Gymnasieexamen inom värme, vatten och sanitet Utbildningsprogrammet för VVS-montör Utbildningsprogrammet för VVS-montör Läroplanen är fastställd av styrelsen för Ålands gymnasium 16.06.2014 Yrkesutbildningen enligt denna läroplan motsvarar nivå 3 i EG:s klassificering, enligt EG-medlemsstaternas beslut om betygens jämförbarhet (85/368/EEG)
Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Programmål... 4 1.2 Syfte... 5 1.3 Programmets karaktär och uppbyggnad... 5 1.4 Examensspecifika rekommendationer på hälsotillstånd... 5 1.5 Mål för utbildningsprogrammet... 6 1.6 Samverkan med arbetslivet... 6 1.7 Programidén... 7 2 Läroplanens ämnesdel... 8 2.1 Studiernas uppbyggnad och struktur... 8 YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN, VVS-MONTÖR, 120 sv... 9 2.2 Yrkesämnen centralt innehåll, mål för examensdelen och... 11 Studiernas framskridande... 11 Periodisering... 11 Periodernas innehåll... 13 Lärande i arbete... 16 Yrkesprov... 16 Examensarbete... 17 2.2.1 Grundläggande studier... 18 2.2.2 Yrkesinriktade studier, 20 sv... 28 2.2.3 Yrkesinriktade studier som bygger på examensdelar som erbjuds lokalt... 33 2.3 Valbara ämnen - centralt innehåll, mål för examensdelen och, 19 sv... 42 2.3.1 Valbara yrkesämnen, 10 sv... 42 2.3.2 Valbara ämnen med allmänt innehåll... 46 2.4 Bedömning av studerande... 48 2.4.1 Syftet och målet med en... 48 2.4.2 Genomförande av en... 48 2.4.3 Vitsordsgivning... 49 2.4.6 Föremål och kriterier för en... 50 2.4.7 Tillgodoräknande och erkännande av kunnande... 51 3 Kompetenser för livslångt lärande... 51
Lärande och samarbete... 51 Interaktion och samarbete... 51 Yrkesetik... 52 Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga... 52 Initiativförmåga och företagsamhet... 52 Hållbar utveckling... 52 Estetik... 52 Kommunikation och mediekunskap... 52 Matematik och naturvetenskaper... 52 Teknologi och informationsteknik... 52 Aktivt medborgarskap och olika kulturer... 52 BILAGA 1. Studieavsnittsbeskrivning 3
1 Inledning Förändringar i omvärlden leder till att det ställs krav på förändringar även inom utbildningen. Dagens yrkesliv kräver flexibilitet, nya kompetenser och mångsidigt kunnande. Gränserna mellan olika yrken suddas ut och nya verksamhetsområden uppstår. Den internationella handeln ökar liksom människors rörlighet över nationsgränserna. Detta är förändringar som ställer högre krav på språkfärdigheter och kunskaper om andra människors livsvillkor, politik, kultur och religion. Miljöfrågor har fått en ökad betydelse och ingår nu i ett bredare perspektiv, kopplat till ekonomiska, sociala och kulturella frågor. Utbildning i miljöfrågor ses som avgörande för att uppnå en hållbar utveckling och förbättra människors förmåga att lösa miljö- och utvecklingsfrågor. Den tekniska utvecklingen är explosionsartad och vi kan idag bara ana de möjligheter som finns inom informationstekniken. Överallt fäster man allt större uppmärksamhet vid kvalitet och arbetsresultat. Produkter och service måste vara konkurrenskraftiga både nationellt och internationellt. Verksamheten ska vara kundinriktad så att den beaktar individuella behov, kundernas förväntningar och varierande servicesituationer. Också konsumenter har rättigheter, ansvar och skyldigheter, som de studerande behöver känna till i sina yrkesroller och som medborgare. Service- och konsumentkunskap krävs i alla sammanhang. Arbetarskydd och hälsa hör väsentligt samman med all yrkesverksamhet. Viktigt är att de studerande känner till föreskrifter och anvisningar om arbetarskyddet i sin bransch och följer dessa. De ska lära sig att identifiera faror och hälsorisker som förekommer i arbetet och skydda sig mot dem samt undvika varje form av riskmoment. 1.1 Programmål Målet med utbildningen inom VVS-branschen är att ge en kvalitativ och bred utbildning som ger de studerande insikter och redskap som behövs för att arbeta enligt branschens kvalitets- och miljökrav. VVS-montörer planerar sitt arbete med hjälp av ritningar, gör beräkningar över material- och arbetsåtgång genom att använda informationsteknik och utvärderar sitt eget arbete. Utbildningen lär dem miljömedvetenhet, samarbetsförmåga och förmåga att uttrycka sig på ett förtroendeingivande sätt och lär dem att betjäna kunder i olika situationer. Väsentliga komponenter i utbildning är att lära sig att ta hänsyn till säkerhet och arbetarskydd samt lagstiftning och bestämmelser inom branschen. Studerande ska både under och efter studierna känna tillfredsställelse med sitt yrkesval, de ska ges möjligheter att utveckla sig som individer och inom sitt yrke så de kan bli en tillgång för branschen. Utbildningen ger en god grund för fortsatta studier inom branschen. Den som avlagt gymnasieexamen med inriktning VVS-montör kan installera, underhålla och reparera olika delar av värmesystem, vattensystem, avloppssystem och ventilationssystem. De behärskar de rätta arbetsmetoderna och verktygen, kan välja rätt ämnen och material, känner ansvar och skyldigheter och kan använda informationssökning och de kommunikationsmedel som förekommer inom branschen. 4
1.2 Syfte Utbildningen inom programmet för värme, vatten och sanitet ska utveckla grundläggande kunskaper för arbete inom VVS-branschen. Programmet ska även ge grunder för fortsatt lärande i arbetslivet och för fortsatta studier. 1.3 Programmets karaktär och uppbyggnad Kunskaper i den teknik som krävs för att installera, underhålla och reparera VVS-teknik är centrala i utbildningen. Området präglas av en snabb, teknisk utveckling, en omfattande internationalisering och en föränderlig lagstiftning som också innebär nya krav på kunnande. Utbildningen präglas av dessa förändringar. Nyckelord är bl.a. arbetsmiljö, säkerhet och installationsteknik och genomsyras av de svenska branschreglerna för säker vatteninstallation som ställer krav på både kunskap och produkter. Den utveckling som skett inom VVS-branschen under de senaste decennierna har framför allt inneburit ökad säkerhet, förbättrad estetik och en mindre belastning på miljön. Detta har framför allt varit möjligt genom utvecklingen inom elektronik, datorteknik, material och teknik. Den avancerade tekniken ställer stora krav på dem som ska utföra installation, underhåll och reparation. Utbildningen kännetecknas därför av stor teknisk bredd. Utbildningens gemensamma ämnen ger kännedom om olika konstruktioner i relation till deras användningsområden samt orientering om aktuella yrken. Inom VVS-branschen har en stark miljömedvetenhet utvecklats, delvis påskyndad genom skärpt lagstiftning. Alla som utbildas inom området måste få kännedom om hur olika alternativ påverkar miljön, både vad gäller material och teknik. I utbildningen utvecklas förmågan att hantera samhällets krav på återvinning av produkter samt klarläggs förutsättningarna för en ekologiskt hållbar utveckling. Den ökade användningen av informationsteknik tillsammans med krav på kommunikation gör att datorkunskaper är en förutsättning för att klara arbetslivets krav. Utbildningen förbereder för både nationell och internationell verksamhet, vilket ställer krav på språkkunskaper och förståelse för andra kulturella mönster. Samverkan mellan allmänna ämnen och yrkesämnen är en förutsättning för att skapa helheter i utbildningen och för att utveckla den kompetens som programmet syftar till. Arbetspraktik, lärande i arbete, är viktig för att den studerande ska få möta de reella krav som yrket ställer och förstå den yrkeskultur som råder inom branschen. Arbetspraktiken bidrar också till ett utvecklande av bland annat servicekänslan, kvaliteten i det tekniska utförandet och förståelse för företagandets villkor. Utbildningsprogrammet inom värme, vatten och sanitet har en inriktning: VVS-montör. Inom ramen för valbara ämnen kan en större examensdel väljas. 1.4 Examensspecifika rekommendationer på hälsotillstånd En person med en sjukdom eller ett handikapp som uppenbart utgör ett hinder för utövning av yrket kan inte antas som studerande. Studerande måste klara av de delar av yrkesutbildningen och lärande i arbetet som krävs för att uppnå uppställda mål för yrkesskicklighet som är 5
förutsättning för avläggande av examen. De studerande måste informeras om de krav och förutsättningar samt om de hälsorisker som finns inom utbildningsområdet. Personer som utbildas inom VVS-branschen förutsätts ha tillräcklig fysisk hälsa för att klara av den belastning som arbetet medför. Symptom och funktionshinder kan innebära svårigheter att verka inom VVS-branschen. De kan vara förorsakade av följande: - astma och svår allergi - diabetes (diabetes mellitus) - epilepsi eller andra sjukdomar som påverkar balansen - svag syn och hörsel (färgseende) - hjärt- och kärlsjukdomar - störning i balansorganen - sjukdom i stöd- och rörelseorganen - handeksem och svårt utbrett eksem 1.5 Mål för utbildningsprogrammet Husteknikens utveckling har inneburit att många nya yrken vuxit fram. VVS-programmet utbildar för områden som på något sätt anknyter till värme, vatten och sanitet. Arbetstillfällen finns inom bl.a. installation, underhåll, reparation, försäljning och planering. De branscher programmet i första hand utbildar för är konjunkturkänsliga, men utbildningen ger en bred teknisk kompetens som lämpar sig för yrkesverksamhet även inom andra branscher. Samhället är beroende av snabb utveckling som också har negativa konsekvenser, bl.a. belastas ofta miljön. De studerande inom VVS-branschen ska vara medvetna om att miljön är känslig och förberedas för att i sin yrkesutövning ta största möjliga hänsyn till miljön. Den som arbetar inom branschen ska inte vara enbart en duktig installatör. Han/hon ska dessutom ha kunskaper om hur och varför fel kan uppstå. Utbildningen ger de studerande tillfälle att träna förmågan att lösa problem och se samband mellan orsak och verkan. Möten med kunder och uppdragsgivare förutsätter god förmåga att kommunicera, framför allt muntligt. Den som arbetar med direkta kund- och leverantörskontakter måste till exempel kunna förklara komplicerade tekniska sammanhang så att alla fullständigt förstår. Språkkunskaper är viktiga av flera skäl. Alla handböcker och/eller anvisningar är inte översatta till svenska och informationsmaterial är ofta tillgängligt endast på engelska. Uppdrag av olika slag utanför Ålands gränser kräver också förmåga att kommunicera på andra språk än svenska. Grundläggande datorkunskaper och förmåga att hantera Internet är nödvändiga kompetenser inom de flesta samhällssektorer. Detta gäller inte minst för de branscher som programmet utbildar för. Många funktioner i dessa branscher är datoriserade. 1.6 Samverkan med arbetslivet Utbildningen i skolan och den arbetspraktik som sker ute på olika arbetsplatser ska tillsammans utgöra en helhet som motsvarar programmets mål. Inom programmet för värme- vatten och sanitet omfattar arbetspraktiken eller lärande i arbete (LIA) minst 30 studieveckor av utbildningen. Arbetspraktiken är viktig för att knyta ihop teori och praktik. Den studerandes erfarenheter från arbetsplatsen kan på olika sätt utnyttjas i skolan och vice versa. Genom att 6
uppleva en arbetsplats från "insidan" lär sig de studerande något om hur en arbetsmiljö kan se ut, vilka krav som ställs och vad arbetet innebär. Förutom arbetspraktiken är det möjligt att arbetsplatsförlägga hela eller delar av examensdelarna. När en studerande kommer till den praktikplats där lärande i arbete ska genomföras ska han/hon veta vad som förväntas av honom eller henne. På motsvarande sätt måste den eller de ansvariga på arbetsplatsen vara införstådda med praktikperiodens syfte, vilken roll arbetspraktiken har i utbildningen och vad den studerande ska få ut av praktikperioden. Fungerande arbetspraktik förutsätter en dialog mellan skolan och respektive företag. Det väsentliga är att ansvariga på arbetsplatsen får tid och tillfälle att diskutera arbetspraktikens mål och utformning tillsammans med lärare och studerande. När dialogen fungerar medför den vinster för alla parter. För den enskilde studerande och för den ansvarige på arbetsplatsen är det viktigt att läraren besöker praktikplatsen för att på olika sätt ge sitt stöd samt delta i en av den studerandes arbetspraktik. 1.7 Programidén Programmålen signalerar att det finns en bärande tanke bakom programmet och att denna grundläggande tanke ska genomsyra programmets samtliga ämnen och examensdelar. Den studerande ska uppfatta sin utbildning som en helhet. Men programmål kan väcka frågor: Vad innebär de konkret? Hur gör man för att uppnå dem? Färdiga svar på sådana frågor finns inte. Lärare/lärarlag och studerande måste göra en egen tolkning av programmålen för att komma till insikt om hur man bäst ska uppnå dem. Det är skolans skyldighet att inom läroplanens ram se till att de studerande får en så gedigen utbildning som möjligt. Utbildningen ska alltid återspegla läroplanens intentioner och mål. Läroplanen anger vilka mål undervisningen ska sträva mot och vilka mål en studerande minst ska ha uppnått för att bli godkänd. Några krav på förkunskaper anges inte i läroplanen. I stället framhålls vilka kunskaper de olika ämnena och examensdelarna bygger på. Examensdelarnas mål och centrala innehåll har beskrivits på berömlig nivå. Det avgörande är att de studerande tillägnar sig dessa kunskaper, inte på vilket sätt kunskaperna har inhämtats. Examensdelarnas ämnestexter fungerar som vägledning och redskap när lärare/lärarlag och studerande planerar undervisningen. 7
2 Läroplanens ämnesdel 2.1 Studiernas uppbyggnad och struktur Strukturen för programmet inom VVS-teknik visar programmets olika delar. Uppställningen ger en bild av programmets uppbyggnad. Här framgår vilka examensdelar som är obligatoriska samt vilka examensdelar som är alternativa inom de yrkesinriktade studierna och valbara inom ramen för de valbara ämnena. De obligatoriska studierna ger en bred generell grund för programmet. De valbara studierna syftar till att skapa förutsättningar för de studerande att inrikta sina studier mot det egna intresseområdet. Strukturen visar också hur stor del av studierna som ska vara kärnämnen samt hur stor del som ska inrymmas inom ramen för de valbara ämnena. Studierna inom programmet omfattar 120 studieveckor (sv). Ett studieår omfattar 40 studieveckor och en studievecka motsvarar en studerandes arbetsinsats på 40 timmar. Den nominella omfattningen av studierna är densamma, trots att den tid det tar för den studerande att avlägga examen kan variera individuellt på basen av den studieväg som valts samt tidigare studier eller arbetserfarenhet. Finlands grunder för yrkesinriktad grundexamen inom husteknik (föreskrift 35/011/2010) är grund för yrkesämnenas och de valfria yrkesämnenas uppbyggnad. För allmänna ämnen utgör landskapsregeringens läroplan grund (2007:6; beslut 51U32/10.11.2011) och i övrigt följer läroplanen landskapsregeringens läroplansgrunder fastställda 14.12.2004. Examensbenämning är VVS-montör. Grundexamen inom värme, vatten och sanitet indelas enligt tabell 1 nedan. Studiernas uppbyggnad visas i tabell 2. Tabell 1 Indelning av examen 1. Yrkesämnen värmesystem 20 sv I examensdelarna ingår Svetsning av rörledningar 20 sv inlärning i arbetet (LIA) minst vatten- och 20 sv 30 sv (vara minst 4 sv ingår i avloppssystem valbara yrkesämnen) Yrkesinriktade studier 20 SV 2. Allmänna ämnen Allmänna ämnen 2 3. Valbara ämnen Valbara yrkesämnen Valbara ämnen med allmänt innehåll 10 sv 9 sv 8
Tabell 2 Studiernas uppbyggnad YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN, VVS-MONTÖR, 120 sv Grundexamen inom husteknik, föreskrift 35/011/2010 1 studievecka (sv) motsvarar 40 studietimmar 30sv lärande i arbete (LIA) ingår (6-8-16), minst 2sv Yrkesprov ingår 2.2 YRKESÄMNEN 80 sv 2.2.1 Grundläggande studier (grundläggande yrkesstudier) 2.2.1.1 värmesystem 20 sv Kompetenskort Elsäkerhet Verktygslära Komponenter och material Ritteknik 1 Värmeförbrukning Värmeproduktion LIA - installation av värmesystem - Åk 1 3 sv Värmedistribution El- och reglerteknik 3 sv Alternativa värmekällor 2 sv LIA - installation av värmesystem - Åk 2 4 sv Yrkesprov i installation av värmesystem ingår 2.2.1.2 Svetsning av rörledningar 20 sv Gassvetsning 3 sv Lödning och gasskärning 3 sv Bågsvetsning 4 sv Ritteknik 2 Sammanfogning av koppar Sammanfogning av stål/rostfritt Sammanfogning av plast LIA - Sammanfogning - Åk 3 6 sv Yrkesprov i svetsning av rörledningar ingår 2.2.1.3 vatten och avloppssystem 20 sv Avloppssystemens grunder 2 sv Vattenteknikens grunder 2 sv Komponenter och material anordningar 1 2 sv Vattendistribution 2 sv LIA - vatten och avloppssystem - Åk 1 3 sv anordningar 2 2 sv CAD 2 sv 9
LIA - vatten och avloppssystem - Åk 2 4 sv Yrkesprov i installation av vatten och avloppssystem ingår 2.2.2 Yrkesinriktade studier 20 sv 2.2.2.1 Företagsamhet 5 sv 2.2.3 Yrkesinriktade studier som bygger på examensdelar som erbjuds lokalt 2.2.3.1 små kylanläggningar 2 sv 2.2.3.2 Elektrisk installation av hustekniska komponenter 2 sv 2.2.3.3 Underhåll av ventilationsaggregat 2.2.3.4 förbränningsanläggningar 2.2.3.5 Förberedelse för arbetsplatshandledaruppgifter 2.2.3.6 Mätning och injustering av värmesystem 2.2.3.7 VVS-planering LIA yrkesinriktade studier - Åk 3 6 sv Yrkesprov ingår 2.3 VALBARA ÄMNEN 19 sv 2.3.1 Valbara yrkesämnen 10 sv 2.3.1.1 Grundläggande yrkeskompetens inom transportbranschen 10 sv 2.3.1.2 Övriga valbara yrkesämnen 0-6 sv LIA valbara ämnen - Åk 3 (gäller 2.3.2.1) 4 sv 2.3.2 Fritt valbara ämnen 9 sv 2.3.2.1 Högskoleförberedande utbildningshelhet, 1 kurs motsvarar 1,2 sv Svenska 6 kurser Engelska 6 kurser Matematik 6 kurser Samhällskunskap (eller hälsokunskap) 2 kurser Hälsokunskap (eller samhällskunskap) 3 kurser Fysik 1 kurs Kemi 1 kurs ALLMÄNNA ÄMNEN (kompletterar kompetensen/gemensamma studier/specificerade i läroplanens allmänna del) Svenska Engelska Matematik Fysik Kemi Informations- och kommunikationsteknologi Samhällskunskap Hälsa och idrott 2 4 sv 4 sv 4 sv 3 sv 3 sv 10
2.2 Yrkesämnen centralt innehåll, mål för examensdelen och Studiernas framskridande Ålands yrkesgymnasium omfattar systemet med periodiserad undervisning. Det innebär att läsåret delas in i fem perioder. Målet med periodiseringen är att skapa struktur i studierna och erbjuda större flexibilitet då det gäller valet av allmänna studier. För varje studerande görs en personlig studieplan upp. I planen framkommer de studieavsnitt som ingår i de obligatoriska studierna. Här framkommer även studerandes val av valbara yrkesämnen och fritt valbara studier. Periodisering Tabellerna nedan ger en schematisk bild över periodiseringen av utbildningen. Ett studieår omfattar 40 sv fördelade på 5 perioder. De två första åren innehåller grundstudier där yrkesämnena är obligatoriska för alla. År tre innehåller fördjupning och breddning av yrkeskunnandet. Studerande vid Ålands yrkesgymnasium har möjlighet att samtidigt genomföra den högskoleförberedande utbildningshelheten enligt Ålands lyceums läroplan (HUTH). Det möjliggörs genom ett samarbete mellan gymnasieskolorna och de allmänna ämnenas placering i skilda perioder. Periodisering, periodiseringens studiehelheter samt yrkesprov (YP) framkommer i tabell 3. A-E visar vilka perioder som består av allmänna ämnen och valbara ämnen. De perioder som består av allmänna ämnen och valbara ämnen som kan bytas ut mot kurser enligt Ålands lyceums läroplan vilket framkommer i tabell 4. Tabell 3 Periodisering, *(LIA i period 3, år 3, beror på val av valbara ämnen) År 1 Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Period 5 värmesystem Svetsning av rörledningar vatten- och avloppssystem A Valbara ämnen värmesystem Svetsning av rörledningar LIA Installation av värmesystem 1 B Valbara ämnen Svetsning av rörledningar vatten- och avloppssystem LIA vatten- och avloppssystem 1 År 2 C Valbara ämnen värmesystem Svetsning av rörledningar vatten- och avloppssystem D Valbara yrkesämnen Valbara ämnen värmesystem Svetsning av rörledningar vatten- och avloppssystem LIA värmesystem 2 YP 1 vatten- och avloppssystem Yrkesinriktade studier LIA vatten- och avloppssystem 2 YP 2 11
År 3 värmesystem LIA sammanfogning vatten- och avloppssystem Yrkesinriktade studier värmesystem Yrkesinriktade studier E Valbara yrkesämnen (LIA Valbara yrkesämnen)* Yrkesinriktade studier LIA yrkesinriktade studier LIA sammanfogning YP 3 vatten- och avloppssystem Yrkesinriktade studier LIA yrkesinriktade studier YP4 Tabell 4 Periodisering för HUTH År 1 Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Period 5 värmesystem Svetsning av rörledningar vatten- och avloppssystem HUTH värmesystem Svetsning av rörledningar LIA Installation av värmesystem 1 HUTH Svetsning av rörledningar vatten- och avloppssystem LIA vatten- och avloppssystem 1 År 2 HUTH värmesystem Svetsning av rörledningar vatten- och avloppssystem HUTH värmesystem Svetsning av rörledningar vatten- och avloppssystem LIA värmesystem 2 YP 1 vatten- och avloppssystem Yrkesinriktade studier LIA vatten- och avloppssystem 2 YP 2 År 3 värmesystem LIA sammanfogning vatten- och avloppssystem Yrkesinriktade studier värmesystem Yrkesinriktade studier HUTH (LIA Valbara yrkesämnen)* Yrkesinriktade studier LIA yrkesinriktade studier LIA sammanfogning YP 3 vatten- och avloppssystem Yrkesinriktade studier LIA yrkesinriktade studier YP4 12
Periodernas innehåll Period 1 år 1 värmesystem Kompetenser - Första hjälp EA1 kort - Heta arbeten kort - Arbetarskyddskort - Truckkort - Lyftkort - Elsäkerhet Verktygslära Komponenter och material Svetsning av rörledningar Gassvetsning vatten- och avloppssystem Avloppssystemens grunder Vattenteknikens grunder 4 sv 2 sv 2 sv Period 2 år 1 Allmänna ämnen Svenska Engelska Matematik Samhällskunskap Hälsa och idrott IKT Valbara ämnen Period 3 år 1 värmesystem Ritteknik El- och reglerteknik LIA installation av värmesystem 1 Svetsning av rörledningar Gassvetsning Lödning och gasskärning Period 4 år 1 Allmänna ämnen Svenska Engelska Matematik Samhällskunskap Kemi 6 sv 2 sv 5 sv 3 sv 5 sv 13
Valbara ämnen 3 sv Period 5 år 1 Svetsning av rörledningar Bågsvetsning Sammanfogning av koppar Sammanfogning av stål/rostfritt Sammanfogning av plast vatten- och avloppssystem LIA vatten- och avloppssystem 1 5 sv 3 sv Period 1 år 2 Allmänna ämnen Svenska Engelska Matematik Samhällskunskap Hälsa och idrott Valbara ämnen Period 2 år 2 värmesystem Värmeförbrukning Värmeproduktion Värmedistribution El- och reglerteknik Svetsning av rörledningar Bågsvetsning 5 sv 3 sv 4 sv 2 sv vatten- och avloppssystem Avloppssystemens grunder Komponenter och material 2 sv Period 3 år 2 Allmänna ämnen Svenska Engelska Matematik Fysik Valbara yrkesämnen Valbara ämnen Period 4 år 2 4 sv 3 sv 14
värmesystem LIA installation av värmesystem 2 Svetsning av rörledningar Ritteknik 2 vatten- och avloppssystem Vattenteknikens grunder Vattendistribution 4 sv 3 sv Period 5 år 2 vatten- och avloppssystem anordningar 1 LIA vatten- och avloppssystem 2 6 sv Yrkesinriktade studier små kylanläggningar 2 sv Period 1 år 3 värmesystem Alternativa värmekällor Svetsning av rörledningar Bågsvetsning LIA sammanfogning vatten- och avloppssystem anordningar 2 Yrkesinriktade studier Mätning och injustering av värmesystem 2 sv 3 sv 2 sv Period 2 år 3 värmesystem El- och reglerteknik Yrkesinriktade studier Företagsamhet Elektrisk installation av hustekniska komponenter 7 sv Period 3 år 3 Allmänna ämnen Hälsa och idrott Valbara ämnen Period 4 år 3 7 sv 15
Svetsning av rörledningar LIA sammanfogning Yrkesinriktade studier Underhåll av ventilationsaggregat förbränningsanläggningar LIA yrkesinriktade studier 4 sv 4 sv Period 5 år 3 vatten- och avloppssystem CAD Yrkesinriktade studier Förberedelse för arbetsplatshandledaruppgifter VVS-planering LIA yrkesinriktade studier 2 sv 6 sv Lärande i arbete De grundläggande och de yrkesinriktade studiernas omfattning är 120 studieveckor, av vilka minst 30 studieveckor ska genomföras som lärande i arbete. Examensdelarna ska genomföras i enlighet med de mål som anvisas i denna läroplan. Skolan kan dela examensdelarna i studieavsnitt på det sätt som de planerade studiearrangemangen förutsätter. Yrkesprov I enlighet med examensgrunderna ska yrkesskickligheten inom de yrkesinriktade examensdelarna bedömas genom yrkesprov samt annan av kunskaperna. En yrkesprovsplan ska göras upp och godkännas av branschens yrkesråd. Då ett yrkesprov bedöms gäller följande kriterier som bedöms med vitsord i skala 1 5: 1. Behärskande av arbetsprocessen 2. Behärskande av arbetsmetoder, redskap och material 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet 4. Behärskande av nyckelkompetenser för livslångt lärande Av nedanstående tabell framgår vilka examensdelar/eller vilka avsnitt i examensdelarna som ska bedömas med yrkesprov som hel- eller delprov, vilka som deltar i en och om provet sker i skolan eller på en arbetsplats. Bedömningen sker enligt skala 1-5 eller underkänt (U). 16
Grundexamen inom VVS-branschen, VVS-montör Allmänna ämnen 21 sv Valbar a ämnen 9 sv Installation av värmesystem Yrkesinriktade examensdelar 80 sv vatten- och avloppssystem Svetsning av rörledningar Yrkesinriktad e studier Valbara yrkesämnen 10 sv Annan Annan bedöm ning Yrkesprov 60 % Annan 40 % Yrkesprov 80 % Annan 20 % Yrkesprov 60 % Annan 40 % Yrkesprov 60 % Annan 40 % Annan Tabell 5 Yrkesprovens genomförande Yrkesprov Examensdel Yrkesprovets andel av en Bedömare YP 1 60 % Arbetslivsrepresentant/Lärare värmesystem YP 2 Svetsning av 80 % Arbetslivs- YP 3 YP 4 rörledningar vatten- och avloppssystem Yrkesinriktade studier representant/lärare 60 % Arbetslivsrepresentant/Lärare 60 % Arbetslivsrepresentant/Lärare Plats för genomförandet Läroanstalten/LIA platsen Läroanstalten/LIA platsen Läroanstalten/LIA platsen Läroanstalten/LIA platsen Examensarbete De yrkesinriktade studierna ska avslutas med ett examensarbete. Detta innebär att den studerande utför ett större självständigt arbete inom ett kunskapsområde som ligger inom programmålets ram. Examensarbetet ska utveckla den studerandes förmåga att ta ansvar för hela processen från idé och planering till färdig produkt. Bedömningen ska baseras på den studerandes insatser och kunskapsutveckling under hela arbetet, inte bara på slutprodukten. Den studerande planerar och gör ett examensarbete över det sammantagna egna kunnandet i form av t.ex. en produkt, ett arbetsprov, en portfolio samt en presentation. Den studerande identifierar sina centrala yrkesmässigt starka sidor och utvecklar i examensarbetet sin kreativitet, innovationsförmåga samt främjar sin yrkesmässiga tillväxt. Den studerande presenterar och bedömer sitt examensarbete samt planeringen och genomförandet av det. Genom examensarbetet främjar den studerande sin egen sysselsättning. Tidsåtgången för examensarbetet är minst 2 sv och kan göras på den egna undervisningsenheten eller på en arbetsplats under lärande i arbete. 17
2.2.1 Grundläggande studier 2.2.1.1 värmesystem, 20 sv Krav på yrkesskicklighet Den studerande kan beräkna materialåtgång och arbetsinsatsen samt hämta material enligt en sammanställd lista använda handverktyg och andra arbetsredskap på ett säkert sätt utföra normala värmeinstallationsarbeten enligt ritningar och arbetsbeskrivningar bedöma skillnaderna mellan olika värmesystem och systemens lämplighet för olika ändamål samt möjligheterna att kombinera olika system (hybridsystem) beakta föreskrifter och anvisningar som gäller arbetssäkerheten utföra assisterande uppgifter som ingår i rörmontörens arbete arbeta på olika installationsplatser och i olika arbetskollektiv samarbeta med olika aktörer på en byggarbetsplats utvärdera sitt arbete och kvaliteten på utförandet sköta arbetsrapporteringen på det sätt som situationen kräver. Den studerande eller examinanden ska ha ett giltigt kort för heta arbeten och ett giltigt arbetssäkerhetskort, grundläggande färdigheter i första hjälpen och utbildning i montering av personlyftar och byggnadsställningar. Bedömning I tabellen har skriterier för tre olika nivåer av kunnande samt föremålen för sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för samtidigt det centrala innehållet i examensdelen. Föremål för 1. Behärskande av arbetsprocessen Planering av den egna arbetsprocessen och av värmeinstallationerna Ekonomi och kvalitet vid installation av värmesystem Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Den studerande eller examinanden väljer under handledning väljer en ändamålsenlig väljer den lämpligaste arbetsmetod, redskap och arbetsmetod och ändamålsenliga arbetsmetoden och de material enligt redskap och lämpligaste redskapen situationen för att uppnå material enligt och materialen enligt ett tillfredsställande situationen för att upp-nå situationen för att uppnå arbetsresultat ett tillfredsställande ett ekonomiskt och iakttar arbetstiderna och arbetar under handledning enligt anvisningarna behöver vägledning för att komma underfund med följande arbetsmoment arbetsresultat iakttar arbetstiderna och följer de givna anvisningarna klarar av arbetsuppgiften och beaktar de följande arbetsmomenten på eget initiativ högklassigt arbetsresultat iakttar arbetstiderna och följer planerna samt förhandlar om eventuella avvikelser klarar av arbetsuppgiften utan problem, och beaktar de följande arbetsmomenten självständigt och 18
Föremål för 2. Behärskande av arbetsmetoder, redskap och material Arbetsmetoder vid installation av värmesystem Användning av arbetsredskap och material vid installation av värmesystem Föremål för 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Tolkning av ritningar och dokument för värmesystem arbetar under handledning med beaktande av de kvalitetsmål som uppställts för arbetet Bedömningskriterier arbetar i enlighet med de kvalitetsmål som uppställts för arbetet. på eget initiativ arbetar i enlighet med de kvalitetsmål som uppställts för arbetet, och utvecklar sitt sätt att arbeta för att dessa mål ska uppnås. Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Den studerande eller examinanden väljer en arbetsmetod, och arbetar i enlighet med denna under handledning använder arbetsredskap och sköter underhållet av dem enligt anvisning använder material omsorgsfullt och ekonomiskt enligt anvisning. Bedömningskriterier väljer en arbetsmetod, arbetar i enlighet med denna och bedömer metodens lämplighet när arbetet framskrider använder och sköter underhållet av behövliga arbetsredskap enligt anvisning använder material omsorgsfullt och ekonomiskt. anpassar självständigt sitt arbetssätt efter växlande förhållanden väljer de arbetsredskap som lämpar sig bäst i en given situation, använder redskapen rätt, och sköter underhållet av redskapen utnyttjar egenskaperna hos olika material i sitt arbete. Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Den studerande eller examinanden läser ritningar över värmesystem kan tolka ritningar över värmesystem kan tolka VVS-ritningar, arbetsbeskrivningar och nödvändiga RYLanvisningar följer myndighetsbestämmelser och anvisningar enligt anvisning utarbetar behövliga materiallistor utgående från ritningar enligt anvisning följer myndighetsbestämmelser och anvisningar utarbetar behövliga materiallistor utgående från ritningar följer myndighetsbestämmelser och anvisningar utarbetar behövliga materiallistor utgående från ritningar och arbetsbeskrivningar hämtar material under handledning i enlighet med en materiallista hämtar material på överenskommet ställe i enlighet med en materiallista hämtar material självständigt i enlighet med en materiallista 19
Kunskap om anordningar som ingår i värmesystem Kunskap om material som används vid montering av värmesystem och om materialens egenskaper Mätning av vattenflöden i värmesystem och hantering av systemens automatiska styrsystem Föremål för 4. Nyckelkompetens er för livslångt lärande Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga förstår funktionsprinciperna hos de vanligaste systemen för vattenburen centralvärme känner igen de anordningar och material som används vid montering av värmesystem vet hur planerade värden ställs in med linjeventiler ställer in en reglerenhet för manuell drift. Bedömningskriterier förstår funktionsprinciperna för de vanligaste värmeproduktions- och uppvärmningssystemen och förstår hur de anordningar som ingår i systemen fungerar väljer ändamålsenliga anordningar och material för montering av värmesystem mäter vattenflöden och vet hur planerade värden ställs in med linjeventiler ställer in de data som är viktigast för an-vändaren med en reglerenhet. förstår funktionsprinciperna för olika värmeproduktionsoch uppvärmningssystem, och förstår hur de anordningar som ingår i systemen fungerar väljer ändamålsenliga anordningar och material för montering av värmesystem, och beaktar materialens fysikaliska egenskaper väljer mätredskap och nödvändigt material självständigt, mäter vattenflöden, och vet hur planerade värden ställs in med linjeventiler ställer in de data som är viktigast för användaren med en reglerenhet, och instruerar användaren Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Den studerande eller examinanden har en positiv attityd till säkra arbetssätt, och undviker risker i sitt arbete tar ansvar för säkerheten i sitt arbete utvecklar sina arbetssätt så att de blir säkrare följer säkerhetsföreskrifterna för arbetet, och försätter sig inte i fara använder föreskriven skyddsutrustning och föreskrivna arbetsredskap och arbetsmetoder på ett säkert sätt beräknar arbetstiden och materialåtgången enligt anvisning följer förhållningsreglerna för arbetskollektivet, och beaktar dess övriga medlemmar i sitt arbete kontrollerar att arbetsredskap och material är säkra, och tar skadade arbetsredskap ur bruk och för dem på service beräknar arbetstiden och materialåtgången enligt anvisning, men i genomförandet förekommer ännu avvikelser observerar och identifierar risker i sitt arbete, och rapporterar om dessa kan bedöma vilken skyddsutrustning och vilka redskap och arbetsmetoder som lämpar sig för arbetet i fråga beräknar arbetstiden och materialåtgången enligt anvisning och genomför arbetet i linje med dessa beräkningar 20
Utvärdering av den egna arbetsinsatsen utvärderar sitt arbete under handledning utvärderar sitt arbete utvärderar sitt arbete enligt givna kvalitetskrav Interaktion och samarbete kan samarbeta med olika personer samarbetar konstruktivt med olika personer, och beaktar olika intressenters behov samarbetar konstruktivt med olika personer, och planerar sitt arbete utgående från olika intressenters behov iakttar överenskomna arbetstider, och följer anvisningar från erfarnare medlemmar i arbetslaget iakttar överenskomna arbetstider, och följer anvisningar från erfarnare medlemmar i arbetslaget iakttar överenskomna arbetstider, och förhandlar om eventuella avvikelser orsakar inte störningar och uppför sig korrekt enligt goda uppföranderegler. följer allmänna och överenskomna uppföranderegler och tillvägagångssätt. följer allmänna och överenskomna uppföranderegler och tillvägagångssätt. Sätt att visa yrkesskickligheten Den studerande eller examinanden visar sin yrkesskicklighet genom att delta i installationen av värmesystem på en autentisk arbetsplats eller på en plats där förhållandena så nära som möjligt motsvarar förhållandena på en arbetsplats. Arbetet ska ha en sådan omfattning att det är möjligt att verifiera att den studerandes eller examinandens kunnande svarar mot yrkeskraven. Genom yrkesprov bedöms åtminstone behärskande av arbetsprocessen i sin helhet behärskande av arbetsmetoder, redskap och material i sin helhet behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet: - tolkningen av ritningar och dokumentation för värmesystem nyckelkompetenser för livslångt lärande - hälsa, säkerhet och funktionsförmåga - lärande och problemlösning Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle ska detta kompletteras med en annan av kunnandet, t.ex. med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder. 2.2.1.2 Svetsning av rörledningar, 20 sv Krav på yrkesskicklighet Den studerande eller examinanden kan planera och utföra sitt arbete i enlighet med ritningar och arbetsbeskrivningar använda handverktyg och andra arbetsredskap för montering på ett säkert sätt utföra rörfogar som uppfyller kraven för VVS-installationer med gassvets 21
utföra rörfogar som uppfyller kraven för VVS-installationer med bågsvets (TIG-svetsning eller elektrodsvetsning) använda material och svetstillsatser ekonomiskt följa brand- och säkerhetsföreskrifterna i alla arbeten bedöma kvaliteten på svetsade rörfogar. Bedömning I tabellen har föremålen för en och skriterierna för tre olika nivåer av kunnande fastställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för en samtidigt det centrala innehållet i examensdelen. Föremål för 1. Behärskande av arbetsprocessen Planering av den egna arbetsprocessen och av svetsarbeten inklusive nödvändiga monteringsarbeten Ekonomi och kvalitet i utförandet av svetsningar och tillhörande monteringsarbeten Föremål för 2. Behärskande av arbetsmetoder, redskap och material Arbetsmetoder vid svetsning och tillhörande monteringsarbeten Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Den studerande eller examinanden planerar de nödvändiga planerar de nödvändiga planerar på förhand arbetsmoment som arbetsmoment som positioner för nödvändig ingår i ett svetsarbete ingår i ett svetsarbete på lägessvetsning och de under handledning förhand arbetsmoment som ingår i svetsarbetet väljer en lämplig svetsmetod och lämpliga redskap som han eller hon behärskar, samt tillsatser enligt anvisning för att uppnå ett tillfredsställande resultat klarar av svets- och monteringsarbeten enligt anvisning arbetar i enlighet med kvalitetsmålen för verksamheten. Bedömningskriterier väljer en ändamålsenlig svetsmetod och ändamålsenliga redskap och tillsatser för uppgiften för att uppnå ett tillfredsställande resultat klarar av svets- och monteringsarbeten, och beaktar de följande arbetsfaserna på eget initiativ arbetar självständigt och på eget initiativ. väljer den lämpligaste arbetsmetoden och de lämpligaste redskapen och tillsatserna för uppgiften för att uppnå ett ekonomiskt och högklassigt resultat klarar av svets- och monteringsarbeten utan problem, beaktar de följande arbetsmomenten och beaktar dem i sitt arbete arbetar i enlighet med kvalitetsmålen för verksamheten, och utvecklar sitt sätt att arbeta. Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Den studerande eller examinanden arbetar enligt anvisning med den monterings- och svetsmetod som han eller hon behärskar arbetar konsekvent med den monterings- och svetsmetod som han eller hon valt (gas-, elektrod eller TIGarbetar konsekvent med den monterings- och svetsmetod som han eller hon valt (gas-, elektrod eller TIG-svetsning), 22
Användning av redskap och material vid svetsning och tillhörande monteringsarbeten (gas och bågsvetsning) med handledning använder monteringsoch svetsredskap som behövs för uppgiften enligt anvisning ställer in rätt värden för svetsströmmar, gasflöden och andra relevanta storheter svetsning), och bedömer metodens lämplighet när arbetet framskrider använder monteringsoch svetsredskap som behövs för uppgiften rätt ställer in rätt värden för svetsströmmar, gasflöden och andra relevanta storheter bedömer metodens lämplighet när arbetet framskrider, och anpassar sitt arbetssätt efter växlande förhållanden använder de monterings och svetsredskap som behövs för uppgiften rätt, och utnyttjar dem i sitt arbete ställer in rätt värden för svetsströmmar, gasflöden och andra relevanta storheter, och ändrar värdena vid behov håller monterings- och svetsredskap i användbart skick håller monterings- och svetsredskap i användbart skick håller monterings- och svetsredskap i användbart skick använder de vanligaste svetsmaterialen och tillsatserna. använder de svetsmaterial och tillsatser som anges i ritningar och arbetsbeskrivningar på ett sådant sätt att materialsvinnet blir så litet som möjligt. använder de svetsmaterial och tillsatser som anges i ritningar och arbetsbeskrivningar på ett sådant sätt att inget materialsvinn uppkommer. Föremål för 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Tolkning av VVSritningar och anvisningar Kunskap om grundbegrepp, material och tillsatser inom svetsningen Kunskap om olika svetsmetoder Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Den studerande eller examinanden förstår VVS-ritningar och anvisningar om svetstillsatser känner till svetsteknikens grundbegrepp och vokabulär samt olika svetstillsatser och principerna för olika svetsmetoder känner till de grundläggande svetsmetoder som används inom VVSbranschens olika delområden förstår VVS-ritningar och anvisningar om svetstillsatser känner till svetsteknikens grundbegrepp och vokabulär samt olika svetstillsatser och lämpliga svetsmetoder för olika material känner till de grundläggande svetsmetoder som används inom VVSbranschens olika delområden använder VVS-ritningar och anvisningar om svetstillsatser är inkommen i svetsteknikens grundbegrepp och vokabulär samt principerna för olika svetsmetoder och känner till olika svetstillsatser och lämpliga svetsmetoder för olika material vet hur lämpliga olika svetsmetoder är inom VVS-branschens olika delområden 23
behärskar även grunderna i skärbränning, resistans-svetsning och MIG/MAG-svetsning behärskar även grunderna i skärbränning, resistanssvetsning och MIG/MAG-svetsning är även inkommen i skärbränning, resistanssvetsning och MIG/MAGsvetsning Föremål för 4. Nyckelkompetens er för livslångt lärande Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga har grundläggande kunskap om svetsning av låglegerat och rostfritt stål känner till okulärbesiktning av svetsförband. Bedömningskriterier är insatt i svetsningen av låglegerat och rostfritt stål känner till okulärbesiktning och andra besiktningsmetoder för svetsförband. är insatt i svetsningen av låglegerat och rostfritt stål samt aluminium behärskar grunderna i olika besiktningsmetoder och deras användningsområden. Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Den studerande eller examinanden har en positiv attityd till säkra arbetssätt, och undviker risker i sitt arbete tar ansvar för säkerheten i sitt arbete utvecklar sina arbetssätt så att de blir säkrare följer säkerhetsföreskrifterna för arbetet, och försätter sig inte i fara följer förhållningsreglerna för arbetskollektivet, beaktar dess övriga medlemmar, och beaktar även behovet av efterbevakning observerar och identifierar risker i sitt arbete, rapporterar om dessa, och sörjer för nödvändig efterbevakning Inlärning och problemlösning använder föreskriven skyddsutrustning på ett säkert sätt samt föreskrivna arbetsredskap och arbetsmetoder kontrollerar att arbetsredskap och material är säkra och tar skadade arbetsredskap ur bruk och för dem på service utvärderar sitt arbete iakttar arbetstider kan bedöma hur väl olika skyddsutrustningar, redskap och arbetsmetoder lämpar sig för arbetet i fråga utvärderar sitt arbete enligt givna kvalitetskrav iakttar överenskomna arbetstider, och förhandlar om eventuella avvikelser 24
Sätt att visa yrkesskickligheten Den studerande eller examinanden ska visa sin yrkesskicklighet genom att delta i svetsningen av VVS-rörfogar på en autentisk arbetsplats eller en plats där förhållandena så väl som möjligt motsvarar förhållandena på en arbetsplats. Arbetet ska ha en sådan omfattning att det är möjligt att verifiera att den studerandes eller examinandens kunnande svarar mot yrkeskraven. Genom yrkesprov bedöms åtminstone behärskande av arbetsprocessen i sin helhet behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material i sin helhet nyckelkompetenser för livslångt lärande: hälsa, säkerhet och funktionsförmåga samt lärande och problemlösning. Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle ska detta kompletteras med annan av kunnandet, t.ex. med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder. 2.2.1.3 vatten- och avloppssystem, 20 sv Krav på yrkesskicklighet Den studerande eller examinanden kan beräkna materialåtgång och arbetsinsatsen samt hämta material enligt en sammanställd lista använda handverktyg och andra arbetsredskap på ett säkert sätt utföra normala installationsarbeten för vatten- och avloppssystem enligt ritningar och arbetsbeskrivningar beakta föreskrifter och anvisningar som gäller arbetssäkerheten utföra assisterande uppgifter som ingår i rörmontörens arbete arbeta på olika installationsplatser och i olika arbetskollektiv samarbeta med olika aktörer på en byggarbetsplats utvärdera sitt arbete och kvaliteten på utförandet sköta arbetsrapporteringen på det sätt som situationen kräver. Bedömning I tabellen har skriterier för tre olika nivåer av kunnande samt föremålen för sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för samtidigt det centrala innehållet i examensdelen. Föremål för 1. Behärskande av arbetsprocessen Planering av den egna arbetsprocessen samt av vatten- Bedömningskriterier Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Den studerande eller examinanden väljer under handledning väljer en ändamålsenlig väljer den lämpligaste arbetsmetod, redskap och arbetsmetod och ändamålsenliga arbetsmetoden och de material enligt situationen redskap och lämpligaste redskapen och 25
och avloppssystem Ekonomi och kvalitet vid installation av vatten- och avloppssystem Föremål för 2. Behärskande av arbetsmetoder, redskap och material Arbetsmetoder vid installation av vatten- och avloppssystem Användning av arbetsredskap och material vid installation av vatten- och avloppssystem Föremål för 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Tolkning av VVSritningar och andra dokument för att uppnå ett tillfredsställande arbetsresultat behöver vägledning för att komma underfund med följande arbetsmoment arbetar under handledning med beaktande av de kvalitetsmål som uppställts för arbetet. Bedömningskriterier material enligt situationen för att uppnå ett tillfredsställande arbetsresultat klarar av arbetsuppgiften och beaktar de följande arbetsmomenten på eget initiativ arbetar i enlighet med de kvalitetsmål som uppställts för arbetet materialen enligt situationen för att uppnå ett ekonomiskt och högklassigt arbetsresultat klarar av arbetsuppgiften utan problem, och beaktar de följan-de arbetsmomenten självständigt och på eget initiativ arbetar i enlighet med de kvalitetsmål som uppställts för arbetet, och utvecklar sitt sätt att arbeta för att dessa mål ska uppnås. Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Den studerande eller examinanden arbetar i enlighet med den arbetsmetod han eller hon valt under handledning och i enlighet med anvisningarna använder och sköter underhållet av behövliga arbetsredskap enligt anvisning under handledning använder material omsorgsfullt och ekonomiskt enligt anvisning. Bedömningskriterier väljer en arbetsmetod, arbetar i enlighet med denna och bedömer metodens lämplighet när arbetet framskrider använder och sköter underhållet av behövliga arbetsredskap enligt anvisning använder olika material rätt enligt deras egenskaper. anpassar självständigt sitt arbetssätt efter växlande förhållanden använder behövliga arbetsredskap rätt, och sköter underhållet av redskapen utnyttjar egenskaperna hos olika material i sitt arbete Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Den studerande eller examinanden förstår VVS-ritningar förstår och kan tolka VVS-ritningar förstår och kan tolka VVSritningar, arbetsbeskrivningar och behövliga RYLanvisningar känner till en del myndighetsbestämmelser och anvisningar känner till myndighetsbestämmelser och anvisningar som gälle vatten- och avloppsinstallationer känner till de myndighetsbestämmelser och anvisningar som gäller vatten och avloppsinstallationer 26
Kunskap om system och anordningar som förekommer vid installation av vatten- och avloppssystem Kunskap om egenskaper hos material som används vid installation av vatten- och avloppssystem Föremål för 4. Nyckelkompetens er för livslångt lärande Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga Lärande och problemlösning utarbetar nödvändiga materiallistor enligt anvisning utgående från ritningar och följer dem under handledning förstår funktionsprinciperna för de allmännaste vatten- och avloppssystemen känner igen de anordningar och material som används vid installation av vattenoch avloppssystemen. Bedömningskriterier utarbetar nödvändiga materiallistor utgående från ritningar och hämtar materialet på överenskommet ställe i enlighet med materiallistorna förstår funktionsprinciperna för vattenbehandlingssystem, för de vanligaste vatten- och avloppssystemen och förstår hur de anordningar som ingår sådana system fungerar väljer anordningar och material för installation av vatten- och avloppssystemen på ett ändamålsenligt sätt. utarbetar nödvändiga materiallistor utgående från ritningar och arbetsbeskrivningar och hämtar materialet självständigt i enlighet med materiallistorna förstår funktionsprinciperna för system för behandling av vatten och för vatten- och avloppssystem och förstår hur de anordningar som ingår i sådana system fungerar väljer anordningar och material för installation av vatten- och avloppssystemen på ett ändamålsenligt sätt, och beaktar materialens fysikaliska egenskaper. Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Den studerande eller examinanden har en positiv attityd till säkra arbetssätt, och undviker risker i sitt arbete följer säkerhetsföreskrifterna för arbetet och försätter sig inte i fara använder föreskriven skyddsutrustning och föreskrivna arbetsredskap och arbetsmetoder på ett säkert sätt beräknar arbetstiden och materialåtgången enligt anvisning tar ansvar för säkerheten i sitt arbete följer förhållningsreglerna för arbetskollektivet, och beaktar dess övriga medlemmar i sitt arbete kontrollerar att arbetsredskap och material är säkra, och tar skadade arbetsredskap ur bruk och för dem på service beräknar arbetstiden och materialåtgången enligt anvisning, men i genomförandet förekommer ännu avvikelser utvecklar sina arbetssätt så att de blir säkrare observerar och identifierar risker i sitt arbete och rapporterar om dessa kan bedöma vilken skyddsutrustning och vilka redskap och arbetsmetoder som lämpar sig för arbetet i fråga beräknar arbetstiden och materialåtgången enligt anvisning och genomför arbetet i linje med dessa beräkningar utvärderar sitt arbete under handledning utvärderar sitt arbete utvärderar sitt arbete enligt givna kvalitetskrav 27