Hornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F

Relevanta dokument
Hökesån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Boxholm, Kinda Medeldjup (m): 17

Lilla Å (Mynningen-Musån)

Bäveån - mynningen i havet till Nordmanneröd

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn Sofia Perä

Fyrkantens vattensrådsområde

Vad påverkar god vattenstatus?

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk

Miljökvalitetsnormer och undantag

Referensgruppsmöte JordSkog

Bilaga 1:23 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Renare marks vårmöte 2010

Principer för miljökvalitetsnormer och undantag

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Åtgärdsplan. Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden. Foto våtmark i Snärjebäcken

Yttrande över Samrådshandlingarna Vattenmyndigheten Bottenviken

Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen

Bilaga 1:21 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Miljökvalitetsnormer och undantag. Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt

Vattenförekomsten Ivösjön

Innehåll Inledning Processbeskrivning arbetsgång... 1

Statusklassning 2013 så mår våra vatten! Vad är det vi klassar? Preliminära resultat Har det blivit bättre eller sämre?

Samrådsmöte Sveg 18 februari 2015

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde

Bilaga 1:44 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Sammanställning för åtgärdsområde 2. Borgviksälven

Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Ord och begrepp inom vattenförvaltningen

Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet

Bilaga 1:15 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Bilaga 1:2 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Hydromorfologi. Foto: Anders Larsson. Anders Larsson

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Samverkan och samråd

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Vattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Bilaga 1:42 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

MKN-vatten i detaljplanering AB län

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Mörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt


Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Kunskapsunderlag för delområde

Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Vattendragsvandringar. Bäcken från Hallångssjön

Bilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen. Niklas Holmgren Strateg, Vattenmyndigheten Södra Östersjön

Hammarskogsån-Danshytteån

Kunskapsunderlag för delområde

Alterälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Piteälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun

Status på Gotland och exempel på lokala åtgärder

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Kunskapsunderlag för delområde

Sammanställning för åtgärdsområde 28. Sjöråsån, Mariedalsån och Öredalsån

MKB Landsortsfarleden Inrättande av nya farledsavsnitt

Underlag till Åtgärdsprogram för nya prioriterade ämnen i ytvatten och PFAS i grundvatten

Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015

Miljöövervakningsprogram för Bällstaån

Kunskapsunderlag för delområde

Bedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered.

Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram

Norra Bottenvikens kustvattenråd. Samråd Luleå Malin Kronholm Malin Kronholm

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bilaga 1:29 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Kunskapsunderlag för delområde

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Miljöprövning för tunnelbana från Akalla till Barkarby station. Bilaga 6 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer

Operativa övervakningsstationer vad skall vi rapportera till EU? Ragnar Lagergren

UNDERLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM Sangisälvens och Keräsjokis vattenrådsområde - VRO2

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

SjöLyftet Hur kan det vara till nytta för vattenförvaltningen?

Skellefteälvens vattenrådsområde - Gublijaure -

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Transkript:

Hornån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen VattenInformationsSystem Sverige, förkortat VISS. Vattenförvaltningens arbete i Sverige grundas på det svenska införlivandet av direktivet i 5 kap Miljöbalken, Vattenförvaltningsförordningen (2004:660) och Länsstyrelse-instruktionen (2007:825).

Områdesbeskrivning Hornån har sina källor i mossmarker, bland annat Bare mosse, uppströms Hornsjön. Hornån passerar sedan genom Hornsjön och ett antal dammar innan den mynnar i Vättern vid Bäckanäs cirka 3,5 kilometer norr om Gustav Adolf. Hornån är nästan 17 kilometer lång och avrinningsområdet är cirka 30 kvadratkilometer stort. Ån är biotopkarterad upp till Myrebodammen, vilket innebär att man genom fältbesök har kartlagt den påverkan som finns i vattendraget. På den sträckan domineras vattendraget av strömmande sträckor med en botten bestående av sand, grus, sten och block. Endast 5 procent bedöms vara rensad och/eller rätad. Vegetationen är sparsam och består av mest av mossor. Skogar och våtmarker omger större delen av ån. Endast en mindre del består av artificiell mark eller kalhyggen. Värdefull och skyddad natur Områdesskydd Ett område kan skyddas på olika sätt enligt miljöbalken. Det vanligaste är naturreservat, riksintresse och natura2000. Länsstyrelsen kan tala om vilka regler som gäller inom området. Typ av skydd Områdesnamn Länk till mer information Naturreservat Haboskogen www.lansstyrelsen.se/jonkoping/amnen/naturvard/skyddad_natur/nat urreservat/webbkarta.htm Naturreservat Bare mosse www.lansstyrelsen.se/jonkoping/amnen/naturvard/skyddad_natur/nat urreservat/webbkarta.htm Vättern Bare mosse Västra Vätterstranden och Hökensås Natura2000 Vättern (södra) www.lansstyrelsen.se/jonkoping/amnen/naturvard/skyddad_natur/nat Natura2000 Bare mosse (västra) www.lansstyrelsen.se/jonkoping/amnen/naturvard/skyddad_natur/nat Natura2000 Haboskogen www.lansstyrelsen.se/jonkoping/amnen/naturvard/skyddad_natur/nat Värdefulla vatten Inom miljömålsarbetet har värdefulla sjöar och vattendrag pekats ut ur natur- och/eller fiskesynvinkel. Vattenområdets namn Naturvärde Fiskevärde Hornån Nationellt särskilt värdefullt Nationellt särskilt värdefullt Förekomst av rödlistade arter flodpärlmussla (EN), nattsländan Beraea maura, dagsländan Rhitrogena germanica. dunmossa (NT) växer vid ån. Viktigt reproduktionsområde för vätteröring och harr. Förekomst av flodnejonöga (rödlistad (NT) 2005). Värdekärnan är från Vättern upp till Källebäcken. Sjölevande öring, Flodnejonöga, Harr, Strömvattensträcka

Hotade arter Organismgrupp Svenskt namn Latinsk namn Hotkategori Referens/datum Sländor, Nattsländor Beraea maura sårbar 1989-09-27 Blötdjur, Limniska mussl flodpärlmussla Margaritifera margaritifera starkt hotad Musselportalen Sländor, Dagsländor Rhithrogena germanica missgynnad 1994-10-09 Statusklassning och risk- ytvatten Enligt EG:s ramdirektiv för vatten ska alla vatten (sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten) i Europa ha God ekologisk och kemisk status år 2015. Ekologisk status -MKN God ekologisk status 2015 Ekologisk status är ett mått på hur sjöar och vattendrag mår. Statusbedömningen är indelad i fem klasser: Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig. Bedömningen görs utifrån biologiska undersökningar av fisksamhället, bottenlevande smådjur, alger och växter samt mätningar av till exempel näringsämnet fosfor och försurning (ph). Hydromorfologisk påverkan, människans påverkan på vattnets form och flöde, är också en del av bedömningen. Det är det sämsta biologiska värdet som avgör statusen. Saknas biologiska undersökningar avgörs statusen av övriga bedömningar. Ekologisk status: God Den ekologiska statusen i Hornån är God. Det är undersökningar av fisksamhället som har avgjort statusen. Undersökningar av bottenlevande smådjur (bottenfauna) visar dock Hög status. Bedömningen stärks av mätningar av näringsämnet fosfor samt försurning (ph) som visar God status. Vattendraget har en stor hydromorfologisk påverkan. Detta innebär att människan, genom rensning och omgrävning, har förändrat vattenmiljön, vilket även kan skada djur- och växtlivet. Det finns också dammar eller andra hinder som hindrar vattenlevande växter och djur från att sprida sig. Risk Vattendraget har idag God status. Det finns en risk för att det inte uppnår God status år 2015 om dagens kalkning avslutas för tidigt. Kemisk status - MKN God kemisk ytvattenstatus 2015 Kemisk status är bedömningen av miljöfarliga ämnen som finns i vattnet, metaller och bekämpningsmedel. Statusbedömningen är indelad i två klasser, God eller Uppnår ej god status. Varje ämne har ett gränsvärde, det vill säga en tillåten halt, som inte får överstigas. Är halten av ett miljöfarligt ämne för hög kan vattnet inte få God kemisk status. Kvicksilver överskrider EU:s gränsvärde i större delen av Sverige och tas inte med i denna bedömning. Kemisk status: God Den hittills utförda kartläggningen har inte kunnat påvisa att statusen i vattenförekomsten är försämrad till följd av påverkan från miljögifter. För ytterligare information beträffande bedömningen av miljögifter se miljöproblem och risk. Observera att bedömningen är en expertbedömning och behöver utredas i nästa förvaltningscykel. Ingen risk Inom denna vattenförekomst avrinningsområde finns inga idag kartlagda källor med sådant utsläpp att de bedöms påverka vattenförekomsten negativt avseende miljögifter. Observera att bedömningen är en expertbedömning och behöver utredas i nästa förvaltningscykel.

Statusklassning och risk- grundvatten Namn Ke misk status Åtgärder Kommentar Fagerhult SE643164-140251 God Miljöproblem Här följer en lista på identifierade miljöproblem kopplade till sjön/vattendraget. Miljöproblem status (ja/nej) Beskrivning Övergödning Nej Risken bedöms som liten att statusen försämras på grund av näringsämnen. Morfologiska förändringar Ja Expertbedömning. Morfologiska förändringar bedöms vara ett miljöproblem då de har innneburit en stor habitatförlust (fr a för öring) i vattenförekomsten. Detta trots att statusen (m a p mofologiska förändringar) enligt bedömningsgrunderna är god. Försurning Ja Del eller hela vattenförekomsten ingår i ett åtgärdsområde för kalkning vilket innebär att området har försurningsproblem. Miljögifter Ja I Sverige överstiger kvicksilver gränsvärdet i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. Fisk som livsmedel har ett allmänt EU-gemensamt gränsvärde (förordning 1886/2006) på 0,5 milligram per kilogram (mg/kg). Vissa fiskarter, såsom gädda, ål och hälleflundra, har ett högre gränsvärde på 1,0 mg/kg. Främmande arter Ja Signalkräfta förekommer i vattendraget, eftersom denna art kan ha en negativ påverkan på den population av flodpärlmussla som också finns i vattenförekomsten bedöms detta vara ett miljöproblem. Punktkällor - Påverkanskällor Osäker påverkan Punktkällorna är utpekade enligt riktlinjer ifrån VM, där IPPCanläggningar med utsläpp till vatten, UWWT-objekt och kommunicerade MIFO1-objekt ska kopplas som punktkällor till vattenförekomster. Utredning om ansvar, påverkan eller ev fördelning är inte gjord. Kontinuitetsförändringar Ja Kontinuiteten i vattenförekomsten är påverkad. Se bedömning av hydromorfologisk status m a p kontinuitet. Åtgärdsförslag Här visas åtgärder som kan behövas för att vattnet ska nå god status. Om vattnet har minst god status behövs inga åtgärder. Kravet på att status inte får försämras gäller alla vatten oavsett status. Restaueringsbehov Åtgärder Ansvar Kommentar Biotopvård rensade sträckor Utrivning av dammar eller omlöp

Utrivning av dammar eller omlöp Anläggning av omlöp Anläggning av omlöp Att tänka på vid arbete nära sjöar och vattendrag Visa extra hänsyn om stranden: är starkt sluttande består av finkorniga jordarter är fuktig eller blöt innehåller värdefulla kulturelement Visa extra hänsyn om vattnet är: smalt, mindre än 6 meter (gäller vattendrag) grunt klart hyser känsliga arter (exempel: öring, flodpärlmussla) Kontakta Länsstyrelsen i Jönköpings län Kontakta vattenmyndigheten beredningssekretariatet.jonkoping@lansstyrelsen.se www.vattenmyndigheterna.se/vattenmyndigheten Telefonnummer: 036-39 50 00 Telefonnummer: 0480-820 00 Sökfunktionen i VISS: www.viss.lansstyrelsen.se Sjön/vattendraget i VISS: www.viss.lansstyrelsen.se/waters.aspx?watereuid=