Uppdragsnr: 183246 1 (7) BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT Föroreningshalten i sediment i Söderhamnsfjärden har undersökts i flera omgångar i syfte att identifiera starkt förorenade områden och med varierande grad av detaljeringsnivå avgränsa föroreningarna (IVL 1993, Ragnsell 1994; Ragnsell 1998, Geosigma 21, WSP 25 27). Resultaten i sin helhet redovisas i Bilaga 1:4 och 5.1. I den senaste undersökningen inriktades den inledande provtagningen på att översiktligt avgränsa föroreningsutbredningen utgående på tidigare resultat. Höga halter PAHföreningar påträffades ca. 7 m nedströms undersökningsområdet ( 1 ). För att undersöka om resultatet var representativt för ett större område i recipienten undersöktes ackumulationsbottnar in mot Söderhamn (Flaket) och längre nedströms, ut till Sandarne. Halterna i sediment från den kompletterande undersökningen var förhöjda, men inte i nivå med de halter som påträffats närmast impregneringsområdet eller i. Bakgrundshalter Vid bedömning av bakgrundshalter i sediment har underlag hämtats från Naturvårdsverkets sammanställning av bedömningsgrunder samt den sedimentkartering som Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) genomförde nedströms impregneringsområdet (Naturvårdsverket 1999a; SGU 22). För jämförelse finns även 1:e percentilen av uppmätta halter i sedimentundersökningar i genomförda i anslutning till impregneringsområdet under 1993 27 (Tabell 1). Resultaten av SGUs undersökning tyder på att de regionala bakgrundshalter nedströms impregneringsområdet är förhöjda jämfört med nationella jämförvärden. Tabell 1. Bakgrundshalter av arsenik och metaller i sediment. Enhet mg/kg TS. Referens År Arsenik Bly Kadmium Koppar Krom Zink PAH16 Naturvårdsverket 1996 1 25,2 15 4 85,28 1 SGU 2 21 15 53 1 48 51 185 WSP 3 24-27 7 21,2 28 28 117,8 Andel prov över NV bakgrund 68 8 98 1 72 99 66 4 (%) Andel prov över SGU median (%) 38 53 57 57 5 66-1 Naturlig bakgrund antas av Naturvårdsverket (1999a) till noll.,28 mg/kg TS utgör gränsen mellan liten och tydlig avvikelse, normaliserad till en kolhalt på 1 %. 2 Beräknad median av uppmätta halter. 3 1:e percentilen av uppmätta halter. 4 Baseras på 27 analyser som normaliserats till 1 % kol. 1 WSPs motsvarar h_11 i SGUs undersökning 22. WSP Environmental SE-121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 8 688 6 Fax: +46 8 688 69 22 WSP Sverige AB Org nr: 55657-488 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se
Uppdragsnr: 183246 2 (7) Övergripande beskrivning av föroreningssituationen Antal prover, maximalt uppmätta halter, median, medelvärde med standardavvikelse, 9:e och 1:e percentilen av uppmätta halter, lägsta värde samt effektbaserade kriterier från Kanada (CCME) och Holland (RIVM) redovisas i Tabell 2. Svenska kvalitetsnormer för sediment saknas. I analyserade sedimentprover påträffas arsenik, bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, zink och PAH-föreningar över nationella och regionala bakgrundshalter. Arsenik överstiger den regionala bakgrundshalten i cirka 4 % av analyserade prover (Tabell 1). Redovisade metaller överstiger regionala bakgrundshalter i ca. 5 7 % av proverna (Tabell 1). Halter som indikerar mycket stor avvikelse från jämförvärde påträffades i 1-2 % av proverna (Naturvårdsverket 1999a) (se Figur 1-6). Beräknade medianhalter ligger över kanadensiska effektbaserade kvalitetsnormer. Notera den stora skillnaden mellan riktvärdena (Tabell 5.2). Uppmätta halter av nickel är låga enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Kvicksilverkoncentrationen i låg i 28 av 36 analyserade prover under rapporteringsgränsen. Högsta halten, 3,3 mg/kg TS uppmättes i provpunkt, ca 7 m nedströms impregneringsplatsen. Det bör noteras att analysens rapporteringsgräns är < 1, vilket jämfört med bedömningsgrunderna skulle kunna motsvara stor avvikelse från jämförvärde. I ett urval av prover (27 av 79 prover) där PAH-halterna har kunnat normaliseras med kolhalt, var halterna över bakgrund i ca 7 % av fallen (Tabell 1). Halter som indikerar mycket stor avvikelse från jämförvärde påträffades i ca 3 % av dessa prover. Koncentrationer av enskilda PAH-föreningar överskrider i de flesta fall effektbaserade riktvärden för några eller alla föreningarna.
Uppdragsnr: 183246 3 (7) Tabell 2. Uppmätta halter av arsenik, krom, koppar, bly, zink, kadmium, summa PAH16, summa cancerogena och övriga PAH. Samtliga prover 1993-27. Enhet mg/kg TS. I sammanställningen har 17 prover som analyserats med avseende på kreosot likställts med PAH16 (undersökningar 1993 1994). Arsenik Krom Koppar Bly Zink Kadmium PAH16 PAHc PAHö Antal 43 42 42 36 36 36 96 79 79 Max 61 132 367 137 54 2,1 6762 77 67 9:e percentil 24 84 96 89 354 2, 725 52 393 Medel 16 55 68 54 24 1,1 1253 38 119 Stdev 12 25 62 29 19,6 7175 121 761 Median 13 5 52 53 239 1,1 9 3 4 1:e percentil 7 28 28 21 117,3,8,2,4 Min 2 14 16 14 73,1,3,1,2 CCME ISQG 1 5,9-36 35 123,6 CCME PEL 2 17-197 91 315 3,5 RIVM MPC 3 16-36 45 53 29 RIVM SRC 4 59-66 63 66 82 5 5 5 5 5 5 5 5 5 6 6 6 1 ISQG = Interim Sediment Quality Guideline value. CCME 22. 2 PEL = Probable effect level. CCME 22. 3 MPC=Maximum permissible concentration. Koncentration där inga negativa effekter är förväntade för 95 % av arterna eller de ekologiska processerna. RIVM 21. 4 SRC = Serious risk concentration. Koncentration där inga negativa effekter är förväntade för 5% av arterna eller ekol. Processer. Säkerhetsfaktor mellan 1-1. Biomagnifikation är ej beaktad då allvarligt förorenade områden generellt är begränsade ytmässigt. RIVM 21. 5 Effektbaserade riktvärden för enskilda PAH-föreningar varierar mellan,6 3,3 mg/kg TS (CCME 22, RIVM 21). 4 SRC = Serious risk concentration. SRC-koncentrationen för enskilda PAH-föreningar varierar mellan 1,6 26 mg/kg TS. RIVM 21. Fördelning i plan och profil För arsenik och redovisade metaller PAH-föreningar ses en ökning i koncentration i provpunkt, vilket är punkter som ligger i området strax norr och söder om CCA-impregneringen (Figur 1-6). De högsta halterna av arsenik, metaller och PAHföreningar påträffas i punkt som ligger omedelbart utanför CCA-impregneringen. Kreosot i fri fas har påträffats. Höga halter PAH-föreningar har också påträffats strandnära utanför det stationära kreosotverket och lagringscisternen (Figur 7). Föroreningshalten i olika skikt av den provtagna sedimentkärnan visar att belastningen har varierat över tid. I de flesta fall är halterna i den ytligaste delen av sedimentet lägre, vilket indikerar en relativt sett lägre belastning de senaste åren. I fem kärnor har skiktet som teoretiskt motsvarar tiden för den huvudsakliga impregneringsverksamheten analyserats (CCA 1972 22 och kreosot 1937 1997) (Figur 1-6). För arsenik och metaller valdes skiktet,12 till,14 m under sedimentyta, vilket
Uppdragsnr: 183246 4 (7) med,5 till 1 cm påbyggnad av sedimenten per år teoretiskt motsvarar perioden 198 1995. PAH-föreningar har analyserats i skiktet,25,3 m under sedimentyta, dvs. teoretiskt perioden 1945 198. Halterna var i regel högre i dessa skikt. Därutöver har ett djupare skikt (,3,5 m u sedimentytan, motsvarande perioden 19 197), analyserats. Halterna var i de flesta fall lägre i detta skikt. Prov från station utgör ett undantag, vilket kan förklaras av att det djupaste skiktet tog från nivå,14,25 cm under sedimentyta. mg arsenik/kg TS 6 5 4 3 2 1,12-,14 G:S3 G:S4 Figur 1. Fördelning av arsenik i plan och profil. Resultat från prover där flera sedimentnivåer har analyserats. Provtagningsstation är belägen närmast Söderhamn och närmast fjärdens mynning. Undre och övre linjen visar gräns för obetydlig avvikelse respektive mg krom/kg TS 14 12 1 8 6 4 2 G:S4 G:S3,12-,14 Figur 2. Fördelning av krom i plan och profil. Resultat från prover där flera sedimentnivåer har analyserats. Provtagningsstation är belägen närmast Söderhamn och närmast fjärdens mynning. Undre och övre linjen visar gräns för obetydlig avvikelse respektive
Uppdragsnr: 183246 5 (7) mg koppar/kg TS 4 35 3 25 2 15 1 5,12-,14 G:S3 G:S4 Figur 3. Fördelning av koppar i plan och profil. Resultat från prover där flera sedimentnivåer har analyserats. Provtagningsstation är belägen närmast Söderhamn och närmast fjärdens mynning. Undre och övre linjen visar gräns för obetydlig avvikelse respektive mg bly/kg TS 12 1 8 6 4 2,12-,14 Figur 4. Fördelning av bly i plan och profil. Resultat från prover där flera sedimentnivåer har analyserats. Provtagningsstation är belägen närmast Söderhamn och närmast fjärdens mynning. Undre och övre linjen visar gräns för obetydlig avvikelse respektive
Uppdragsnr: 183246 6 (7) mg zink/kg TS 6 5 4 3 2 1,12-,14 Figur 5. Fördelning av zink i plan och profil. Resultat från prover där flera sedimentnivåer har analyserats. Provtagningsstation är belägen närmast Söderhamn och närmast fjärdens mynning. Undre och övre linjen visar gräns för obetydlig avvikelse respektive mg kadmium/kg TS 2,5 2 1,5 1,5,12-,14 Figur 6. Fördelning av kadmium i plan och profil. Resultat från prover där flera sedimentnivåer har analyserats. Provtagningsstation är belägen närmast Söderhamn och Sandarne 2 närmast fjärdens mynning. Undre linjen visar gräns för obetydlig avvikelse från jämförvärde (klass 1 enligt Naturvårdsverket 1999b). Inget värde klassas som mycket stor avvikelse (>3 mg/kg TS). Enhet mg/kg TS.
Uppdragsnr: 183246 7 (7) log mg PAH16/kg TS 1 1 1 1 1,1,1,25-,3 Ön RS:94:9a RS:94:1a IVL 3a IVL 2a RS:94:4a G:S5 Figur 7. Fördelning av summa 16PAH i plan och profil. Resultat från prover där flera sedimentnivåer har analyserats. Provtagningsstation är belägen närmast Söderhamn och närmast fjärdens mynning. I provpunkter betecknade G:S, IVL, RS 94 avser redovisad halt kreosot. Enhet mg/kg TS. Observera att skalan är logaritmisk. Organisk halt och torrsubstanshalt Den genomsnittlig torrsubstanshalt (TS) i prover tagna 24 27 är 34 % (median 3 %), med en lägsta och högsta halt av 14 respektive 78 %. Underlaget utgörs av 73 analyser. Halten av organiskt kol (TOC) har totalt analyserats i 27 prov (WSP 24 27). Halten varierade mellan 3,5 och 1 % av TS, med ett medelvärde på ca 6 % (median 7 %).