Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet. Lunchseminarium 29 januari 2015

Relevanta dokument
EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet

Behov och önskemål om införande av ny teknik i de nationella miljöövervakningsprogrammen. Umeå 3-5 december 2012

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

BILAGA. till. kommissionens direktiv

Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet

Europeiska unionens råd Bryssel den 19 januari 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

God havsmiljö Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Övergödning. och effekterna. Philip Axe

Bilaga. God havsmiljö Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Åtgärdsprogram för havsmiljön. Bakgrund och förutsättningar Dnr:

Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön (Svarstid 30 april)

Havsmiljödirektivet. Lunchseminarium 26 maj 2014

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

DIREKTIV. (Text av betydelse för EES)

Levande hav, sjöar och vattendrag

Hej! Petra Holgersson. Stiftelsen Håll Sverige Rent

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

REMISSVERSION. God havsmiljö Del 2: God miljöstatus och miljökvalitetsnormer. Remissversion

x Stockholms läns landsting i (s)

Svensk författningssamling

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson

Information från Länsstyrelsen. Miljögifter Övergödning Nya VISS Marina direktivet Miljömål och åtgärder

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

God havsmiljö Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:30

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Aktuellt från Havs- och vattenmyndigheten

Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18

Havsförvaltningsplan: om havsmiljöns tillstånd och åtgärder + finansiering för en god havsmiljö

"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)"

Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen,

Vad behöver vi särskilt jobba med inom vattenförvaltningen vad gäller övervakning och kartläggning?

KOMMISSIONENS BESLUT (EU) / av den

Yttrande över förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, bakgrund och förutsättningar

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Nord Stream 2 Miljöredovisning

Underlag till inledande bedömning 2018 inom havsmiljöförordningen. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:18

Perspektiv på nytta och möjligheter med insamlade data. Ragnar Lagergren, Vattenavdelningen

Detta är Kattegatts kustvattenråd. Innehåll

Vad gör Länsstyrelsen?

Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar

Grundvatten. Jenny McCarthy, avd för mark och grundvatten, SGU Nationellt vattendelegationsmöte 2014

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd

Välkommen! Havs- och vattenpolitiken. Björn Sjöberg Havs- och vattenmyndigheten Uppstartskonferens Halland och Båstad

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?

Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder

Vattendirektivet i Sverige

VATTEN16 Nästa steg för åtgärder i Hanöbukten

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten

Näringsämnen. En fördjupning. Philip Axe

God havsmiljö remiss om åtgärdsprogram för havsmiljön. KS

Implementation Strategy of the European Water Framework Directive

Handlingsplan för marint områdesskydd

Syftet med havsmiljöövervakningen är att: beskriva tillståndet i havsmiljön följa förändringar i havsmiljön följa upp effekter av insatta åtgärder

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik

Arbetet med att få till en riskbaserad övervakning

Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter

Skriv ditt namn här

Handlingsprogram för Bottenviken

Skydd av hav, exempel Hanöbukten

Framgångsrika åtgärder för havet vad kan vi lära av historien

Nätverket Renare Mark Vårmöte Vatten och sediment Källa till hav Vatten-, havsförvaltning och sediment. Jakob Granit Generaldirektör

ALLMÄN INFORMATION BALTIC PIPE PROJEKTET

Mikroplast en ödesfråga

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012

Fyra år och åtta åtgärder för Östersjön

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Kartläggning och analys: Skyddade områden

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

RP 242/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen

02008L0056 SV

Så åstadkommer vi (tillsammans) ett vatten av god kvalitet

Hur vill vi att övervakning av vatten(förekomster) ska se ut 2016? Ann-Karin Thorén Södra Östersjön

Samverkan och samråd

Europeiska unionens officiella tidning L 164/19 DIREKTIV

Nationell, regional och lokal implementering av EU direktiv med havsdirektiv och integrerad kustzonsförvaltning som exempel. Mikael Hildén, prof.

- med fokus på naturtyper och arter i EUs art- och habitatdirektiv

Naturvårdsverkets författningssamling

På våg mot Nationellt delegationsmöte

YTTRANDE Dnr SU

Vattendelegationen Norra Östersjön. Sammanträde 7 december 2017, Västerås

Hur hänger det ihop? Åtgärdsunderlag, åtgärdsprogram och förvaltningsplan

HaV på stabil grund. Jakob Granit, Generaldirektör. Miljöchefsmötet 2017

Havsmiljöinstitutet REMISS 1 / 5. Havs- och vattenmyndigheten

SRK vilken roll kan den få i vattenförvaltningen och vem har tolkningsföreträde vid utformningen?

Bryggor och uppgrumling av sediment

Referensgruppsmöte Jord- skog

Europeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

Hav möter Land vill ändra på detta.

Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet

Vattenförsörjningsbrist på global nivå uppskattat till 40% år 2030

Yttrande

Så kopplar havsplanerna och kommunernas översiktsplanering till varandra. Anette Johansson

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015

Transkript:

Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet Lunchseminarium 29 januari 2015

Innehåll Kort översikt om direktivet Vad ska övervakas? Vilka krav ställs? Hur motsvarar vår övervakning kraven? Vad händer framöver?

Havsmiljödirektivet, HMD Mål: God miljöstatus för EUs marina vatten och ekosystem till 2020 Geografisk täckning: Från kusten (enligt vattendirektivet) till och med ekonomisk zon (EEZ) Vatten, havsbotten och underliggande jordlager Arbetet sker i 6-årscykler

IB, GES, MKN, indikatorer 2012 Förvaltningscykel 1 2010-2015 Övervakningsprogram 2014 Förvaltningscykel 2 2016-2021 Övervakningsprogram 2020

Förvaltningsområden enligt havsmiljöförordningen Östersjöregionen och delregionen Nordsjön (Skagerrak, Kattegatt och Öresund norr om bron)

Rapporteringen Rapportering till EU den 31 oktober 2014 Webbaserade rapporteringsformulär + textrapport

Vad ska övervakas? 11 temaområden Biologisk mångfald (D1) Främmande arter (D2) Kommersiellt nyttjade fiskar och skaldjur (D3) Marina näringsvävar (D4) Övergödning (D5) Havsbottnens integritet (D6) Hydrografiska förändringar (D7) Farliga ämnen (D8) Farliga ämnen i fisk och skaldjur (D9) Marint avfall (D10) Tillförsel av energi, inbegripet undervattensbuller (D11) Däggdjur Fåglar Fisk pelagiska livsmiljöer Bentiska livsmiljöer 13 övervakningsprogram

Tretton övervakningsprogram Biologisk mångfald marina däggdjur (D1 och 4) Biologisk mångfald fåglar (D1 och 4) Biologisk mångfald fisk (D1 och 4) Biologisk mångfald kommersiellt nyttjade fiskar och skaldjur (D3) Biologisk mångfald bentiska livsmiljöer (D1, 4 och 6) Biologisk mångfald pelagiska livsmiljöer (D1 och 4) Främmande arter (D2) Övergödning (D5) Hydrografiska förändringar (D7) Farliga ämnen (D8) Farliga ämnen i fisk och skaldjur (D9) Marint avfall (D10) Tillförsel av energi, inbegripet undervattensbuller (D11) + Underprogram

Nationell samordning Biologisk mångfald marina däggdjur (D1 och 4) Biologisk mångfald fåglar (D1 och 4) Biologisk mångfald fisk (D1 och 4) Biologisk mångfald kommersiellt nyttjade fiskar och skaldjur (D3) Biologisk mångfald bentiska livsmiljöer (D1, 4 och 6) Biologisk mångfald pelagiska livsmiljöer (D1 och 4) Främmande arter (D2) Övergödning (D5) SGU Hydrografiska förändringar (D7) Farliga ämnen (D8) Farliga ämnen i fisk och skaldjur (D9) Marint avfall (D10) Tillförsel av energi, inbegripet undervattensbuller (D11) Naturvårdsverket SMHI Strålsäkerhetsmyndigheten Kustbevakningen Livsmedelsverket

Vad ska övervakas? Övervakningen ska adressera 4 kategorier i DPSIR-kedjan Tillstånd och miljöförändringar (State/Impact) Belastning (Pressures) Mänskliga aktiviteter (del i Drivers) Effekter av åtgärder (Response)

Tillstånd och miljöförändringar Bestånd av marina däggdjur, sjöfågel och fisk Tillståndet för bentiska och pelagiska livsmiljöer (bottenfauna, makrovegetation, plankton) Näringskoncentrationer, siktdjup, syrekoncentration, havsförsurning Temperatur, salthalt, strömmar och vågor. Förekomst av främmande arter, patogener i badvatten Koncentrationer av farliga ämnen Effekter av farliga ämnen (säl, fisk, havsörn, imposex och vitmärla)

Vad ska övervakas? Övervakningen ska adressera 4 kategorier i DPSIR-kedjan Tillstånd och miljöförändringar (State/Impact) Belastning (Pressures) Mänskliga aktiviteter (del i Drivers) Effekter av åtgärder (Response)

Belastning Uttag av fisk Tillförsel av näring och farliga ämnen (inklusive olja) Skräp på stränder och havsbotten Tillförsel av buller

Vad ska övervakas? Övervakningen ska adressera 4 kategorier i DPSIR-kedjan Tillstånd och miljöförändringar (State/Impact) Belastning (Pressures) Mänskliga aktiviteter (del i Drivers) Effekter av åtgärder (Response)

Mänskliga aktiviteter Muddring och dumpning Trålning Utsättning av främmande arter Landaktiviteter som tillför föroreningar (t.ex. punktutsläpp och avrinning från jordbruk/ skogsbruk)

Vad ska övervakas? Övervakningen ska adressera 4 kategorier i DPSIR-kedjan Tillstånd och miljöförändringar (State/Impact) Belastning (Pressures) Mänskliga aktiviteter (del i Drivers) Effekter av åtgärder (Response)

Effekter av åtgärder Saknas Övervakning för att följa upp effekter av genomförda åtgärder kommer att ingå i nästa övervakningsprogram när åtgärdsprogrammet har genomförts. Denna övervakning kommer att falla in under de andra kategorierna.

Övervakning som omfattas: Pågående övervakning (ej engångsinsatser) Tillgängliga data NMÖ, RMÖ, recipientkontroll Men även

Annan eller ny övervakning T.ex. Inventering av tumlare (SCANS och SAMBAH) Utsläpp av olja Främmande arter Buller Skräp Registrering av mänskliga aktiviteter som orsakar belastning (t.ex. trålning, muddring/dumpning)

Vilka krav ställs? Ska ge underlag för uppföljning av GES baserat på MKN, deskriptorer och kriterier samt grundläggande förhållanden och påverkan & belastning som angetts i Bilaga III

Vilka krav ställs? Övervakning ska koordineras mellan länder

Internationell koordinering CIS (t.ex. DIKE, vägledningsdokument) HELCOM Monitoring Manual OSPAR JAMP Bi- och trilaterala möten (SE-NO-DK och SE-FI-EE) BALSAM Östersjön JMP NS/CS Nordsjön och Keltiska havet

Vilka krav ställs? Bygga på och integreras med övervakning enligt andra direktiv

HMD RDV Bygga på och integreras med övervakning enligt andra direktiv AvloppsD BadvattenD NitratD PrioD Helcom & Ospar ArthabitatD FågelD GFP

Vilka krav ställs? Data ska vara tillgänglig - Sekretess? - Levereras till datavärd?

Vilka krav ställs? Riskbaserad Adaptiv - förändrad risk - ny förståelse

Vad besvarades i rapporteringen? Metoder och variabler Startdatum och provtagningsfrekvens Rumslig omfattning och täckning Datakvalitet och datahantering/lagring

Frågor i rapporteringen Är programmen tillräckliga för bedömning av GES och uppföljning av MKN? Hur har samordning genomförts? Tar programmen hänsyn till naturlig variation? Fångar övervakningen upp gränsöverskridande frågor? Vilka planer finns för att åtgärda bristerna? När kommer övervakningen att vara tillräcklig?

Främmande arter Marint avfall Marint buller Övergödning Påverkan & belastning Hydrografiska förändringar Farliga ämnen Farliga ämnen i fisk & skaldjur Marina däggdjur Fisk Fåglar Biologisk mångfald Kommersiellt nyttjade fiskar och skaldjur Status för de 13 programmen i HMD-ÖP Grönt MÖ pågår (täcker in det viktigaste) Gult MÖ pågår men i otillräcklig omfattning Rött MÖ under utveckling Pelagiska livsmiljöer Bentiska livsmiljöer Brister Främmande arter Buller Livsmiljöer Näringsvävar Fåglar och tumlare Skräp Belastning av farliga ämnen Aktiviteter Riskbaserad och adaptiv övervakning

Utmaningar Spretig övervakning olika metoder Många utförare HaV:s rådighet spritt ansvar Tid/rum svåra prioriteringar Parallella processer komplex koordinering Begränsad budget

Vad händer nu? Artikel 12-granskning Kommissionen granskar alla övervakningsprogram Genomförande av planerade aktiviteter Faktablad på webben

Planerade aktiviteter Ny/utökad övervakning Utvärderingar Utredningar Litteraturstudier Utvecklingsprojekt - Läs mer i tabell 67 i rapporten

Tack!