fyra generationer Arton knop i Det kommer mörkare tider KONTROLLERA LANTERNORNA NU

OLJA I KÖLSVINET? SETT & SYNAT BÅTEN ELLER GOLFEN? BOJFÖRTÖJNING BRA OCH PLATSSNÅLT MEN - DET FINNS INGA UNDERHÅLLSFRIA BOJAR! Arton knop i fyra generationer Det kommer mörkare tider KONTROLLERA LANTERNORNA NU TIDNINGEN FÖR VÅRA BÅTÄGARE 2/2004

LEDARE»Får du använda din båt?«2 av privatimporterade båtar är CE-märkning ett svårlöst problem som blir allt hetare. Den låga dollarkursen och förmånliga ränteläget gör att framför allt amerikanska båtar väller in i landet. Dessa båtar är olagliga och får inte användas förrän de ce-certifierats och fått en ce-märkning med tillhörande hin-nummer. Så vitt Sjöfartsverket känner till har ingen båt certifierats i efterhand. Däremot går det att få ut hin-numret utan koll på vederbörlig certifiering. Mindre seriösa aktörer säljer sådana nummer under förespegling att det innebär ett godkännande. Som seriöst båtförsäkringsbolag försäkrar Atlantica inte olagliga båtar. Det finns andra bolag som inte har vaknat ännu och därför fortfarande tar in dessa båtar. Men snart kommer även de att upptäcka verkligheten och inse att en stulen båt som ersatts och senare kommer tillbaka är helt värdelös för bolaget. Och då kommer det att bli omöjligt att försäkra icke ce-märkta båtar. Vilket värde de då kommer att ha förstår var och en. Låt inte snålheten lura dig att bli sittande med Svarte Petter. Den förmånliga affär som ett importköp kan förefalla vara kan bli ditt livs största misstag. Men nu lämnar vi det tråkiga och hoppas på den tredje vackra sommaren i rad med mycket båtåka! Och du, kör försiktigt och ta samma hänsyn till andra som du vill att de ska ta till dig! CONNY LANDSTRÖM CE-märkning av privatimporterade fritidsbåtar a Som framgår av ledaren här intill har det hettat till kring privatimporten av båtar från icke eu-land. Det handlar främst om amerikanska båtar eftersom det finns ett rikt utbud av begagnade båtar»over there«och för att dollarkursen ger bra köptillfällen. Vissa kritiker ser eu s regler som ett sätt att skydda sin marknad mot importkonkurrens. Sjösäkerhetsrådet anser att ce-märkningen är en sjösäkerhetsfråga. Amerikansk och europeisk standard skiljer sig på en del punkter Faktum är att sen 1998 gäller det så kallade Fritidsbåtsdirektivet som innebär att alla fritidsbåtar som importeras från ett land utanför ees-området måste vara ce-märkta. eu s direktiv säger att varje land ska utföra marknadskontroller av att regelverket följs och i Sverige vilar det ansvaret på Sjöfartsinspektionen. För att kunna utföra en ce-märkning i efterhand måste man ha tillgång till detaljerad dokumentation av båtens konstruktion, tillverkning och funktion. Uppgifter som de amerikanska tillverkarna vanligen betraktar som affärshemligheter och därför vägrar att lämna ut. Dessutom måste man också kunna visa upp en instruktionsbok på svenska för den aktuella båten. Utan dessa underlag står man sig slätt, det enda alternativ som då finns kvar är att utföra provtagning på båten, men eftersom det innebär att man kan bli tvungen att såga provbitar ur olika delar av skrovet är det knappast värt att överväga. Den som köper en privatimporterad båt är ansvarig för ce-märkningen. Köps båten med förmedling av en mellanhand är det viktigt att veta att det är den person vars namn står på tullhandlingen som ska ombesörja märkningen. Det gäller alltså att inte sätta sitt namn på det dokumentet. Det förekommer också konsulter som erbjuder sig att bistå med märkningen. Men, eftersom deras namn inte förekommer på tullhandlingen, ikläder de sig inte något ansvar. De båtar som säljs i Sverige ska alltså vara ce-märkta och för att få rätt till märkning måste båten provas mot cirka trettio säkerhetskrav. Föreskrifter om detta finns i Sjöfartsverkets kungörelse med föreskrifter om säkerhets-, miljö- och marknadskrav (sjöfs 1996:14). Sjöfartsinspektionen svarar för övervakningen som sker stickprovsvis, till exempel i samband med båtmässorna. Om Sjöfartsinspektionen måste göra en utredning av en båt som inte är ce-märkt eller som inte uppfyller kraven så blir det en kostsam historia, eftersom man tillämpar både ett grundpris och en timtaxa för nedlagd tid. Lägg sen till eventuella kostnader för utbyte av komponenter så stiger priset. Krångligt? Ja, det är det verkligen. Lägger man sen till att båten inte kan säljas i andra hand eftersom den saknar ce-märkning så blir det knappast mera lockande. ~ TOM ROECK HANSEN (Källa: Sjörapporten nr 4-2004)

Kolla lanternorna nu när det är som ljusast! a Det som inte blir gjort innan man går in i båtsäsongen på riktigt blir sällan gjort senare heller. Det är alltså nu som du ska gå igenom och kontrollera alla lanternlampor, elkontakter och strömbrytare så att du vet säkert att de fungerar. Och det är nu som du ska se till att skaffa lampor och säkringar att ha i reserv. Fungerande och väl synliga lanternor betyder säkerhet. Men det räcker inte med att ha lanternor de ska synas också. På många båtar har lanternorna placerats så illa att de skyms av ombordvarande. Gör en egen kontroll! Vi har tagit en titt på några vanliga båtar i 17-fotsklassen som levereras med lanternor som standardutrustning för att se hur man har löst placeringen. Man kan finna både smarta och mindre smarta lösningar i handeln. Nedan visar vi några av de smarta. ~ BILL-OVE JOHANSSON Enkelt och genialt Den här tillverkaren har hittat en utmärkt lösning. Positionslanternorna sitter längst förut så att ingen kan skymma lanternan och så att ljusen inte riskerar att blända föraren. Topplanternan sitter på stång akterut, när man behöver kan den enkelt tas bort för fri passage. Tillverkare: Ryds Bra problemlösning Även i det här fallet sitter topplanternan på stång i aktern, där sitter den inte i vägen eller ger risk för bländning. Lanternan är»vinklad«på stången för att få sin rätta position. Tänk så lätt man kan fixa saker när man begriper vilken funktion gångljusen har. 3 Tillverkare: Askeladden Föredömligt Här sitter allt där det ska. Positionsljusen är placerade så att de inte kan skymmas. Den runtom lysande lanternan är högt placerad med fungerande bländskydd. Enkelt och smart. Vi kunde inte ha gjort det bättre själva! Tillverkare:Crescent

Båten eller golfen Måste det vara»antingen eller«, kan man inte ha både och? 4 a Båt och golf är för de flesta två helt skilda världar. Inte för att det finns någon regel som förbjuder att man gillar båda, men därför att båda ställer så stora krav på engagemang. Två familjer, Lindeborg och Ahlin, som i tjugofem års tid tillbringat så gott som all tid med sina segelbåtar fick plötsligt upp ögonen för golfen. Barnen hade flyttat ut, kanske var det dags att göra sig av med båtarna. Man skaffade»grönt kort«och tyckte golf var fantastiskt. Och motion på köpet. Men att lämna båtlivet? Inte längre få segla ut på öppna fjärdar, söka sin goda natthamn och uppleva naturen. Nej, det kändes fel. Visst måste man väl kunna förena golf och båtliv. Nästa år stuvades därför inte bara den vanliga utrustningen i båtarna. Nu fanns också golfbagar och golfguide med. Och så inleddes en ny era med planerade besök på sjönära golfklubbar där det fanns bryggplatser reserverade för golfspelare och man kunde bo ombord. Sen starten har sju år hunnit gå och cirka femton golfbanor besökts. Alla sådana som går att nå till fots från båten. Det viktigaste i semesterupplägget har varit segling med nattförtöjning i naturhamn med golfspelet som trevligt avbrott. Gärna kompletterat med en varm dusch och en god middag på golfrestaurangen. Detta har blivit det perfekta semesterupplägget och enligt årets planering blir det golfsegling till Västervik och Öland. Hur letar man rätt på lämpliga sjönära golfklubbar? Ganska enkelt faktiskt! Utöver dem som man redan känner till kan man plocka upp nya genom www.golf.se Där finns en rubrik i vänsterspalten som heter Golfguiden och under den går man in och väljer önskat distrikt. Under det finns en knapp»karta«som man kan klicka på. Gör man det får man upp en karta över distriktet med alla golfklubbar utmärkta. Svenska Golfförbundet ger årligen ut Svensk Golfguide som också rekommenderas som planeringshjälp. För Västverige finns det också information att hämta på ett annat ställe. Gå in på www.vastsvenskaturistradet.com, en bit ned på öppningssidan klickar du på»golfbanor i Västsverige«och får då en översikt i bild och text. Att Skagen är ett fint golfmål är väl rätt allmänt känt bland intresserade. Kartan ovan är hämtad ur Västsvenska turistrådets hemsida och visar golfbanornas lägen. VÅRA SAMARBETSPARTNER Skelleftehamn har fått en ny marina! a Season i Skelleftehamn, utanför Skellefteå öppnade för mindre än ett år sen och Thomas Boström, som är vd deklarerar frankt att ambitionen är att detta ska bli norra Sveriges populäraste mötesplats för båtfolk. Season kommer att erbjuda ett kräset urval av kvalitetsbåtar och motorer. Idag säljer man Ryds, Silver, Höga Rodd, Valiant och, som top-of-the-line, Nimbus Boats. Det betyder att det finns något för de flesta smakriktningar och behov. På motorsidan representerar man Mariner, MerCruiser, Suzuki, Volvo Penta och Yanmar. Serviceavdelningen kan ta emot motor- och segelbåtar på upp till 40 fot och klarar alla typer av reparationer både när det gäller motorer och skrov. Tillbehörsbutiken som är under fortsatt uppbyggnad kompletterar bilden. I planerna ingår byggandet av en större hall för vinterförvaring som i höst ska stå delvis klar att ta emot kunder. En enkel servering finns redan men ska utvecklas till ett riktigt matställe. Utbyggnaden av hamnen pågår för fullt. Den nya piren som ska fungera som vågbrytare är på väg liksom nya bryggor med ett trettiotal båtplatser för besökande. Ambitionen är på väg att bli verklighet. ~ TOM ROECK HANSEN

SETT & SYNAT Rostfri karbinhake Äntligen är problemet löst med att göra en»stor öppning«utan att ändra på den traditionella formen samt behålla rätt öppningshåll, det vill säga man kan»manövrera«den med en hand. Du hittar hakarna i välsorterade marintillbehörsbutiker. Gaslarm En ny generation gaslarm som reagerar på explosiva gaser. Dubbla sensorer som kan placeras på olika platser i båten för extra säkerhet. Larmen reagerar även på koloxid, viktigt då att sensorn placeras högt. Kontakta Alde på tel 044-712 70 för mer info. Kikare med laser En ljusstark kikare med 7x förstoring och frontöppning på hela 50 mm. Du kan komplettera med hastighetsmätare/- avståndsmätare i laser. För ytterligare information gå in på www.gofoto.se Ny barnflytväst Västen är utvecklad för att snabbt vända barnet rätt och med större kraft än föregångarna. Större krage förhindrar att barnet får vatten i mun och näsa. Finns i viktklasserna 5-15 kg och 15-25 kg. Du hittar västarna i välsorterade marintillbehörsbutiker. Pollare med belysning Haajoo har ett flertal olika pollare till bryggan med eller utan belysning. För ytterligare information kontakta Haajoo på tel 08-530 327 00. Nyckelräddaren Keysaver är en nyhet som många har längtat efter. Om Du råkar tappa Dina nycklar med Keysaver i vattnet simmar det integrerade flötet upp till vattenytan. Ta då bara tag i flötet och lyft upp nycklarna igen med säkerhetslinan. Säkerhetslinan som sitter fast i både flötet och Keysaverhöljet är cirka 12 m lång och konstruerad för föremål upp till hela 3 kg. Finns hos välsorterade marintillbehörsbutiker. 5 Elastisk kätting Nu slipper du ha kättingen hängandes i vattnet med rost och korrosion som följd. Kättingen är 170 cm lång, klass 3 och försedd med elastiskt gummiband mellan länkarna. Finns hos välsorterade marintillbehörsbutiker. Torrt i kojen Kondens under dynorna försvinner med Air Cell Pro, ett madrasskydd av ihopvävda plastspiraler. Klipp själv till önskad storlek med vanlig hushållssax. Finns hos Byggplast & Båtprylars återförsäljare. Förvara utrustningen säkert Isotherm I Kalmar introducerar två nya säkerhetsskåp framtagna för båtar. Idag har de flesta båtar en hel del stöldbegärlig utrustning ombord och det gäller att göra livet så besvärligt som möjligt för tjuven. För mer infomation gå in på www.isotherm.se. Finns i välsorterade marintillbehörsbutiker.

foto OSKAR KIHLBORG 6 Större, bättre, roligare! Volvo Baltic Race är tillbaka med flera stop-overs, mera konkurrens och mera dramatik för åskådarna. ade stora vo 60 båtarna tävlar från Göteborg via Köpenhamn, Kiel och Warnemünde med mål i Sandhamn. Nytt är att det byggs upp stora tävlingsbyar med mat, dryck och högklassig underhållning i Göteborg, Köpenhamn och Stockholm. Dit kommer även Joe Labero med sitt Ship of Illusions för att bjuda på underhållning i världsklass. Nya är också de tillkommande bankappseglingarna. Och nu vet världens professionella seglare att Volvo Baltic Race handlar om offshore segling på högsta nivå. När detta skrivs är tre båtar anmälda, Sony Ericsson, Elanders och av-teknik men flera syndikat är på väg in. Följ tävlingen på www.atlantica.se Programmet i korthet: 17/6 Samling, registrering. Göteborg 19/6 Start 1 för inshore race. Göteborg 20/6 Start 2 mot Köpenhamn 21/6 Ankomst Nyhavn och tävlingsbyn, Köpenhamn 23/6 Start 3 mot Kiel 24/6 Ankomst Kiel och Kieler Woche 25/6 Start 4 för inshore race Kiel 26/6 Start 5 för inshore race del 1, Kiel 27/6 Start 5 för inshore race del 2, Warnemünde 29/6 Ankomst Sandhamn 1-3/7 Parade of Sails till Stockholm 4/7 Start 6 för Gotland Runt 7/7 Finalseglingar, Sandhamn 8/7 Prisutdelning, Stockholm

7Checklista Insamlingen till minne av offren för Säve-olyckan ger sex nya Rescue Runners alars-bertil Rystrand är navigatör vid Helikopterflottiljen på Säve och förlorade sex arbetskamrater vid den tragiska olyckan i samband med en räddningsoperation i Göteborgs skärgård. På hans initiativ och för att hedra de omkomna startades en insamling med målet att samla in pengar för att förse Sjöräddningssällskapet med sex nya Rescue Runners som ska bära de omkomnas namn. Båtarna ska bära namnen Oskar Andersson, Tomas Lagerström, Mikael Waerneman, Anders Lindqvist, Ove Persson och Ola Hidenfält. Insamlingen har nått mer än halvvägs och nu gäller det spurten för att få ihop de pengar som behövs. Du kan vara med och bidra. Sätt in ditt belopp antingen på postgiro 900 500-0 eller bankgiro 900-5000. I båda fallen ska talongen märkas med»säve«. 120 människor räddades ur överhängande livsfara till sjöss under 2003. Ändå minskade antalet sjöräddningar kraftigt, glädjande nog. Under fjolåret undsatte Sjöräddningssällskapets drygt hundra båtar totalt 1 100 fartyg och 2 400 människor och antalet omkomna längs kusterna och på våra stora insjöar minskade till 22 personer. Detta tolkar man som att båtägarna blivit mera säkerhetsmedvetna, något som stöds av att medlemsantalet i Sällskapet ständigt ökar. Till fritidsbåtsägarna erbjuder Sjöräddningssällskapet medlemskap i Trossen. Att vara medlem innebär att man stöder Sällskapets livräddningsverksamhet, men också att man får kostnadsfri assistans vid driftstopp, bogsering till närmaste hamn och hjälp med att kontakta varv, reparatör eller anhörig. Medlemskap i Trossen gäller för privat fritidsbåt oavsett storlek inom svenskt sjöräddningsområde och även i viss mån i grannländerna. Årsavgiften är rimliga 500 kronor. Medlem blir du genom att betala in avgiften på postgiro 900 500-0 eller bankgiro 900-5000. Särskilda avgifter för ungdomar, pensionärer eller den som har flera båtar. Kolla själv på www.ssrs.se Köp inte en stulen båt eller motor aförra året ändrades Godtrosförvärvslagen. Ändringen innebär att köparen inte kan hävda godtrosförvärv om den ursprunglige ägaren berövats sin egendom genom att någon olovligen tagit den, eller tilltvingat sig den genom råntvång. Den ursprunglige ägaren har rätt att återfå sin egendom utan att betala till exempel lösen. Ägaren måste dock kräva tillbaka sin egendom inom sex månader efter att han fått, eller måste antas ha fått, kännedom om innehavet. Lagtexten finns att läsa på www.riksdagen.se klicka vidare till rikslex eller www.konsumentverket.se. Använd checklista för båtköpare om du står i begrepp att köpa båt! Det är svårt att som köpare få fullständiga garantier att allt står rätt till men om du använder checklistan och dessutom gör din egen riskbedömning så kan du vanligen avgöra om du ska fullfölja affären eller inte. Listan finns också att hämta på www.larmtjanst.se. Telefonnummer för kontroll dagtid Sjöpolisen i V Götalands län 031-739 47 70 /71 Sjöpolisen i Stockholms län 08-401 69 82 /83/85/86 Polisen i Skåne 040-20 15 65 Larmtjänsts Båtgrupp 08-783 74 33 /37 Att kontrollera inför båtköpet Kontrollera säljarens identitet och mantalsskrivningsadress Falska id-handlingar förekommer Skriv upp säljarens namn och personnummer Är säljaren ovillig att lämna uppgifterna så finns all anledning att vara misstänksam Kontrollera båtens och/eller motorns identitet Avläs på båten och/eller motorn Skriv ner skrovnumret och motornumret Båda avlästa på objektet. Obs! Båtens skrovnummer är inte detsamma som den gamla»blå«skylten som äldre båtar också är märkta med. Tänk på att skrovoch motornummer kan vara förfalskade. Skriv av eventuell registreringsbeteckning från båten Ibland kan man skönja rester av en gammal beteckning. Fråga efter båtpärm, instruktionsböcker, alla nycklar, servicebok och servicehandlingar Kontrollera säljarens försäkring Vilket bolag är båten försäkrad i? Kontrollera säljarens behörighet att sälja båten Äger säljaren verkligen båten eller motorn som han försöker sälja? Har säljaren en äkta åtkomsthandling där han/hon kan styrka sitt inköp av båten? Kontrollera med tidigare ägare. Är båten betald, så att du som köpare inte måste betala båten en gång till eftersom säljaren hade ett avbetalningskontrakt på båten. Kontrollera hos Sjöpolisen och Larmtjänst att båten, eller motorn, inte är efterlyst som stulen och att de uppgifter du noterat inför ditt köp är riktiga. Köp begagnad båt och/eller båtmotor hos en marinhandlare ansluten till SweBoat så kan du alltid häva ditt köp om varan är behäftad med fel enligt konsumentköplagen.

KÅSERI 8 St Agapantus på Tunnhamn Dan Weissenberg, författare och sjöfarare. Rapport från en påsktur på skidor över Gullkronas isar. a VÄST är ett väderstreck med särskilt stark dragningskraft. När denna dragningskraft drabbade mig för några och femtio år sedan, bodde jag i Åbolands skärgård och levde i ett båtlöst tillstånd. Men havet låg fruset och påskvädret verkade bli uthärdligt, så jag tog åstad. Det borde jag ha låtit bli. Isarna varnade tydligt. De lät som bombardemanget av Bomarsund 1875 och förebådade lågtryck med västlig snöstorm. Att hitta Åland eller svenska kusten kunde bli mödosamt. Efter några mil i motvind begrep jag att det var allvar och började spana efter en övernattningsplats. Sikten var bara någon meter. Ett motlut under skidorna gjorde sinnena uppmärksamma på något ovanligt, och medförde att jag upptäckte en trehektos abborre som dinglade i ett snöre i snöyran. Snöret var fäst i ett spö, och spöet var surrat i en skorsten. Skorstenspipan satt på ett hus som var på väg att gömmas i en fem meters snödriva. Det gick inte att ta miste på utprickningen. Jag befann mig på Tunnhamn, så långt var allting säkert. Sedan barnsben hade jag hört berättas om detta säregna sjömärke, men aldrig fått reda på dess funktion. Nu var stunden inne. Allt skulle få sin förklaring. Tunnhamn är ett självständigt kungarike i Gullkrona arkipelag, med 126 smärre och större kobbar och skär. Hemlandet är bebyggt sedan tidig medeltid. Första bosättare var en eremitmunk, St. Agapantus. Fortfarande går farleden mellan Hedeby

illustration AJA ERIKSSON och Novgorod Tunnhamn förbi. På kung Magnus tid ankrade man en tunna vid farleden för att markera hamnen och kapellet. Drottning Blanka av Namur följde ofta med sin make, och gav namn åt hela den härlighet som omflyter Tunnhamn. Dopgåvan var hennes egen guldkrona, som nu glimrar någonstans därnere och ger sommarfjärdarna ett skimmer av kristall. Dåvarande kungen av Tunnhamn Smertz Andersson var en habil fiskare men inget vidare som jordbrukare. Det gjorde heller inget för det fanns ingen jord att bruka i hans kungadöme. Därför övervintrade hans ko på simpa. Torkad hornsimpa, och blåstång, som förvarades på det tomma höloftet. Mjölken hade en anstrykning av gammal lutfisk, och höll en fettprocent nära tio. Att överleva på Tunnhamn har alltid tarvat sina knep. Ett sådant var att om vårvintern och särskilt vid annalkande oväder med kommunikationssvårigheter (menföre på normalt språk) hänga en färsk fisk i ett spö som surrades i skorstenen. Så även den påsk jag här berättar om. Väl nere i stugvärmen tänkte jag att det snart var dags att fråga om den udda sjömärkningen, men beslöt att vänta ut berättelsen. Detta var Olympiavintern 1952 hård, besvärlig och lång. Simporna var nästan slut, kanske måste man offra kon. Men Smertz Andersson hade tänkt att man ändå skulle klara vintern, det hårda vädret till trots. Därför hade han förberett sig på det traditionella sättet, med en nypimplad flygabborre i taknocken come hell and high water. Berättelsen kom redan dagen därpå. För länge sen, men långt efter St. Agapantus tid, berättade Smertz, var det svår vinter. Simporna var slut och bränslet var slut och snön vräkte ner, drivorna växte över taknocken. Alldeles som nu. Inne i stugan var det mörkt dygnet runt, och kölden började tränga genom paltor och skinn. Det skulle vara möjligt att hugga upp dörren och gräva sig ut. Alla i stugan gjorde sig klara att utrymma hemmet så snart gryningen gav lite ledljus. Morgonväkten gick i bön och åkallan av St. Agapantus. Det hjälpte, sannerligen, ty i gryningstimmen damp en säl ner i spisen. Kanske hade knubben tagit det svarta hålet i den översnöade skorstenen för en vak, kanske hade St. Agapantus i nattens sista svarta timmar vallat det vilsegångna havsdjuret upp på taket och uppmanat det att göra sin plikt för mänsklighetens överlevnad. Nu hade tunnhamnsboarna emellertid mat så de klarade sig en tid framåt, och eftersom det var rätt tydligt att sälen i grytan var ett tecken från ovan, beslöt de att ändå försöka stå ut på Tunnhamn. Det gjorde de också. Tunnhamn förblev bebott, och är det alltfort, om än inte permanent. Den pragmatiske sjömannen Smertz ansåg sig vara en lika usel bedjare som bonde. I själva verket litade han inte ett grand på St. Agapantus, och ansåg därför att det var säkrare att locka säl med betesfisk än att åberopa avsigkomna småhelgon. Därav den färska abborren i skorstenen så snart det drog ihop sig till oväder. En av de sentida hemmansägarna på Tunnhamn var poeten Ole Torvalds. Han blev farfar till systemuppfinnaren Linus Torvalds, som den västliga dragningskraften nu sugit till Kalifornien. I öppna datasystem ger sökordet Linux cirka hundra miljoner träffar. Det är bara femtio år mellan Smertz sälbössa och operativsystemet linux, vars vitala delar också konstruerats på Tunnhamn. Livet är kort, konsten lång. Räkna inte ut St. Agapantus, men gardera med abborre. Berättelsen om St Agapantus och sälkuten är inget påhitt av mig, utan en sanningsenlig återgivning av tidiga, pålitliga källor. Den traderades muntligt i några hundra år sist av Smertz Andersson och Ole Torvalds. Från och med l945 hamnade berättelsen mellan många bokpärmar. Den har kommit till nytta hos författare som Dahlström, Landström, Ramsay, Tikkanen och Zilliacus, fungerar fortfarande och blir sannare för varje repris. 9

ATLANTICA GUIDAR OM FÖRTÖJNING foto CHRISTER GRANBERG 10 Att förtöja med boj Vi är många som har båt och fler och fler blir vi. Många får förtöjningsplats genom sin båtklubb eller i kommunens båthamnar och då sköter proffs planering och underhåll av de anvisade platserna, vare sig man har Y-bommar, bryggaboj-förtöjning eller förtöjningspålar. text: TOM ROECK HANSEN foto: ANNA BERGSTRAND aandra lägger sin båt vid hemmabryggan eller sommarstället och måste själva inrätta sig på ett säkert sätt. Bojar förekommer väsentligt mer på syd- och ostkusterna och vid inlandsvatten. På västkusten är den förhärskande förtöjningsmetoden med pålar. Bojen används på två helt skilda sätt. Det ena är brygga-boj-förtöjningen med för- och akterända och det andra svajförtöjning vid boj. Båda har sina fördelar. Att ha båten liggande vid bryggan är bekvämt, det är bara att stiga rätt ombord. Ligger båten på svaj krävs däremot en jolle eller annan båt när man ska ombord. Bojförtöjning har många fördelar men det finns en del praktiska saker man måste tänka på. Det är viktigt att känna till, att vare sig man hyr en båtplats eller själv har ordnat den så är båtägaren alltid ansvarig för båtens säkra förtöjning. Har man tillgång till en brygga är detta ett bra sätt att förtöja. Båten kan läggas utan risk för nötning mot bryggan och det är lätt att ta sig ombord. Men om vattendjupet är större än sex meter blir bojkättingen så lång att båten kan röra sig kraftigt i sidled. Ligger man ensam är det inget problem men systemet fungerar illa när många båtar delar samma brygga. När båten ligger på detta sätt rycks den ständigt mellan för- och akterförtöjning. Rycken dämpas dels genom att boj-

kättingens tyngd gör rörelsen trögare, dels också genom att man använder förtöjningsfjäder. Kättingens längd bör vara minst en och en halv gång vattendjupet vid normalvattenstånd. Det är viktigt att tänka på att förtöjningen aldrig blir starkare än den svagaste delen av det system som räknat från bojstenen består av fastsättningen av kättingen, kättingen, fästet i bojen, bojen, förtöjningslinan, fastsättningen ombord och fastsättningen i land. Bryggplatser som ligger öppet och är utsatta för vind och sjö, svall från passerande båtar eller där båten vänder sidan till den förhärskande vindriktningen kräver kraftigare dimensioner. Och när det är mycket sjöhävning är det säkrare att förtöja båten med stäven ut. Särskilt gäller det mindre båtar med tunga utombordsmotorer som annars lätt kan ta in vatten akterifrån. För rekommendationer gällande tågvirke, bojvikt och kätting se sidan 12. Att ligga på svaj har många fördelar. Båten tar alltid den naturliga sjön rätt mot stäven, ingen båtsida utsätts hela tiden för solstrålningen och med rätt kätting dämpas rycken. Man kan dessutom ha båt utan riktig brygga och så får det rum många båtar ute på vattenytan om det annars är ont om plats. Nackdelen är förstås att man måste använda båt eller jolle för att komma ombord. Och vid hårt väder kan det till och med vara omöjligt att ta sig ut vilket betyder att man måste säkra förtöjningen så att den tål storm. Vid måttliga djup rekommenderas att man använder kätting med en längd som är tre gånger djupet. Har man en överdimensionerad sten kan det räcka med två gånger djupet vid normalt vattenstånd. Det man absolut vill undvika är att vågorna ska få båten att»nicka«loss stenen och flytta på den. När det gäller stora båtar är det svårt för den enskilde båtägaren att lägga ut och underhålla en boj. En 13 mm kätting väger 3,5 kg per meter. En tumregel är att man inte ska låta en 120 liters boj bära mer än 12-15 meter kätting, vilket innebär en vikt på land av 42-52,5 kg. Dimensionen 13 mm är vad som rekommenderas till en tre tons båt. Den rekommenderade bojvikten för samma båt är 850 kg betong (på land). Alltså nära 900 kg tillsammans. Vid större djup får man kombinera kätting och tamp. Den tamp man då bör använda är en uv-beständig särskild bojtamp som är inplastad. Närmast bojstenen sätts tamp och närmast bojen sätter man kätting, eftersom risken för skador och nötning är stor där. En meter upp från bojstenen sätts en flytboj som lyfter tampen så att den inte ligger och nöter mot bojen. Är djupet mindre än tio meter bör enbart kätting användas. Annars missar man kättingens ryckdämpande effekt. Hur ska man klara bojhanteringen? Om man har tillgång till en kranförsedd bojeka är det fullt möjligt. Annars tjänar man nog på att kontakta någon av de proffs som finns runt kusterna och som både har erfarenhet och utrustning för att göra jobbet rätt. 11 Knap eller annan anordning ombord säkrad med genomgående bultar och förstärkning på undersidan Schackel som fäster i bojen/bojkättingen Plastslang som nötningsskydd Fastsättningsanordning på bryggan ska vara säkrad med genomgående bult och mutter Boj med flytkraft som väl bär kättingvikten Lina av konstfiber Plastslang som nötningsskydd Flytboj som håller kättingen (eller linan) upplyft Schackel Kätting. Längd minst 1,5 gånger vattendjupet Bojsten med svetsad öglebult Förtöjningsfjäder av stål eller ryckdämpare av gummi Lina av konstfiber. Aldrig klenare än 12 mm. För till exempel båt på 3 ton 16 mm Där lina används för en del av utrymmet mellan boj och sten ska den vara försedd med splitsat öga och kaus

12 Livslängd och underhåll abojmaterielens livslängd bestäms av flera faktorer. Salt och förorenat vatten ökar takten i korrrosionen. Stenig och ojämn botten ökar nötningsriskerna. Utsatta lägen öppna för vind och sjöhävning ökar också slitaget. Grova dimensioner och säkra förbindelser mellan bojsten, kätting och boj ökar livslängden.undvik att använda olika material som järn, rostfritt stål, mässing eller koppar intill varandra. Sådana kombinationer ger upphov till galvanisk korrosion som mycket snabbt kan försvaga godset. Lasse Eriksson, delägare i Waxholms Marinoch Utbordarservice, har lång erfarenhet av utläggning och underhåll av bojar. Mer än fem års livslängd kan man inte räkna med, säger Lasse. Korrosion och förslitning äter igenom kätting och gods. Vi talade med Lasse Eriksson, Waxholms Marin-och Utbordarservice, som sen länge skött utläggning och underhåll av bojar i Vaxholm. Lasse anser att man under normala förhållanden kan räkna med en livslängd på upp till fem år för en boj. Under den tiden behöver man inte lyfta stenen och byta kätting eller schacklar under förutsättning att man valt rätt från början. Mer än fem år ska man däremot inte räkna med. Är man osäker på bojens skick kan man använda sig av dykare för kontroll. Det är viktigt att kättingen inte har någon fästpunkt ovanför vattenytan och att man använder flöte som hindrar kättingen eller linan att ligga och släpa mot bojstenen. En hård boj behöver inte tas upp på hösten. Mjuka bojar måste tas in och då fäster man en vajer eller lina i kättingen och drar in till bryggan eller land. Lasses erfarenhet är att ytterst få båtägare klarar att hantera större bojvikter än 300 kg torr vikt och att fler och fler nu tar professionell hjälp med sin boj. Att tänka på Använd aldrig svagare gods än de rekommenderade dimensionerna Säkra alla delar av förtöjningen, den svagaste länken avgör styrkan Kontrollera att alla förtöjningar är skyddade mot nötning Förtöj alltid för storm Besiktiga alltid dina förtöjningar innan du lämnar båten utan daglig tillsyn Förtöj inte båt med motorbrunn eller självläns med aktern mot förhärskande vindriktning Kom ihåg det finns inga underhållsfria förtöjningar Vikttabell för kortlänkad kätting Dimension i mm kg/m 8 1,4 11 2,7 13 3,5 16 5,6 19 8,0 Förtöjningstabell/bojvikter Båtvikt Tågvirkes- Kätting- Bojtyngdens Bojvikt Bojvikt Öglebult dimension, dimension mått i cm i betong i natursten till bojsten polyestersilke»lådmått«på land/i sjön på land/i sjön 0,5 ton 10 mm 8 mm 75x75x30 370 kg/200 kg 450 kg/290 kg 25 mm 1,0 ton 12 mm 11 mm 80x80x40 560 kg/300 kg 690 kg/430 kg 25 mm 2,0 ton 14 mm 11 mm 80x80x40 560 kg/300 kg 690 kg/430 kg 25 mm 3,0 ton 16 mm 13 mm 90x90x40 850 kg/450 kg 870 kg /550 kg 30 mm 4,0 ton 18 mm 16 mm 90x90x50 1100 kg/600 kg 1100 kg/680 kg 30 mm 6,0 ton 20 mm 16 mm 100x100x50 1700 kg/900 kg 1350 kg/850 kg 30 mm

13 Praktiska tips Boj Det finns ett ganska stort urval i båttillbehörsbutikerna. Rekommendationen är att undvika frigolitbojar som har dålig livslängd. Hårda bojar behöver inte tas in över vintern. Det bör man däremot göra med den uppblåsbara sorten. Viktigt är att bojtenen är av stabilt utförande och tål de ständiga rycken. När man tvingas lämna båten utan tillsyn rekommenderas att förtöjningen fästs runt kättingen direkt under bojen eftersom bojtenen vanligen är svagare än kättingen. Bojsten Enklast och mest hanterligt är att gjuta betong i en behållare. Vanligt är att man använder ett nedsågat oljefat. Nackdelen med fatet är att det kan kullra på botten om den är hård. Natursten har högre specifik vikt och är alltså mer kompakt. Öglan som kättingen fästs i ska vara svetsad och ha en godsdiameter som är dubbelt så stor som kättingens. Dock aldrig mindre än 25 mm. Fjäder Använd stålfjäder med kättingsäkring på förtöjningslinorna för ryckdämpning. Om ryckdämpare av gummi används ska dimensionen vara anpassad till tågvirkets. Flytboj Flytbojen som fästs på kättingen eller tampen en meter ovanför bojstenen ska vara ett massivt flöte. Hakar Karbinhakar och andra självsäkrande hakar får absolut inte användas vid långvarig förtöjning. Kauser Ögonsplits på en förtöjningslina ska alltid förses med kaus av stål för att förhindra nötning. Kätting Lämplig kvalitet är kätting av klass två eller tre enligt svensk standard. Av dessa är tre den starkare. Om du tvingas ha kort kätting för att det är trångt där båten ligger bör du använda en grövre kätting som genom sin högre vikt ger bättre ryckdämpning. Använd normalt kortlänkad kätting. Kom ihåg att kättingen är av mycket stor betydelse för en fungerande bojförtöjning. Nötskydd Förtöjningslinor slits vid anläggningsytor. Skydda linorna med plastslang eller tygskydd. P-ring kan användas, dock inte till svajboj Schacklar Till förtöjningar ska de schacklar som används vara av smitt stål. Använd schackel av samma dimension och hållfasthet som kättingens. Säkra alltid schackelns bult.

Att samsas i farleden När man färdas i farlederna året runt skiftar förhållandena ständigt. Men på sommaren kommer armadan av fritidsbåtar ut på sjön. Det blir ofta trångt och fartygsbefäl och lotsar upplever att fritidsbåtarna skapar onödiga konflikter. 14 a Efter många år som lots är jag nu befälhavare på en färja som dagligen går mellan Sverige och Finland. Jag är dessutom kursledare och förhörsförrättare för förarintyg med mera. Några funderingar kring problemen med trängseln förtjänar att framföras. Den svarta linje som i sjökortet är utritad efter farleden kallas av de flesta»farledsstrecket«. Det riktiga namnet är»orienteringslinje«. Den visar (orienterar) i vilket område farleden går fram, men farledens avgränsningar är mera diffusa. För praktiskt bruk kan man säga att farleden utgörs av det tillgängliga vattenområdet. I trång farled skall man enligt sjövägsreglerna färdas så långt styrbord som är säkert möjligt men alltför många tror att båten skall framföras på orienteringslinjen. Och då blir det trångt. I Finland och andra länder finns en tungtrafikkorridor utlagd i kortet. Den är skuggad i avvikande färg, ungefär som med överstrykningspenna. Korridoren är inte förbjuden för fritidsbåtar, men utgör en varning att här kommer fartygstrafiken. En gång när jag lotsade ett kryssningsfartyg blev jag uppläxad av en seglare. Vi låg väl styrbord i farleden, han långt åt babord. Ju längre åt styrbord vi styrde, desto längre åt babord styrde han. I sista minuten måste vi rädda honom med en kraftig babordsgir. Han ansåg att han inte alls seglade i farleden, det vill säga på orienteringslinjen, utan långt därifrån och där borde inte några kryssningsfartyg gå. Halva tankekedjan var rätt, men åtgärden blev fel och resultatet farligt. Han borde ha hållit sig på sin egen styrbords sida i det som jag och mina yrkesbröder kallar farleden. Eller ännu hellre, utanför farleden. En vanlig anledning till risksituationer är att man i fritidsbåtarna inte håller utkik åt alla håll. Även akteröver. Ofta tvingas vi signalera för att folk ska ändra kurs och komma bort från det större fartygets kurslinje. Alla flyttar sig inte. En skur av mistsignaler brukar hjälpa. De som sen blir kvar får man gira undan för. Ändå inträffar förvånansvärt få olyckor. Båtar har skadats och sänkts men mig veterligen har inga människoliv spillts. En båt knäcktes på mitten när man försökte hinna gå för om ett lastfartyg, men de ombordvarande blev upplockade. Själv har jag blivit påseglad. En segelbåt small rätt in i sidan på ett kryssningsfartyg så att masten förstördes. En kollega girade med ett tungt tankfartyg. Framför stäven försökte en segelbåt ta sig undan, men hela tiden på fartygets girkurva. Man hade inte koll på farledens tänkta sträckning och förstod inte fartygets girsignaler. Till slut kastade sig besättningen på fyra personer i vattnet. Vid ett annat tillfälle trixade en segelbåt framför stäven på ett halvstort handelsfartyg som gjorde upprepade undanmanövrer. Trots dessa befann sig seglaren hela tiden i vägen. Slutet blev att fartyget girade så häftigt att det rände på grund. Sjökapten Dorje Hellgren är van att trängas med fritidsbåtarna. Det finns lösningar. På finska sidan, där råder en helt annan ordning. Om man någon gång har besvär med en fritidsbåt för den svensk flagg. Svenska småbåtsskeppare går ogärna på»fel«sida om prick eller boj även om den markerar hinder som är ofarligt för grundgående båtar. Utlänningar passerar gärna utanför sådana märken. Där är man ju säker på att inte bli påseglad av större fartyg. Vi borde också ha en skuggad korridor i sjökortet som visar var den tunga trafiken går. Som varning och påminnelse att man måste vara extra uppmärksam när man passerar där. Det skulle bidra till att lösa problemet. ~ DORJE HELLGREN

Spillolja i slagvattnet, oljespill runt båten, utsläpp i båthamnen vad gör man? Absorbtionslänsan är fylld med Ecobark och försedd med praktiska bärhandtag. Två längder finns, 0,5 och 1 meter. a De stora oljeutsläppen hör vi om på tv eller läser om i tidningen och de bekämpas av Kustbevakningen och de drabbade kommunerna. Senast förra sommaren flöt 1 800 ton olja från ett kinesiskt fartyg i land på Skånes sydostkust och förorsakade mycket oro och arbete. Tekniken har förbättrats och när omständigheterna är gynnsamma kan sanerarna få bort oljan, om än till väldiga kostnader. Det lyckades man med i Skåne. Som båtägare har man ofta saneringsproblem i mindre skala. Det handlar vanligen om oljeblandat vatten i kölsvinet, spill från tankning eller utsläpp i hamnvattnet. Eftersom det hittills inte funnits något effektivt hjälpmedel så har man improviserat alla tänkbara absorberande material som toarullar, inkontinensbindor, blöjor och trasor. Och sen har man stått där med nästa problem var kan man med gott samvete deponera oljesoporna. De professionella oljebekämparna använder med stor framgång ren, naturlig tallbark, Ecobark. Bark innehåller en mikroorganism som absorberar petroleumprodukter, färg, glykol och andra kemikalier, men däremot inte vatten. Den binder odör och startar en process av kompostering som leder till att den förorenade barken förvandlas till jord. För båtbruk köper man barken i form av länsor, som är lätta att hantera, inte kladdar, inte luktar illa och som räcker länge. Dem kan man alltid ha till hands ombord. Nu finns också en lösning på var man ska kunna deponera använda länsor. Redan i sommar kommer de flesta gästhamnarna i landet ha utrustats med Miljövårdslådor där du kan lämna den länsa du använt. På samma ställe går det sen att köpa den nya som ska finnas ombord. För gästhamnarna innebär Ecobark att man kan ta bort oljespill som flyter på hamnvattnet och smutsar ned båtarna. Och som båtägare kan du ta hand om oljespill i vatten både inom- och utombords. Lådan har utformats av Bohus Innovation i samarbete med bland annat Gästhamnsguiden och den säljs till gästhamnarna för att placeras väl synlig på central plats i hamnen. Miljölådan är avsedd för hamnens bruk, men berättar också för dem som besöker hamnen att de där kan deponera sin använda länsa och att det finns nya att köpa i butiken. En riktigt bra idé det är därför Atlantica gått med som sponsor! Som synes är Atlantica med som sponsor av Miljövårdslådan. Så här ser den ut! ~ TOM ROECK HANSEN 15

16

Solavæ Det började en varm majdag i Stockholm 1921. Medicine studerande Alf Værnéus hade tagit ledigt från studierna i Uppsala och åkt tåget till Stockholm för att koppla av några timmar. ahan flanerade Birger Jarlsgatan ned mot Stureplan, strötittade i skyltfönstren och stannade ett ögonblick framför båttillbehörsaffären Helmer Langborgs skyltfönster innan ögonen sökte sig vidare. Blicken fastnade tvärs över gatan, i fönstret hos Cronstedt, Kastengren & Co och på den mäktiga Mercedes som glänste innanför glaset. Alf sneddade över korsningen och beundrade fascinerat bilen. Men längre in i lokalen, bakom bilen stod något annat. Han tog ett steg närmare och blev nyfiken. Två minuter senare stod han och diskuterade med Josef Kastengren. Båten som stod i lokalen, var det vackraste Alf sett. Smäckert byggd i oregon pine och cubamahogny. Ett långt välvt fördäck med två stora motorluckor döljande en vacker fyrcylindrig bensinmotor. Kastengren berättade att båten var byggd i Finland av AB Andrée & Rosenqvist oy, ett av Nordens största och bästa båtbyggerier. Efter samtal hem till Linköping och fader Albert, bokades en provkörning. Och därmed var både Alf och båten sålda. Leverans av en ny, oanvänd båt kunde ske i mitten av juni, berättade Kastengren. Tidpunkt för affärens slutgiltiga genomförande bokades och Alf kunde, med ett stort leende på läpparna, återgå till studierna. På utsatt datum gjordes affären upp och familjen Værnéus stod nu som ägare till en 23 fots expressmotorbåt, god för svindlande 18 knop. Det var emellertid inte Stockholms skärgård som skulle bli dess hemmahamn, utan familjens sommarställe i Rimforsa vid Kinda Kanal i Östergötland. Den 5 juli mönstrade så Alf och kamraterna Erik Hintze och Ruben Ljungwaldh på Svalan, som båten var döpt till, för att på egen köl köra ned den till Rimforsa. Med god fart och lika delar gott humör och dåliga sjökort, gick resan dit utmärkt.»när vi var osäkra på var vi var, satt någon av oss på fördäck och spanade efter grund«, berättade Alf senare.»kanske vi också borde dragit av på farten, men det gick ju bra ändå«. Så den 8 juli klockan 18.00 anlände Alf tillsammans med en av Kinda-skepparna till stora bryggan nedanför huset i Rimforsa. Skepparen var imponerad.»aldrig tidigare hade en båt klarat av kanalen på så kort tid«, sade han och tog en taxi åter till Linköping. På hösten samma år, byggdes ett formsytt båthus, som blev båtens hem. Om somrarna i vattnet och på vintrarna upphissad och ställd på stockar. Officiellt var det Albert som köpt båten, men hans intresse för att åka fort på sjön var ytterst begränsat, så det blev Alf som stod för det mesta av nyttjandet. Redan sommaren 1923 tyckte familjen att båten användes så lite att det var ekonomiskt slöseri att ha den liggande. En annons sattes därför ut i Östgöta Correspondenten, men med mycket magert resultat. Båten blev alltså kvar och åren har gått. I år fyller hon, eller Solavæ som hon numera heter, 83 år och är fortfarande i samma goda vigör som den dagen hon hämtades av min farfar på kmks brygga, den där sommardagen 1921. Hon har vårdats ömt under åren som gått. Sjösatts i juni och tagits upp i mitten på augusti. Torkats ur från för till akter för hand. Först av farfar (den enda större fysiska ansträngning han gjorde under sina sista levnadsår), sedan av min far och nu av mig. Åren av skötsel har givit frukt, så till vida att Solavæ idag är en av Europas bäst bevarade veteranbåtar. Hon är bara renskrapad två gånger och allt trä är fortfarande orört. Allt finns sparat: dynor, kapell, verktygssats, förtöjningstampar och den gamla ursprungliga Androsmotorn. Men efter några krånglande år i början på 50-talet, hängde bilan tung över den gamla originalmotorn. Farfar Alf tog till och med hem offert på en ny Ford Sjöhunden från Nils Gustafsson i Stockholm, men avråddes enträget av Edvin Arnshaw, som hade hand om den dagliga skötseln.»om doktorn låter renovera motorn, kan jag lova att den kommer överleva både doktorn och mig«, rådde Edvin. Farfar gick ur tiden 1969 och Edvin 1998. Och motorn? Ja den går än! Fakta Solavæ ~ ANDERS VÆRNÉUS Byggnads år 1921 Konstruktör Carl S Andrée Varv AB Andrée & Rosenqvist OY, Åbo, Finland Längd 7,00 m Bredd 1,63 m Vikt 883 kg Motor Andros L41, 4 cyl, 16 hk Fart 18 knop Ägare: 1921-38 Rektor Albert Værnéus, Linköping 1938-69 Med dr Alf Værnéus, Stockholm 1969-99 Hans Værnéus, Stockholm 1999- Anders Værnéus, Linköping 17 Stolt ägare. Hans Værnéus vid ratten.

Sjölivet behöver regler och utbildning! 18 a Vinden har vänt. Tidigare motsatte sig många båtägare kraven på att det skulle införas striktare regler och krav på utbildning för båtfolket. Men med ett antal uppmärksammade båtolyckor, varav några med dödlig utgång, och det ständigt ökande antalet högfartsbåtar så har stämningen ändrats. Atlantica ställde tre frågor till några besökare av årets båtmässa. Frågorna som ställdes var: 1. Ska Sverige ha ett båtregister? 2. Bör krav på förarintyg införas för båtar över viss storlek/ snabba motorbåtar/inom hårdtrafikerat område? 3. Ska vi ha åldersgräns för framförande av större och snabba båtar? Svar: 1. Alla utom en av de tillfrågade ansåg att ett båtregister behövs. 2. Alla var ense om att det ska krävas förarbevis för att få köra stora båtar och snabba båtar. Krav på förarbevis inom hårdtrafikerat område avvisades av två personer. 3. Alla ansåg att en åldersgräns ska införas för framförande av stora och snabba båtar. Innebär detta slutet på»friheten«till sjöss? Friheten finns självklart kvar även om det ställs krav på utbildning och behörighet. Det finns fortfarande gott om plats på vattnet och regler som gör båtlivet tryggare inskränker inte på den saken. När de snabba båtarna nu körs i bilfart blir det nödvändigt att ställa krav på kunskap och omdöme. Det tjänar alla på. Många båtägare har varit negativa till införandet av ett båtregister och det har till stor del berott på farhågorna för att båtskatten skulle komma som ett brev på posten. När nu många argumenterar för ett båtregister beror det på svårigheterna att få stopp på båt- och motorstölder och den tillhörande försäljningen av stöldgods. Larmtjänst, polisen och försäkringsbolagen står också bakom detta krav. Ytterst betalar det sig för försäkringstagarna som slipper premiehöjningar om vi kan få bukt med stölderna. ~ TOM ROECK HANSEN Svarade på enkäten gjorde bland andra: Ulf Wendelin Lotta Bergman Lars-Erik Johansson Oskar Zedrén Nils Holst Atlantica och Moderna Försäkringar växer så det knakar och måste flytta Utvecklingen för Atlantica och vårt moderbolag Moderna Försäkringar har varit hisnande under de senaste fyra åren. Alla affärsområden expanderar kraftigt och nya medarbetare kommer ständigt till. Personalen har sedan år 2000 mer än fördubblats på Stockholmskontoret och i dag sitter vi praktiskt taget i knät på varandra. Vi har sedan en tid sökt nya, större lokaler och kommer i mitten av augusti att flytta till Birger Jarlsgatan 43. Där får vi både större och mer ändamålsenliga lokaler utan att förlora vårt centrala läge. Till det nya kontoret har vi en boxadress, som har varit i kraft sedan årsskiftet: Box 7830, 103 98 Stockholm. Telefonnumret är som tidigare 08-56 200 600 till Stockholmskontoret, till kundtjänst är numret 0200-27 27 27. Ny proffsig skadejour Om tillgänglighet och kvalitet är honnörsord i vårt dagliga arbete så gäller det i än högre grad för skadejouren. För att uppnå detta har vi inlett ett samarbete med Stockholm Radio som sköter vhf-trafiken över hela landet. Hos Stockholm Radio, som är en del av Viamaregruppen, sitter enbart personal med hög nautisk kompetens och stor erfarenhet av att hjälpa båtfolk med både stort och smått. Tidigare var man också sjöräddningscentral och vet alltså att skilja på rena nödlägen med fara för liv och lem och situationer som kräver andra typer av insatser. För oss på Atlantica känns det mycket skönt att ha så kompetent personal till att vara första kontakt under tider då kontoret är stängt. Glöm inte att vi redan under förra året ändrade journumret under icke kontorstid till 0200-299 300.

Kunderna sätter betyg på Atlantica a Atlantica Båtförsäkringar har en mycket positiv utveckling som fortsatt från år till år. Under de senaste tio åren har premievolymen dubblats och vi är klara marknadsledare. Det är i sig ett betyg från marknaden på att vi är på rätt väg. Men det behöver inte betyda att allt är bra och därför använder vi oss av återkommande kundundersökningar för att få en utvärdering av vad som är bra och dåligt i vårt sätt att arbeta. Den förra undersökningen gjordes år 2000 och nu i vintras var det dags på nytt. 215 slumpmässigt utvalda kunder har besvarat ett omfattande frågeformulär och rapporten blev klar i maj. För oss som arbetar i Atlantica var kontentan av undersökningen en rolig läsning. Atlantica får mycket höga värderingar inom nästan alla områden. Särskilt viktigt är att de som haft skadefall under perioden ger så positiva omdömen om information, kunnande och service. Det är ju när en skada inträffar som ett försäkringsbolag ska visa färgen. Vi plockar några bitar ur undersökningen: Vi får bra betyg på alla områden av produkter och tjänster som kunderna anser viktiga. De som varit skadedrabbade har en extra hög värdering av vår service och vårt båtkunnande. Allt fler tycker att våra försäkringsvillkor är klart uttryckta. Försäkringsvillkor är ändå rätt komplicerade och bör klargöras fortlöpande. Vår hemsida, som är omgjord sen förra undersökningen, har besökts av 20% och framför allt möjligheten att själv beräkna sin premie har utnyttjats. 73% tycker att Atlantica- Tidningen är bra. På några punkter måste vi utveckla oss: Vi måste mycket bättre förklara vad våra två allriskförsäkringar, Exklusiv och Rigg, står för. Lojalitetsprogrammet med skadefrirabatt och sänkning av självrisken är kända av alltför få. Här finns pengar att tjäna för våra kunder. Kännedomen om hur olika faktorer påverkar försäkringspremien har minskat något. Summan av det hela är att kursen är rätt och att vi kan fortsätta att finslipa vårt arbetssätt. Vi ska fortsätta att anpassa våra produkter till behoven, vara tydliga i våra försäkringsvillkor och vårda oss om dem som råkat ut för skador. Hjälp oss med att larma om vi inte lever upp till vår målsättning. Förstärkning av besättningen på Atlantica 19 Tillgänglighet och kvalitet är grundbultar i Atlanticas affärsidé. För att ytterligare förbättra dessa områden har vi anställt tre nya båtkunniga medarbetare på kundtjänst och en marknadsansvarig. a Kristina Norman har sju års erfarenhet som projektsäljare/- projektledare på båtmässan i Älvsjö. Hon är en hängiven seglare och har deltagit i ett tiotal Gotland Runt. Den bakgrunden kombinerad med en gedigen marknadsföringsutbildning gör henne mycket lämpad för posten som marknadsansvarig på Atlantica. Cicki Nyberg är uppvuxen med båtar och har dessutom tre års båtboende bakom sig. Hon kommer närmast från Europeiska Reseförsäkringar, där hon var butiksansvarig. Hon började på kundtjänsten i Stockholm i början på maj liksom Jonas Klint, som efter några år som säljare och säljkoordinator valt att jobba mer med service. Jonas stora intresse är båtar och fritiden går åt till omvårdnad av hans och nyblivna fruns träbåt, en Solö Flush från 1959. Lite tid blir det väl över till en och annan tur med båten också. Anette Bernhardsson börjar vid midsommartid på kundtjänsten i Göteborg. Sexton år som»spindeln i nätet«på vk Marin i Göteborg borgar för att båtkunskaperna inte lämnar något i övrigt att önska. På vk Marin sålde hon Atlanticas båtförsäkringar till kunderna, så någon lång startsträcka lär hon inte behöva på nya jobbet. Maria Lindström, klippa på kundtjänst sedan 2000, blev i samband med förändringarna utsedd till chef för Atlanticas kundtjänst, i Göteborg såväl som Stockholm. Jonas är på bröllopsresa och kan tyvärr inte vara med på bild Kristina Norman Cicki Nyberg Jonas Klint Anette Bernhardsson Maria Lindström

AVSÄNDARE: ATLANTICA BÅTFÖRSÄKRING/MODERNA FÖRSÄKRINGAR BOX 2251, 403 14 GÖTEBORG ADRESSATEN FLYTTAD ADRESSATEN OKÄND innehåll 2 Ledare Krav på CE-märkning 3 Dags att kontrollera lanternorna 4 Båten eller golf? Ny marina i Norrland 5 Sett & Synat 6 Volvo Baltic Race, år 2 7 Sex Rescue runners till SSRS Köpråd 8 Kåseri 10 Bojförtöjning Alantica guidar 14 Trångt i farleden 15 Oljespill Vad gör man? 16 Solavæ Åttiotreårig skönhet 18 Sjölivet förändras Atlantica växer och flyttar Ny skadejour 19 Kunderna sätter betyget Atlantica kompletterar 20 Matthew Humphries siktar på vinst Redaktion Ansvarig utgivare och chefredaktör CONNY LANDSTRÖM Redaktör TOM ROECK HANSEN Produktion/Layout 24 PUNKTER/ANNA BERGSTRAND Design MAGAZINE Omslagsfoto LISA NESTORSSON/PIX GALLERY Tryck SÖRMLANDS GRAFISKA QUEBECOR AB www.atlantica.se AtlanticaTidningen utges av Atlantica Båtförsäkring/ Moderna Försäkringar Box 2251, 403 14 Göteborg Tel: 031-723 00 00 Fax: 031-723 94 15 Atlantica Båtförsäkring/ Moderna Försäkringar Box 7830, 103 98 Stockholm Tel: 08-56 200 600 Fax: 08-56 200 610 E post: tidningen@atlantica.se Material till tidningen kan skickas till ovan angivna adresser eller per fax 08 56 200 610. Tidningen kan tyvärr inte ta ansvar för insänt, ej beställt material. Citat är tillåtna om källan tydligt anges. Matthew Humphries vill ha revansch a När fjolårets Volvo Baltic Race avslutades på Marstrand i samband med Swedish Match Cup, så fick Matthew se sig slagen med en futtig halv poäng av Team rs. Men i år ska det bli ändring på den saken - nu är det Humphries och hans besättning i Team Elanders som ska ta hem den åtråvärda seb Trophy. Åtminstone om den målmedvetne engelsmannen får som han vill: Vi har vänt på varenda sten för att hitta potential till förbättringar inför årets tävling, lovar Matthew Humphries och ger några exempel. Båten, seglen, besättningen allt har vi gått igenom för att kunna göra de finjusteringar som är nödvändiga för att segla ännu snabbare, försäkrar han. Matthew kommer in till hamnen vid Nacka Strand i Stockholm efter ännu en dags förberedelser ombord på lagets båt, den före detta Team Newscorp från Volvo Ocean Race. Han seglade sin första världsomsegling redan 1989-90, då ombord på den brittiska Integrity och som yngste deltagare någonsin. Sedan dess har det blivit ytterligare några vändor, som vaktkapten, navigatör och slutligen som skeppare på en egen båt. Sedan 1998 är han gift och lever i Sverige, även om yrkesvalet som professionell jordenruntseglare innebär att han långa perioder inte är så mycket hemma. Newscorp känner han utan och innan efter ett helt varv runt klotet i den senaste tävlingen: De här stora vo60-båtarna passar inte lika bra i alla förhållanden. Vi känner alla styrkor och svagheter hos vår båt och tror att den ska fungera väldigt väl i de omständigheter vi kan förvänta oss i Volvo Baltic Race, bedömer han. I mitten av maj hade Matthew Humphries fyra heltidsanställda besättningsmän, som i början av juni utökas till tolv. Kvintetten som varit med från början har tillsammans gjort det initiala grovjobbet seglat hem båten till Sverige från England i slutet av april och sedan jobbat med de finjusteringar av utrustningen som behövs. Dagarna går mycket på rutin och är ganska lika. Upp med tuppen, någon timma i gymmet före frukost och sedan ett förmiddagspass och ett eftermiddagspass med segling innan det är dags för underhåll och erforderliga reparationer framåt kvällen. Elanders backar satsningen ordentligt och målsättningen är som sagt att vinna, så inget får lämnas åt slumpen. Några seglingar med sponsorgäster ombord är enda avbrotten i vardagen: Vi vill vara säkra på att vi är fullt förberedda när det är dags att närma sig startlinjen i Göteborg den 19 juni, säger den revanschsugne Matthew Humphries. ~ JOAKIM HERMANSSON foto TEAM ELANDERS