SprängNytt. Nr. 2 December 2008-22. årgang

SprängNytt Nr. 2 December 2008-22. årgang

Innehåll Vind i seglen för Kjin-Schakt Sid 4 Gasellvinnare med sprängkraft Sid 6 En v lsignad tunnel Sid 7 Snabbt tunnelbygge under Karolinska sjukhuset Sid 8 Inga problem med tunnelbanan Sid 11 Nystart för Dannemora gruva Sid 14 Underjordsseminarium 2009 Sid 19 En järnhård historia Sid 24 Sakta men säkert tunnelbygge Sid 26 Bra orderläge Sid 28 Djup forskning om använt kärnbränsle Sid 30 En teknikkritikers bekännelser Sid 32 Sprängkurser våren 2009 Sid 33 Årets Bergsprängare 2008 Sid 34 Nya Bulknamn Nya internetsidor Sid 37 Ansvarig utgivare: Knut Nilsen Redaktör: Thor Andersen Layout & Produktion: EMEA Marketing Communications Kära läsare, Ett hektiskt år går mot sitt slut. Året startade med hög aktivitet inom branschen. Under året har aktiviteten avtagit något och vi kan inte heller utesluta att finanskrisen kommer att påverka aktiviteterna negativt framöver. Orica Mining Services har de två sista åren genomgått en process där vi gått igenom alla våra produkter på global basis. Målet är att presentera produkterna på ett enhetligt sätt överallt där våra produkter finns tillgängliga. Vi har bestämt att samköra namnen på produkterna och leveranssystemen, så att vi kan tala samma produktspråk oavsett var i världen våra kunder befinner sig. Produktnamnen för bulksystem, patronerade produkter och tändmedelssystem kommer att få enhetliga namn som återspeglar vår globala produktstruktur. Produkternas egenskaper kommer inte att förändras och vi kommer fortsatt att leverera samma produkter under de nya namnen. Kunderna kan även i fortsättningen förväntas få leveranser av den högsta graden av kvalitet, och tillgång till det senaste inom produktutvecklingen. Enhetliga varumärken är utvecklat för varje produktgrupp. Detta innebär nya produktlogotyper, nytt emballage och nytt informationsmaterial. Vid införandet av globala produktnamn kommer det också att bli enklare att få tillgång till erfarenhet och experter genom Orica Mining Services tekniska personal och våra case studies samt till den senaste utvecklingen inom sprängningsteknik från Orica Mining Services globala forskningscenter. Som du ser från informationssidor i detta numret av SprängNytt är vi redan i full gång med namnbytet på våra bulkemulsionssprängämnen. Redan sedan den 1 dec har de nya namnen funnits ute på marknaden. Namnbytet på våra övriga produkter kommer att ske gradvis under 2009. Vi kommer att hålla dig uppdaterad bl a i SprängNytt, våra internetsidor och självklart genom kundbrev. Samtidigt önskar jag att informera om våra nya internetsidor som har fått en mycket enklare struktur och en rad nya funktioner som gör det enklare att få tillgång till information, speciellt produktinformation. Webadressen är den samma som tidigare. www.oricaminingservices.com eller www.orica.se Jag vill också passa på att önska våra läsare en God Jul och ett aktivitetsfyllt nytt år. Knut Nilsen Vice President Nordics

En Röst. Ett Mål. Vid Orica har vi En Röst. Vår nya globala produktprofil innebär att vi har ett gemensamt produktspråk var vi än befinner oss i världen, med samma produktnamn och utförande som gör att alla kan dela sprängkunskap och erfarenhet. Vårt mål är att ge våra kunder det allra bästa beträffande produktteknologi och innovation, tillgångar som står att finna hos världens största sprängmedelstillverkare. Det är verkligen Styrkan i Kompanjonskap. www.oricaminingservices.com

Vind i seglen för Kjin-Schakt TEXT / BILD LARS WESTERLUND Kjin-Schakt AB står för vägbyggen till och sprängning av fundamentgropar till 36 av 48 vindkraftverk som RES Skandinavien AB uppför i Havsnäs, utanför Strömsund. Detta är ett av de största vindkraftsprojekten som pågår i norra Europa, berättar Rolf Rubensson, platschef för RES i Havsnäs. RES Skandinavien startades 2001 och ägs av RES Ltd i Storbritannien - ett av världens ledande vindkraftföretag. RES har byggt anläggningar runt om i världen för en elproduktion av över 813 megawatt. Havsnäs blir med sina 95,4 MW den största landbaserade vindkraftanläggningen i Sverige och därmed en viktig milstolpe i utvecklingen av svensk vindenergi, säger Rolf Rubensson. Anläggningen som kostar cirka två miljarder kronor att uppföra kommer att generera elektricitet motsvarande den årliga konsumtionen i ungefär 45 000 hushåll. VILL BYGGA MER De 48 Vestas V-90 vindkraftverken, som har en installerad effekt på mellan 1,8 och 2.0 MW, placeras på tre höjder på mellan 550 och 625 meter i ett skogslandskap norr om Strömsund. Bygget påbörjade i april och den kommersiella driften kommer att inledas i faser från november 2009 till mars 2010. Rolf Rubensson avslöjar också att RES är intresserad av att bygga fler vindkraftverk i den jämtländska fjällvärlden. Men ännu är det för tidigt att berätta mer om detta. ANVÄNDER UTSPRÄNGT BERG För att kunna transportera material till vindkraftverksbygget och sedan sköta drift och underhåll av vindkraftverken i Havsnäs måste det byggas 3,4 mil ny väg. Dessutom ska 2,3 mil befintlig skogsbilväg förstärkas.

Kjin-Schakt, som står för den största delen av vägbygget, har anlitats av huvudentreprenören Stenger & Ibsen A/S, från Danmark. Fram till jul räknar vi med att vara färdiga med vägarna, berättar Ulf Nilsson, Kjins platschef i Havsnäs. Att bygga vägar i myrmark på vilka man ska kunna transportera en 500 ton tung kran, är inte det lättaste. Vi använder oss av utsprängt berg som överbyggnad, säger Ulf Nilsson och inflikar att man måste gräva ut de djupaste myrarna för att kunna klara bärigheten. RES ställer mycket hårda krav på arbetsmiljö och miljö. Inom dessa områden har vi kommit långt i Sverige, men engelsmännen har ännu större krav. Till exempel får vi inte ens lägga ut en snus i naturen, berättar Ulf Marklund. När det gäller borrning, laddning och sprängning har Kjin anlitat Gustav Winter från Blåviksjön och några veckor i december finns NCC Roads också på plats med en borrvagn. 300 000 ton berg behövs till vägbygget. Men eftersom Kjin kan använda en stor del av det utsprängda berget behöver man bara tillföra 60 000 ton från bergtäkter. Sprängningarna går mycket bra och sönderfallet är så fint att berget nästan ser ut att ha gått igenom en grovkross, avslutar Ulf Nilsson. Rolf Rubensson, RES, i samspråk med Ulf Nilsson, Kjin-Schakt. Sprängaren Gustav Winter är en av Kjin-Schakts underentreprenörer i Havsnäs. I Havsvik bygger en av Kjin-Schakts maskinförare Mikael Sjöberg ny väg på myrmarkerna. Stellan Grahn, Kjin-Schakt, Jonny Bagein-Linder, Orica Mining Services och Ulf Nilsson, Kjin-Schakt. Stellan Grahn är en av Kjin-Schakts mest erfarna maskinförare.

Gasellvinnare med sprängkraft TEXT LARS WESTERLUND regionchef hos dåvarande Dyno Nobel. Min tanke är att Stefan ska ta över ledningen för företaget när jag så småningom väljer att trappa ner. TROGNA MANNAR I oktober utsågs Kjin-Schakt AB i Storuman för andra året i rad till Västerbottens Gasellföretag. Sedan 2003 har omsättningen skjutit i höjden med raketfart. Det största uppdraget utgörs av driften av guldgruvan i Svartliden. Framgångssagan för Kjin-Schakt startade ganska svajigt år 2000 när Scanmining öppnade sin gruva i Blaiken. Då fick Kjin uppdraget att bryta malmen. Den största delen av det dåvarande manskapet och sju maskiner flyttades till Blaiken. Men lyckan blev kortvarig. Efter tre veckor tog gruvbolagets pengar slut och arbetet avslutades. Krisen stod för dörren för Kjin och det dröjde ända fram till sommaren 2002 innan det lossnade igen. Den här gången var det australiensiska Dragon Mining som via ett anbud antog Kjin till att utföra hela arbetet i dagbrottet i Svartlidengruvan till Kjin. Denna gruva är en renodlad guldgruva och guldet utvinns genom en lakningsprocess med cyanid. OMSÄTTNINGEN ÖKADE MED 749 PROCENT Samarbetet med Dragon Mining i Svartliden har varit framgångsrikt för Kjin och omsättningen har ökat dramatiskt. 2003 till 2006 från 7 till 63 miljoner kronor. Det vill säga hela 749 procent. Detta lyft innebar att Kjin 2007 utsågs till årets Gasellvinnare i Västerbotten. Även i år tog de hem den titeln. 2004 till 2006 hade Kjin ökat omsättningen med 571 procent. I fjol omsatte vi närmare 100 miljoner kronor och antalet anställda uppgår idag till 50 personer. 35 av dessa arbetar i Svartliden, berättar Ivan Nygren och inflikar att företaget numera har en maskinpark som består av 33 enheter, bland annat tre borriggar. REKRYTERADE STEFAN TUOMA I Svartliden har Kjin-Schakt hand om hela processen från jordavrymningen och ända fram till kvarnarna. Laddning och sprängning är en viktig del i verksamheten och inom detta område har Kjin-Schakt satsat hårt. När Ivan Nygren fick Svartlidenjobbet valde han att rekrytera Stefan Tuoma som då var gruvchef i Svartliden och som tidigare varit Förutom uppdraget i Svartliden arbetar Kjin Schakt också med markarbeten inför RES bygge av vindkraftverk utanför Strömsund, som vi berättar mer om i en annan artikel i tidningen. Dessutom gör vi en del jobb åt Vat tenfall. Det handlar då främst om förstärkning av dammar. Ivan Nygren är övertygad om att det kommer att startas fler gruvor efter Guldlinjen. Och även om inte vi får i uppdrag att bryta dessa fyndigheter är det i alla fall bra för Västerbottens inland om de kommer igång. Han ser också en stor potential i vindkraften. Inom det området har vi bara sett början. Ivan Nygren menar att företagets styrka ligger i de kunniga medarbetarna. Vi har trogna killar som varit med ända sedan förtaget grundades 1988 och vi har också haft turen att få tag på duktiga ungdomar. Borrarna har de utbildat själva i samarbete med Orica Mining Services och Sandvik. Vårt samarbete med Orica fungerar mycket bra på alla plan, avslutar Ivan Nygren.

En välsignad tunnel Den 4 december välsignades bergtunneln Värtan på Norra länken av en katolsk och en protestantisk präst och en staty av Sankta Barbara sattes upp nere i tunneln. Festligt och trevligt, men vi har haft problem med dåligt berg och det har krävts mycket mer injektering än förväntat, berättar Bo W.H. Persson, senior adviser vid Oden Anläggningsentreprend AB. Ett konsortium bestående av Oden Anläggningsentreprenad AB och tyska Hochtief Construction AG bygger bergtunneln Värtan på Norra Länken. Välsignelsen är en tysk tradition som ger glans åt arbetet, säger Bo W.H. Persson. 380 000 kubikmeter bergmassor ska tas ut för att bygga tunneln. Dåligt berg har satt en del käppar i hjulen för konsortiet. Det är till och med så dåligt att det ibland rasar stora sjok när vi skrotar. Därför måste vi gå försiktigt fram. Vi injekterar och bultar nu ända fram till stuffen. För att inte tappa alltför mycket tid man också lagt in ett nattskift som injekterar. Eventuellt kan det även bli tal om att börja borra på natten, men spränga får vi ju inte göra nattetid. Fram till början av december har det krävts injektering med hela 55 ton cement per injekteringsskärm i bergtunneln. Och det har också behövts bra mycket mer bult än planerat. HYR ETT RIDHUS Här arbetar 25 man plus tjänstemän. Två borrvagnar används och emulsi- on är det som gäller. Vi har hyrt ett stort ridhus i Värtan som vi både använder som laddningsstation och som förråd. Bo W.H. Persson berättar att man haft en del problem med glasögon och därför fått förändra borrplanerna. Och det dåliga berget medför att vi får problem med konturerna. Han tror emellertid att man trots allt kommer att hålla tidplanen. Genom att vi nu arbetar dygnet runt i tunneln räknar vi med att bli klara i tid, avslutar Bo W.H. Persson, för att sedan bege sig till välsignelseceremonin. Laddningsstationen som Oden och Hoctief använder vid bygget av bergtunneln Värtan. Oden och Hoctiefs emulsionsförråd som placerats i ett stort ridhus.

Snabbt tunnelbygge under Karolinska sjukhuset TEXT / BILD LARS WESTERLUND TUNNELBILDER MIKAEL ULLÉN Borrning i bergtunneln Karolinska Skanskas sprängningar i bergtunneln Karolinska som ska förbinda E4:an med Norra Länken vid Norrtull har gått mycket bra. Den 10 december blev vår sista arbetsdag här. Vi klarade att utföra uppdraget två månader snabbare än planerat, berättar Hans Hogård, Skanskas Blockchef för tunnelbygget på Norra länken.

Hans Hogård är mycket nöjd över hur sprängningsarbetet flutit på. Vi har haft bra berg, en bra indrift och lyckats bra med borrningen. Inte en enda dag har vi stått stilla på grund av problem med laddningen, berättar han. I de sista 30 salvorna lyckades de komma ner till en i sammanhanget låg specifik laddning. Närmare bestämt 1,74 kilo per kubikmeter. Framgången med detta tunnelbygge beror till stor del på att vi lagt ner mycket tid på laddplanerna, säger Hans Hogård och inflikar att av de 103 salvorna är det bara två som inte tänt upp ordentligt. Konturerna har också fungerat och man har inte haft några problem med glasögon. I samband med tunnelbygget har Skanska både tagit hjälp av Orica Minings tekniker och sprängteknikkonsulten Ragnar Carlson. KLARADE GRÄNSVÄRDENA Inte en enda dag har vi stått stilla på grund av problem med laddningen, berättar Hans Hogård, Skanskas Blockchef för tunnelbygget på Norra länken. I framtiden vill jag inte använda något annat än SSE, berättar Peter Balusik, platschef för Skanska BS. Totalt har Skanska tagit ut 130 000 ton berg ur den 600 meter långa bergtunneln. Denna tunnel drevs åtta meter under Karolinska universitetssjukhuset vilket ställde extremt hårda krav på precisionen i sprängningsarbetet. Dessutom passerade man under Eugeniatunneln där det inte fanns någon bergtäckning alls. Vi har varit noggranna med uppföljningen av salvorna och inte en enda gång översked vi gränsvärdena, betonar Hans Hogård. Man har tagit sig genom berget med korta salvor och använt sig av strängladdning med SSE. En stor del av arbetsstyrkan har bestått av bergarbetare och tjänstemän från dotterbolaget Skanska BS i Slovakien. För oss var det här med SSE helt nytt. Jag gillar systemet eftersom det är så lätt att jobba med. Genom att använda skyliften kommer man in överallt. I framtiden vill jag inte använda något annat, berättar Peter Balusik, platschef för Skanska BS.

Om mannarna från Skanska BS kommer att stanna kvar i Sverige är i skrivande stund oklart. Det beror på om det blir aktuellt för oss med någon eller några etapper på Citybanan, säger Hans Hogård. I Slovakien är det också på gång ett större motorvägsbygge. Vi får se hur det blir, inflikar Peter Balusik. Trafiksituationen vid Norrtull är lite rörig i samband med tunnelbyggandet. Laddning med emulsion i bergtunneln Karolinska.

INGA PROBLEM MED TUNNELBANAN Veidekkes största utmaning vid bygget av bergtunnlarna Albano och Teknikhöjden på Norra Länken utgörs av sex passager med T-banan. Vi har redan genomfört fyra av dessa och SL är mycket nöjda med resultatet, berättar Pekka Berggren, Veidekkes projektchef på Norra Länken. TEXT / BILD LARS WESTERLUND Bergtunnlarna Albano och Teknikhöjden byggs av underjordsgruppen inom Veidekke Entreprenad AB. I uppdraget ingår bland annat uttag av knappt en halv miljon kubikmeter tunnelberg. För dem är passagen av tunnelbanan, med bergtäckning mellan noll till sju meter till de nya bergtunnlarna, den största nöten att knäcka. Vi har lagt ner mycket möda på I Veidekkes uppdrag ingår bland annat uttag av knappt en halv miljon kubikmeter tunnelberg. att klara detta så smidigt som möjligt. Sättet att utföra passagen på kommer förmodligen också att bli normgivande för hur man sedan ska tänka vid bygget av Citybanan, konstaterar Pekka Berggren. När det gäller vibrationsmätningarna har Veidekke haft mycket huvudbry. Betongvalvet i T-banan ger nämligen resonans och kommer i egensvängning. Detta syns naturligtvis på kurvorna och därför kan vi tyvärr inte optimera sprängningen. Det gäller att vara mycket effektiv vid sprängningarna intill T-banan. Veidekkes arbetsstyrka på Norra Länken.

Veidekkes projektchef på Norra Länken Pekka Berggren och några av hans medarbetare. Våra direktiv är att T-banan bara får stå stilla tio minuter i samband med varje sprängning och det har vi klarat. Innan trafiken släpps på igen måste vi hinna inspektera T-banan. INGEN BERGTÄCKNING Om T-banepassagerna gått bra har man däremot stött på ett problem med en av tunnelfronterna vid Teknikhöjden. Nu har vi kommit till ett avsnitt på 30 meter på Teknikhöjden där bergtäckningen inte bara är obefintlig utan till och med ligger på minus två meter. När Sprängnytt kommer på besök i mitten av november har Veidekke under de senaste fyra månaderna bara kunnat bygga 15 meter av tunneln 414NTeknikhöjden. Detta är mycket bekymmersamt, men vi måste vänta in Vägverket och deras underkonsulter som arbetar med att rita om avsnittet och försöker finna nya lösningar. KLARAR TIDSPLANEN På Norra länken sysselsätter Veidekke 50 bergarbetare och 23 tjänstemän. Dessutom har de anlitat underentreprenörer som tillsammans har ett 20-tal man på plats. Även om vi blivit fördröjda på grund av problemet med bergtäckning räknar vi med att vara klara med sprängningsarbetena enligt tidplanen, det vill säga till förvåren 2010. Det första genomslaget beräknas ske i mars 2009. Det handlar om mötet mellan de två tunnlarna. Veidekke använder Orica Minings Civec emulsionssytem. Det har fungerat bra, men Pekka Berggren har synpunkter på förvaringen av emulsionen i tält. Varför inte använda en container istället? Tältet är så skrymmande och det är svårt att få plats med när man bygger tunnlar inne i en storstad, avslutar han. Våra direktiv är att T-banan bara får stå stilla tio minuter i samband med varje sprängning och det har vi klarat, berättar Pekka Berggren, Veidekkes platschef på Norra Länken.

Civec Bulksystem Bulksystemet Civec är ett pumpbart emulsionssprängämne anpassat för användning underjord. Bulksystemet är utvecklat så att det uppfyller de speciella utfodringar som existerar vid tunnel- och anläggningsarbeten under jord. Kontakta din lokala Orica representant för ytterligare information. Se också våra nya internetsidor: www.oricaminingservices.com

Nystart för Dan

nemora gruva Bergteamets platschef Fredrik Johansson i samspråk med medarbetarna Hans Hägg och Manfred Lundmark.

TEXT / BILD LARS WESTERLUND Vi kommer att ha 12-15 man på plats för att genomföra rampdrivningen i Dannemora, berättar Bergteamets platschef Fredrik Johansson. Dannemora Magnetit AB ska starta driften i Dannemora järnmalmsgruva igen. Som ett led i detta har Bergteamet AB fått i uppdrag att driva en 1 600 meter lång ramp ner till den tidigare huvudnivån. I avtalet ingår även 700 meter ortdrivning för tillredning inför produktionsstart. I slutet av januari påbörjar Bergteamet rampdrivningen i Dannemora och den kommer att slutföras i april 2010. Vi kommer att ha 12-15 man på plats för att genomföra detta, berättar Fredrik Johansson, Bergteamets platschef i Dannemora. Den nya rampen ska förbinda den befintliga rampen vid Strömsmalmen med gruvans tidigare huvudnivå. Rampen påbörjas vid 162-metersnivån och sträcker sig ner till den gamla huvudnivån på 350 meters djup. Den nya rampen öppnar hela gruvan för trafik och är en förutsättning för en tidig produktionsstart genom att malmen via rampen kan transporteras upp ur gruvan med lastbil. Arean på den nya rampen blir 35 kvadratmeter, säger Fredrik Johansson. VILL SATSA PÅ EMULSION Fredrik Johansson konstaterar att det är bra berg och att det är torrt i gruvan. Vi räknar med att inte alls behöva betongspruta, säger han. När det gäller sprängningarna kommer man från början att använda sig av ANFO. Vi ska ta ner en ANFO-truck som vi använt oss av i Garpenberg. Förhoppningsvis kan vi senare börja nyttja emulsionssprängämnen. Dessa har många fördelar, bland annat minskar vädringstiden avsevärt, berättar Fredrik Johansson. Vatten nivån i gruvan är 318 meter ner i berget och i april påbörjas pumpningen av dessa 3,5 till 5 miljoner kubikmeter vatten som ska bort. Detta utförs i ett annat projekt. FEM MALMSKIVOR Bergteamet kommer även att driva cirka 700 meter ort i malmkroppen. Tillredningsarbetena görs i Strömsmalmen - en av de malmer som även kommer att brytas under produktionsåren.

Britta Kraft Cirka 50 000 ton råmalm blir tillgänglig i den första tillredningsfasen och den kommer att behandlas i en mobil kross- och separationsanläggning. Denna bearbetningsanläggning beräknas kunna tas i drift under första kvartalet 2009. Dannemora Magnetit kommer att producera två typer av malm. Den ena är järnmalmslig som används i sinterverk för framställning av chargering i masugn och den andra utgörs av styckemalm som kan changeras direkt i masugn. I första skedet blir det tal om provleveranser till stålverkskunder, berättar Kjell Klippmark, vd vid Dannemora Magnetit. FINNS MER ATT HÄMTA Malmbasen i Dannemora ligger på cirka 30 miljoner ton. Men Kjell Klippmark är övertygad om att mycket mer malm döljer sig i berget. Vi kommer att bedriva omfattande prospektering i närliggande områden som ännu inte undersökts, säger han. När det blir dags för fullskalig produktion i Dannemoragruvan kommer Dannemora Magnetit att göra en ny upphandling på detta. Förhoppningsvis sköter vi oss så bra att vi också får fortsätta med andra bergarbeten, säger Fredrik Johansson. Att det finns elaka tungor som säger att sjunkande priser på järnmalm kommer att sänka projektet tar Kjell Klippmark med ro. Förra året ökade järnmalmspriset med 70 procent. Det finns indikationer på ett det kan sjunka med 20 procent under nästa år. Men om det blir så finns fortfarande goda marginaler för att få en lönsam gruvdrift, avslutar han. VAD TYCKER BYBORNA OM DEN NYA GRUVAN I DANNEMORA? Mauritz Liljefors, processoperator Det är mycket positivt med nya jobb på orten. Alla i byn är förväntansfulla över vad detta ska leda till. Britta Kraft, pensionär Jätteroligt! Jag städade i gruvan i 24 år och missade precis att få en guldklocka. Hoppas bara att det inte blir lika dammigt på området som det var då. Anonym bybo Jag tror inte att de, på grund av finanskrisen, lyckas starta någon gruvdrift. Men det är helt OK för min del om det blir av, bara det inte förstör miljön i området. Mauritz Liljefors

Underjordsseminarium 22-23 januari, 2009 Radisson SAS Arlandia Stockholm, Sverige

Bild av Knut Nilsen Kära läsare Orica Mining Services EMEA har genom årens lopp anordnat kurser och seminarier för ovan och underjordsarbete.dessa har varit välbesökta och uppskattade. Efter några år ser vi tiden mogen att åter genomföra ett underjordsseminarium. Orica Mining Services EMEA vill med underjordsseminariet ge oss i branchen ett forum där tekniska nyheter, produkter och krav som ställs på leverantörer, entreprenörer och de som handhar produkterna i arbetet, kan diskuteras under trevliga former. Ta därför tillfället och anmäl Dig till seminariet för möjligheten till att utbyta erfarenheter, knyta nya kontakter och diskutera branchfrågor! Spännande föredrag av Vägverk och Banverk från både Norge och Sverige presenteras. Nitro Consult ger oss inblick i arbetet med Riskanalyser. Tillfälle ges att se laddsystem för underjord! Nyheter såsom Orica Mining Services datoriserade sprängprogram SHOTPlus-i och elektronikkapseln i-kon ges möjlighet att del av i samband med seminariet. Vi inom Orica Mining Service Nordics önskar Dig varmt välkommen till underjordsseminariet i den 22-23 Januari, 2009 på Radisson SAS Arlandia i Stockholm. Väl mött! Knut Nilsen Vice President Nordics

Program Torsdag 22 Januari. 10.00 10.30-11.00 11.00-12.00 12.00-13.00 13.00-14.30 14.30-15.00 15.00-15.30 15.30-16.00 16.00-17.00 18.30 Registrering Presentation av Orica Mining Service Nordics Knut Nilsen, Orica Norra Länken Håkan Lundborg,Vägverket Mini Euroloader och Laddstystem I Hansson/J Roeneid/Orica LUNCH Tunneldrift i en modern djungel -nytt dubbelspår Lysake Elisabeth Holsbrekken/ Linda Nesje, Jernbaneverket Tunnelstrategi och -utveckling Ruth Gunlaug Haug, Statens vegevesen, Vegdirektoratet Kaffe Resultat från Äspöla laboratoriet med krav på minimering av överberg och skadezon på tunneldrivning Rickard Karlzen/SKB Samling - Busstransfer till Wallmans Salonger, Middag/Underhållning Fredag 23 Januari 09.00-10.00 10.00-11.00 11.00-12.00 12.00-12.30 Electronisk tändare i-kon i underjordsarbete Riskanalys Provspräning ger viktigt info till produktionsspränging City-Bana - ett unikt entreprenörskap prövas! Diskussion och avslut Jörn Ivar Solum, Orica S-E Johansson/Nitro Consult Ask Lenzing, Citybanan Information Plats: Seminariet är förlagt till Radisson SAS Arlandia Hotell, Stockholm, Sverige. Logi och konferens Hotell : Radisson SAS Arlandia vid Arlanda Flygplats, Stockholm Konferenslokal : Telefon: +46 (0)8 50 68 4000 Fax: +46 8 50 68 4001 Referera till Orica Mining Services underjordsseminarium för att erhålla vårt pris: SEK 1650:-/rum Frukost ingår i rumspriset. Betalning: Betalning av deltagaravgiften ska vara oss tillhanda senast 15 dagar efter fakturadatum på konto No 9195-0320008 Den norske Bank, PO Box 5550, SE 114 85 Stockholm, Sweden. Swiftaddress:DNBASESX. IBAN:SE1291900000091950320008 Var god ange vid betalning: Namn på deltagare Fakturanummer OBS: Orica Mining Services tar inga logikostnader. Deltagaravgift: SEK:3950:00. avg. inkluderar kompendium, lunch, kaffe samt middag med underhållning. Övrig information Vi förbeåller oss rätten att ändra, göra tillägg i programmet ta bort eller helt ställa in seminariet om så är nödvändigt på gurnd av för litet antal deltagare. Om ytterligare information behövs v.g ring. +46 (0)587 85367 Kristina Json Karlsson

Anmälan till Underjordsseminarie Jag anmäler mig härmed till ovanjordsseminariet 22-23 Januari 2009, i Stockholm, Sverige Namn Faktura sänds till adress: Bekräftelse sänds till adress: Telefonnummer Telefaxnummer Land E-mail: Vi accepterar att vid avbokning semare än 5 januari 2009 betalas 50% seminariekostnaden. General Information Jag önskar hjälp med reservation av logi: Enkel Dubbel rum rum Logi 21-23 Januari 2009 p p Logi 22-23 Januari 2009 p p Logi 22 Jan till.../... p p Signatur Position Det åligger deltagaren vid förhinder avboka ev. logi i god tid till hotellet. Hotellet kommer annars att fakturera deltagare avbokningsavgiften direkt. Maila eller faxa till: Orica Mining Services Dyno Nobel Sweden AB Underjordsseminarium/Kristina J:son Karlsson SE - 713 82 Nora Sweden E-mail:kristina.json.karlsson @orica.com Fax No +46 587 25535

En järnhård historia Dannemora gruvor har en mycket rik historia som förmodligen börjar före år 1 000. Den var fram till början av 1900-talet Sveriges främsta järnmalmsgruva. Järnhalten i malmen från Dannemora gruvor ligger kring 50 procent.

TEXT / BILD LARS WESTERLUND Ibland brukar det spekuleras i om järnföremålen som man funnit i 700-talsgravarna i Vendel kommer från Dannemora. Den första dokumenterade brytningen skedde emellertid först 1481. Den gången var det silver man var ute efter. Den inflyttade tysken Joachim Piper fick 1532 förnyelse på äldre gruvprivilegier och lade ner stora resurser på gruvan. Han utvann flera olika metaller och nu fanns också järn med i bilden. 1545 kom ett dussintal kapitalstarka personer in i bilden, liksom kung Gustav Vasa. Dessa bildade Sveriges första gruvbolag. Tyskarna ville exportera tackjärn, men kungen övertygade dem om att istället producera smidesjärn. Verksamheten fungerade emellertid inte speciellt bra och när konkursen stod för dörren tog kungen själv över driften. STARK STÄLLNING FÖR ÖREGRUNDSJÄRNET Under 1600-talet fick Öregrundjärnet, som järnet från Dannemora gruvor kallades, en mycket stark ställning. Speciellt i England där det användes till stålråvara för verktyg, vapen, fjädrar och andra högt kvalificerade ändamål. Stora delar gick till Sheffield, som med hjälp av järnet från Dannemora fick sitt världsrykte som stålstad. Ett bevis för hur mycket det svenska järnet uppskattades var att man under lång tid hade ett fotbollslag i Sheffield som hette Dannemora och en gata i staden heter fortfarande Dannemora Drive. EN HÅRD SLUTPRODUKT SVERIGES MODERNASTE GRUVA På 1700-talet blev Dannemora Sveriges modernaste gruva. Här installerade gruvingenjören Mårten Triewald 1728 världens största eldoch luftmaskin, en ångmaskin som skötte pumparna. Under perioden 1770-1870 låg produktionen mellan 15 000 och 20 000 ton. På 1870-talet steg den till 40 000 ton. För att underlätta malmtransporterna byggde man 1878 Dannemora-Hargs järnväg. EN NY ANLÄGGNING Under 1900-talets början låg produktionsvolymen på 50 000 ton, men efter en strejk 1927 upphörde driften helt för att sedan återupptas 1935. Under andra världskriget påbörjades diskussioner om en utbyggnad av Dannemora gruvor. Men det dröjde fram till 1955 innan en ny anläggning, med sovringsverk och anrikningsverk, stod färdig. Årsproduktionen kom nu upp till hela 600 000 ton. PROVSPRÄNGNING OCH UTBILDNING 1974 blev Stora Kopparberg ensam ägare till Dannemora gruvor. Under senare delen av 1970-talet minskade produktionen men uppgick ändå till omkring en miljon ton malm. Den kris som drabbade den svenska stålindustrin under den perioden medförde att statliga SSAB tog över gruvan 1978. 1992 lades Dannemora gruvor ner på grund av brist på lönsamhet. Från 1955 och fram till nedläggningen bröts 35 miljoner ton malm i gruvan. Efter 1992 har Norsk Hydro använt Dannemora gruvor för provsprängningar och Berggruppen har här bedrivit utbildningar i tunneldrivning. Gruvan är också ett av norra Upplands största turistmål. Järnhalten i malmen från Dannemora gruvor ligger kring 50 procent, vilket inte är anmärkningsvärt högt. Men den har andra fördelar. Järnmalmen innehåller låga halter av fosfor. Dessutom är den kalkig och något manganförande, vilket är tre viktiga faktorer för att skapa en malm som är lätt att bearbeta och som skapar en hård och seg slutprodukt. Därför kunde järnet från Dannemora användas för att tillverka bearbetande verktyg, till exempel filar. Den gamla gruvlaven i Dannemora.

TEXT / BILD LARS WESTERLUND Sakta men säkert tunnelbygge Tass-tunneln får en dimension på 20 kvadratmeter. På 450 meters djup i Äspölaboratoriet bygger Bergteamet AB den 90 meter långa Tass-tunneln för SKB:s räkning. Resultatet av detta experiment ska leda fram till en metod att bygga så bra tunnlar som möjligt där det använda kärnbränslet kan slutförvaras på ett säkert sätt. SKB hade en något annorlunda prioritering när de valde entreprenör till bygget av Tass-tunneln. Vi lade störst vikt vid referenserna för de gubbar som ska arbeta praktiskt med tunneldrivningen. Här drog Bergteamet det längsta strået. Flera andra tunnelbyggare har visat stort intresse för vårt annorlunda sätt att bedöma offerter, säger Rickard Karlzén, SKB:s delprojektledare för Tass-tunneln. I närmare ett år har Bergteamets platschef Stellan Arvidsson och hans sprängarlag, som består av Daniel Lignell och Björn Stjernström, arbetat med Tass-tunneln. I juni 2009 ska de vara klara med jobbet. Från början kändes det lite konstigt för oss, som är vana vid produktionssprängning, att lägga så mycket tid på planeringen inför varje salva. Men vi har vant oss och vi kommer att ta med oss mycket ny kunskap från det här projektet, berättar Stellan Arvidsson.

SJU ETAPPER Sprängning och tätning sker i sju etapper. Varje etapp inleds med att berget tätas genom injektering med det kiselbaserade tätningsmedlet silica sol. Inläckaget får högst vara en liter per 60 meter tunnel, säger Rickard Karlzén. Liknande krav har också Banverket på sina tunnlar. Men det är betydligt svårare att uppnå den tätheten med det tryck som råder på 450 meters djup, konstaterar Rickard Karlzén När tunneln är klar ska den ha samma dimension som en deponeringstunnel i slutförvaret, nämligen 20 kvadratmeter. Tunneln måste också ha en viss form för att den återfyllning med bentonitlera, som ska fylla deponeringstunnlarna i slutförvaret, ska fungera som det är tänkt. Stellan Arvidsson, Bergteamets platschef i Tass-tunneln och Börje Lindell, Orica Mining Services. För att begränsa den störda zonen används skonsam sprängning och det gäller också att vara noggrann med riktningen på laddningshålen. Påhugget är viktigast. Om riktningen blir fel från början kan det sticka iväg rejält. Hittills har vi bara behövt borra om sex hål, berättar Rickard Karlzén. Man har både testat med NONEL och med elektroniska sprängkapslar. Det har fungerat mycket bra med de elektroniska sprängkapslarna. Här har vi haft ett bra samarbete med Orica Mining Services, säger Rickard Karlzén. Inläckaget får vara högst en liter per 60 meter tunnel, säger Rickard Karlzén, SKB:s delprojektledare för Tass-tunneln. RIKTNINGEN ÄR VIKTIG SKB ställer hårda krav på hur berget påverkas runt omkring tunneln. Hur stor den störda zonen närmast tunnelväggen blir beror både på hur sprängningarna genomförs och hur förhållandena i berget är. Om störningen är alltför stor kan nya transportvägar för radioaktiva ämnen uppkomma vilket påverkar slutförvarets säkerhet på lång sikt. EN PARAMETER I TAGET Efter varje etapp utvärderas resultatet från sprängning och injektering. Vi ändrar bara på en parameter i taget för att få veta exakt hur just den förändringen påverkar resultatet. På så sätt har vi kunnat slå ihjäl en del myter, säger Rickard Karlzén och inflikar att forskarna är noga med att ständigt ge feedback på resultaten till sprängarna. Den störda zonen kontrolleras även genom att man vajersågar ut skivor av bergväggen och undersöker dessa. Till våren kommer vi med en delrapport från Tass-tunneln och före julen 2008 ska vi ha vår slutrapport klar. Då vet vi förhoppningsvis hur tunneldrivningen ska kvalitetsstyras och vi kommer också att presentera en del konkreta förslag på materialutveckling, avslutar Rickard Karlzén.Stellan Arvidsson, Bergteamets platschef i Tass-tunneln. Man lägger stor vikt vid att borrhålen hamnar på exakt rätt ställe. Henrik Svensson, Tyréns och Daniel Lignell, Bergteamet är två av dem som arbetar med Tasstunneln.

Bra orderläge trots finanskrisen TEXT / BILD LARS WESTERLUND Bergteamet, med bara nio år på nacken, har på mycket kort tid utvecklats till en av Europas mest kompletta leverantörer av tjänster under jord. Vi har växt snabbt och främst har tillväxten varit organisk. Under de närmaste tre åren har vi också, trots finanskrisen, ett bra orderläge, berättar Bergteamets vd Christer Gyllengahm. Peter Andersson och Christer Gyllengahm, Bergteamet. Idag finns 300 anställda på Bergteamets lönelista. 2006 blev de Årets Gasellföretag i Västerbotten. 2007 hamnade de på femte plats på Ahrens tillväxtlista och i år blev det plats nummer 17. Bergteamet har tillgång till en mycket modern maskinpark med ett hundratal maskiner som är anpassade för bergarbeten under jord. Övervägande delen av maskinerna är inköpta från 2004 och framåt. Att vi har så fräscha maskiner är mycket viktigt när vi ska rekrytera nya medarbetare, konstaterar Christer Gyllengahm. En annan framgångsfaktor som Christer Gyllengahm lyfter fram är den tighta organisationen som medför att man inte dras med stora overheadkostnader. Vi får höra att vi är lättillgängliga och enkla att arbeta med. Våra platschefer sköter det mesta direkt ute på fältet vilket underlättar kundkontakterna och dessutom får de ett mer omväxlande jobb, säger han. 100 MAN I KIRUNA För närvarande arbetar Bergteamet bland annat med tunneldrivning och tillredning i malmkroppar i LKAB:s gruva i Kiruna. I Kiruna finns över 100 av våra mannar just nu, berättar Christer Gyllengahm. För Bolidens räkning driver 30 man från Bergteamet en 2,7 kilometer lång tunnel i Aitik som kommer att användas för malmtransporter. Den ska vi vara klar med i februari 2009, säger Peter Andersson, projektkoordinator vid Bergteamet. I Garpenberg driver de en ny dagramp ner till 350- metersnivån och i Zinkgruvan bygger de för Lundin Minings räkning denna anrika gruvas första dagramp. Den ska gå ända ner till 350-metersnivån och i mars 2010 ska rampen tas i bruk, berättar Peter Andersson. I Björkdal arbetar Bergteamet sedan 2005 med drivning av ort och ramp för Gold Ore Resources och två andra projekt som vi berättar mer om i denna tidning är den kommande rampoch ortdrivningen i Dannemora och bygget av Tass-tunneln i Äspölaboratoriet. EN AV VÄRLDENS STÖRSTA FLOTTOR I division Raise Boring inom Bergteamet finns en av världens största flotta av Raiseborrningsaggregat. När de förvärvade den verksamheten från Skanska 2005 tog man över sju maskiner. Nu har vi totalt 19 maskinenheter, berättar Christer Gyllengahm. Vad gäller raiseborrning, som innebär borrning av vertikala schakt, har Bergteamet ett stort engagemang utomlands. De har bland annat bland drivit projekt i Indien, Argentina, Irland, Spanien, Österrike och på Island. Inom raiseborrning är vi större än alla andra europeiska aktörer tillsammans, avslutar Christer Gyllengahm.

God Jul Orica Mining Services har i år, liksom många år tidigare, valt att skänka en summa pengar till förmån för SOS-Barnbyar. Vi tror detta är en fin ersättning för den traditionella julhälsningen. Genom vårt bidrag hoppas vi att fler föräldralösa och lidande barn i världen skall få en chans till bättre uppväxtmiljö. Barnen och barnbyn I barnbyarna får föräldralösa och övergivna barn en ny familj, en barnbymamma och syskon. Biologiska syskon hålls ihop och får växa upp tillsammans i en familj. Barnen bor i barnbyn under hela sin uppväxt och förbereds för att så småningom kunna klara sig själva precis som i vilken familj som helst. Gemenskapen i byn ger barnen kulturella rötter och en känsla av samhörighet. Samtidigt är livet i barnbyn en viktig bro till samhället utanför. En viktig uppgift för barnbyn är att dels integrera barnen i närområdet, dels att bidra till på ett positivt sätt till närmiljön. Därför är våra verksamheter öppna för barn, mödrar, utsatta familjer och sjuka i de städer och samhällen där vi finns. En barnbyfamilj består av sju till tio barn och en barnbymamma, som bor i ett eget hus i något av barnbyns 10-15 hus. Barnbymamman är huvudpersonen i barnets liv och hon ger barnen den trygghet de behöver.

Djup forskning om använt kärnbränsle På Äspölaboratoriet i Oskarshamn sker en stor del av den svenska forskningen kring den framtida slutförvaringen av använt kärnbränsle. I tunnlarna på 460 meters djup pågår en febril aktivitet. TEXT LARS WESTERLUND BILDER CURT-ROBERT LINDQVIST, SKB 1964 togs Sveriges första kärnkraftverk i drift. Därefter har ytterligare tolv reaktorer startats och några har avvecklats. I Clab i Oskarshamn mellanlagras Sveriges använda kärnbränsle i väntan på slutligt omhändertagande. I Clab finns nu nästan 5 000 ton använt kärnbränsle. Detta måste slutförvaras i upp till 100 000 år. Under de första 30 åren mellanlagras det i Clab. Då minskar radioaktiviteten med 90 procent. Det som återstår för att slutligt omhänderta det använda kärnbränslet är en kapselfabrik, en inkapslingsanläggning och ett slutförvar cirka 500 meter ner i berget. Tidigast 2020 kan dessa anläggningar vara klara att tas i drift. KRÄVS EN STABIL MILJÖ För att isolera bränslet under lång tid behövs en stabil miljö, där förändringar sker ytterst långsamt. Det mest stabila vi har i Sverige är urberget. Någon meter berg räcker för att stoppa direktstrålning från bränslet. Det man måste förhindra är att någon i framtiden får i sig ämnen från bränslet via mat, dryck eller inandning. Det enda som skulle kunna transportera radioaktiva ämnen från förvaret är grundvattnet. Flera barriärer förhindrar detta. Den första är en kopparkapsel med en insats av gjutjärn. I bergets kemiska miljö korroderar koppar mycket långsamt. Inga radioaktiva ämnen kommer ut ur täta kapslar. Den andra barriären är bentonitlera. Leran är en buffert som skyddar kapseln mot rörelser i berget. Leran hindrar även vatten att strömma runt kapseln och fungerar som ett filter, om en kapsel skulle skadas. Den tredje barriären är urberget. Berget fungerar som ett filter. Berget kan hålla kvar radioaktiva ämnen så länge att en stor del sönderfaller till stabila grundämnen innan de eventuellt når markytan. Själva bränslet kan också ses som en barriär. Det består av ett keramiskt material, som är lika svårlösligt i vatten som berget. GENERALREPETITION Vid SKB:s underjordiska laboratorium på Äspö, utanför Oskarshamn, pågår en generalrepetition inför byggandet av djupförvaret för använt kärnbränsle. Här prövas olika tekniska lösningar i full skala och realistisk miljö. Anläggningen liknar det framtida slutförvaret. Det mesta finns redan på plats; kapslarna, leran, maskinerna, tunnlarna och deponeringshålen. Det enda som fattas är det använda kärnbränslet. Laboratoriet består av en 3,6 kilometer lång tunnel som sträcker sig från Simpevarpshalvön, där Oskarshamns kärnkraftverk ligger, till södra delen av Äspö i Misterhults skärgård. På Äspö går huvudtunneln i två spira varv ned till ett djup av 460 meter. De olika experimenten utförs i sidotunnlar och nischer längs huvudtunneln. Här genomförs en rad experiment i samarbete med svensk och internationell expertis. I ett av dessa experiment testas och utvärderas ny teknik för injektering av vattenförande sprickor samt tunneldrivning med extremt höga kvalitetskrav. Detta berättar vi om i en annan artikel i den här tidningen.

Vid Äspölaboratoriet prövas olika tekniska lösningar i full skala och realistisk miljö. Guide med besöksgrupp i Äspötunneln.

LARS WESTERLUND En teknikkritikers bekännelser Nu är det dags att komma med bekännelsen! Det här med teknik är egentligen inte alls min grej. Även om jag dagligen skriver om teknik tillhör jag egentligen en av teknikens värsta fiender. Om hela mänskligheten vore som jag skulle vi förmodligen fortfarande kommunicera med hjälp av röksignaler och använda apostlahästarna för att besöka varandra. Fast det finns också de som uppskattar min tekniska saktmodighet- eller late adapterförmåga som man skulle kunna kalla den. När mina tekniska vänner ska testa en ny innovation eller användarvänligheten på en produkt brukar jag få vara försökskanin. Om jag lyckas klura ut vilka knappar man ska trycka på har de lyckats. Min teknikfientlighet går till och med så långt att jag egentligen inte ens vill prata med människor i telefon och absolut inte i mobiltelefon. Öga mot öga ska det vara. Kött och blod, förnuft och känsla. Skulle gärna vilja klara mig helt utan mobiltelefonen, men nöden har ingen lag. Och nu ska ni komma ihåg att dessa ord kommer från en man som under många år varit redaktionschef på en av Sveriges största IT-tidningar- Telekom Idag. Undrar hur många mobiltelefoner jag hann med att testa under dessa år? Under en lång period åkte jag också tåg för att min själ skulle hinna med resan. Men det blev alltför många nätter borta vilket familjen klagade över så jag fick vackert rätta in mig i ledet och tränga ihop mig i flygstolen. Om jag tidigare fick vissa klagomål på min frånvaro får jag nu istället höra att jag är en miljöbov och att jag förbrukat min rätt att flyga för resten av mitt liv. Hur ska man egentligen göra för att det ska bli rätt? Läste en gång en bok skriven av den ungerske filosofen Ivan Illich som hävdade att människan blivit allt mer olycklig ju snabbare hon kunnat transportera sig. Hans idealfart var en stilla cykeltur. När tågen kom var det många som protesterade och samma sak gällde med bilen, nu är det flyget och så småningom blir det väl rymdfärjorna. En av Ivan Illich fränder är den amerikanske författaren Kirkpatrick Sale. Han har skrivit ett flertal böcker om faran med alltför snabb och okritisk teknikutveckling. När han föreläser brukar han slå sönder en dator för att illustrera ämnet. Jag provade en gång att imitera honom när jag föreläste på en diskussionsklubb här i Skellefteå. Jag krossade då ett gammalt modem och det visade sig fungera som en tändande gnista bland de församlade. En ingenjör blev till och med så arg att man fick skicka hem honom i en taxi. Fast jag vet nu inte om det var min föreläsning eller alkoholen som ledde fram till denna hastiga sorti. Kanske finns det också dem bland Sprängnytt läsare som just nu kokar av ilska över att en så teknikkritisk man kan tillåtas skriva i denna eminenta tidning. Häromåret när jag gjorde en film om robotar för Discovery Chanel ville jag få en intervju med denne Kirkpatrick Sale. Det var nu inte speciellt lätt. Som murvel har jag normalt sett lätt att spåra folk, men detta var en svår nöt att knäcka. Han hade ingen telefon och jag hittade ingen adress. Till sist när jag vräkt ut min förtvivlan inför en av hans teknikfientliga kollegor på ett universitet i USA gav han mig ett stort förtroende. Han hade nämligen tillgång till Kirkpatrick Sales e-postadress. Jag trodde inte mina öron. Jag skickade i alla fall iväg en förfrågan om möjlighet till intervju på den adressen. Och döm om min förvåning, jag fick ett svar och en lite snäsig undran var jag fått tag på den. Hur som helst det blev en intervju i hans hem i New York vilket fungerade som en bra motvikt i filmen till alla robotälskare som lovprisade vår framtid med robotar. När jag åker runt och gör reportage för Sprängnytt hör jag ibland klagomål på att teknikutvecklingen går alltför långsamt när det gäller sprängämnen och sprängmedel. Men kanske är det lika bra att skynda långsamt. Jag måste dock erkänna att jag också kan bli upphetsad när jag får skriva om något nytt på sprängfronten. Men snälla du berätta det inte för någon!

Sprängkurser våren 2009 Grundkurs i sprängteknik 19-23 januari i Gyttorp 23-27 mars i Gyttorp 1-5 juni i Göteborg Kurs för förnyelse av sprängkort klass A + B 26-27 januari i Gyttorp 9-10 mars i Stockholm 30-31 mars i Gyttorp 1-2 juni i Göteborg Kurs för förnyelse av sprängkort klass B 20-21 april i Hallsberg Grundkurs i sprängteknik för jord- och skogsbruk 20-23 april i Hallsberg Grundkurs i sprängteknik för linjearbeten 20-23 april i Hallsberg Grundkurs i klenhålssprängning 20-22 april i Hallsberg Kurs i sprängteknik för ovanjordsarbeten 2-6 februari i Gyttorp 25-29 maj i Gyttorp Kurs i sprängteknik för underjordsarbeten 15-17 juni i Gyttorp Kurs i sprängteknik för sprängarbetsledare 9-13 februari i Gyttorp 8-12 juni i Gyttorp Repetitionskurs för sprängarbetsledare 27-28 april i Gyttorp Kurs för föreståndare för sprängämnesförråd Se utbudet av Kurs för förnyelse av sprängkort Blastec-kurs 29 april i Gyttorp ADR Grundutbildning för förarintyg inkl specialkurs för klass 1 23-26 februari i Gyttorp Förnyelse av förarintyg inkl specialkurs för klass 1 28-29 januari i Gyttorp För kursanmälan och information kontakta Britta Albinsson-Funke Telefon 0587-85184, fax 0587-25535 Mail: balbinss@orica.com In memoriam Sture Wennerö avliden Vid en ålder av 83 år avled Sture Wennerö 4:e april i år. Axel Andersson, Stures far, grundade 1937 Axel Anderssons Stenhuggeri som bröt sten i 6 olika stenbrott i Bohuslän. Förutom stenhuggeriet så började företaget även att distribuera sprängmedel, denna verksamhet renodlades 1973 när Gråbo Dynamit AB bildades där Sture var den drivande kraften. Gråbo Dynamit AB har genom åren levererat sprängmedel till ett otal sprängentreprenörer i Västra Götaland, stora som små. 1991 utökades verksam-heten till att även innefatta laddservice, d.v.s leverans av sprängmedel i borrhål, detta innebar att en redan tidigare hög servicenivå höjdes ytterligare. Gråbo Dynamit AB drivs idag av sonen Dennis samt sondottern Hanna, det är alltså 4:e generationen som är verksam i företaget. Sture var vad man brukar säga på Västkusten en Go Gubbe som ville alla väl, vi på Orica Mining Services kommer att sakna honom mycket. Börje Lindell Orica Mining Services

Nominering av Årets Bergsprängare 2008 TEXT LARS WESTERLUND BILD ULF LONÄS Så var det dags att nominera kandidater till Årets Bergsprängare 2008. Detta blir 21 gången som det prestigefyllda priset delas ut. Vi vill få in så många förslag som möjligt så att det verkligen blir de bästa sprängarna som gör upp om titeln, säger Börje Lindell, regionchef vid Orica Mining Services och ordförande för juryn som utser Årets Bergsprängare. Sonny Karlsson, Årets Bergsprängare 2005. I statuterna för utmärkelsen Årets Bergsprängare heter det att nomineringen av kandidaterna ska grundas på kriterier som: Ett gediget yrkeskunnande Ett stort intresse och ett engage mang för bergtekniska frågor Ett gott anseende i bergsprängarkretsar Väl genomförda sprängningsprojekt Insatser för att utveckla säkerheten vid sprängningsarbeten Utveckling av nya metoder som kommit eller kommer allmänheten till användning Börje Lindell konstaterar att det finns många personer som uppfyller dessa kriterier. Och vi ser fram emot flera nomineringar även av yngre förmågor samt kvinnor, säger han. Börje Lindell tycker också att man vid nomineringen bör ha med ytterligare ett kriterium med tanke på det generationsskifte som branschen står inför. Man skulle därför kunna lägga till att det gäller att överföra erfarenheter till den yngre generationen, menar han. Att utses till Årets Bergsprängare är både hedrande för den som får priset och för det företag som den personen representerar. Det är ju trots allt i företagets regi som de fått sin kunskap och erfarenhet, säger Börje Lindell. Det bästa som hänt mig Avsikten med utmärkelsen är att vidmakthålla och stärka det anseende som den svenska bergsprängningstekniken har. Att det fungerar så kan intygas av Årets Bergsprängare 2007, Richard Muckenhirn, Zinkgruvan. Jag har främst märkt att man internt börjat involvera mig mer i samband med planeringen, men jag har även fått uppskattning från annat håll. Att bli Årets Bergsprängare var det största som hänt mig i min karriär. De 60 000 stipendiekronorna som han erhöll kommer Richard och familjen att använda till en resa. Antingen blir det till Thailand eller också hamnar vi i Vietnam. Ulf Hampusson, NCC Roads, blev Årets Bergsprängare 2006. Det var naturligtvis ett lyft för stunden och många gladdes också med mig, men tyvärr har jag också stött på dem som blev avundsjuka. Att få stipendiet var helt fantastiskt. Vi åkte hela familjen till ön S:t Thomas i Karibien och sedan kryssade vi runt bland öarna. Eftersom jag genom åren legat ute så mycket kändes det bra att familjen kunde få igen en del. Sonny Karlsson, Uppländska Bergsborrnings, utsågs till Årets Bergsprängare 2005. Klart att jag blev stolt när jag fick priset. Det var trevligt att bli uppmärksammad på det här sättet och få ett bevis på att man faktiskt är värd något. Men jag är väl inte den som kliver fram och visar upp den här utmärkelsen titt som tätt.