Barntillåtet arbetsliv

Barntillåtet arbetsliv

2

Småbarnsföräldrar har det tufft i arbetslivet det vill vi ändra på Arbetslivet är inte barntillåtet. Det visar med all tydlighet den undersökning som Unionen gjort bland medlemmarna. Nästan var tredje anser att det är svårt att kombinera förvärvsarbetet med föräldraskapet. Nästan lika många upplever konflikter mellan arbetet och att vara förälder. Det blir problem när barn ska lämnas och hämtas i förskolan, när barnen är sjuka eller lediga från skolan och någon av föräldrarna måste stanna hemma. Övertid, resor och övernattningar ger problem för småbarnsföräldrarna. Så många som var tionde medlem anser sig missgynnade på arbetsplatsen på grund av att de har barn. Redan under graviditeten upplever kvinnor att de missgynnas. Arbetsgivarna säger sig ha en positiv inställning, men medlemmarna upplever ändå att de bemöts av en negativ attityd på arbetsplatsen. Arbetsgivare drar sig inte för att fråga om så privata saker som planer på att skaffa barn när de anställer nya medarbetare. Det visar sig nämligen att nästan var tredje kvinna vid en anställningsintervju har fått frågan om hon tänker skaffa barn inom den närmaste tiden (inte lika många män får den frågan). För att ha chans att få det nya jobbet känner sig en del kvinnor tvingade att lova att inte få barn den närmaste tiden. Kvinnorna har tillfälliga anställningar och jobbar deltid i betydligt större utsträckning än männen. De tar ut merparten av föräldraledigheten och en hel del av männen tar inte ut någon föräldraledighet alls. Kvinnorna upplever genomgående större problem än männen med att få arbetslivet och föräldraskapet att gå ihop. Vi måste skapa ett arbetsliv för alla även småbarnsföräldrar ska kunna känna att de mår bra på och av arbetet. ISBN: 978-91-7391-042-2 3

Så här vill Unionen göra arbetslivet barntillåtet Ingen ska behöva välja mellan familj och karriär. Småbarnsföräldrar är en stor och viktig del av den arbetsföra befolkningen. Svårigheter att förena föräldraskap och arbete får inte leda till att man drar sig för att skaffa barn i så fall hotas välfärden för alla. För att få ett barntillåtet arbetsliv måste det till en rad förbättringar. Vi i Unionen vill se följande förändringar: Ett arbetsliv för alla. Arbetet måste organiseras så det fungerar även för småbarnsföräldrar. Möten på tidiga morgnar och sena kvällar bör undvikas. Nyttja modern teknik för att minska antalet arbetsresor och övernattningar. Förändrade attityder. Den som tar sitt ansvar som förälder ska inte uppfattas som en person som skapar problem för arbetsgivaren. Graviditet, barnafödande och föräldraskap är en naturlig del av livet och därmed också av arbetslivet. Integritetskränkande frågor ska inte tillåtas. Arbetsgivarna måste respektera den sökandes privatliv och inte ställa frågor om eventuella barnplaner vid anställningsintervjuer. Arbetsgivarna måste istället se det som naturligt för de flesta människor att ha barn samtidigt som de yrkesarbetar och organisera verksamheten så att den fungerar för alla. Planer och rutiner för de föräldralediga. Innan föräldraledigheten bör man ha avstämningssamtal. Medarbetar- och lönesamtal ska genomföras på vanligt sätt även under föräldraledigheten. Löneutveckling och kompetensutveckling ska inte halka efter för att man blir förälder. Föräldrarna måste dela mer lika på föräldraledigheten. Så länge som kvinnorna är föräldralediga så mycket längre än männen, kommer många kvinnor att fortsätta att halka efter i sin löneutveckling och sin karriär och därmed på sikt även få lägre pension. Förbättrad föräldrapenning och föräldralön. Ingen skall behöva avstå från föräldraledighet av ekonomiska skäl. Föräldrapenningen och den sjukpenninggrundande inkomsten måste kunna höjas retroaktivt när löneförhandlingarna är klara. Föräldralediga ska få del av löneökningar precis som alla andra. 4

Inflytande över arbetstiden. Möjlighet till individuella lösningar vad gäller arbetstidens längd och förläggning. Medarbetare som är föräldralediga på deltid ska inte beordras att jobba över. Fler kvinnor måste få chans till ledande positioner. Ett barntillåtet arbetsliv och då kvinnor och män delar mer lika på föräldraansvaret, ger fler kvinnor chans till utveckling och möjlighet till chefsjobb och andra ledande positioner. Tryggare anställningar. Det måste bli färre visstidsanställningar och de som ofrivilligt arbetar deltid ska ha möjlighet att gå upp till heltid. Arbetslivet idag är inte barntillåtet så här ser det ut Den undersökning som Unionen gjort genom intervjuer med 1 800 medlemmar ger en tydlig bild av hur arbetslivet är för småbarnsföräldrarna. Närmare 30 procent av föräldrarna tycker att det är mycket eller ganska svårt att kombinera arbetslivet och föräldraskapet. Hur ser du på att kombinera arbetsliv och föräldraskap? Anser du att det är att kombinera arbetsliv och föräldraskap? 40 % 35 30 25 20 15 10 5 Samtliga 0 Mycket enkelt Ganska enkelt Varken eller Ganska svårt Mycket svårt Vet ej Ej svar Bland dem som inte har barn är det ännu fler som tror att det är svårt att kombinera arbetsliv och föräldraskap. En tredjedel av dem tror att det är mycket eller ganska svårt. Det är framförallt kvinnorna som tror att det är svårt, 42 procent jämfört med 28 procent bland männen. Män Kvinnor 5

Problemen börjar redan innan Tänker du skaffa barn? den frågan har 30 procent av kvinnorna i undersökningen fått under en anställningsintervju. Elva procent av männen har fått samma fråga. När arbetsgivaren ställer frågan så leder det till att en del till och med känner sig tvingade att lova att inte skaffa barn i hopp om att få jobbet de söker. Hela sju procent av kvinnorna har gett det löftet och en procent av männen. Pressen att inte skaffa barn varierar lite mellan regionerna. I Uppland/ Östra Sörmland/Gotland har 37 procent av kvinnorna fått frågan vid en anställningsintervju. I Stockholm har elva procent av kvinnorna känt sig tvingade att lova att inte få barn inom den närmaste tiden. Har du någon gång under en anställningsintervju varit med om att man frågat eller undrat om du funderar på att skaffa barn inom den närmsta framtiden? % 100 Samtliga 80 60 Män Kvinnor 40 20 0 Ja Nej Vet ej 6

Har du någon gång känt dig tvingad att lova att inte skaffa barn inom den närmsta framtiden för att få ett jobb? % 100 Samtliga 80 Män Kvinnor 60 40 20 0 Ja Nej Vill ej svara Av kvinnorna har 16 procent någon gång tvekat eller avstått från att söka arbete på grund av att de varit gravida eller då det varit aktuellt att bli förälder. Fyra procent av männen har tvekat eller avstått från att söka arbete då det varit aktuellt med barn. 7

Arbetsgivarna är positiva ändå missgynnas kvinnor redan under graviditeten Nästan åtta av tio tillfrågade upplevde arbetsgivarens reaktion som mycket eller ganska positiv när de berättade att de skulle bli föräldrar. Endast fyra procent uppfattade någon negativ inställning från arbetsgivaren. Trots det upplever 14 procent av kvinnorna att de missgynnas redan under sin graviditet. Av de missgynnade kvinnorna uppger var fjärde att löneökningen uteblivit och var femte upplevde att de haft en sämre löneutveckling. Andra uppger att karriärmöjligheterna minskade, att de blev omplacerade eller fick förändrade arbetsuppgifter. Några av de tillfrågade kvinnorna uppger att de gick miste om kompetensutveckling, blev uppsagda, missgynnades vid schemaläggning samt upplevde en negativ attityd från kollegor och arbetsgivare. En medlem uttrycker följande: anmäld till utbildning men chefen tog den istället eftersom jag ändå skulle vara mammaledig. I Småland/Öst upplevde 60 procentav de kvinnor som svarat att de missgynnats, att de gick miste om löneökning under den senaste graviditeten. Andelen kvinnor som uppger att de gynnades under graviditeten är elva procent. Den främsta anledningen till att de kände sig gynnade var den positiva attityden som de upplevde från arbetsgivaren. 8

Kvinnorna tar ut merparten av föräldraledigheten Nästan åttio procent av kvinnorna säger att de tagit ut mer än tio månaders föräldraledighet med det senast födda barnet, jämfört med åtta procent av männen. 17 procent av männen har inte tagit ut någon föräldraledighet alls och 29 procent tog endast ut en månad. Drygt var tionde förälder säger att de delade lika på föräldraledigheten. 9

Om du tänker på ditt senaste barn, vad är din längsta sammanhållande föräldraledighet räknat i antal månader? 80 % 70 60 50 40 30 20 10 Samtliga Män Kvinnor 0 10+ månader 8 9 månader 5 7 månader 4 månader 3 månader 2 månader 1 månad Det finns en hel del variationer mellan regionerna då det gäller fördelningen av föräldraledigheten. I Uppland/Östra Sörmland/Gotland är papporna mest benägna att ta ut längre föräldraledighet, där anger nästan var femte man att han var föräldraledig tio månader eller längre. Där är 69 procent av kvinnorna hemma i tio månader eller längre, vilket är färre jämfört med riket totalt. Minst benägna att ta ut längre föräldraledighet är papporna i Gävleborg/Dalarna/Mälardalen och Bergslagen/Värmland. Där är fyra procent föräldralediga tio månader eller längre. Andelen kvinnor som är föräldralediga tio månader eller längre är störst i Stockholm och Väst/Skaraborg/SjuHall, 82 procent. N-botten/ V-botten/ M-norrland G-borg/ Dalarna/ M-dalen Uppland/ Östra Sörmland/ Gotland Stockholm Bergslagen/ Värmland Väst/ S-borg/ SjuHall Göteborg Småland/ Öst Sydväst/ Sydost Vi delade lika på ledigheten Tog ut större delen av ledigheten Kvinna / Man Kvinna / Man Kvinna / Man Kvinna / Man Kvinna / Man Kvinna / Man Kvinna / Man Kvinna / Man Kvinna / Man 12 / 20 8 / 5 9 / 15 6 / 18 12 / 14 14 / 15 12 / 18 13 / 6 15 / 5 87 / 1 86 / 4 88 / 8 93 / 4 87 / 4 84 / 1 83 / 85 / 6 85 / 2 10

Ekonomin avgör De som tog ut större delen av föräldraledigheten anger ekonomin som den främsta orsaken till den ojämna fördelningen. 34 procent uppger att ekonomin avgör. Den näst vanligaste motiveringen är den ena förälderns uttryckliga vilja att ta ut den större delen. Arbetslöshet uppgavs av var tionde som skäl till det ojämna uttaget. Andra anledningar är att de inte kunde på grund av arbetets krav, egenföretagande, amning, traditioner och förväntningar, försämrade karriärmöjligheter och skiftarbete. En person säger på grund av mitt arbetes karaktär. Jag satsade allt på karriären, hade inget för det och idag ångrar jag att jag inte tog ut föräldraledighet. Mer än hälften av männen i Sydväst/Sydost uppger ekonomin som den väsentliga orsaken till det ojämna uttaget av föräldraledigheten medan bara var fjärde man i Väst/Skaraborg/SjuHall och Göteborg anger det skälet. I Gävleborg/Dalarna/Mälardalen anger nästan hälften av kvinnorna ekonomiska orsaker till det ojämna uttaget av föräldraledigheten. 11

Föräldraledighet ger utveckling som arbetsgivaren har glädje av Drygt var tionde medlem anser att deras förmåga att utföra arbetet påverkades positivt av den senaste föräldraledigheten. De har fått mer energi, blivit mer positiva, är mognare och bättre på att organisera. En medlem säger: tränade upp mitt ledarskap under föräldraledigheten. Nästan lika många upplever dock en negativ påverkan. Det handlar då främst om att frånvaron gjorde att jobbet samlades på hög, att de förlorade kunder samt upplevelsen av att inte kunna vara flexibel. Flera uttrycker en känsla av splittring mellan arbete och familj. På vilket sätt påverkades förmågan att utföra ditt arbete positivt av föräldraledigheten? % 35 30 25 Samtliga Män Kvinnor 20 15 10 5 0 Mer energi Mer positiv Mognare Organiserar bättre Ger perspektiv Annat Vet ej 12

Lön, kompetens och karriär halkar efter Var tionde småbarnsförälder upplever att de missgynnas på arbetsplatsen. Var fjärde kvinna som angett att de missgynnats upplever en sämre löneutveckling jämfört med 17 procent av männen. De som upplever sig missgynnade uppger även att de fått minskade karriärmöjligheter, utebliven löneökning, förändrade arbetsuppgifter, blivit omplacerade, gått miste om kompetensutveckling, provanställning har inte övergått i tillsvidareanställning samt en negativ attityd från arbetsgivaren. Kvinnor och män följer samma mönster. I regionen Uppland/Östra Sörmland/Gotland uppger 70 procent av männen att de fått minskade karriärmöjligheter på grund av att de har barn. Det finns även medlemmar som upplever att de gynnas på jobbet av att ha barn. Det handlar då om en positiv attityd från arbetsgivaren, bättre arbetstider med större flexibilitet och större förståelse från andra när de behöver vara lediga. På vilket sätt har du missgynnats på jobbet av att ha barn? % 25 20 Samtliga Män Kvinnor 15 10 5 0 Upplevd sämre löneutveckling Minskade karriärmöjligheter Utebliven löneökning Negativ attityd från arbetsgivaren Minskad kompetensutveckling Förändrade arbetsuppgifter Negativa synpunkter vid VAB Gått miste om en befordran Blivit omplacerad Missgynnats vid schemaläggning Negativ attityd från kollegorna Blivit uppsagd Provanställning har inte blivit fast anställning Missar aktiviteter utanför jobbet Utebliven bonus Annat Vet ej Ej svar 13

Problem när man börjar jobba igen Nästan var tionde säger att det uppstod problem på jobbet när de skulle börja arbeta efter föräldraledigheten trots att arbetsgivarna visat en positiv attityd till föräldraskapet. Mer än dubbelt så många kvinnor som män upplevde problem, 13 procent jämfört med fem. Var fjärde som upplevde problem säger att de fick ändrade arbetsuppgifter. Många fick dessutom vara med om omstruktureringar och omplaceringar vid återkomsten till jobbet efter ledigheten. Var tionde anger att de fick jobba hårdare efter föräldraledigheten. Vilken typ av problem uppstod när du kom tillbaka till jobbet efter senaste föräldraledigheten? % 35 Samtliga 30 25 Män Kvinnor 20 15 10 5 0 Förändrade arbetsuppgifter Omstrukturering Blivit omplacerad Fick jobba hårdare Uppsagd Ändrat schema Kunde inte gå ner i arbetstid Stress Sa upp mig Ingen kompetensutveckling Upplevd sämre löneutveckling Utebliven löneökning Annat Vet ej 14

Kvinnorna går ned i arbetstid Nästan hälften av kvinnorna i undersökningen, 47 procent, gick ned i arbetstid när båda föräldrarna började jobba. Endast åtta procent av männen gick ned i arbetstid. Av samtliga uppger fem procent att båda föräldrarna gick ned i arbetstid. Det finns en del skillnader mellan regionerna. Om du tänker på föräldraledigheten med ditt första barn, gick du eller din partner ner i arbetstid när ni båda började jobba igen? 50 % 40 Samtliga Män Kvinnor 30 20 10 0 Ja, jag gick ner i arbetstid Ja, båda gick ner i arbetstid Värdena kan läggas ihop eftersom man bara kunnat välja ett av svaren. 15

Arbetstiden problem för småbarnsföräldrar Var fjärde medlem som har barn hemma upplever att det mycket eller ganska ofta uppstår konflikter mellan jobbet och att vara förälder. Det är vanligare bland kvinnor än män att känna så, 29 procent respektive 22 procent. Var sjunde upplever konflikter ibland. Det är bara var femte som aldrig upplever konflikter mellan jobbet och att vara förälder. En tredjedel säger att det ganska sällan är konflikter. Fler män än kvinnor upplever ganska sällan konflikter. Det största problemet är övertidsarbetet. Närmare hälften, 45 procent, upplever det problemet. Näst vanligast är problem med lämning och hämtning på förskola, 23 procent, tätt följt av vård av barn, 22 procent. Det är mest kvinnor som pekar på de här problemen. I vilken grad upplever du att det uppstår intressekonflikter mellan jobbet och att vara förälder i samband med övertidsarbete? % 25 20 15 10 5 0-5 -10-15 -20-25 -30 Samtliga Män Kvinnor Aldrig Nästan aldrig Ibland Ganska ofta Mycket ofta 16

Nästan var fjärde man upplever att det uppstår problem när arbetet kräver resor och/eller övernattning, motsvarande andel kvinnor som anger detta är tolv procent. Nästan var femte upplever svårigheter vid ledigheter i samband med skollov och långhelger. Arbetstider/arbetstidens förläggning upplevs av 15 procent ofta ge upphov till konflikter. Var tionde uppger att strikta arbetstider ofta ligger till grund för konflikter. En medlem uttrycker: på grund av rådande konjunktur måste jag jobba fyra dagar i veckan under min föräldraledighet!. Kortare arbetstid skulle kunna göra det enklare det tycker en tredjedel av dem som upplever att det är svårt att kombinera arbetsliv och föräldraskap. Var fjärde vill ha en mer flexibel arbetstid. Möjlighet att jobba hemifrån och större inflytande över schemaläggningen föreslås också. Många efterlyser också bättre rutiner, anpassning av arbetsorganisationen och bättre planering på arbetsplatserna när medarbetare är föräldralediga. Några säger: Bättre planering hos arbetsgivare så att man inte blir tagen på sängen när någon blir föräldraledig., Att arbetsgivaren och den föräldralediga håller kontakt för att hålla kontakten/dialogen vid liv, Andra arbetsuppgifter, omfördelning av arbetsuppgifterna, Back up, mera samarbete. Flera uttalar också att det behövs attitydförändringar på arbetsplatserna. En person uttrycker: Det behövs en annan atmosfär på arbetsplatserna som ger möjlighet att ha en familj vid sidan om arbetet. 17

Ett arbetsliv för alla så borde det vara, men så är det inte När arbetslivet är barntillåtet är det lätt att kombinera arbetsliv och föräldraskap. Då är det anpassat för alla både för dem som har barn och för alla andra anställda. Då undviker man möten på kvällar och morgnar och minskar onödiga resor och övernattningar. Då finns inga intressekonflikter mellan arbetslivet och familjen. Yrkesarbetande människor som väljer att få barn missgynnas inte, varken under graviditeten eller som småbarnsföräldrar. Möjligheterna till en bra löneutveckling och karriär är desamma som innan man fick barn. Föräldrar delar jämlikt på föräldraledigheten. Ingen behöver avstå från föräldraledighet av ekonomiska skäl. Arbetsgivarna frågar inte under anställningsintervjun om man tänker skaffa barn, eftersom barn är ett naturligt inslag i livet för de flesta människor samtidigt som de är yrkesarbetande. Unionens medlemmar har i undersökningen pekat på ett antal saker som bör förbättras för att arbetslivet ska bli barntillåtet. Främst föreslår de att Unionen ska jobba för kortare och flexiblare arbetstider. De förordar också förbättrad föräldrapenning och föräldralön. En medlem säger arbeta för att föräldrarna får lite bättre villkor. Jämställda löner är en viktig fråga som medlemmarna vill att Unionen ska driva. Medlemmarna vill också att Unionen ska påverka attityder och informera mer om föräldrars rättigheter på ett enkelt sätt. Många vill att Unionen ska vara tuffare mot arbetsgivarna både under föräldraledigheten och när man kommer tillbaka så att man inte blir omplacerad, halkar efter i löneutvecklingen eller går miste om kompetensutveckling. En medlem uttrycker: driva frågan att ha rätten att komma tillbaka till sitt gamla jobb med någorlunda lika arbetsuppgifter som innan graviditeten. Flera anser att Unionen ska se till att arbetsgivaren har en kontinuerlig kontakt med den som är föräldraledig. Man vill att facket ska vara mer aktivt när det gäller schemaläggning och arbetstider. En medlem säger bli hårdare titta över avtal om övertider. 18

Unionen vill se en attitydförändring i arbetslivet. Graviditet, barnafödande och föräldraskap ska i grunden uppfattas som något positivt, värdefullt och utvecklande. Inte bara för föräldrarna utan också för arbetsgivaren och samhället i stort. Gravida och småbarnförälder ska inte uppleva att de missgynnas i arbetslivet. De ska inte ha sämre löneutveckling, gå miste om kompetensutveckling, minskade karriärmöjligheter, få ändrade arbetsuppgifter eller missa övergång till fast anställning bara för att de är småbarnsföräldrar. Vi behöver få en ändrad attityd till småbarnsföräldrar i arbetslivet. Unionen vill se ett omedelbart stopp på alla integritetskränkande frågor om barnplaner till arbetssökande vid anställningsintervjuer. Man kan ha viss förståelse för att arbetsgivare tänker tanken men frågan ska ändå inte ställas. Arbetsgivarna får inte trampa in i människors privatliv. Varje individs personliga integritet måste värnas. Det får inte vara så att man tvingas lova att inte skaffa barn, för att få det jobb man söker. Unionen vill se att arbetsplatserna har en policy med rutiner och handlingsplaner för de föräldralediga, till exempel avstämningssamtal innan ledigheten samt medarbetar- och lönesamtal under ledigheten så att ingen riskerar att halka efter i lön eller kompetens. Arbetsgivaren ska hålla kontinuerlig kontakt och informera den som är föräldraledig på ett sätt som man kommit överens om innan ledigheten. Unionen vill se att män uppmuntras till att ta ut föräldraledighet och att kvinnor och män tar gemensamt ansvar för barnen. Idag är det kvinnorna som tar det största ansvaret för barnen inte bara när de är små utan även när barnen blir lite större. Många kvinnor halkar därmed efter med sin lön och i sin utveckling. Det påverkar därmed deras hela arbetsliv och ger i slutändan även lägre pension. Unionen vill se en förbättrad föräldraförsäkring och föräldralön. Föräldrapenningen ska höjas och utbetalas retroaktivt när den nya lönen är förhandlad och klar. Föräldralediga ska få del av löneökningar retroaktivt precis som alla andra. Ofta är det ekonomiska skäl som gör att föräldrarna inte delar lika på föräldraledigheten. Ingen ska behöva avstå från föräldraledighet av det skälet. 19

Unionen vill se att arbetet planeras så att man inte är tvungen att arbeta övertid. De som är föräldralediga på deltid ska inte beordras att jobba över och rätten till övertidsersättning ska inte avtalas bort. Arbetet ska organiseras så att medlemmarna har inflytande över arbetstidens förläggning och att de själva kan ha flexibilitet i sina arbetstider. Unionen vill se att det blir lättare för kvinnor att utvecklas, göra karriär och bli chefer. I ett barntillåtet arbetsliv får alla småbarnsföräldrar det lättare att göra karriär och nå ledande positioner. Idag är svårigheterna störst för kvinnorna alltså gynnar det barntillåtna arbetslivet kvinnorna mest. Unionen vill se fler heltidsanställningar och färre ofrivilliga deltider. Den som arbetar deltid idag oftast kvinnor har det ekonomiskt svårare att vara huvudförsörjare när den heltidsarbetande partnern är föräldraledig. Fler kvinnor än män har tillfälliga anställningar. En osäker anställning kanske gör att man inte heller vågar skaffa barn. Tillfälliga anställningar och deltidsarbete ger sämre förankring på arbetsmarknaden vilket lätt gör att man är hemma. Deltidsarbete ger också lägre livsinkomst som sedan leder till sämre pension. 20

21

Fakta om undersökningen Undersökningen som Unionen genomfört har riktat sig till medlemmar mellan 20 och 44 år. Undersökningen har gjorts genom telefonintervjuer där enkätfrågor besvarats och sammanställts av undersökningsföretaget Ipsos. Intervjuerna genomfördes i december 2007. Sammanlagt gjordes 1 800 intervjuer. För att få reda på om det finns regionala skillnader delades Unionens 19 regioner in i nio områden, (regioner i undersökningen) enligt följande: 1 Norrbotten, Västerbotten, Mellannorrland 2 Gävleborg, Dalarna, Mälardalen 3 Uppland, Östra Sörmland/Gotland 4 Stockholm 5 Bergslagen, Värmland 6 Väst, Skaraborg, SjuHall 7 Göteborg 8 Småland/Öst 9 Sydväst/Sydost Totalt genomfördes 200 intervjuer per område. Därefter viktades intervjuerna så att undersökningen är representativ för medlemmar i hela landet. De regionala skillnaderna som redovisas är statistiskt signifikanta, det vill säga att avvikelserna från det totala resultatet inte beror på slumpen. Urvalet till undersökningen är framtaget genom ett obundet slumpmässigt urval utifrån medlemmarnas bostadsort och svarsfrekvensen är 66 procent. Undersökningen representerar 53 procent män och 47 procent kvinnor. Av de tillfrågade är 85 procent av kvinnorna och 97 procent av männen förvärvsarbetande, tolv procent av kvinnorna är föräldralediga mot en procent av männen. Andelen kvinnor som är arbetslösa är tre procent jämfört med en procent av männen. 22

Av de intervjuade har 92 procent tillsvidareanställning. Två tredjedelar av de tillfrågade har ett eller flera barn, varav tre fjärdedelar har barn upp till 12 år. Drygt åtta av tio är sammanboende. Mer än dubbelt så många kvinnor som män har en tillfällig anställning, tio procent av kvinnorna jämfört med fyra procent av männen. Av dem som ingår i undersökningen arbetar 84 procent heltid, 94 procent som inte har barn arbetar heltid jämfört med 79 procent av dem som har hemmavarande barn. Nästan tre av tio kvinnor arbetar deltid vilket kan jämföras med att tre procent av männen gör det. Av de deltidsarbetande jobbade de flesta heltid, 62 procent, hos sin nuvarande arbetsgivare innan de gick ned på deltid. 23

Unionen är Sveriges största fackförbund på den privata arbetsmark naden och landets största tjänstemannaförbund. Vi är cirka 500 000 medlemmar, varav 40 000 förtroendevalda i över 65 000 företag och organisa tioner. Unionen finns i allt från stora internationella koncerner till små familjeföretag. Vår vision är att skapa trygghet, framgång och glädje i arbetslivet. Tnr: 1073:2. ISBN: 978-91-7391-042-2. Jan 2009. 1 000 ex. Produktion: Blomquist & Co. Illustration: Klas Fahlén. Fotograf: Lena Granefelt. Tryck: Wassbergs-Skottetryck. Olof Palmes Gata 17 105 32 Stockholm Tel +46 8 504 15 000 www.unionen.se