RAPPORT. Åtgärdsprogram Gessiebäcken 2011-11-21

RAPPORT 2011-11-21

RAPPORT Kund Vellinge kommun Tillväxt- och samhällsbyggnad 235 81 Vellinge Konsult WSP Environmental Box 714 251 07 Helsingborg Besök: Järnvägsgatan 13 Tel: +46 42 444 40 00 Fax: +46 42 444 40 02 WSP Environment & Energy Sweden Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se Kontaktpersoner Karin Gullberg, Vellinge kommun, Översiktsplanearkitekt/landskapsarkitekt, Projektledare 040-42 51 39 Annelie Persson, Vellinge kommun, Miljöinspektör, 040-42 52 48 Jessica Gilbertsson, WSP, Uppdragsansvarig 042-444 40 56 Lisa Förlin, WSP, kväve- och fosforberäkningar, 042-444 40 62 Ida Torstensson, WSP, modellering, 08-688 60 93 Johan Lager, WSP, VA-projektör, 040-35 42 58 Uppdraget har finansierats med statliga medel från Länsstyrelsen i Skåne län. Kontaktperson: Gösta Regnell, Länsstyrelsen i Skåne län. Rapporten får användas, spridas och återges av Vellinge kommun och Länsstyrelsen om källan anges. 2 (41)

Sammanfattning Inledning och bakgrund WSP Environmental har fått i uppdrag av Vellinge kommun att upprätta ett åtgärdsprogram för Gessiebäcken. Uppdraget har utförts under hösten 2011 och finansierats med statliga medel från Länsstyrelsen i Skåne län. Till följd av fysiska förändringar i bäckfåran och dess avrinningsområde förekommer redan idag översvämningssituationer längs delar av Gessiebäcken. Med ökade nederbördsmängder, ändrade regnintensiteter samt framtida havsnivåhöjning förväntas problemen öka. De stora utbyggnadsplanerna inom avrinningsområdet, med ökad dagvattenbildning som följd, kommer att bidra ytterligare till att förvärra situationen om inte åtgärder vidtas. Gessiebäcken utgör en vattenförekomst och omfattas av vattendirektivet. Den ekologiska statusen är satt till måttlig medan klassificeringen för näringsämnen är dålig. För utredningens målår 2050 riskerar vattenkvaliteten ytterligare påverkas på grund av planerad utbyggnad enligt ÖP, samtidigt som ökad nederbörd samt havsnivåhöjning kan leda till negativa konsekvenser på vattendraget. Projektmål För att inte framtida utbyggnad ska orsaka negativ påverkan på hydrologi och näringsämnesstatus i Gessiebäcken har följande projektmål formulerats: Metod ge förslag på utjämning av vattenföringen i Gessiebäcken genom att volymer ytvatten fördelas inom respektive delavrinningsområde så att flödestoppar inte orsakar olägenheter av betydelse att utreda och föreslå omfattning av åtgärder som erfordras för att vattenkvaliteten i Gessiebäcken på sikt ska bedömas till god näringsstatus För närsalterna gäller att från medelvärdena 2001-2006 reducera Fosfor med 60 % till år 2027 (2030 i projektet) Kväve med 40 % till år 2021 (2030 i projektet) att åtgärder längs Gessiebäcken mellan Vellinge och Västra Ingelstad förläggs så att områdena kan ingå i ett långsiktigt planerat grönstråk som länkar samman orterna i enlighet med översiktsplanens redovisade förslag, och att översiktligt utreda möjligheten för att anlägga en damm som kan nyttjas som uppväxtlokal för gädda. En hydraulisk modellering har genomförts för att utreda storleken på de utjämningsvolymer som behövs för att minimera översvämningsriskerna längs Gessiebäcken år 2030 och år 2050. Utjämningsvolymer har beräknats för klimatanpassat regn med återkomsttid 20 år och 50 år. Exploateringsgrad har hämtats från ÖP 2010 för etapp 1 (år 2030) respektive etapp 2 och 3 (år 2050). De hydrauliska beräkningarna har utförts med det endimensionella hydrauliska modellverktyget MIKE UR- BAN CS. 3 (41)

Åtgärder för att nå kväve- och fosformål har omfattat våtmarker, skyddszoner, reglerbar dränering samt enskilda avlopp. Schabloner har använts för beräkning av den teoretiska reningsgraden av fosfor och kväve vid respektive typ av åtgärd. Föreslagna åtgärder Resultaten visar att de flesta åtgärder kan vara lämpliga att vidta fram till 2030. De volymer som behöver tas omhand ökar visserligen från 2030 till 2050, men de översvämningskänsliga lägena är samma. Ska åtgärder vidtas är det lämpligt att utforma dessa för 2050 års behov från början. Ur kväve- och fosforsynpunkt behöver åtgärder utföras i snabb takt eftersom målåren för kväve respektive fosfor är 2021 respektive 2027. De volymer som behöver fördelas inom varje delavrinningsområde, visas i bilaga H. Ytorna kan också delas upp i flera mindre våtmarker, bara den samlade uppehållande volymen hålls konstant inom respektive delavrinningsområde. Strandängarna utgörs naturligt av översvämmade ytor, men på grund av att ytorna vid extrema vädersituationer i framtiden kommer att översvämmas av havet (vid stark vindpåverkan och extrem nederbörd), så nyttjas dessa ytor inte i föreslagna åtgärder. Det bör även säkerställas att de stora utbyggnadsplanerna inom området inte påverkas negativt av översvämningarna. Figur. Förslag på utjämningsytor och nya lägen för våtmarker. För större karta se bilaga H. Etapp 1 De våtmarksytor som är föreslagna i översiktsplanen till 2030 svarar till viss del upp mot de behov av åtgärder som erfordras. För att förhindra problem med översvämningar vid 20-års regn behöver totalt fem nya våtmarker anläggas inom Gessie- 4 (41)

bäckens avrinningsområde på totalt 9 ha (delavrinningsområde 1 (2 st), 4, 5 och 11) utöver föreslagna åtgärder i ÖP. I delavrinningsområde 7 och 10 behöver större ytor pekas ut på totalt 2,5 ha. För att klara de flödestoppar som åstadkoms av ett 50-års regn behövs åtgärder för att klara tillkommande vatten på ca 70 000 m 3 vid extrema situationer. Traditionella dagvattenmagasin dimensioneras normalt sett för 20-års regn. För 50- års regn bör alternativa vattenvägar och tillfälliga översvämningsytor förberedas, liksom en förbättrad vattenhållande förmåga i vattendraget genom åtgärder som fasade åkanter, rensning m.m. Planerade större våtmarker och rekreationsstråk kan nyttjas även vid 50 års regn. Etapp 2 och 3 För att klara de flödestoppar som åstadkoms av ett 20-års regn år 2050 behövs inga nya våtmarkslägen anläggas. De åtgärder som görs vid etapp 1 bör lämpligen utformas tillräckligt stora för att även omfatta de krav som ställs i etapp 2 och 3. För att klara de flödestoppar som åstadkoms av ett 50-års regn behövs åtgärder för att klara tillkommande vatten på ca 83 000 m 3 vid extrema situationer. Traditionella dagvattenmagasin dimensioneras normalt sett för 20-års regn. För 50- års regn bör alternativa vattenvägar och tillfälliga översvämningsytor förberedas, liksom en förbättrad vattenhållande förmåga i vattendraget genom åtgärder som fasade åkanter, rensning m.m. Planerade större våtmarker och rekreationsstråk kan nyttjas även vid detta 50 års regn. Kväve- och fosfor Föreslagna åtgärder i ÖP leder till att ca 70 % av projektmålet för fosfor uppnås och ca 35 % av projektmålet för kväve. För att uppnå resterande önskad fosfor- och kväveretention har en exempelfördelning av åtgärder tagits fram. Omfattande åtgärder krävs för kväveretention och är ej utritade på karta ovan. Gäddlek Strandängarna bör ses över för att säkerställa så att tillräcklig översvämning sker årligen till gagn för gäddlek. Lämpliga ytor kan placeras båda sidor om Gessiebäcken längs de strandängar som finns i närheten av havsmynningen. Eventuellt kan en yta skapas i närheten av den i ÖP föreslagna våtmarken. Slutsatser Flödesutjämning Merparten av åtgärderna behöver vidtas fram till 2030. Våtmarker/utjämningsmagasin som föreslås i ÖP räcker inte för 20 års eller 50 års regn. En lägre avrinningskoefficient för bebyggda områden (< 0,3) minskar dagvattenbildningen och behov av åtgärder för flödesutjämning. 5 (41)

Havsnivåhöjningen har endast en marginell påverkan på behov av utjämningsmagasin för att säkerställa utbyggnad av ÖP. Närsalter Gäddamm För att uppnå god status krävs att ytterligare åtgärder genomförs än de som föreslås i översiktsplanens programskede. Att nå fosformålet utgör ingen orimlighet om åtgärder utförs i enlighet med denna utredning. Att åtgärda de enskilda avloppen är prioriterat. Skyddszoner, reglerbar dränering och våtmarker är effektivt för fosforretention, men våtmarker är effektivast för kväveretention. För att nå BSAPs kvävemål på 40 % minskning behövs omfattande åtgärder, troligen även åtgärder som ligger utanför Vellinge kommuns inflytande. Lämpliga översvämningsytor för gäddlek kan placeras båda sidor om Gessiebäcken längs de strandängar som finns i närheten av havsmynningen. 6 (41)

Innehåll 1 Inledning 9 2 Bakgrund 9 3 Mål 9 3.1 Mål för närsaltsretention 9 3.2 Regionala och lokala miljömål 10 3.3 Projektmål 11 4 Metodik 12 5 Avgränsning 12 6 Avrinningsområdet 13 6.1 Översvämningskänsliga områden 14 6.2 Närsaltsbelastning 14 6.3 Enskilda avlopp 15 6.4 Recipienten havet 15 6.5 Skyddade områden och arter 15 6.6 Fisk 16 6.7 Avrinningsområdet 2050 16 6.7.1 Översiktsplan 16 6.7.2 Förväntad närsaltsbelastning 2050 19 6.8 Avrinningsområdet i ett historiskt perspektiv 19 7 Allmän beskrivning av åtgärder 20 7.1 Flödesutjämning 20 7.2 Närsaltsretention 21 7.2.1 Våtmarker/dammar 21 7.2.2 Reglerbar dränering 22 7.2.3 Skyddszoner längs vattendrag 22 7.2.4 Enskilda avlopp 23 7.3 Våtmarker för gäddreproduktion 23 8 Resultat och föreslagna åtgärder 24 8.1 Delavrinningsområden 24 8.2 Modellering/översvämningskartering 25 8.2.1 Påbörjad utbyggnad (Etapp 1- år 2030) 25 8.2.2 Full utbyggnad (Etapp 2 och 3 år 2050) 26 8.3 Kväve- och fosfor 29 8.3.1 Beräkningar 29 8.3.2 Antaganden 30 8.3.3 Resultat 31 8.4 Gäddamm 34 8.5 Sammanfattande resultat 34 9 Konsekvenser av föreslagna åtgärder 36 9.1 Konsekvenser utan åtgärder nollalternativ 36 9.2 Konsekvenser med åtgärder - etapp 1 36 9.3 Konsekvenser med åtgärder - etapp 2 och 3 37 9.4 Konsekvenser av föreslagen gäddamm 37 10 Diskussion och slutsatser 38 10.1 Slutsatser 39 11 Referenser 40 11.1 Rapporter 40 11.2 Internet 41 11.3 Muntliga och e-post 41 7 (41)

Bilagor Bilaga A. PM Hydraulisk modellering av Gessiebäcken, Vellinge kommun Bilaga B. Översiktsplanens sammanfattande planskiss Bilaga C. Regionala och lokala miljömål utdrag Bilaga D. Beräkningar Bilaga E. Råd gällande våtmarker för gäddreproduktion Bilaga F. Skånska rekognosceringskartan från 1815 Bilaga G. Karta Gessiebäckens avrinningsområde Bilaga H. Förslag på utjämningsytor och nya lägen för våtmarker 8 (41)

1 Inledning WSP Environmental har fått i uppdrag av Vellinge kommun att upprätta ett åtgärdsprogram för Gessiebäcken. Uppdraget har utförts under hösten 2011 och finansierats med statliga medel från Länsstyrelsen i Skåne län. Åtgärdsprogrammet har fokuserat på behov av åtgärder, men inte omfattat kostnadsberäkningar för förslagen. 2 Bakgrund Till följd av fysiska förändringar i bäckfåran och dess avrinningsområde förekommer redan idag översvämningssituationer längs delar av Gessiebäcken. Med ökade nederbördsmängder, ändrade regnintensiteter, samt framtida havsnivåhöjning förväntas problemen öka. De stora utbyggnadsplanerna inom avrinningsområdet som redovisas i ÖP, med ökad dagvattenbildning som följd, kommer att bidra ytterligare till att förvärra situationen om inte åtgärder vidtas. Gessiebäcken utgör en vattenförekomst och omfattas av vattendirektivet. Den ekologiska statusen är satt till måttlig, medan klassificeringen för näringsämnen är dålig. För utredningens målår 2050 riskeras vattenkvaliteten ytterligare försämras på grund av planerad utbyggnad enligt ÖP, samtidigt som ökad nederbörd samt havsnivåhöjning kan leda till negativa konsekvenser på avrinningen. 3 Mål 3.1 Mål för närsaltsretention De kväve- och fosforminskningsmål som finns för Gessiebäcken presenteras i Tabell 1. Tabell 1. Kväve- och fosforminskningsmål för Gessiebäcken. Mål Kväve Fosfor VISS* BSAP** Lokala miljömål Vellinge kn Snabbare minskningstakt än mellan 1982-2006 Målår 2021 40 % minskning från 2006 års värden till 2021 30 % minskning av kväve på rullande 5-års schema. Målet gick ut 2010. * Vatteninformationssystem i Sverige ** Baltic Sea Action Plan 60 % minskning från medelvärde för 2001-2006 krävs för att uppnå god status. Målår 2027 9 (41)

Fosfor Inom svensk vattenförvaltningsförordning (SFS, 2004:660 med uppdateringar) som utgår från EU:s ramdirektiv för vatten (EU, 2000) framgår att samtliga vattenförekomster ska uppnå god status senast år 2015. Många vatten, däribland Gessiebäcken, har dispens till att nå målet fram till 2027 (VISS, 2011). Det mål som krävs för att Gessiebäcken ska uppnå god status, är en minskning av fosforhalterna med ca 60 %. För sötvatten är fosfor den begränsande faktorn för tillväxt av algblomning, därav presenteras målvärden för fosfor (VISS, 2011-09-14). Kväve Halterna totalkväve är inte med i kriterierna för bedömning av vattnets status inom vattenförvaltningen (VISS, 2011). Däremot kommenteras i VISS att kvävehalterna i Gessiebäcken måste minska i snabbare takt än vad som skett under perioden 1982-2006. För kväve finns som mål den reduktion som Vattenmyndigheten Södra Östersjön (2010) bedömt krävs för att nå målet inom BSAP (Baltic Sea Action Plan). Enligt BSAP bör kväveutsläppen minska med 40 %. Det gäller från 2006 års värden fram till år 2021. Vellinge kommun hade ett eget mål med 30 procentig minskning av kväve på rullande 5-årsmedelvärde, det målet gick ut 2010. Att sätta en förlängd 30 procentig minskning per 5 år till år 2030 eller år 2050 blir till ett onaturligt lågt målvärde. 3.2 Regionala och lokala miljömål Inom innevarande projekt är målsättningen att utgå från gällande lokala, regionala och nationella målsättningar för förbättrad miljö för det vatten som rör sig inom avrinningsområdet. I Tabell 2 nedan presenteras de regionala och lokala miljömål som berör vattnet i Gessiebäcken. Utförligare text kring de regionala och lokala miljömålen samt åtgärder för att leva upp till de kommunala miljömålen för miljömålen ingen övergödning och myllrande våtmarker redovisas i bilaga C. (Vellinge Kommun, 2008) (Länsstyrelsen Skåne, 2011) 10 (41)

Tabell 2. Kväve- och fosforminskningsmål som presenteras för Gessiebäcken i VISS, samt de miljömål som används inom utredningen. Miljömål Regionala Lokala Målår Ingen övergödning Kväve: 25 % minskning från 1995 års nivå Fosfor: 20 % minskning från 1995 års nivå. Kväve: 30 % minskning från 1995 års nivå som rullande 5- årsmedelvärde Fosfor: kontinuerlig minskning från 1995 års nivå. 2010 Myllrande våtmarker Ett rikt odlingslandskap En giftfri miljö 3.3 Projektmål 2500 ha + ytterligare 2500 ha våtmark ska vara anlagd, återskapad eller beslutad inom länet Småbiotoper typiska för respektive landskapstyp ska öka. Anläggande av skyddszoner följs upp inom detta mål Våtmarker och småvatten i odlingslandskapet skall anläggas eller återskapas. Minst 10 % av den odlade arealen inom kommunen ska vara ekologiskt odlad (jmf. 2,4 % 2005) 2010 resp.2015 (gäller regionala målet) 2013 2010 Utifrån ovan angivna problem och miljömål har projektmål för uppdraget formulerats: ge förslag på utjämning av vattenföringen i Gessiebäcken genom att volymer ytvatten fördelas inom respektive delavrinningsområde så att flödestoppar inte orsakar olägenheter av betydelse, att utreda och föreslå omfattning av åtgärder som erfordras för att vattenkvaliteten i Gessiebäcken på sikt ska bedömas till god näringsstatus, För närsalterna gäller att från medelvärdena 2001-2006 reducera Fosfor med 60 % till år 2027 (beräknat utifrån kvalitetsmål i VISS) Kväve med 40 % till år 2021 (mål i enlighet med BSAP), 11 (41)

att åtgärder längs Gessiebäcken mellan Vellinge och Västra Ingelstad förläggs så att områdena kan ingå ett långsiktigt planerat grönstråk som länkar samman orterna i enlighet med översiktsplanen redovisade förslag, och att översiktligt utreda möjligheten för att anlägga en damm som kan nyttjas som uppväxtlokal för gädda. 4 Metodik Upprättande av digital höjdsatt modell för beräkning av dimensionerande punkter samt framtida behov av åtgärder. Inmätning av utvalda trummor och dikessektioner längs sträckan. Upprättande av 11 delavrinningsområden Platsbesök Bearbetning av data och sammanställning av analysresultat från kväve-, fosfor- och flödesdata, samt översiktliga beräkningar av vilken minskad näringsbelastning till havet föreslagna åtgärder leder till. Framtagande av fyra större områden lämpliga för uppehållande av 20-års regn. Bedömning av vilken påverkan föreslagna åtgärder har på vattendraget avseende miljökvalitetsnormer (ekologisk status). 5 Avgränsning Endast ett fåtal trummor och dikessektioner har mätts in som underlag för modelleringen. Mer omfattande inmätning skulle gett ett mer rättvisande resultat om hur dagens situation ser ut, men arbetet skulle ha blivit omfattande. Modelleringen är istället beräknad efter att vattendraget har fritt flöde, utan trummor som flödesbegränsande faktor. Uppdraget omfattar inte åtgärder för att komma till rätta med eventuella punktutsläpp inom utredningsområdet så som miljöstörande verksamheter. Uppdraget innebär inte att exakta lokaliseringar eller utformningar av flödesutjämnande samt närsaltsreducerande åtgärder anges utan visar istället på omfattningen av åtgärder beräknat för medelflöden samt maxflöden. Inom jordbruket finns en rad möjligheter att minska näringsläckaget beroende på hur marken brukas. Exempelvis så har mark med höstsådd, insådd av fånggrödor, vårplöjning samt val av lämpliga grödor lägre närsaltsläckage. Åtgärder mot näringsläckaget gynnas också genom utbetalning av miljöstöd till brukaren. Framtida fördelningen av dessa åtgärder är omöjlig att kvantifiera och tas ej med i utredningen annat än under diskussionen. 12 (41)

6 Avrinningsområdet Gessiebäcken avrinner till Öresund från de norra delarna av Vellinge kommun en sträcka på ca 15 km lång med en fallhöjd på ca 30 meter. Avrinningsområdet är 3710 ha stort och består till ca 88 % jordbruksmark (VISS, 2011-09-14). Tätorterna Hököpinge, Västra Ingelstad, Gessie och Arrie ligger helt eller delvis inom avrinningsområdet. Bebyggt område i tätort utgör 3 % av avrinningsområdet (Länsstyrelsen, 2010a). Övrig markanvändning inom avrinningsområdet består till 12 % av öppen mark (Länsstyrelsen, 2010a), vilken innefattar bland annat vägar, outnyttjad mark kring vägar, impediment, villabebyggelse, betesmark och nedlagd åkermark (SMED, 2010). Inom avrinningsområdet finns i Västra Ingelstad en golfbana som även den bör omfattas av begreppet öppen mark. Figur 1. Gessiebäckens avrinningsområde. Större karta visas i bilaga G. Jordbruksmarken är i hög utsträckning dränerad och det finns många dikningsföretag. De dikningsföretag som är anlagda efter 1920 visas i karta nedan, se Figur 2. 13 (41)

Figur 2. Dikningsföretag anlagda efter 1920. 6.1 Översvämningskänsliga områden Det finns redan idag översvämningskänsliga områden inom avrinningsområdet. Det är främst problem i områdena kring Vattle by samt kring de nedre delarna i Västra Ingelstad och även utmed golfbanans södra gräns. 6.2 Närsaltsbelastning Gessiebäcken lider av kraftig övergödningsproblematik med kväve- och fosforbelastning från bland annat jordbruk och enskilda avlopp. Halten totalkväve är ca 5 mg/l i Gessiebäcken, vilket klassas som extremt näringsrikt. Halten totalfosfor är ca 78 µg/l vilket är mycket näringsrikt (VISS, 2011-09- 14). Statusen för Gessiebäcken med avseende på näringsämnen är dålig. Avsaknaden av fördröjning i vattendraget medför att den antropogena kväve- och fosfortillförseln som sker inom avrinningsområdet i princip inte reduceras innan Gessiebäckens vatten når havet. Den provtagningspunkt som finns inom avrinningsområdet ligger strax innan utloppet till havet. Uppgifter om utsläpp av kväve och fosfor till recipienten skiljer sig kraftigt mellan olika källor. I Vellingebäckarna 2009 anges att ca 250 ton kväve och ca 4 ton fosfor når havet årligen (Vellinge kommun, 2010). I VISS är siffrorna betydligt lägre, se Tabell 11. I denna utredning används uppgifter från VISS som utgår från nationella beräkningsgrunder som Vattenmyndigheten genom sitt informationssystem (VISS) står bakom. Halterna av fosfor och kväve har minskat sedan 1990-talet, delvis beroende på förändrade incitament för jordbruksdrift i form av miljöstöd, men också exempelvis åtgärdande av enskilda avlopp. Minskningen behöver dock fortsätta. 14 (41)

6.3 Enskilda avlopp Inom avrinningsområdet finns ett stort antal enskilda avlopp som leds till Gessiebäcken. Enskilda avlopp kan ha relativt stor inverkan framför allt på fosfor- men även på kväveutsläpp (SNV, 2011). I dagsläget finns 64 godkända enskilda avloppsanläggningar och 56 icke-godkända inom avrinningsområdet (Persson, 2011), se Figur 3. Löpande sker konvertering till godkända enskilda avloppsanläggningar samt en ökad påkoppling till kommunalt avlopp. Godkända enskilda avlopp reducerar utsläppen. Påkopplingen till kommunalt avlopp gör att belastningen helt kan tas bort i vattendraget eftersom reningsverket i Klagshamn nyttjas och belastar annat avrinningsområde. Figur 3. Enskilda avlopp inom Gessiebäckens avrinningsområde; gröna är godkända, röda icke-godkända och blå prickar är inkopplade på kommunalt avlopp. Utdrag från Vellinge kommun 2011-10-03. 6.4 Recipienten havet Gessiebäcken mynnar i Öresund som utgör del av Södra Östersjöns vattendistrikt. Vattnet i Öresund lider också av övergödning som här tidvis ger upphov till algblomning och syrefattiga bottnar. För saltvatten är kvävet i många fall den begränsande faktorn för tillväxt av algblomningar. I åtgärdsprogrammet för Södra Östersjöns vattendistrikt 2009-2015 (Vattenmyndigheten Södra Östersjön, 2010) finns för Öresund ett mål för kvävereduktion. Målen i åtgärdsprogrammet utgår från att uppfylla Baltic Sea Action Plan (BSAP). Inom BSAP är målet inom övergödning att Östersjön senast 2021 ska nå en gödningsnivå motsvarande den på 1950-talet. Samtliga länder runt Östersjön ska ta fram nationella planer för hur åtgärder mot övergödningen ska genomföras i respektive land. 6.5 Skyddade områden och arter Där Gessiebäcken mynnar i havet finns två utpekade Natura 2000-områden, dels det större området Falsterbo Foteviken (SE 0430002) på ca 43 000 ha samt det mindre 15 (41)

området Tygelsjö Gessie (SE 0430149) på 1161 ha. Inom det senare området finns en rad skyddsvärda biotoper och arter. Här finns 21 rödlistade arter noterade med bl. a de akut hotade arterna grönfläckig padda, strandsötväppling, luddkrisslemal och vitt stråfly samt de starkt hotade arterna strandpadda, saltmålla, kustgentiana, pipstärka, ormax samt dikesskräppa. Området kring Gessiebäckens utlopp ingår i Fotevikens naturreservat. Det finns ett fredningsområde för fisk vid utloppet av Gessiebäcken. Fredningsområdet innebär att ett område på ca 300 m radie från mynningen ut i havet inte får fiskas under perioden 15 september 30 april i syfte att under laxen och öringens lektid skydda arterna. Övrig tid är handredskap tillåtet om fiskemetoden som sådan inte kräver användning av båt eller fiske med ålryssjor. 6.6 Fisk Kunskapen om fiskförekomsten i Gessiebäcken är bristfällig. Bedömningen i VISS är osäker och endast baserad på tre elfisken på två lokaler i de nedre delarna av vattendraget. Provfiske skedde 1994 och 2000. Sparsamt med öring förekommer på samtliga provpunkter. Storspigg och ål fiskades 2000 och även 1994 kompletterat med småspigg. Resultaten från provfiskena visar på en viss förbättring av statusen eftersom småspigg inte fiskades 2000. Dock finns det ål och storspigg på en av provfisklokalerna 2000 vilket gör att statusen är otillfredsställande för denna lokal, medan den är god för lokalen med endast öring. Fler provfisken behövs för att ge en säkrare bedömning av statusen. Provfiske behöver även göras i de övre delarna av vattendraget. Ingen gädda har fångats vid provfiske. Enligt Länsstyrelsen i Skåne län hyser Foteviken en stam av storvuxen gädda och målet är att förbättra dessas tillgång till lämpliga lekplatser (Lindén, 2011). Detta kan ses som ett led i en strävan att gynna brackvattenslevande gädda längs våra kuster. Brackvattenslevande gäddstammar har gått tillbaka kraftigt under en följd av år, speciellt i egentliga Östersjön. 6.7 Avrinningsområdet 2050 Markanvändningen utanför tätorterna antas användas för jordbruksändamål i samma utsträckning som idag och med ungefär samma läckage från marken. Detta innebär troligen en viss överskattning av kväve- och fosforhalterna i vattendraget eftersom man kan anta att miljökraven och teknikutvecklingen inom jordbruket bör ha lett till minskad miljöpåverkan på 40 års sikt. Nederbörden bedöms öka ca 10 % till 2030 och 20 % till 2050, se bilaga A. Havsnivåhöjningen kommer vara kännbar i kustzonerna och medelnivåhöjningen bedöms vara ca 3-4 dm för år 2050. Tillsammans med kortvariga högvatten (vågpåverkan) på ca 1,5 m medtagen i bedömningen blir havsnivåhöjningen maximalt ca 2 m (Vellinge kommun, 2009) runt år 2050. 6.7.1 Översiktsplan I översiktsplanen finns flertalet fokusområden omnämnda. De som berörs av uppdraget bedöms vara Det gröna guldet, Den goda jorden och Vatten, vatten, vat- 16 (41)

ten.., samt Höjda havsnivåer. Åtgärder för respektive fokusområde listas översiktligt nedan, se Tabell 3. Tabell 3. Fokusområden och åtgärder enligt ÖP (Vellinge kommun 2010a) Fokusområden Det gröna guldet Den goda jorden Vatten, vatten, vatten Höjda havsnivåer Åtgärder Utveckla beträdor att planera för att anlägga gröna skyddszoner, beträdor, med varierande bredd utmed kommunens större bäckar. På detta sätt skapas en frizon för djur- och växtliv och att vissa partier utmed bäckarna tillgängliggörs för rekreation. Öka kvävefällorna i det öppna jordbrukslandskapet för att förhindra övergödning av kommunens bäckar, vattendrag och omgivande hav. Beträdor som binder upp näringsämnen före de når vattendrag och hav. Lokalt omhändertagande av dagvatten ska användas mer i befintlig och framtida bebyggelse. Åtgärder för enskilda avlopp. Åtgärder på medellång sikt 20-50 år Den planerade framtida markanvändningen visas i översiktsplanens sammanfattande planskiss. De åtgärder som främst berör utredningen bedöms vara planerad utbyggnad, planerade våtmarksområden samt föreslagna beträdor bevuxna med träd, se Figur 4 samt bilaga B. Nytt grönstråk/rekreationsområde mellan Vellinge och Västra Ingelstad planeras, ca 10 ha längs Gessiebäcken. Anläggande av våtmark/ fördröjningsmagasin omfattar ca 12 ha och planeras inom delavrinningsområde 1, 2, 7, 8, 9 och 10, se Tabell 4. För delavrinningsområden se Figur 7 (avsnitt 9.1). Ett antagande om att de har ett medeldjup på ca 0,7 m har gjorts och volymer har beräknats och visas i samma tabell. 17 (41)

Tabell 4. Av Vellinge kommun föreslagna våtmarker, fördröjningsmagasin som visas i ÖP 2010. Delavrinningsområde Yta (m 2 ) Medeldjup (m) Volym (m 3 ) 1 40000 0,7 28000 2 1700 0,7 1190 7 5300 0,7 3710 7 21400 0,7 14980 7 2200 0,7 1540 8 6800 0,7 4760 9 3000 0,7 2100 10 41500 0,7 29050 Tot 121900 85330 Figur 4. Utsnitt från Översiktsplanens sammanfattande planskiss mellan Vellinge och Västra Ingelstad. Utbyggnadsområde, planerade dammar och skyddszoner är mest intressanta för utredningen. Se även bilaga B. 6.7.1.1 Planerad bebyggelse 2050 års planerade utbyggnad enligt ÖP medför inom Gessiebäckens avrinningsområde tillkommande bebyggelseyta på ca 68 ha i etapp 1 (år 2030) samt ca 127 ha för etapp 3 (år 2050), se Tabell 5. Andelen bebyggd yta ökar från dagens ca 6 %, 7 % för 2030 till ca 10 % 2050. Inom innevarande utredning är utbyggnadsplanerna fördelade på etapp 1 samt etapp 2 och 3 sammanslaget. Utbyggnad kan självklart komma att ske i avvikande ordning, men uppdelningen är grov, för att inom den modellering som genomförts i 18 (41)

projektet, kunna svara på i vilken takt de föreslagna flödesutjämnande åtgärderna kommer att behövas och för att kunna göra prioriteringar. Tabell 5. Andelen bebyggd yta för respektive delavrinningsområde uppdelad på etapp 1 och etapp 2 och 3 sammanslaget. Se bilaga A för vidare detaljer. Area År 2011 År 2030 År 2050 Delomr. (ha) Naturmark Bebyggt Naturmark Bebyggt Naturmark Bebyggt 1 972 911 61 909 63 882 90 2 217 184 33 175 42 174 43 3 146 146 0 146 0 146 0 4 304 301 3 301 3 301 3 5 213 194 19 183 30 175 38 6 1107 1063 44 1057 50 1011 96 7 336 312 24 308 28 304 32 8 308 304 4 298 10 297 11 9 189 178 11 176 13 175 14 10 437 437 0 423 14 391 46 11 309 255 54 241 68 232 77 Tot 4538 4284 254 4216 322 4089 449 6.7.2 Förväntad närsaltsbelastning 2050 År 2050 förväntas förändringar i samhället ha skett som medför minskade utsläpp av kväve och fosfor i vattendraget. Minskade utsläpp bedöms vara resultatet av att alla enskilda avlopp har förbättrats upp till de idag ställda kraven. Denna förbättring är troligen underskattad eftersom det sannolikt kommer ställas högre krav på godkända avlopp i framtiden än det ställs 2011. Troligt är även att det kommer ställas högre krav och finnas fler incitament för minskade utsläpp av närsalter inom jordbruksdriften i framtiden. De våtmarksytor och det trädbevuxna grönstråk som kommunen planerat för i översiktsplanen kommer också leda till minskade utsläpp av både fosfor och kväve. Förändringar som leder till ökade utsläpp förväntas också ske, om än i mycket mindre omfattning. T ex gäller detta utsläpp som sker till följd av ökad dagvattenbildning. 6.8 Avrinningsområdet i ett historiskt perspektiv På Skånska rekognosceringskartan från 1815 kan man se hur landskapet såg ut för ca 200 år sedan, se Figur 5. Gessiebäckens dragning ser i princip likadan ut, dock har bäcken fått ett nytt tillflöde från Västra Ingelstad. 19 (41)

Det var framförallt ängsmarker som förekom längs ådalen. Längs havet var det fuktiga strandängar, vilka torkar upp ju längre från havet de befinner sig. Tydliga våtmarksområden syns som mörka fläckar på kartan. Inom Gessiebäckens avrinningsområde är det få större våtmarker enligt kartan. De förekommer på följande platser; söder om Hököpinge där huvudfåran uppströms byter riktning österut, två våtmarker ca 1 km söder om huvudfåran mellan Västergård och Vieholm, samt en våtmark norr om Hötofta. Kring Västra Ingelstad finns det flera objekt främst i backlandskapet i form av dödisgropar samt märgelgravar. Figur 5. Skånska rekognosceringskartan från 1815. En större karta återfinns i bilaga F. 7 Allmän beskrivning av åtgärder 7.1 Flödesutjämning För att uppnå en hållbar dagvattenhantering för hela Gessiebäckens avrinningsområde krävs olika åtgärder i olika steg. Risken för översvämning längs Gessiebäcken kan reduceras om anslutande flöden fördröjs inom respektive delavrinningsområde och flödestopparna utjämnas innan de når bäcken. För förebyggande av översvämningar till följd av regn med återkomsttider upp till 20 år har naturlig fördröjning dvs. vatten som magasineras av vegetation, jord, grundvatten och våtmarker en viktig dämpande effekt, men vid planering inför extrema nederbördshändelser (ex. 100-årsregn) behöver ofta även transportkapaciteten i vattendragen och på markytan ses över. Genom kontinuerlig rensning av åfåran, utbyte av eventuella dämmande kulvertar och ev. schakt i åfåran för att öka upp sektionsarean, kan vattendragets transportkapacitet ökas och vattennivåerna reduceras. Figur 6 illustrerar en kedja av åtgärder för förebyggande av översvämningar inom respektive delavrinningsområde, där lokalt omhändertagande avser bebyggda områden. Lokalt omhändertagande på privat mark innebär ex. infiltration, utjämning och 20 (41)

perkolation via gräs-, grus- och makadamfyllningar, genomsläppliga beläggningar och/eller dammar. Lokalt omhändertagande av dagvatten måste kombineras med en genomtänkt fördröjning och avledning på den allmänna platsmarken. Fördröjning nära källan kan ske via ex. infiltration, men även via uppdämning på anlagda översvämningsytor samt via makadamdiken och våtmarker. Med trög avledning menas avledning i ex. svackdiken, bäckar och diken istället för avledning i dagvattenledningar. Samlad fördröjning som sker i utjämningsmagasin såsom dammar och våtmarksområden i de nedre delarna av respektive delavrinningsområde bör anläggas med reglerad tömning, anpassad till recipientens (Gessiebäckens) transportkapacitet. Se vidare bilaga A. Figur 6. Illustration av olika kategorier av öppna dagvattenlösningar (Svenskt Vatten, 2011). 7.2 Närsaltsretention 7.2.1 Våtmarker/dammar Syftet med att anlägga dammar/våtmarker är för att kvarhålla vatten och därmed också hålla kvar samt återvinna närsalter, och på så vis motverka övergödning, i detta fall av Gessiebäcken och dess kustnära vatten. Återvinningen av närsalter sker genom upptag i växtlighet och alger (organiskt kväve och fosfor), genom sedimentation (oorganisk fosfor) samt denitrifikation (kväve omvandlas och avgår permanent från våtmarken, till luften). Läckage av närsalter ut från våtmarkerna kan också ske. För organiskt kväve och fosfor inträffar detta när växtlighet dör och bryts ner. Detta motverkas enklast av att biomassa skördas och bortförs från våtmarken. Det finns även risk för läckage av fosfor från den oorganiska, sedimenterade fosforn. Läckage av oorganiskt fosfor från sedimentet kan uppstå vid syrefria förhållanden (lågt vattenutbyte på sommaren, temperaturskiktning eller islagd yta) eller vid phvärde över 8. Utformningen av våtmarkerna är därför viktig. (Jordbruksverket, 2004) Genom att anlägga våtmarker med god lokalisering och utformning kan man optimera närsaltsretentionen. Ett urval rekommendationer som är lämpade för Gessiebäcken anges nedan (Persson och Nihlén,1998): Åtgärder högt upp i systemet 21 (41)

o gynnar längre vattendragssträcka o innebär ofta högre fallhöjd vilket ger mer kostnadseffektiva våtmarker. Åtgärder vidtas i första hand på biflöden där näringshalterna förmodas vara högre än i huvudfåran. Lägen för våtmarker förläggs på platser där de historiskt har funnits om så är möjligt. Seriekopplade dammar kan ge 10 % högre retention jämfört med samma yta sammanhållen våtmark. Uppehållstid på 3-5 dygn. Max.-djup på 2 m (djuphåla) men medeldjup på ca 1,5 m, andra källor rekommenderar 1 m medeldjup. Avrinningsområdet minst 100 ggr större än våtmarksarea (Hagerberg et. al. 2004) Att anlägga en djuphåla tidigt i våtmarken ger förutsättning för god sedimentation av partikelbunden fosfor. Sedimentation sker oavsett, i och med att vattnets hastighet minskar när det når våtmarken. En viktig skötselåtgärd är att kunna nå djuphålan för muddring från sidan av våtmarken (Fiskeriverket och Naturvårdsverket, 2008). Större områden av grundare partier i resten av våtmarken ger goda möjligheter för växtlighet samt för denitrifikation. Våtmarker har den största kväveretentionen per hektar, även fosforhalterna minskar relativt mycket per hektar (se tabell 1, bilaga D). 7.2.2 Reglerbar dränering Reglerbar dränering innebär att lantbrukaren installerar brunnar så att grundvattennivån kan höjas eller sänkas på åkermarken. Syftet är att styra vattenavrinningen från åkermarken och för att minska mängden kväve och fosfor som kan rinna ut i sjöar och hav. När det är risk för översvämning kan vattennivån således tillfälligt styras. Under torra perioder kan vatten lagras när utloppet i dräneringsrören stryps. Detta för att behålla en högre vattennivå, vilket kan göra att det växttillgängliga vattnet ökar. Även de näringsämnen som finns i vattnet kan komma växtligheten tillgodo under en längre period. Vattennivån sänks när det är tid för att bruka marken. (Jordbruksverket, 2010) Reglerbar dränering har en mer yteffektiv reningsfunktion per hektar för fosfor än för kväve jämfört med exempelvis våtmark (se tabell 1, bilaga D). 7.2.3 Skyddszoner längs vattendrag En skyddszon är en växtklädd zon eller remsa utmed vattendraget (vanligen 6-20 m bred då detta är stödberättigat, Jordbruksverket, 2011). Växtligheten på skyddszonen tar upp och bromsar partiklar och närsalter som rinner med ytvattnet genom zonen. När skyddszoner bildas kan med fördel lövträd eller buskar lämnas kvar, planteras in eller låta växa igen. Träd och buskar ger temperaturreglering av vattendraget, vilket minskar igenväxning av vattendraget, samtidigt som fisk och annat djurliv gynnas och vattendragets fåra stabiliseras. (Fiskeriverket och Naturvårdsverket, 2008) 22 (41)

För att bli effektiv ska skyddszonen ligga orörd. Ingen kemisk bekämpning eller gödsling får ske på skyddszonen, vilket innebär minskad spridning till vattendraget. En skyddszon fungerar även som värdefull landskapsvariation, vilket är positivt för fåglar och smådjur i det i övrigt sterila åkerlandskapet. (Färgelanda, 2002) En skyddszon är lika effektiv för fosforretention, per ytenhet, som en våtmark. För kväveretention har den däremot väldigt låg effektivitet per ytenhet (tabell 1, bilaga D). 7.2.4 Enskilda avlopp Äldre enskilda avloppsanläggningar kan vara helt utan reningsfunktion för kväve och fosfor. De anläggningar som åtgärdas till godkända enskilda avloppsanläggningar skall idag uppfylla minst 70 % rening av fosfor samt i känsliga områden 50 % rening av kväve (SNV, 2011). Framtida krav är sannolikt högre än de krav som gäller 2011. En bättre rening i enskilda avloppsanläggningar ger mest effekt på utsläpp av fosfor. Anledningen är att det sker en större relativ minskning av den totala mängden fosfor som behöver renas i vattendraget jämfört med den totala mängden kväve. 7.3 Våtmarker för gäddreproduktion Fiskeriverket (2011) listar tips och slutsatser vad gäller planering och restaurering av våtmarker i syfte att utgöra rekryteringsområden för gädda i Östersjön. I denna rapport framgår att där skyddsvärda öringbestånd samt skyddsvärda groddjur eller fågelarter finns bör inte gäddlokaler etableras, se bilaga E. Länsstyrelsen i Skåne län är, trots förekomst av hotade groddjur, intresserad av möjligheten att anpassa anläggningen av våtmarker/svämmarker nära Gessiebäcken så att gäddlek gynnas i närheten av Foteviken (pers kom Lindén, 2011). Intentionen är inte att introducera gädda i sötvatten (diken och våtmarker) utan endast att tillhandahålla lämpliga platser för lek 23 (41)

8 Resultat och föreslagna åtgärder 8.1 Delavrinningsområden Elva stycken delavrinningområden har identifierats, se Figur 7. För större karta se bilaga A1. Figur 7. Delavrinningsområden inom Gessiebäckens avrinningsområde. Se även bilaga 1A. Tabell 6. De av Vellinge kommun föreslagna våtmarker, fördröjningsmagasin som visas i ÖP 2010 har beräknats kunna stiga 0,5 m vid 20 års regn (Volym 20 års regn). I delavrinningsområde 1 används endast dammar utanför hagvattennivåpåverkat område för utjämning. Delavrinningsområde Yta (m 2 ) Yta Radie (m) Volym (ha) (m 3 ) Ytterligare volym vid 20 års regn (m 3 ) 1 10000 1 56 7000 5000 2 1700 0,2 23 1190 630 7 5300 0,5 41 3710 2600 7 21400 2,1 83 14980 11000 7 2200 0,2 26 1540 1000 8 6800 0,7 47 4760 4000 9 3000 0,3 31 2100 1400 10 41500 4,2 115 29050 20000 Tot 91900 9,2 64330 45630 24 (41)

I Tabell 6 antas medeldjupet vara 0,7 m samt våtmarkens vattenyta stiga med ca 0,5 m. Slänterna antas vara flacka. I delavrinningsområde 1 nyttja inte damm på ca 3 ha för utjämning då denna ligger inom område där havsnivåhöjning påverkar vid extrem nederbörd samtidigt som vindpåverkan sker. 8.2 Modellering/översvämningskartering 8.2.1 Påbörjad utbyggnad (Etapp 1- år 2030) År 2030 beräknas utjämningsvolymer på ca 55 000 m 3 bildas vid ett 20-års regn och ca 125 000 m 3 vid 50 års regn. Avrinningomsområde 1, 4, 5, 7, 10 och 11 berörs men det är främst 1, 5, 7 och 10 som har de stora volymerna, se Tabell 7. Tabell 7. Maxflöde och erforderlig utjämningsvolym per delavrinningsområde år 2030 för 20-årsregn respektive 50-års regn med klimatfaktor 1,1. Klimatfaktor 1,1 20 års regn 50 års regn Delomr. Q max Volym Q max Volym m 3 /s m 3 m 3 /s m 3 1 7,3 8 000 9,8 25 000 2 3,4 4,5 3 0,7 0,9 4 3,2 4 000 4,3 10 000 5 0,9 7 000 1,2 17 000 6 5 6,8 7 2,8 12 000 3,8 33 000 8 2,6 3,4 9 2 2,7 10 3,7 21 000 5,0 35 000 11 4,9 3 000 6,6 5 000 Totalt 55 000 125 000 För att klara de flödestoppar som åstadkoms av ett 20-års regn behövs utjämningsmagasin/ytor inom delavrinningsområde 1, 4, 5, 10 och 11 kompletteras jämfört med ÖP, se Tabell 8. För 50 års regn behöver samma delavrinningsområden ta emot mer vatten samt kompletteras med ytterligare volymer inom delavrinningsområde 7. Strandängarna utgör väl lämpade områden för översvämning, men på grund av havsnivåhöjning vid stark vindpåverkan i kombination med extrem nederbörd nyttjas dessa ytor inte i bedömningen. Ytor lämpliga för våtmarker och översvämningsytor visas i bilaga H. De volymer som behöver fördelas inom varje delavrinningsområde kan också delas upp i flera mindre våtmarker, bara den samlade uppehållande volymen hålls konstant. 25 (41)

Tabell 8. Bristanalys över behov av utjämningsvolymer utifrån 20-års regn och 50-års regn vid utbyggnad år 2030 jämfört med åtgärder planerade i ÖP. Delområden 20-års regn (m 3 ) 50-års regn (m 3 ) Volym vid 20 års regn (m 3 ) Bristanalys (m 3 ) 20års regn - jämförs med ytor i ÖP Bristanalys (m 3 ) 50års regn - jämförs med ytor i ÖP 1 8 000 25 000 5 000-3000 -20000 2 - - 630 630 630 3 - - 0 0 4 4 000 10 000-4000 -10000 5 7 000 17 000-7000 -17000 6 - - 0 0 7 12 000 33 000 14 600 2600-18400 8 - - 4 000 4000 4000 9 - - 1 400 1400 1400 10 21 000 35 000 20 000-1000 -15000 11 3 000 5 000-3000 -5000 Totalt 55 000 125 000 45 630-9370 -79370 8.2.2 Full utbyggnad (Etapp 2 och 3 år 2050) År 2050 beräknas utjämningsvolymer på ca 85 000 m 3 bildas vid ett 20-års regn och ca 168 000 m 3 vid 50 års regn med 20 % mer regn än idag (klimatfaktor 1,2). Sex av elva avrinningsområden berörs vid full utbyggnad och 50-års regn. Samma avrinningsområden som vid 2030 års scenario behövs för att ta de största volymerna, dvs 1, 4, 5, 7, 10 och 11, se 26 (41)

Tabell 9. 27 (41)

Tabell 9. Maxflöde och erforderlig utjämningsvolym per delavrinningsområde år 2050 för 20-års regn respektive 50-års regn med klimatfaktor 1,2. Klimatfaktor 1,2 20 års regn 50 års regn Delomr. Q max Volym Q max Volym m 3 /s m 3 m 3 /s m 3 1 9,6 14 000 13 35 000 2 3,6 4,9 3 0,8 1 4 4,6 6 000 6,2 13 000 5 0,9 13 000 1,1 24 000 6 8,6 11,6 7 3,2 21 000 4,4 46 000 8 2,8 3,7 9 2,2 2,9 10 5,9 27 000 7,9 43 000 11 6 4 000 8 7 000 Totalt 85 000 168 000 Vid extrema nederbördssituationer kan det vara lämpligt att låta våtmarker stiga med ca 0,5 m. Våtmarker som anläggs bör därför vara projekterade för dessa extremflöden. Vid ett 20 års regn visar Tabell 10 att delavrinningsområden 1, 4, 5, 7, 10 och 11 har brister i utjämningsvolymer och som behöver kompletteras med antingen nya ytor eller större ytor. I stort sett dubblas behovet av utjämningsvolymer vid 50 års regn för de tre delområdena där brist råder vid 20 års regn, varför våtmarker som anläggs ska planeras så att de har denna kapacitet. I delavrinningsområde 1, 5, 7 och 10 behöver mycket vatten uppehållas vid 50 års regn. Detta gör att även en väl tilltagen yta krävs för att en våtmark ska kunna översvämmas. Slänterna behöver vara flacka (1:20 eller flackare) som möjliggör stora volymer vid extrema nederbördssituationer. Lämplig yta inom delavrinningsområde 7 finns i anslutning till den damm som kommunen pekar ut i översiktsplanen. I delavrinningsområde 10 finns även där bra förutsättningar för att kunna magasinera vatten vid extrema situationer. I delavrinningsområde 1 och 5 föreslås nya ytor för att kunna magasinera volymer vid extrem nederbörd. Strandängarna utgör väl lämpade områden för översvämning, men på grund av havsnivåhöjning vid stark vindpåverkan i kombination med extrem nederbörd nyttjas dessa ytor inte bedömningen. Ytor lämpliga för våtmarker och översvämningsytor visas i bilaga H. De volymer som behöver fördelas inom varje delavrinningsområde kan också delas upp i flera mindre våtmarker, bara den samlade uppehållande volymen hålls konstant. 28 (41)

Tabell 10. Behov av utjämningsmagasin vid full utbyggnad 2050 med klimatfaktor 1,2 jämfört med föreslagna åtgärder i ÖP. Delområden 20-års regn (m 3 ) 50-års regn (m 3 ) Volym vid 20 års regn (m 3 ) Bristanalys (m 3 ) 20års regn - jämförs med ytor i ÖP Bristanalys (m 3 ) 50års regn - jämförs med ytor i ÖP 1 14 000 35 000 5 000-9000 -30000 2 - - 630 630 630 3 - - 0 0 4 6 000 13 000-6000 -13000 5 13 000 24 000-13000 -24000 6 - - 0 0 7 21 000 46 000 14 600-6400 -31400 8 - - 4 000 4000 4000 9 - - 1 400 1400 1400 10 27 000 43 000 20 000-7000 -23000 11 4 000 7 000-4000 -7000 Totalt 85 000 168 000 45 630-39370 -122370 8.3 Kväve- och fosfor 8.3.1 Beräkningar Utgångspunkten för beräkningarna för totalfosfor (vidare benämnt fosfor) och totalkväve (vidare benämnt kväve) var projektmålen att nå 60 procentig fosforminskning respektive 40 procentig kväveminskning. Dagens utsläpp för både fosfor och kväve har ansatts till medelvärdena för 2001-2006 (VISS, 2011) se Tabell 11. I samma tabell presenteras även den utifrån halten och medelavrinningen beräknade årliga transporten från bäcken. Tabell 11. Medelhalter 2001-2006 och önskade medelhalter för kväve och fosfor samt beräknad årlig transport 2001-2006 samt vid målåret önskad transport av kväve och fosfor i Gessiebäckens utlopp. ÅR 2001-2006 MÅLÅR Medelhalt Transport Medelhalt Transport Fosfor 78 µg/l 0,82 ton/år 32 µg/l 0,37 ton/år Kväve 5,3 mg/l 56 ton/år 3,2 mg/l 33 ton/år 29 (41)

För att nå god näringsstatus för totalfosfor krävs en minskning med i medeltal 35 µg/l (VISS, 2011) eller ca 0,45 ton/år. För att nå kvävemålet krävs en minskning i medeltal med ca 2,1 mg/l eller ca 22,2 ton/år. För att nå projektmålen har beräkningar gjorts för åtgärdstyperna våtmark/damm, reglerbar dränering och skyddszoner. Schabloner har använts för respektive åtgärds retentionsförmåga för fosfor och kväve (presenterade i tabell 1, bilaga D). Medelflödet har använts vid beräkningarna då detta antagits inte ändras i nämnvärd omfattning i framtiden. Vidare antogs att retention inte sker inom avrinningsområdet. 8.3.2 Antaganden Utredningen har inkluderat de förändringar översiktsplanens markanvändning och åtgärder förväntas ha på mängden fosfor och kväve som når Gessiebäcken. Vid målåret 2030 antar vi att; samtliga idag icke godkända enskilda avlopp är godkända eller anslutna till kommunalt avlopp, planerade våtmarksytor/fördröjningsmagasin och trädbevuxna grönstråk i enlighet med ÖP längs ån är anlagda. Vidare förväntas ändring ske på grund av den ökade andelen hårdgjorda ytor. Följande antaganden har gjorts för beräkningarna av de enskilda avloppen: Samtliga enskilda avlopp kommer att vara godkända eller anslutna till det kommunala avloppsnätet vid målåret. Fördelningen mellan hur många avlopp som görs om till godkända enskilda anläggningar respektive ansluts till kommunalt avlopp kommer att fortsätta vara den samma som mellan åren 2007-2011 (44 % gjordes om till godkända enskilda avlopp, 66 % anslöts till kommunalt avlopp, se även tabell 2, bilaga D). Fördelningen av vilka olika reningstekniker som de godkända enskilda avloppen använder är den samma 2011 som vid målåret 2030 (se tabell 3, bilaga D). Schabloner användes för att representera reningen av kväve respektive fosfor för de olika reningsteknikerna (presenteras i tabell 4, bilaga D). För beräkningarna av de avlopp som godkändes 2007-2011 användes schabloner antaganden utifrån gällande reningsmål som presenteras i tabell 4, bilaga D. Reningen för fosfor och kväve för anläggningar som är anslutna till kommunalt avlopp är 100 % eftersom avloppsreningsverket går till ett annat avrinningsområde. Inom Gessiebäckens avrinningsområde bor uppskattningsvis 3,2 personer i varje hushåll (Persson, 2011) vilket använts vid beräkningarna. Antaganden för de övriga ändringarna och åtgärderna inom ÖP:n: Den nya arealen hårdgjorda ytor ersätter åkermark. o Närsaltsavrinning i likhet med annat ett dagvatten 30 (41)

o Arealen hårdgjord yta för år 2050 har använts (år 2030 är i övrigt målår för fosfor- och kväveminskningarna, men ytan kommer att inkluderas i framtiden och användes därför). Våtmarkerna/fördröjningsmagasinen är utformade för närsaltsretention (se kapitel 8.1) Grönstråket med trädplantering ersätter åkermark och får närsaltsavrinning motsvarande skogsmark. 8.3.3 Resultat För att nå en ca 60 procentig minskning av fosfor i Gessiebäcken i, enlighet med de kvalitetsmål som finns i VISS, behöver omfattande åtgärder vidtas. I Tabell 12 visas omfattningen av varje enskild åtgärd om endast en typ av åtgärd skulle genomföras för att reducera bort 60 % fosfor respektive 40 % kväve. Detta för att kunna ställa de olika åtgärdernas retentionsmöjlighet för fosfor respektive kväve i relation till varandra. Tabell 12. Hypotetisk omfattning av respektive åtgärd, i det fall endast en åtgärdstyp skulle användas för att rena till åtgärdsmålet för fosfor respektive kväve. Åtgärder Fosfor Kväve Våtmark (ha) 38 64 Skyddszon (ha) 45 4450 Reglerbar dränering (ha) 90 890 Under nedanstående rubriker redovisas förslag på åtgärdernas fördelning inom Gessiebäckens avrinningsområde. 8.3.3.1 Åtgärder föreslagna i översiktsplanen I översiktsplanen anges åtgärder längs Gessiebäcken, se kap 7.7.1. Dessa åtgärder förväntas minska belastningen av fosfor och kväve till vattendraget. En grov uppskattning görs i 31 (41)

Tabell 13där nettoförlusten för åtgärderna inom översiktsplanen, i avrinningsområdet värderas till ca 0,3 ton fosfor/ år och ca 8 ton kväve/ år. Det innebär att ca 70 % av projektmålet för fosfor uppnås med dessa åtgärder samt att ca 35 % av projektmålet för kväve uppnås. 32 (41)

Tabell 13. Sammanfattning av åtgärder som redan är planerade och vilken förändring av kväve- och fosforbelastning detta leder till efter utbyggnaden av etapp 3. Åtgärder enligt ÖP - Ändrad markanvändning till hårdgjord yta Area (ha) /antal (st) Fosfor (ton/år) Kväve (ton/år) 59 ha +0,05-1,9 - Våtmarksytor 12,2 ha -0,15-4,3 - Grönstråk med trädplantering* Förbättring av enskilda avlopp Ca 10 ha -0,003-0,4 56 st -0,2-1,4 Nettoförlust -0,3-8,0 *Area uppskattad utifrån plankartan i ÖP:n 8.3.3.2 Tillkommande åtgärder för att nå mål för närsalter För att uppnå resterande önskad fosforretention efter genomförande av åtgärderna inom översiktsplanen, har en exempelfördelning av åtgärder tagits fram (Tabell 14). I Tabell 14 finns även tillagt vad som ytterligare skulle krävas i våtmarksareal för att uppnå målet för kväve. Tabell 14. Behov för att uppnå önskad närsaltsretention, beräknad vid medelflöden. Ytor (ha) och längd (km) Fosfor (ton/år) Kväve (ton/år) Våtmarksytor fosfor 7,5 ha -0,09* -2,6 Våtmarksytor, hypotetiskt behov för att nå kvävemålet 33,5 ha -0,4-11,7** Reglerbar dränering 4,5 ha -0,02-0,1 Skyddszoner (breddad från 10 till 20m) på två sidor av dike/vattendrag 1,2 km -0,02-0,01 *För att uppnå god status för fosfor enligt gällande kriterier (VISS, 2011) **Ytterligare area våtmark samt vilken reduktion det ger, som krävs för att nå Södra Östersjöns kvävemål, efter att fosforåtgärderna genomförts Nettoförlusten av åtgärderna inom översiktsplanen samt övriga åtgärder för att nå fosformålet, presenterade i 33 (41)