong och minst 75 mm i murverk, exklusive eventuell puts. En byggplatshandling kan ange större borrdjup. Kontrollera mot levererade infästningsdon att tillräckligt borrdjup erhålles. Vid underlag av murverk ska fästdon monteras i block och sten. Om borren arbetar i bruksfog, avbryt och borra ett nytt hål bredvid. Figurbilaga Figurbilagan hittar du på sidorna 6 14. Där illustrerar vi de olika momenten hur du arbetar med Iso-Fin på ett korrekt sätt. Märk ut läget för rörelsefogar. Detta för att den kompletterande infästningen som gäller vid rörelsefogar utförs riktigt, se figurbilaga. 3
Armeringsnät Armeringsnätet får inte fästas i byggnadsdelar som tillhör underlaget, såsom fönsterkarmar, taksprångsinklädnad och dylikt. Vid hantering av nätrulle, vertikala eller horisontella våder osv. rekommenderas att prova sig fram till det mest praktiska förfaringssättet. Stålnät Montera armeringsnät plant mot cellplastskivorna, se figurbilaga. Skarva genom omlottläggning minst 60 mm, även i övre smyghörn vid fönster och dörrar. Nätet sträcks och förankras mot fästdonens brickor med ett snäppfäste FS 5 per bricka. Snäppfästet ska grensla tråden i nätet. Mot cellplastskivorna sträcks nätet med fästbyglar FB 35, cirka 20 stycken. Centrumavståndet i båda riktningarna ska vara 200 250 mm. Fästbyglarnas uppgift är endast att plana ut nätet och säkerställa dess plats invid cellplasten under påföring av putsbruket. Centrera nätet så mycket som möjligt i putsskiktet. För information om kompletteringar och förstärkningar vid fönster, hörn, genomföringar osv. efter att ytan har helnätats, se figurbilaga. Glasfibernät Nätvinklarna monteras med putsbruk i ytterhörn och smygar dagen innan resterande nät monteras. I övre smyghörn vid fönster och dörrar överlappas nätet minst 100 mm. Nätvåderna arbetas in i det första putsskiktet med ett stålbrätte. Skarv utförs genom omlottläggning minst 100 mm. Se till att nätet placeras plant så det inte finns utstickande delar som riskerar att hamna utanför putsskiktet. För information om kompletteringar och förstärkningar vid fönster, hörn, genomföringar osv. efter att ytan har helnätats, se figurbilaga. Puts Bruk bör blandas i planblandare i tio minuter med ca 5 6 l vatten per 25 kg torrbruk. Blandningstiden ska inte vara längre än vad som fordras för att få ett homogent och smidigt bruk. Överdriven blandningstid ska undvikas. Små mängder bruk blandas för hand. Vattenmängden justeras så att bruket får önskad konsistens och smidighet. Bruk ska användas inom 3 4 timmar efter blandning. Vid varm väderlek är tiden kortare. Sedan blandning avslutats får vatten inte tillsättas för att minska dess styvhet. Styvnat bruk ska kasseras. Om bruk bereds vintertid, får brukets temperatur inte överstiga +40 C. Vatten får inte vara varmare än +80 C när det tillsätts i blandaren. Putsning får inte utföras vid lägre temperatur än +5 C. Putsning ska inte ske om det finns risk för frost inom tre dygn efter arbetets avslut, om inte lämpliga åtgärder för att skydda putsen tas. Frostskyddsmedel får inte användas i bruket. Beakta särskilt utstrålning nattetid, då putsen kan anta en temperatur avsevärt lägre än luftens temperatur. Vinklar mellan putsytorna ska putsas skarpa. För anslutningar mot fönster, dörrar m.m., se figurbilaga. Fukthärdning av putsen ska påbörjas så snart som möjligt. Putsen ska vid behov vattenbegjutas med dimmunstycke i minst tre dygn. Denna fukthärdning är mycket viktig för att putsen ska få full hållfasthet och så liten krympning som möjligt. Putsen kan få stor och okontrollerad sprickbildning om fukthärdningen inte utförs korrekt. Vid varm väderlek och direkt solljus ska putsytan skyddas med ställningsväv eller dylikt. Vattenflöden från exempelvis tak och ställningar ska avledas från fasaden. Det är lämpligt att ha regntak och väderanpassad ställningsintäckning under hela fasadarbetets utförande. 4
Stålnät Putsbruket påförs med stålbrätte eller maskinellt med spruta till cirka 9 mm tjocklek eller cirka 18 kg/m². Särskild omsorg ska ägnas åt att få putsen jämntjock. Behandling av bruksytan kan utföras på traditionellt sätt som t.ex. brädrivning, filtning etc. Glasfibernät Putsbruket påförs i ett första skikt med stålbrätte eller maskinellt med spruta till cirka 5 mm tjocklek eller cirka 10 kg/m 2. Glasfibernätet och förstärkningarna monteras enligt tidigare angiven metod. Andra putsskiktet påförs till cirka 4 mm tjocklek eller cirka 8 kg/m 2, enligt metod vått i vått, med det första putsskiktet. Särskild omsorg ska ägnas åt att få putsen jämntjock. Behandling av bruksytan kan utföras på tradionellt sätt som t.ex. brädrivning, filtning etc. Fog med elastisk fogmassa Fogarna skärs upp med kapskiva när putsen uppnått fullgod hållfasthet (normalt efter cirka 2 dygn). Puts och armeringsnät ska skäras av intill cellplasten, se figurbilaga. Typ av fogmassa framgår av en byggplatshandling. Fogningsarbete ska utföras enligt fogleverantörens anvisningar. Ytputs respektive målningsbehandling Ytputs respektive målningsbehandling ska utföras enligt de anvisningar som gäller för respektive behandlingstyp i varje enskilt fall. Kontakta Finja för anvisningar och hjälp. Rörelsefogar Fasaden delas in i fält som är avskilda från varandra tack vare rörelsefogar. Fältstorlek kan som riktvärde väljas max cirka 10 m såväl horisontellt som vertikalt. Vid utåtgående såväl som vid inåtgående hörn ska den vertikala fogen placeras så nära hörnet som möjligt. Vertikala fogar kan med fördel döljas bakom stuprör. Vid bestämning av fogarnas läge bör hänsyn tas till befintliga sprickzoner i fasaden, om man kan befara att rörelse även fortsättningsvis kommer att ske i dessa områden. Fogar ska i möjligaste mån lokaliseras till områden av fasaden med klena tvärsnitt t.ex. vid dörrar, fönster eller stora genombrott, då tvångskrafter blir störst i dessa partier. I I B A J D F C E G H 5
A Principuppbyggnad vid underlag av sten- eller betongstomme Murat underlag tunnslammas innan monteringen av isoleringsskivor, för att vindtäta underlaget Isoleringsskivor Fästdon för isoleringsskivor Armeringsnät Puts
B Utåtgående hörn vid underlag av sten- eller betongstomme max 150 mm Isoleringsskivor monteras i förband i hörn Fästdon c max c/c 600 mm Rörelsefog enligt figur J Stålnät: armeringsnät viks runt hörn och dras fram till rörelsefog Glasfibernät: nätvinklar monteras i hörn 7
C Fönster- och dörrsmyg vid underlag av sten- eller betongstomme Lufttätning Drev Luftspalt 15 mm Akrylbaserad utefog Karmplåt enl. fig. 100, 200 och 300 alt. anslutningsband Isolering fram till karm och ny puts ca 8 mm på karm Armering Stålnät: armeringsnät viks runt hörn och dras in i smyg Glasfibernät: nätvinklar monteras i hörn in i smyg Fästdon c/c max 600 mm Fönster- och dörrsmyg vid underlag av aluminium Fönster- och dörrsmyg vid underlag av trä med aluminiumbeklädnad 8
Karmplåt figur 100 Sten- betongstomme ca 3 mm ca 20 mm X X = mått mellan underlag och karm + 12 mm ca 3 mm Anslutning karmplåt mot fönsterbleck fig 200 Mjukfog mellan karmplåt och putskant fönsterbleck Anslutning karmplåt mot fönster fig 300 Mjukfog i skarv mellan plåtarna Skruvas c/c 100 mm 9
D Fönsterbleck vid underlag av sten- eller betongstomme Mjukfog mellan putskant fönsterbleck och fönster Fönsterbleck monteras före putsning Akrylbaserad utefog Luftspalt 15 mm Drev Lufttätning E Putskant fönsterbleck Ny puts ansluts mot omvikt plåtkant på fönsterbleckets gavel
F Anslutning mot taksprång Mot takstolstassar skärs putsen ur till cirka 5 mm springa. Behöver ej skäras ur mot veka byggnadsdelar som takfotsbräder och takpanel i gavlar. Obs! Befintliga ventilationsspringor eller ventilationsöppningar får inte täckas eller areaförminskas. G Sockeldetaljer vid underlag av sten- eller betongstomme Grundplåt Startskena Grundplåt Startskena 11
H Rörelsefog max 150 mm max 150 mm min. 5 mm Horisontell och vertikal rörelsefog med elastisk fogmassa Bottningslist min. 14 mm Alternativt kan Finjas Rörelsefog 10 mm användas I Infästning av stuprör Stuprörsfäste förankras i underlaget med Iso-Let-fäste. Vfz 0,7 mm plåt och en infästning bakom nät och puts 12
J Förstärkningar vid öppningar Kring öppningar i puts, som fönster, dörrar eller genomgående befintliga byggnadsdelar, läggs extra förstärkningsnät in i format 250 x 500 mm, efter att ytan har nätats. I områden mellan öppningar smalare än 400 mm läggs extra förstärkningsnät in som dras förbi öppningarnas kanter minst 250 mm, efter att ytan har nätats. Iso-Let FB 35 Iso-Let Betong FS 5 13
Fästdonsplacering Finja Iso-Fin Gäller för skivformatet med byggmått 1185 x 585 mm. Kontakta Finja Betong för bestämmande av infästningstäthet. Infästningstätheten varierar beroende på byggnadens längd, höjd, läge etc. Alt. A Alt. B Alt. C 3 st/skiva 4,30 st/m² 4 st/skiva 5,74 st/m² 5 st/skiva 7,18 st/m² 6 st/skiva 8,63 st/m² 7 st/skiva 10,07 st/m² 8 st/skiva 11,51 st/m² Infästningstäthet runt fönster, dörrar, balkonger, avslutningar etc. c/c max 600 mm 14
15
Datum Egenkontrollplan för kvalitetssäkring gällande Finja Iso-Fin fasadputssystem Objektsnamn: Objektsdel: Entreprenör: Tel.nr: Kontrollpunkt Datum Signatur Anmärkning Underlag, fukt, ytjämnhet o.s.v. Materialkontroll Provdragning av infästningsdon Förstärkningsarbete Isoleringens montering Infästningstäthet fästdon Rörelsefogar Armeringsnät montering Temperatur under putsperioden Putstjocklek Puts mot fasta byggnadsdelar Fukthärdning puts Temperatur under avfärgningsperioden Ytavfärgning Övrigt Ovanstående kontroller utföres fortlöpande och signeras av ansvarig. Tillhörande handlingar för egenkontroll: Arbetsanvisningar Gällande handlingar se www.finja.se Namnförtydligande av signatur Signatur Namnförtydligande Finja Betong AB - www.finja.se juli. 2014 5017 16