Miljöbokslut 2000
Framåt i miljöarbetet Miljöbokslutet för år 2000 vill förmedla en bild av miljösituationen inom Jämtlands läns landsting. Genom att sammanställa det miljöarbete som dagligen utförs inom landstinget skapas en god grund för ett fortsatt framgångsrikt arbete med miljön. Dessutom skapas förutsättningar för att fatta de beslut som krävs för att Jämtlands län och Nordens Gröna Bälte även i fortsättningen ska kunna erbjuda en attraktiv och bra livsmiljö. Textansvariga Annkristin Holmberg, Miljökoordinator Gunnar Fackel, Miljöutvecklingsansvarig
Framåt Innehållsförteckning i miljöarbetet Miljöbokslutet för år 2000 vill ge en bild av miljösituationen inom Jämtlands läns landsting. Genom Förord denna... sammanställning av det miljöarbete som vi alla dagligen utför har vi en god4 grund för ett fortsatt framgångsrikt miljöarbete samt för de beslut som måste fattas för att länets utveckling Varför behöver ska styras så vi att ta Jämtlands hänsyn län till får en miljön? attraktionskraft... som gör att det är gott att leva5 i Jämtlands län och i Nordens gröna bälte. Miljöpolicy och strategier... 6 Viktiga händelser på miljöområdet... 7 Miljöledningssystem... 8 EMAS... 9 Definitioner... 9 Miljökostnad... 10 Energi och fastighetsförvaltning... 11 Nyckeltal per kvadratmeter BRA yta... 12 BRA MILJÖVAL - elektricitet... 12 Inköp... 13 Avfall... 14 Tjänsteresor... 16 Miljömålsarbetet i länet... 18 Nordens Gröna Bälte... 20 Jegrelius Research Centre... 22 Utbildning... 23 Ett av flera goda exempel... 23 3
Förord Det finns ett mycket tydligt samband mellan miljö och hälsa. Jämtlands läns landsting utnyttjar stora mängder resurser som tas från vår natur. Energi och råvaror omvandlas till avfall och utsläpp till luft, mark och vatten. Landstinget är också en av länets största arbetsgivare med verksamheter spridda över hela länet och mot den bakgrunden har det stor betydelse för hela Jämtlands län hur vi hanterar miljöfrågorna. I enlighet med det miljöpolitiska handlingsprogrammet som 1995 antogs av landstingsfullmäktige skall Jämtlands läns landsting verka för ett ekologiskt, miljöanpassat och hälsosamt samhälle. Vår uppgift är därför att arbeta med de miljöfrågor som vi själva råder över samt att minska våra egna verksamheters miljöpåverkan. En utveckling av landstingets framgångsrika miljöarbete är att införa miljörelaterade, så kallade gröna budgetmål som ska speglas mot miljöbokslutet. Målen ska vara konkreta och mätbara. Syftet är att minska landstingets miljöpåverkan och resursförbrukning. Detta ger såväl miljömässiga som ekonomiska vinster. Övergripande mål för åren 2000 2002 är: - att minska landstingets koldioxidutsläpp (CO2) med 15 % - att öka källsorteringen med 15 % Referens för år 2000 är de resultat som finns i miljöbokslutet för år 1998. Under år 2000 togs de första stegen mot en miljöcertifiering av delar av den offentliga sektorn och näringslivet i Jämtlands län. Tillsammans med kommunförbundet och handelskammaren påbörjade landstinget, länets kommuner och 35 företag ett intensivt arbete med att införa ett miljöledningssystem. Målet är att införa ett strukturerat sätt att arbeta med miljöfrågorna som ger ständiga förbättringar, år efter år. Vi vet att vårt miljöarbete har väckt ett stort gensvar och engagemang bland våra anställda. Många engagerade människor är med om att göra landstinget mer miljöanpassat. Alla anställda tillsammans med miljösamordnare och handledare gör en stor insats för landstingets miljöarbete. Ellen Hyttsten Landstingsdirektör Per-Owe Öberg Landstingsstyrelsens ordförande 4
Varför behöver vi ta hänsyn till miljön? Ett varv runt jorden varje dag Landstinget har cirka 4 000 anställda som varje dag reser till och från arbetet. Vi bor i ett glesbebott län med långa avstånd, och om man antar att varje person har minst 5 km till arbetet, blir den totala reslängden för all personal 4 000 mil per dag eller ett varv runt jorden. Till det kommer 682 900 mil tjänsteresor per år och alla sjukresorna. Det blir många varv runt jorden! Bäst i Sverige Enligt landstingsförbundets statistik var Jämtlands läns landsting bäst i Sverige på energisnål uppvärmning år 1999. Ändå används 24 088 MWh varje år till uppvärmning och hushållsel. Det motsvarar 1 204 villor. 5 koppar kaffe varje dag för var och en av oss blir 55 ton kaffesump Landstinget köper varor och tjänster för 500 miljoner kronor varje år. Detta blir stora mängder avfall som källsorteras i 17 fraktioner. Minst 55 ton kaffesump läggs varje år på tippen bara från länssjukvården. (Kaffesumpen kommer att komposteras från år 2002). 2200kg mat varje dag Alla landstingets anställda äter lunch varje dag. För landstingets 4 000 anställda blir det cirka 2 200 kg mat varje dag om vi räknar med att en normalportion väger cirka 550 gram exklusive dryck. Till detta kommer all mat till patienter och elever vid skolorna. Tillsammans kan vi göra mycket! Landstingets anställda utgör 3 procent av länets invånarantal. Om vi alla ändrar lite i våra vanor för att minska miljöpåverkan sprider det sig som ringarna på vattnet eftersom vi är så många och eftersom vi i vårt arbete har kontakt med en stor del av länets invånare. Kent njuter av den rena luften och det friska vattnet. 5
Miljöpolicy och strategier Landstingets miljöarbete har som mål att skapa så god livsmiljö som möjligt i Jämtlands län. Landstinget har stora möjligheter att påverka både i rollen som huvudman för hälsooch sjukvård i länet och som aktör inom den regionala utvecklingen. Vår övergripande miljöpolicy är: Landstinget ska i den egna verksamheten sträva efter att välja rätt teknisk, ekonomisk och hälsobefrämjande lösning för största möjliga miljöhänsyn. Vi ska också genom att vidga miljö- och hälsoarbete verka för en god hälsa och positiv livsmiljö i Jämtlands län. Miljöpolicyn ska förverkligas genom följande strategier: miljöfrågorna ska integreras i den löpande verksamheten vi ska ha tydliga ansvars- och beslutsfunktioner i miljöfrågor personalen ska få miljöutbildning gröna nyckeltal ska införas för att följa miljöutvecklingen vi ska samverka med andra aktörer i frågor om miljö och hälsa vi ska stödja externa projekt av betydelse för en god miljö i länet vi ska bedriva och stödja forsknings- och utvecklingsarbete om sambanden mellan miljöfaktorer och hälsotillstånd 6
Viktiga händelser på miljöområdet Gunnar Jegrelius Gunnar Jegrelius forskningsarkiv är en unik skatt som innehåller sex miljoner dokument främst inriktat på ekotoxikologi och toxikologi. Även ämnen som växtkemi, oorganisk och organisk kemi samt miljökemi är rikt representerade i arkivet. Landstinget övertog arkivet från Mitthögskolan i september år 2000. Forskningscentret Jegrelius Research Center, som bildats kring arkivet garanterar att materialet utökas med ny kunskap som införlivas med arkivet i Gunnar Jegrelius anda. Här finns en guldgruva för entrepenörer som ser vikten av hållbar utveckling. Lokala investeringsprogrammet Genom det lokala investeringsprogrammet kunde en rad energieffektiviserande åtgärder göras under 1999 2000. Inom Åre sjukhus och Järpens Folktandvård bidrog uppdatering av styr- och övervakningsanläggningar, effektivare belysning och ventilation till att 203 MWh inbesparades. Om man räknar med att energibehovet för en normalvilla är 20 000 kwh per år så räcker den inbesparande energimängden till 10 villor. Dessutom minskade koldioxidutsläppen med 147 ton vilket ger en inbesparad miljökostnad på 220 125 kr. Digitalisering av röntgen Digitalisering av röntgen minskade användning av framkallningsvätskor med 81 procent. Digitalisering av röntgenavdelningen har minskat behovet av röntgenkemikalier från 9500liter till 700 liter per år. Det innebär att kostnaderna för dessa kemikalier har sjunkit från drygt 100 000 kr till 6 000 kr per år. Hälsocentralerna i Sveg, Åre och Strömsund är också digitala idag. Det innebär att man i de flesta fall inte behöver skicka patienten till Östersund, utan en läkare granskar bilderna och skriver ett svar direkt till en skrivare på respektive hälsocentral. I normala fall tar det cirka 5-10 minuter jämfört med att t ex skicka en patient med bil från Sveg to r 36 mil och minst 5-6 timmars tidsåtgång. Förutom att patienten mår bättre av att slippa långa resor så är tids- och miljövinsten stor. Omhändertagande av riskavfall Under året ändrades rutinerna för omhändertagande av riskavfall. Stena Mediclean tar numera hand om biologiskt material, skärande och stickande avfall och rester efter cytostatikabehandling. Detta innebar en besparing på 150 000 kr. Gröna budget mål I landstingsplanen för 2000-2002 fastställdes gröna budget mål. Syftet är att minska landstingets miljöpåverkan och resursförbrukning. De övergripande målen för perioden är att minska landstingets koldioxid med 15 procent samt att öka landstingets källsortering med 15 procent. Referens för år 2000 är de resultat som finns i miljöbokslutet för år 1998. Ändrade rutiner Ändrade rutiner tillför 6,5 arbetsveckor till vården och minskar produktkostnaderna med 160 000 kr per år. Inom länssjukvården deltog avdelningarna 209, 408 och 413 i det så kallade påfyllnadsprojektet. Syftet var att skapa mer tid för vårdpersonal till patientrelaterat arbete och att få bättre arbetsmiljö. Dessutom var syftet att minska kostnaderna för lagerhållning och att minska svinnet. Avd 408 och 413 prövade en modell där förrådspersonal från Emefté sköter både beställning och uppackning av varor, arbetsuppgifter som tidigare sköttes av vårdpersonalen. Tidigare beställningsrutin tog cirka 5 tim/vecka i anspråk av vårdpersonal. Nuvarande rutiner tar cirka 2 timmar i anspråk per vecka för förrådspersonal. Därigenom frigörs 6,5 arbetsveckor per år och avdelning till vårdarbete. Initialt sänkte avd 408 och 413 sina produktkostnader med 160 000 kr per år per avdelning medan avdelningar som inte har varit med i projektet har ökat sina produktkostnader. Miljövinsten är förutom bättre arbetsmiljö, minskad produktanvändning. 7
Miljöledningssystem Landstingsfullmäktige tog i samband med 1998 års miljöbokslut beslutet att landstinget skall ha ett miljöbokslut enligt intentionerna i EMAS och ISO 14001. Genom att införa ett miljöledningssystem får vi en metod för att systematiskt arbeta med miljöfrågor så att miljöbelastningen minskar. Genom kontinuerlig dokumentation går det att mäta att vårt miljöarbete går framåt. Landstingets mål är att vi under 2002 ska ha infört och EMAS registrerat ett miljöledningssystem för hela verksamheten. Landstingets EMAS-projekt påbörjades år 2000 med en miljöutredning. Samtliga förvaltningar har synat och redovisat den miljöpåverkan som uppstått till följd av den egna verksamheten. Miljöutredningen ligger till grund för landstingets miljöpolicy och miljömål. Projektet är delvis finansierat med EU-medel. 8
EMAS EMAS (Eco Management and Audit Scheme) är en förordning för miljöstyrning och miljörevision inom den Europeiska Unionen. Förordningen fastställdes av EU:s miljöministrar 1993 och gäller sedan 1995 i Sverige. Den kräver att organisationen kontinuerligt minskar sin miljöbelastning samt upprättar en officiell miljöredovisning. Styrsystemet ger ett genomtänkt arbetssätt där kopplingen policy, mål och miljöprogram är tydlig. Genom miljöredovisningen erhålls information om det pågående miljöarbetet och den miljöpåverkan organisationen ger upphov till. ISO 14001 är en internationell miljöstandard som liknar EMAS. EU-kommissionen har godkänt överensstämmelserna mellan de två systemen och de betraktas nu som två system med gemensam grund. Skillnaderna i systemen är att EMAS har krav på offentlig miljöredovisning, vilket gör den bättre lämpad för användning inom offentlig förvaltning. Definitioner Miljöutredning En kartläggning av den miljöpåverkan som landstinget åstadkommer genom sina aktiviteter, varor eller tjänster. En miljöutredning omfattar även den miljölagstftning och andra krav som rör verksamheten Miljöpolicy Landstingets viljeyttring och övergripande principer i fråga om miljön. Miljöpolicyn utgör ramen för arbetet med att upprätta och övervaka övergripande och detaljerande miljömål. Miljömål Övergripande miljömål utgår från verksamhetens miljöutredning, miljöpolicy samt gällande miljölagstiftning. De är kvantifierbara där så är möjligt. Detaljerande miljömål formuleras utifrån de övergripande målen och är normalt kortsiktiga och kvantifierade. Miljöprogram Ett miljöprogram är en programförklaring med riktlinjer för miljöfrågor och miljöarbetet. Miljöpolicy och miljömål kan ingå. Miljöledningsprogram eller handlingsplan En handlingsplan utgår från de övergripande miljömålen, som på varje verksamhetsnivå bryts ner till detaljerade mål, och ska omfatta åtgärder som leder till måluppfyllelse Miljörevision En intern och extern granskning av miljöarbetet enligt fastställda kriterier. Syftet är dels att göra det lättare för ledningen att kontrollera rutiner som kan påverka miljön, dels att utvärdera om organisationens miljöpolicy, inklusive övergripande och detaljerade miljömål efterlevs. 9
Miljökostnad Sveriges riksdag har i de nationella miljömålen beslutat att koldioxidhalten i atmosfären ska stabiliseras på en halt lägre än 550 ppm (ppm = parts per million). För att nå därhän behövs det styrmedel och ett sådant är att sätta en prislapp på utsläppen av växthusgaserna. Miljökostnaden för utsläpp av koldioxid är av energimyndigheten satt till 1,50 kr per kg koldioxid som släpps ut i atmosfären. Olja är ett fossilt bränsle som innehåller mycket kol som ger koldioxid vid förbränning. 1 MWh olja ger vid förbränning 274 kg koldioxid. Miljökostnaden är alltså 274 x 1,50 = 411 kr, medan 1 MWh el ger 20 kg koldioxid till en miljökostnad av 30 kr. En konsekvens av detta är att oljan bör fasas ut till förmån för el från förnyelsebara energikällor. Landstingsfullmäktige har tagit ett övergripande miljörelaterat grönt budgetmål att landstinget under perioden 2000 2002 ska minska koldioxidbelastningen med 15 procent. Ett tydligt sätt att visa landstingets koldioxidbelastning är att de anges i kronor och ören. 10
Energi och fastighetsförvaltning Mål Landstinget skall Utarbeta konkreta energisparmål för år 1995 2010 Vidareutveckla befintliga nyckeltal Ha rutiner/instrument för en så effektiv bevakning av energiförbrukningen inom fastighetsbeståndet som möjligt Ha ett program för ett byggande med en så liten total miljöpåverkan som möjligt Ha ett fortbildningsprogram som inkluderar miljöpåverkan knutet till fastighetsdriften Under året avyttrade landstinget Frösö Strand och Åre Sjukhus, lokaler på 16 474 kvm, vilket har medfört lägre förbrukning av el, värme, vatten och städprodukter för landstingets del. I syfte att reducera CO2 utsläppen har under året upphandling av el gjorts för att fasa ut användningen av olja till ångpannan på lasarettet. Genom energieffektiviseringar har användningen av fjärrvärme, olja och el för landstingets fastigheter samt inhyrda lokaler minskat med 17 procent jämfört med 1999. Under året slöts avtal med Jämtkraft om upphandling av Bra Miljöval el i syfte att på sikt fasa ut elproduktion baserad på fossila bränslen till förmån för förnybara energikällor istället. Regeringen avsatte 7,6 miljarder kronor till sk lokala investeringsprogram vars syfte är att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling i Sverige. Detta ledde till att energibesparande åtgärder genomfördes i Åre sjukhus och folktandvården i Järpen vilket resulterade i 109 000 kr i mindre energikostnader. Användningen av vatten minskade med 2,9 procent under åren 1998 2000 beroende på installation av snålspolande toaletter och vattenkranar. Det betyder att målet på 1 procent besparing per år uppnåtts med bred marginal. 1 MWh = 1 000 kwh Specifik energi = värmeenergi + elenergi (hushållsel) Växthuseffekten Utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser påverkar jordens värmebalans med rymden. Inströmmande värme från solen hindras att stråla tillbaka ut igen vilket ger en ökning av medeltemperaturen på jorden. Om denna utveckling inte bryts kommer det troligen att få förödande ekologiska konsekvenser. Koldioxidens andel av växthusgasernas effekt är 63 procent, den ojämförligt största av alla växthusgaser. 1973 1983 1998 2000 Fördelning av energislag vid uppvärmning. 11
Nyckeltal per kvadratmeter BRA yta kwh/m 2 Värmeenergi kwh/m 2 Elenergi -73-83 -93-97 -98-00 -73-83 -93-97 -98-00 kwh/m 2 Specifik energi CO2/m 2 Koldioxidutsläpp -73-83 -93-97 -98-00 -98-99 -00 BRA MILJÖVAL - elektricitet Sverige är idag en del av den avreglerade nordiska el-marknaden. Detta innebär att vi ibland använder el som producerats i kolkondensverk från Danmark. Enligt NUTEK (Näringsoch teknikutvecklingsverket) innebär detta att 1 MWh el medför en koldioxidbelastning på 20 kg räknat på en nordisk elmix. El som däremot producerats från förnyelsebara energikällor, medför ingen koldioxidbelastning. De energileverantörer som anslutit sig till BRA MILJÖVAL el, har förbundit sig att leverera el från förnyelsebara energikällor. Genom att välja BRA MILJÖVAL el, väljer man den minst miljöstörande elproduktionen. Man väljer bort olja och kärnkraft och ytterligare exploatering av strömmande vatten, och man väljer att inte bidra till växthuseffekten samtidigt som elmarknadens utveckling styrs mot ett hållbart energisystem. 12
Inköp Landstinget köper in och förbrukar stora mängder material. Att ställa miljökrav vid inköp av varor och tjänster är en mycket viktig del av miljöarbetet. Målsättningen vid all upphandling skall enligt vårt miljöprogram vara att: noga värdera och beakta produkternas miljöpåverkan och resursförbrukning från en helhetssyn över hela produktcykeln. Som ett led i att sänka landstingets driftkostnader har landstingsfullmäktige beslutat att upphandlingsarbetet skall intensifieras. Direktiven till förvaltningarna är att all upphandling skall utföras av Emefté. Landstinget köper varor och tjänster för cirka 500 miljoner kronor per år. Ungefär 50 procent av detta upphandlas utanför Emefté. Detta medför en kostnadsfördyring på 10 14 procent. Under år 2000 var 73 procent av kemtekniska produkter miljömärkta med Svanen eller BRA MILJÖVAL. Följande kvalitets- och miljökrav ställs vid upphandling av livsmedel: - ekologiskt producerade livsmedel ska kunna offereras - kött och ägg skall vara garanterat salmonellafria - kött från djur som fått antibiotika i tillväxtfrämjande syfte skall inte upphandlas - kött från djur som behandlats med hormoner i tillväxtfrämjande syfte skall inte upphandlas - livsmedel som är bestrålade skall inte upphandlas - livsmedel innehållande genmodifierade produkter skall inte upphandlas Hantering och distribution av livsmedel ställer stora krav på förpackningar. Efter att ha fyllt sin funktion ska de i första hand återanvändas, om inte det går skall de återvinnas. Landstingets kök sorterar föpackningar för återvinning och genom att i upphandlingar ställa krav på standardsortiment för storköksändamål strävar landstinget efter att minska mängden förpackningar. Inom länssjukvården upphandlas följande KRAV märkta livsmedel: - mellanmjölk - te - vissa spannmålsprodukter - honung - cornflakes - kex - gula ärtor - ketchup - inlagd gurka - rödbetor - vissa konserver - Under år 2000 inköptes KRAVmärkt vitkål och morötter (från Ås Trädgård) under hösten och fram I sjukhusköket används lokala och kravmärkta grönsaker i så stor utsträckning som möjligt. till årsskiftet då tillgången tröt. Dessutom köps alltid svenskt kött från Burmans och potatis från potatislagret i Ås. Bröd köps från Trångsvikens bröd och svarta vinbär och saft från Ragunda. Ambitionen är att ständigt öka mängden KRAV-märkta och närproducerade livsmedel. Köket på Åsbygdens Naturbruksgymnasium KRAV-auktoriserades 1998 vilket innebär att det under minst en dag varje vecka serveras KRAV-märkt mat. 13
Avfall Det miljöpolitiska handlingsprogrammet anger följande mål för avfallshanteringen inom landstinget: Landstinget skall - bedriva en miljöanpassad avfallshantering med en hög återvinningsgrad - beakta avfallsfrågan redan vid upphandling och verksamhetsutformning - utreda möjligheterna till uppdelning av avfallet i olika fraktioner - utforma rutiner för återvinning av avfall - införa nyckeltal för att följa avfallssituationen Källsortering av avfall har bedrivits i full skala sedan 1996. Genom det idoga miljöarbete som vi alla varje dag utför så är dessa miljömål idag uppfyllda. Det övergripande miljömålet för åren 2000 2002 är att öka källsorteringsgraden med 15 procent. Anledningen till detta är drastiskt ökade kostnader för att lägga avfall på deponi. Exempel på källsorterade fraktioner 14
Antal ton källsorterat avfall 15
Tjänsteresor I det miljöpolitiska handlingsprogrammet anges att landstinget skall: - för transporter och annan fordonsanvändning med anknytning till den egna verksamheten genom aktiva insatser begränsa uppkomna negativa miljökonsekvenser. Enligt landstingsplanen 2000 2002 är målet att minska tjänsteresornas upphov till koldioxidutsläpp med 15 procent under en treårsperiod. En projektgrupp bestående av studenter från Mitthögskolans program Ekonomi / Politik / Miljö gjorde under ledning av Gunnar Fackel, Miljöutvecklingsansvarig - landstinget, under våren 2001 en undersökning av landstingets tjänsteresor under år 2000. Uppgifter om kostnader för resor i tjänsten, fördelade per färdmedel för år 2000 har erhållits av de ekonomiansvariga. Resekostnad Den totala resekostnaden för Jämtlands läns landsting var under år 2000 cirka 16 miljoner kronor. Flyget stod för den största andelen vilket motsvarade cirka 46 procent följt av egen eller leasad bil med en andel på cirka 43 procent. Lägst kostnadsandel, 2 procent, utgjorde bussresorna. Tabell 4.1 Förvaltningarnas andel i procent av den totala kostnaden för respektive färdmedel. Antalet resta mil Under året reste de landstingsanställda 682 900 mil i tjänsten. Resor med egen bil eller leasingbil stod för cirka 42 procent av totala antalet mil, följt av flyg som stod för cirka 35 procent. Lägst andel stod bussresorna för. Fördelningen på de olika färdmedlen framgår av cirkeldiagrammet nedan. Diagram 4.2 Totalt antal resta kilometer i procent, fördelat på de olika färdsätten. 16
Koldioxidutsläpp De totala utsläppen av koldioxid för verksamheternas tjänsteresor var under året cirka 1 218 ton för de fyra färdmedlen. Diagram 4.3 Totalt utsläpp av koldioxid i procent samt miljökostnad, fördelat på de olika färdsätten. Den miljökostnad som uppstår till följd av tjänsteresor beräknas vara 1,50 kr / kg koldioxidutsläpp. Det ger en total miljökostnad för landstinget på cirka 1,8 miljoner kronor. Följande miljökrav samt rekommendationer gäller för resor i tjänsten. - undersök om det finns alternativ till att resa, till exempel telefonmöte, videokonferens - samåk med andra om det är möjligt - allmänna kommunikationer bör i första hand väljas. Tåg är oftast det bästa alternativet både ur säkerhets- och miljösynpunkt. - hyrbilar som används i tjänsten - ska vara miljöklassade i lägst miljöklass två - ha låg bränsleförbrukning, med 1-2 resande ska bensinförbrukningen ej överstiga EU:s norm för blandad körning (93 116 EEG) enligt nedan År 1998 2000 Bensin liter / 100 km 8,6 8,1 - diesel rekommenderas ej då dieselbilar släpper ut cirka 3 gånger så mycket kväveoxider per kilometer som de bästa bensindrivna bilarna - användningen av alternativa bränslen baserade på förnyelsebara resurser såsom etanol och vätgas uppmuntras - bilar ska vara utrustade med motorvärmare då användningen av motorvärmare kan reducera katalysatorbilars utsläpp av koloxid och kolväte med 80 procent 17
Miljömålsarbetet i länet Våren 1999 antog riksdagen propositionen 1997 98:145, Svenska miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige. De tre övergripande målen för detta arbete är - skyddet av miljön - en hållbar försörjning och - en effektiv användning av energi och andra naturresurser För att kunna nå denna målsättning presenterade regeringen 15 nationella miljökvalitets mål: 1 Frisk luft 2 Grundvatten av god kvalitet 3 Levande sjöar och vattendrag 4 Myllrande våtmarker 5 Hav i balans, levande kust och skärgård 6 Ingen övergödning 7 Bara naturlig försurning 8 Levande skogar 9 Ett rikt odlingslandskap 10 Storslagen fjällmiljö 11 God bebyggd miljö 12 Giftfri miljö 13 Säker strålmiljö 14 Skyddande ozonskikt 15 Begränsad klimatpåverkan Dessa skall sedan anpassas till regionala och lokala mål. Under år 2000 utarbetade landstinget tillsammans med kommunförbundet och länsstyrelsen en länsövergripande modell för det fortsatta arbetet med handlingsprogrammet och miljömålen. De nationella miljömålen inordnades i grupper med angränsande problemställningar, för vilka arbetsgrupper utsågs sammansatta av experter/representanter för länsstyrelse, kommuner samt från andra myndigheter, organisationer och företag. Landstinget ingår i arbetsgruppen Giftfri miljö och God bebyggd miljö. 18
19
Nordens Gröna Bälte Nordens Gröna Bälte är en gemensam profil för samverkan i Mitt-Norden, från norska Atlanten i väster över Jämtlands och Västernorrlands län och Bottenhavet till den ryska gränsen i Finland. En ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling har varit huvudtemat inom Mitt- Norden under de sista 10 åren och under de senaste åren har intresset vuxit sig mycket starkare. Detta märks tydligt i strategiska plandokument på både lokal och regional nivå. Bakgrunden till detta är bland annat de beslutade nationella miljömålen i Sverige och Norge som sätter fokus på en hållbar utveckling. Genom det gemensamma arbetet i Mitt-Norden skapas en tydlig profil i en större region som kommer att ge en lyskraft långt utanför ländernas egna gränser. Detta ger ett oerhört mervärde som ingen av de ingående kommunerna eller länen var för sig skulle kunna åstadkomma. Nordens Gröna Bälte. Förstärkt kommunal miljösamverkan Jämtlands län och Tröndelag Under året genomfördes ett projekt vars mål var att skapa förutsättningar för ett aktivt miljösamarbete mellan kommunerna i Nordens Gröna Bälte för att styrka hela regionens miljöprofil. Projektet finansierades av länsstyrelsen/fylkesman, landstinget/fylkeskommunerna och kommunförbunden i Jämtlands län och Tröndelag. Ett antal seminarier genom- 20
fördes under året bl a inom följande områden; miljöcertifiering, ekologisk livsmedelsproduktion, miljöprofilering av turistföretag och miljöanpassad upphandling. Kompetensförsörjning/miljöledning i Jämtlands län Projektet genomfördes som ett mål 6 projekt i Jämtlands län under perioden mars till december 2000. Projektägare var Handelskammaren i Jämtlands län. Syftet var att införa miljöledningssystem hos företag, länets kommuner och landstinget. Projektet innebar en kompetenshöjning för näringslivet och för den offentliga sektorn. Arbetet utfördes i de tre projektgrupperna, företagen, kommunerna och landstinget. Totalt deltog 35 företag med sammanlagt 1100 anställda. Alla var mycket positiva vilket visade sig inte minst i den utvärdering som genomfördes. De flesta deltagande företagen kom så långt att de införde ett miljöledningssystem. Den korta projekttiden medförde emellertid att endast ett fåtal hann implementera miljöledningssystemet fullt ut och genomföra internrevision. Fler företag var intresserade av att deltaga men den korta projekttiden gjorde att det var nödvändigt att begränsa deltagarantalet. Kommunernas och landstingets arbete planeras pågå under en treårsperiod, varav det första året under projektperioden. Målet för kommunernas och landstingets arbete var i huvudsak att under projektperioden genomföra miljöutredning. En stor del av arbetet i offentlig förvaltning har varit metodutveckling. Projektet är därför en utmärkt bas för att fortsätta och utvidga arbetet. I det fortsatta arbetet planeras en utvidgning omfattande privat och offentlig sektor i Sör- och Nord Tröndelag. Miljöutbildningar för företag Mål 6 projektet miljöutbildning/miljöledning genomfördes i Jämtlands län under perioden augusti till december 2000 med Jämtlands läns landsting som projektägare. Syftet var att ge nyckelpersoner inom företag en grundläggande miljöutbildning. Utbildningen skulle ge förutsättningar och kunskaper för ett bra miljöarbete som ska stärka miljöprofileringen av länet som en del i Nordens Gröna Bälte. Projektet var en del i arbetet med miljöcertifiering av näringslivet i Jämtlands län. Inom ramen för projektet genomfördes två utbildningar: - Grundläggande miljöutbildning - Fördjupad miljöutbildning Målsättningen var att 150 företag med 900 anställda skulle delta i projektet. Intresset för projektet bland de större företagen i länet var emellertid så stort att antalet deltagande företag begränsades till 28 stycken med stor bredd, från från tillverkande företag till turist/ serviceföretag. Totalt har 747 personer från företagen deltagit i utbildningarna. 21
Jegrelius Research Centre 300 år av modern kunskap En unik tvärvetenskaplig kunskapsbank En guldgruva för ekologiskt entreprenörsskap En inspirationskälla till hållbar utveckling Jegrelius Research Centre ( JRC) i Östersund är ett forskningscentrum byggt kring ett unikt forskningsarkiv. JRC:s arkiv omfattar sex miljoner dokument som bildar ett oberoende forskningsbibliotek med tvärvetenskaplig bas. JRC:s arkiv byggdes upp av kemiingenjören Gunnar Jegrelius under åren 1950 till 1981. Materialet är främst inriktat på ämnena toxikologi och ekotoxikologi. Dessutom tar materialet också upp vilka miljöskyddande åtgärder som bör vidtas för respektive ämne. Även ämnen som växtkemi, oorganisk och organisk kemi, samt miljömedicin är rikt presenterade i arkivet. Det unika med JRC:s arkiv är att det på ett genialt sätt kopplar olika aspekter och uppgifter till varandra. Det gör arkivet till ett mycket värdefullt nätverk som bildar en bas för ekotoxikologiska bedömningar av hygieniska och ekologiska effekter. Gunnar Jegrelius använde bland annat sitt arkiv till att göra expertutlåtanden till olika myndigheter och till tillverkningsindustrin. Den tvärvetenskapliga systematiken underlättade för honom att snabbt samla ihop ett heltäckande underlag till de olika uppdragen. Återupplivar förlorad kunskap Arkivet innehåller ovärderlig kunskap från tiden innan vetenskaplig litteratur började datoriseras. Mycket av materialet har tidigare ansetts som förlorat, men finns dokumenterat i arkivet. Dessutom berikas arkivet av en stor samling folkliga visdomar som normalt sett saknas i vetenskapliga arkiv. Spännvidden i tid för JRC:s arkiv sträcker sig ända från tidigt 1600-tal fram till Gunnar Jegrelius död 1981. I tider när medvetandet om olika gifters miljöpåverkan är större än någonsin kan dessa traditionella kunskaper visa sig mycket värdefulla. I kombination med modern vetenskap kan mycket av kunskapen bilda grund för företag som inriktar sig på produkter med låg hälso- och miljöbelastning. JRC:s arkiv är en guldgruva för entreprenörer som ser vikten av hållbar utveckling. Forskningscentret som bildats omkring arkivet garanterar att materialet utökas med ny kunskap som införlivas med arkivet i Gunnar Jegrelius anda. Vem var Gunnar Jegrelius? Gunnar Jegrelius levde mellan 1921 och 1981. Han utbildade sig till kemiingenjör och arbetade under mitten av 1940-talet på mjölkcentralen i Stockholm. Under den perioden började han experimentera med att ta fram olika tvättmedel, eftersom han ansåg att de som fanns inte var tillräckligt bra. Experimenten ledde till att industriell tillverkning inleddes och 1966 flyttades verksamheten från Stockholm till Vadstena och Vätterns rena vatten. Vid det laget hade Gunnar Jegrelius intresse för länge sedan bytt fokus från tvättmedel till det egna arkivet. Hans hustru skötte affärerna medan han själv arbetade på sitt livsverk, det ständigt svällande arkivet. Under tre decennier arbetade han i en takt som bara kan betraktas som övermänsklig. Han unnade sig endast några timmars sömn per natt. Resten av tiden gick åt till att studera nytt material och systematisera det i arkivet. De sista åren innan han dog hade han en liten stab av medhjälpare omkring sig, men det var bara han själv som hade tillträde till arkivet. Gunnar Jegrelius var ledamot av Svenska Ingenjörsvetenskapsakademin och utförde uppdrag åt såväl svenska som internationella organisationer, däribland WHO och FN. 22
Utbildning - Textiliers miljöbelastning var temat för en utbildningsdag den 26 januari då 19 miljösamordnare deltog. - Under april månad deltog 80 miljösamordnare i en utbildningsdag rörande kemikalier - Två utbildningsdagar om EMAS anordnades under september månad för miljösamordnare och övrig personal. Intresset var stort eftersom 126 personer infann sig. Ett av flera goda exempel Landstingshuset sparade 1 ton papper i stället för 200 kg hur var detta möjligt? Landstingshusets mål när det gällde att spara papper sattes till 200 kg år 2000. Vid uppföljning konstaterades att under året 1 ton papper sparats in jämfört med föregående år. Hur var detta möjligt? Bara genom att vi pratade om att vi skulle spara papper minskade förbrukningen så mycket säger miljösamordnare Christer Siwertsson. Koldioxidutsläppet minskade alltså med 2880kg. Förr använde vi 12 ton papper per år, det motsvarar 34 560 kg CO2. En minskning på 2880kg innebär 8 procent mindre CO2 utsläpp vilket med god marginal ligger över miljömålet på 5 procent per år. Nyckeltal papper 1 kg A4 papper ger 2,88 kg CO2 i utsläpp. Christer sittande på en del av de papper som landstingshuset lyckades spara in under år 2000.
Produktion: Emefté Mediabyrå 2002, Foto: Klas Fritzon, Arne Wiktorsson, nr 127. Landstinget skall verka för god hälsa och positiv livsmiljö i Jämtlands län. Besöksadress: Fritzhemsgatan 1, Frösön Postadress: Box 602, 832 23 Frösön Telefon: 063-14 75 00 Fax: 063-14 75 15 E-post: jamtlands.lans.landsting@jll.se Hemsida: www.jll.se