SJÖKÖPSSJÖN. Restaurering av bygdens förlorade skatt BAKGRUND OCH VISION

Relevanta dokument
VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Vattenvårdsprogram Kävlingeån. Slänter utmed Sularpsbäcken ska sås in

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Vattendrag processer, strukturer och åtgärder

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Sveriges miljömål.

Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl

Sveriges miljömål.

Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: Upprättad:

Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?

Groddjursinventering - Kungsörs kommun 2017

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng

PM HYDROMORFOLOGISK PÅVERKAN

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

Slutrapport för Restaurering av Hillesjön

Myllrande våtmarker och torvbruket

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Levande vatten & bygd

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

Kävlingeåns huvudfåra. Jonas Johansson Limnolog/samordnare Kävlingeåns vattenråd

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården

Föreskrifter för Naturreservatet Vänga mosse

Guidade turer vid Bulls måse

Dammar och småvatten. Naturinformation. Rapport 2019:1

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

ANTAGANDEHANDLING (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

Vilka problem stöter vi på? Höjddata öppnar nya vägar. Olika vägar till framgång

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Utlåtande angående utformning och planläggning av åtgärder för dammar i området Ödegården, Sotenäs kommun.

Detaljplan för verksamheter, ROLLSBO VÄSTERHÖJD Rollsbo 6:12, 1;32 och Ytterby-Ryr 1:1 mfl i Kungälvs kommun

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand Kommunstyrelsen

Ekosystem ekosystem lokala och globala

NATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN VÄSTRA LÅNGHOLMEN EN DEL AV NATURRESERVATET VÄRMLANDSSKÄRGÅRDEN

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER

Temagruppernas ansvarsområde

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

Blågöl. Sjön kan inte anses ha betydelse för forskning, undervisning eller vara ett framstående exempel på någon sjötyp.

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Miljömålen i Västerbottens län

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

onsdag 9 oktober 13 Ekologi

EKOLOGISK KOMPENSATION

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

LOVA-ansökan Naturskyddsföreningen i Örebro län

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk. Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson

Av: Erik. Våga vägra kött

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Vegetationsrika sjöar

TYGELSJÖBÄCKEN. Dagvattenhantering och naturvård

EKOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR. Bokskog

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Beslutad av styrelsen POLICY FÖR NATURVÅRD

Transkript:

SJÖKÖPSSJÖN Restaurering av bygdens förlorade skatt Sjököpssjön omkring år 1915 Sjököpssjön idag För snart hundra år sedan sänktes Sjököpssjön söder om Önneköp, i gränstrakten mellan Sjöbo och Hörby. Sjön var den enda på mils avstånd och erbjöd möjligheter till såväl bad som fiske. Sänkningen fick till följd att ytan till stora delar torrlades och idag har den en gång både prakt- och betydelsefulla sjön vuxit igen. Planeringsgruppen Närboende i Sjököpsområdets förhoppning är att bygden genom en restaurering åter ska få spegla sig i Sjököpssjöns fornstora glans. Genom en kostnadeseffektiv återställning i form av kombinerad dämning och rensning kan uppskattningsvis åtta hektar av sjön återskapas något som skulle gynna såväl människor som miljö. BAKGRUND OCH VISION Inbäddad i vacker bokskog högt uppe på Linderödsåsen ligger resterna av det som en gång var Sjököpssjön. Mänsklig inverkan har förvandlat området till en snabbt igenväxande, syrefattig mossmark och de små vattenspeglar man skymtar genom allt sly krymper för varje år. Det som kunde ha varit en plats för både mänsklig rekreation och ett myllrande rikt djurliv är på väg att tyna bort. I skriftkällor omnämns Sjököpssjön som en viktig plats för folket i bygden i gångna tider. Alla byar runtomkring hade fiskerätt här, man fiskade gädda, ruda och mört. Eftersom området är ytterst fattigt på sjöar är det inte svårt att förstå att Sjököpssjön hade stor betydelse för människorna runtomkring. År 1917 köptes sjön dock av staten, som tog beslutet att torrlägga den för att skapa en torvmosse. Projektet ter sig särskilt märkligt då torvmossen därefter aldrig utnyttjades. Istället innebar torrläggningen det tragiska slutet för den fisk- och fågelrika sjö som en gång varit en samlingsplats för bygdens invånare. Ett misslyckat försök att spränga upp sjön gjordes på 1930-talet men sedan dess har den bara förfallit. I takt med igenväxningen minskar antalet fågelarter som söker sig hit dramatiskt och trots otaliga försök har ingen i bygden lyckats fånga så mycket som en gädda i det lilla vatten som finns kvar. Sannolikt är vattnet så pass syrefattigt på grund av alla förmultnade växtdelar att fisk inte kan överleva. Sjöns roll som samlingspunkt för omnejdens befolkning har också förtvinat. Intill sjön finns en liten rastplats, men antalet som idag söker sig till Sjököpssjöområdet för rekreation är litet.

Planeringsgruppen Närboende i Sjököpsområdets vision är att restaurera det som en gång förstörts och skapa ett område rikt på biologisk mångfald och därtill en välbehövlig rekreations- och samlingsplats för traktens invånare. Vid sidan om egenvärdet i sjöns överlevnad skulle en återställning vara en ekologisk vinst för det omgivande områdets djur- och växtliv. Med mer än två mil till närmsta badsjö kan Sjököpsjön samtidigt bli en unik möjlighet för bad och friluftsliv för invånare i omliggande samhällen. Sportfiskare skulle dessutom få en plats att utöva sitt intresse på och återuppliva bygdens avsomnade fisketradition. De vackra omgivningarna med sina milslånga, slingrande skogsvägar och den i Skåne så ovanliga totala tystnaden gör området särskilt attraktivt. Omgivningarna kring Sjököpssjön med sina vackra bokskogar inbjuder till rekreation IGENVÄXNINGENS FÖRLOPP Utfyllnadstakten av en sjö (naturlig succession - igenväxning) är låg under naturliga förhållanden, ett par millimeter per år. Den ökar dock väsentligen under slutskedet av sjöns liv, det vill säga under den period då storväxter börjar breda ut sig i systemet. När storväxterna dör under vintern bryts dessa ned och bygger på sedimentet. De grövre, förvedade stammarna kan ta flera år att bryta ned, vilket ytterligare påskyndar igenväxningen genom att sedimentet byggs på i allt snabbare takt. Nedbrytningen i sig är en syreförbrukande process och syrebristen frigör näringsämnen som ligger lagrade i sedimenten så att sjön börjar göda sig själv så kallad intern belastning. När syret försvinner tas nedbrytningen över av mikroorganismer som inte behöver syre. En del av dem kan utveckla svavelväte, som är starkt giftigt för alla högre organismer och slår ut bottenfaunan. Även växthusgasen metan kan bildas vid dessa anaeroba förruttnelseprocesser. De bubblor som kan ses på Sjököpssjöns yta idag är en indikation på att sjöns sediment varit utan syre så länge att metangas bildats. Sammanfattningsvis kan man säga att mängden organiskt material ökar och syrgasförrådet minskar till följd av sjösänkningen. Den allvarligaste konsekvensen av sänkningen är att sjön genom igenväxningen helt försvinner på förhållandevis kort sikt. Generellt kan man säga att sjöns livslängd minskar med ett år för vare millimeter sjön sänks. Om sänkningen sker på så sätt att vegetationen kan bre ut sig kommer sjön in i ett slutstadium där utfyllnadstakten är många gånger snabbare.

RESTAURERINGENS EFFEKTER PÅ LANDSKAPET En restaurering av Sjököpssjön skulle få många positiva miljöeffekter. Eftersom sjön ligger högt upp i avrinningsområdet har den potential att fungera som utjämningsmagasin med minskad risk för översvämningar nedströms. Sjön kommer att få en nyckelroll för biologisk mångfald genom att nya livsmiljöer skapas i och runt sjön. Sjön kommer även att öka spridningsmöjligheterna för vattenberoende organismer i landskapet. Avsikten är att med respekt för både djurliv och omgivningar återställa en så stor del av sjön så att den blir livskraftig och samtidigt bevara delar av den mossmark som bildats för att gynna de arter som trivs där. På det sättet främjas djur- och växtliv på bästa sätt och den största möjliga biologiska mångfalden skapas. På artportalen hittar man ett antal rödlistade arter i området; lövgroda och större vattensalamander söder om sjön och fläckig glansspinnare på Sjököps ängar. Särskilt lövgrodan har stor potential att kunna etablera sig i området om närmiljön kring sjön blir gynnsam. En restaurering går i linje med flera av Sveriges miljömål, däribland Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Ett rikt växt- och djurliv. Även miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Myllrande våtmarker är akuella i sammanhanget eftersom den västra delen av Sjököpssjön, efter restaurering, kommer att vara av våtmarkskaraktär. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT MED EN RESTAURERING Grävning eller sugmuddring av sediment som metod för att fördjupa en sjö är kostnadskrävande. Den minst kostsamma metoden för att bevara en sjö är att höja vattenståndet och samtidigt vidta åtgärder för att förhindra att marker som torrlagts genom sänkningen översvämmas. I fallet med Sjököpssjön bör denna metod kunna fungera eftersom sjön ligger i en väl definierad svacka som relativt enkelt kan dämmas in vid nuvarande utlopp utan att skada omgivande marker. Åtgärden bör kombineras med någon form av rensning. Projektet underlättas av att området inte berörs av något dikningsföretag. Storleken på de kvarvarande vattenytorna är idag ca 1,1 + 0,5 hektar. Genom att höja vattenytan mellan en och två decimeter utökas sjöytan till runt 8 hektar. Insatsen för att återskapa sjön är med andra ord relativt liten. Det redan befintliga dämmet Visionen är att restaurera Sjököpssjön till år 2017, precis hundra år efter det att vi människor en gång förstörde den. Efter ett sekels förfall förtjänar Sjököpssjön att återställas till sin tidigare livskraftighet och överlämnas till kommande generationer av både djur och människor som traktens naturliga samlingsplats.

KARTOR 1. Flygbild över Sjököpsområdet idag. 2. Förslag till omfattning av framtida sjö markerat i blått. Bevarad mosse markerat i rött. Bäst resultat för ekologisk mångfald skapas genom att man låter sjön ha olika djup och skapar flikiga strandkanter.

3. Sjököpsområdets geografiska läge 4. Karta från VISS över Sjököpsområdet

Planeringsgruppen Närboende i Sjököpsområdet består av: Anita Ullmann, Brägnahult Kjell Nyström, Farhult Stig Månsson, Farhult Ellen Stenman, Vallarum Manne Granqvist, Farhult Som sakkunnig i limnologi har gruppen haft stor hjälp av vattenvårdskonsult Kajsa Åbjörnsson. Kontaktuppgifter: Anita Ullmann Brägnahult 8371 242 96 Hörby Mob: 073-834 16 22 E-post: anita.ullmann@horby.com